Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2006-06-13
Justerat den 21 juni 2006Margareta Olofsson SekreterarePeter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: Socialtjänstförvaltningen, Stora konferensen, Swedenborgsgatan 20, 3 tr. Tid: 15.00 – 15.35
Närvarande
Ordförande Margareta Olofsson (v)Vice ordförande Peter Lundén-Welden (m)
Ledamöterna Monika Lindh (s)Lilian Falkbäck (s)Ian Hamilton (s)Karin Rågsjö (v)Oskar Öholm (m) Ann-Katrin Åslund (fp)Abit Dundar (fp) Ewa Samuelsson (kd)
Tjänstg. ersättare Inga Näslund (s)Marie-Helena Ohlsson (mp)Kerstin Gustavsson (m)Ersättare Victor Montero (s)Britta Andersson (s)Karin Gustafsson (s )Jackie Nylander (v) Hardy Hedman (kd)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Jari Visshed (s), Henrik Mannerstråle (mp) och Hanna Broberg (m) samt ersättarna Björn Kron (s), Anita Hillerström Vagli (m), Elias Wästberg (m), Malin Strid (fp) och Patrik Silverudd (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Karin Wallander, och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 21 juni.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 18 maj 2006 hade justerats den 22 maj 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 8 juni 2006 hade justerats den 9 juni 2006.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 16 maj 2006 hade justerats den 18 maj 2006.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträde den 4 maj 2006 hade justerats den 10 maj 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 301-0010/2006 och dnr 307-0343/2006 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 27 april 2006 till den 22 maj 2006 till handlingarna.
Yttrande över revisionskontorets rapport
Dnr 122-0288/2006
Socialtjänstnämndens beslut
1. Nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande över revisionskontorets Årsrapport 2005.
2. Yttrandet överlämnas till socialtjänstnämndens revisorer.
Ärendet
Socialtjänstnämndens revisorer har avslutat granskningen av nämndens verksamhet under år 2005. Revisorerna tillstyrker att socialtjänstnämnden och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Revisionen konstaterar att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande samt att nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten är tillräcklig. Sammanfattningsvis bedömer revisorerna att nämndens bokslut och räkenskaper för år 2005 är rättvisande. Förvaltningen anser att revisionskontorets årsrapport ger en rättvisande och bra bild av socialtjänstnämndens ekonomiska utveckling verksamhetsåret 2005.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 maj 2006.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Socialtjänstförvaltningen ska ha all heder av ett väl utfört arbete. Däremot är det uppenbart att Stockholm behöver en ny socialpolitik. Under vänstermajoritetens ledning har projektstyrningen ökat, valfriheten och mångfalden minskat, frivilligorganisationernas viktiga verksamhet har undervärderats och kontinuiteten i verksamheterna urholkats.
Behovet av valfrihet och individuell anpassning är fortsatt stort. Därför är det oroande att staden under den nuvarande ledningen tar allt större steg bort från valfrihet och mångfald på socialtjänstens område. I takt med att allt fler privata entreprenörer successivt trängs bort från socialtjänsten minskar den enskildes möjligheter till bra stöd i utsatta situationer. Människor är olika och därför behövs en mångfald av alternativ, inte minst inom den sociala omsorgen där metodrikedomen ofta är en förutsättning för att lyckas. Det är därför av yttersta vikt att staden fortsätter upphandla olika insatser inom socialtjänsten, och står öppen för privata alternativ.
Offentliga och privata verksamheter ska komplettera varandra och fungera som alternativ till varandra. De ideella föreningarna utgör en viktig del av samhället och bygger på frivilligt engagemang från individen själv. Det är angeläget att understryka frivilligorganisationernas självständiga status.
Behovet av åtgärder till stöd och hjälp för stadens hemlösa är och förblir stort. Frivilligorganisationernas insatser för bland andra hemlösa människor måste stödjas och ges möjlighet att växa ytterligare genom nya former för samarbete. Dessutom bör Tak-över-huvudet-garantin som infördes av den borgerliga majoriteten följas upp med fortsatt utbyggnad av motivations- och planeringsboenden. Fram till valet 2002 tillkom över 350 platser för hemlösa. Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återupprättas och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. Dagens urholkade Tak-över-huvudet-garanti riskerar att förvärra situationen genom att minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.
Stadens arbete mot hemlöshet är främst en satsning på psykiskt funktionshindrade, vilka dominerar bland de hemlösa tillsammans med missbrukare eller en kombination av dessa grupper. Socialtjänstnämnden ska tillsammans med bostadsförmedlingen öka antalet försökslägenheter.
Staden ska arbeta för att på ett bättre sätt kunna hjälpa dem som blivit våldtagna och dem som utsatts för annan typ av våldsrelaterade brott. Det psykosociala mottagandet i staden får goda omdömen. Det är emellertid ett stort problem, och ett kraftigt underbetyg till den socialdemokratiska regeringen, att dessa brott sällan leder fram till åtal och att det kan upplevas som att det är någon idé att ens anmäla en våldtäkt eller ett våldsbrott. Staden ska därför ta initiativ till att samordna arbetet inom polisen, åklagarväsendet, socialtjänsten, kvinnojourerna och Teamet för våldtagna kvinnor. Där kan man tillsammans ta fram riktlinjer och handlingsplaner för hur man på bästa sätt kan se till att den som anmäler våldtäkt eller misshandel får en rättssäker behandling och att förövarna till dessa våldsbrott fälls i betydligt högre grad.
Dnr 201-0684/2005
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2006-05-31.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 juni 2006.
Dnr 442-0327/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten och överlämnar den för kännedom till stadsdelsnämnderna.
I rapporten redovisas den uppföljning av familjevård för barn och ungdom som sedan många år tillbaka årligen görs i Stockholm. Antalet barn i familjehem minskade under 2005 jämfört med 2004 från 849 till 792 barn.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Alla barn som är placerade i familjehem ska enligt stadens riktlinjer regelbundet besökas av handläggare och inför varje övervägande av fortsatt vård/omprövning av vård ska handläggaren samtala med barnet. Barnen ska enligt lag besökas minst en gång var sjätte månad.
Familjevårdsrapporten visar att 62 procent av de familjehemsplacerade barnen fick tre eller fler besök under 2005, vilket innebär att behovet av kontakt med barnen tas på stort allvar av många stadsdelsnämnder. Sex av stadsdelsnämnderna har en 100-procentig uppfyllelse av lagstiftningens krav. Däremot är det helt oacceptabelt att så många som 108 barn inte fick besök i den omfattning som lagstiftaren avsett och att 15 barn inte fick några besök alls under året.
Socialtjänstnämnden vill understryka att stadsdelsnämnderna har ansvar för att uppföljningen av barn i familjehem görs enligt lagstiftningen och stadens riktlinjer.
Familjevårdsrapporten för 2005 visar på flera oroande tendenser när det gäller placeringar av barn och ungdomar i familjehem. Detta gäller inte minst det stora antalet omplaceringar. Under 2005 omplacerades 34 barn, vilket innebär att var tjugonde barn omplacerats. Detta är i första hand mycket olyckligt för alla de barn och unga som drabbas av ännu ett svårt uppbrott i livet, men också för de familjer som arbetar hårt för att hjälpa barnen till en bättre tillvaro.
Staden behöver därför intensifiera arbetet med målsättningen att så få barn som möjligt ska behöva omplaceras. Då krävs ett ökat stöd till de familjer som ställer upp som familjehem i form av utbildning och kontinuerlig uppföljning. Staden måste också bli bättre på att uppfylla riktlinjerna om direktkontakt med barnen två gånger per år. Att det som i vissa stadsdelar är upp till 20% av barnen som inte fått dessa besök, är oacceptabelt.
Kanske finns det också anledning att ifrågasätta det faktum att barn, av ekonomiska skäl, familjehemsplaceras i ett allt senare skede. Risken finns att detta skapar en mycket svår situation för såväl den unge som familjehemmet när man väl gör en placering.
Dnr 119-0334/2006
1. Socialtjänstnämnden beslutar att häva avtalet med Gillow Förvaltning AB/Rasbohemmet Gillow AB, org.nr 556150-9059.
2. Socialtjänstnämnden beslutar om omedelbar justering.
3. Socialtjänstnämnden överlämnar protokollsutdrag för kännedom till Gillow Förvaltning AB/Rasbohemmet Gillow AB.
Samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden har från och med den 1 januari 2004 träffat avtal med Gillow Förvaltning AB/Rasbohemmet Gillow AB, org.nr 556150-9059, gällande hem för vård eller boende för vuxna med psykiska funktionshinder enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen. Efter uppföljning av verksamheten, skriftväxling och muntlig kontakt med företrädare för bolaget samt kontakt med Länsstyrelsen i Uppsala län, har allvarliga brister i åtagandet enligt ramavtalet konstaterats. Förvaltningen föreslår att avtalet hävs med omedelbar verkan. Någon skada bedöms för närvarande inte uppkomma för socialtjänstnämnden på grund av hävningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2006.
Dnr 119-0338/2006
1. Socialtjänstnämnden ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om stimulansbidrag med 700 000 kr till fortsatt implementering av systematisk dokumentation.
2. Paragrafen justerades omedelbart.
Riksdagen har beslutat om en statlig satsning på missbrukarvården med totalt 820 mkr under åren 2005 – 2007. Medlen riktas till kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och landets kommuner. För kommunernas del finns avsatt närmare 300 mkr för utveckling av vården för personer med tungt missbruk. Det statliga bidraget förmedlas av länsstyrelserna. Det finns ett stort behov av att fortsätta det pågående arbetet med införande av systematisk dokumentation för vårdplanering och uppföljning inom stadens missbrukarvård. Socialtjänstnämnden föreslås därför att ansöka Länsstyrelsen i Stockholms län om 700 000 kr till fortsatt projektverksamhet för ytterligare ett år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 maj 2006.
Dnr 402-0340/2006
1. Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om stimulansbidrag från Länsstyrelsen i Stockholms län med sammanlagt 1 040 000 kronor för två år.
Ansökan för år 1 avser 540 000 kronor.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Riksdagen har beslutat om en statlig satsning på missbrukarvården under åren 2005-2007. Satsningen omfattar bl.a. individuella vårdplaner för att sätta individen i centrum och riktar sig till verksamheter som redan nu använder systematiska bedömningsinstrument. Enheten för hemlösa ansöker om stimulansbidrag för att sammanställa och analysera material från ASI-grund- och uppföljningsintervju, utveckla arbetet med individuella vårdplaner med hjälp av MAPS samt fortsätta utveckling av fördjupade utredningar vid omfattande problematik. Stimulansbidraget avser anställning av en person under två år samt utbildning vad gäller MAPS.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 maj 2006.
Dnr 402-0344/2006
3. Socialtjänstnämnden godkänner ansökan.
4. Paragrafen justeras omdelbart.
Enheten för hemlösa har en stor grupp klienter aktuella med missbruksproblematik som inte har tillgång till de lokala beroendemottagningar som inrättats på stadsdelsförvaltningarna i samarbete med Beroendecentrum Stockholm. Projektansökan innebär att en gemensam beroendemottagning för hemlösa skapas i samarbete med Hållpunkt.
Dnr 119-0339/2006
1. Socialtjänstnämnden ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om 880 000 kr i stimulansbidrag till samarbetsprojekt med kriminalvården.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Inom regeringens satsning Mobilisering mot Narkotika (MOB) pågår ett trestadssamarbete mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Under åren 2006 och 2007 avsätter MOB 400 000 kr per år, stad och verksamhetsområde för att stimulera ny projektverksamhet inom områdena förebyggande arbete, unga i riskzon och etablerade missbrukare. Inom området etablerade missbrukare har Stockholms stad föreslagit ett samarbetsprojekt med kriminalvården. För att kunna finansiera och genomföra projektet i sin helhet föreslås socialtjänstnämnden ansöka hos länsstyrelsen om 880 000 kr i stimulansbidrag. Bidraget söks ur de statliga medel som avsatts för utveckling av vården för personer med tungt missbruk.
Dnr 119-0600/2005
Socialtjänstnämnden godkänner ärendet.
I ärendet presenteras planerade åtgärder för missbruksområdet för perioden 2006-2010. Utgångspunkten är den rapport som den parlamentariska gruppen för utveckling av missbrukarvården tog fram hösten 2005. I ärendet beskrivs bl.a. utgångspunkter, övergripande mål och insatsområden för perioden. Planen utgår från de förslag till prioriteringar som nämns i den parlamentariska gruppens rapport och presenterar insatser som redan finns idag och som kan utvecklas vidare samt föreslår åtgärder som behöver tillföras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 maj 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande.
Den rapport som tidigare presenterats för nämnden från den parlamentariska gruppen innehåller en del intressanta förslag och bör kunna vara en av flera utgångspunkter för ett vidare arbete med att förbättra vården för missbrukare i Stockholm.
För att nå resultat inom bekämpningen av narkotika och inom vården av narkomaner krävs det dock ytterligare insatser, en del på EU-nivå samt statlig nivå och en del på den landstings- och primärkommunal nivån. Det krävs också en ökad mångfald inom missbruksvården, och en metodutveckling mot en evidensbaserad missbruksvård.
Det är upp till varje majoritet att göra de prioriteringar inom arbetet med att bekämpa missbruk som de anser vara de bästa. Rapporten från den tvärpolitiska arbetsgruppen är inte bindande för framtida majoriteter.
Svar på skrivelse från Peter Lundén-Welden
Dnr 406-0430/2003
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Peter Lundén-Welden har i samband med den upphandling av alkohol- och narkotikarådgivning för vuxna som genomfördes under 2003 begärt att förvaltningen efter 2004 ska göra en jämförelse mellan den upphandlade och kommunala verksamheten.
Den rådgivningsverksamhet som tillhandahålls av Checkpoint Center AB har upphandlats som ett komplement till den kommunala verksamheten för alkohol- och narkotikaberoende som bedrivs på Behandlingsenheten. Det går därför inte att jämföra dessa verksamheter med varandra. Ett samarbete finns mellan verksamheterna som där det är lämpligt remitterar sökande till varandra.
1. Socialtjänstnämnden genomför en upphandling av behandling för alkohol- och narkotikaberoende i öppenvård motsvarande 100% av verksamheten.
2. Därutöver anförs.
Ett flertal resultatenheter har återkallats av nuvarande majoritet. Det gäller bland annat Behandlingsenheten för alkohol- och narkotikaberoende. Det finns ingen anledning att inte förutsättningslöst upphandla behandlingen för alkohol- och narkotikaberoende i öppenvård. Genom upphandlingsformen nås möjligheter att ta in nya idéer och förslag i form av anbud att driva delar av verksamheten. Upphandlingsformen har också den fördelen att en god avvägning mellan pris och kvalité kan göras redan innan arbetet påbörjas. Socialtjänstförvaltningens egen behandlingsenhet som gör ett mycket bra arbete bör givetvis vara med i upphandlingen.
Såväl efterfrågan som väntetider har ökat hos både Checkpoint och Behandlingsenheten. Det bör därmed finnas goda förutsättningar att antingen avknoppa verksamheten inom Behandlingsenheten eller att göra en upphandling avseende denna.
Dnr 445-0113/2006
1. Socialtjänstnämnden godkänner redovisningen i tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden tillskriver regeringen om ändring av 7 kap. 20 § AL enligt tjänsteutlåtandet.
Vid tillståndsutskottets sammanträde den 23 februari 2006 fick förvaltningen i uppdrag att belysa de stora skillnaderna i ärenden som rör varningar enligt 7 kap. 20 § AL. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden tillskriver regeringen och föreslår ändring av 7 kap. 20 § AL så att det vid ringa, enstaka fall av överträdelse som är föranledda av missförstånd och som inte föranleder olägenheter ifråga om ordning och nykterhet eller servering till underåriga blir möjligt för tillståndsmyndighet att med erinran eller påpekande avskriva ärenden initierade utifrån bestämmelserna i 7 kap. 19 § AL. Det är inte rimligt att meddela varningar i sådana fall. Det riskerar att undergräva trovärdigheten till lagstiftningen.
Dnr 402-0315/2006
1. Socialtjänstnämnden godkänner lägesrapporten.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Förvaltningen lämnar årligen en översiktlig lägesrapport till nämnden om arbetet inom området hemlöshet. I tjänsteutlåtandet lämnas en nulägesrapport om antalet boenden, dagverksamheter med mera. Därutöver behandlas strategiska hemlöshetsfrågor som förvaltningen för närvarande utreder.
Behovet av åtgärder till stöd och hjälp för stadens hemlösa är och förblir stort. Stockholm stad har 3 231 hemlösa enligt senaste räkningen som gjordes i mars 2006. Antalet boende på campingplatser och härbärgen har ökat markant och andelen uteliggare är oförändrad. Det visar på en ökande utsatthet för de hemlösa som har de sämsta bostadsförhållandena.
Den senaste räkningen visar också på en ökande andel kvinnor bland stadens hemlösa. Oroande är också att de unga kvinnorna utgör nära 20 procent av stadens hemlösa kvinnor, en betydligt större andel än gruppen yngre hemlösa män.
En utbyggnad av motivations- och planeringsboenden måste vidtas och det samarbete med frivilligorganisationerna som strukturerades under den förra borgerliga mandatperioden måste utvecklas vidare.
Många hemlösa uppfattar den nuvarande organisationen av stödet åt hemlösa som byråkratisk och svåröverskådlig. Vi föreslår därför att möjligheten att ordna en gemensam ”reception” för hemlösa centralt i Stockholm. Där skulle både företrädare för kommunens olika enheter och för frivilligorganisationerna finnas till hands. Hemlösa som bara vill kontakta någon av representanterna ska självfallet ha rätt att göra så.
Den som vill träffa socialtjänstens ”tak-över-huvudet-jour” kan göra det och sedan direkt vända sig till någon av frivilligorganisationerna. Kontakt med Enheten för hemlösas jourverksamhet borde också vara möjlig, liksom med landstingets vårdcentral för hemlösa. En samordning av detta slag skulle hjälpa många hemlösa att få stöd och hjälp.
Frivilligorganisationernas insatser för hemlösa måste stödjas och ges möjlighet att växa ytterligare genom nya former för samarbete. Dessutom bör Tak-över-huvudet-garantin som infördes av den borgerliga majoriteten följas upp med fortsatt utbyggnad av motivations- och planeringsboenden. Under den förra mandatperioden tillkom över 350 platser för hemlösa. Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återupprättas och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. Dagens urholkade Tak-över-huvudet-garanti riskerar att förvärra situationen genom att minska förtroendet för stadens garanti.
Dnr 402-0597/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att förlänga avtalet med Nordic Camping & Sports AB (NCS) ytterligare 6 månader, under tiden den 1 oktober 2006 till den 31 mars 2007.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningsledningen att teckna kontrakt enligt ovan.
Socialtjänstnämndens ordförande beslutade i september 2005 att uppdra åt förvaltningen att tillfälligt, den 1 oktober 2005 – den 30 september 2006, iordningsställa max 10 platser på Flaten Camping för hemlösa boende i husvagn. Uppdraget har inneburit ett fortsatt aktivt uppsökande arbete för att så snart som möjligt finna andra mer långsiktiga boendelösningar för de aktuella personerna. I tjänsteutlåtandet föreslår förvaltningen att avtalet med Nordic Camping & Sports AB (NCS) förlängs med ytterligare sex månader.
Dnr 441-0331/2006
Socialtjänstnämnden godkänner anmälan.
Den kommunala sociala barnavården är en viktig del av stadens historia. Eurenii Minne är en av stadens äldsta sociala institutioner som ännu är i drift. Föreliggande rapport beskriver den utveckling som skett på Eurenii Minne från början av 1900-talet till vår tid; från spädbarnshem avsett för vård av ”företrädesvis klena eller tuberkuloshotade barn” som drev sin verksamhet främst genom donationer till ett modernt akut- och utredningshem.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 maj 2006.
Dnr 307-0543/2003
1. Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
2. Rapporten inklusive bilagor skickas till kompetensfondens kansli.
Socialtjänstförvaltningen har med medel från kompetensfonden genomfört en utbildningssatsning för institutionspersonal om klienter med dubbla diagnoser dvs. klienter med missbruks- och psykiska problem. Den genomförda utbildningen var mycket uppskattad och har varit ett viktigt kompetenshöjande instrument, som enligt utbildningsdeltagarna lett till ett bättre omhändertagande av klienter med komplexa vårdbehov.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 maj 2006.
Remiss av slutbetänkande från Diskrimineringskomittén
Dnr 106-0305/2006
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Förvaltningen anser att Diskrimineringskommittén i sitt slutbetänkande lämnar en bra redogörelse för lagstiftningen om diskriminering. Förvaltningen tillstyrker förslaget att sammanföra de nu gällande olika lagarna mot diskriminering till en sammanhållen lag mot diskriminering och förslaget att sammanföra de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering – Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) – till en myndighet, benämnd Ombudsmannen mot diskriminering.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson(mp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) tjänstgörande ersättaren Marie-Helena Ohlsson(mp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
Positiv etnisk särbehandling i arbetslivet bör inte införas.
Personer med utländsk bakgrund har ofta en missgynnad ställning i förhållande till etniska svenskar inom arbetslivet. De är i högre grad arbetslösa eller har i högre grad arbeten som inte motsvarar deras utbildning. De kan också bli orättvist behandlade när det gäller lön, arbetsuppgifter, karriär och kompetensutveckling.
Hittills genomförda uppsökande, uppmuntrande och förstärkande åtgärder har visat sig otillräckliga. Det behövs fortsatta åtgärder för att kompensera personer med utländsk bakgrund för det underläge som de befinner sig i och öka deras möjligheter att få arbete. Positiv särbehandling är dock inte en lämplig åtgärd för att uppnå detta mål. De problem av principiell och praktisk natur som riskerar uppkomma, om positiv etnisk särbehandling i arbetslivet genomförs, är så stora och kan skapa en sådan rättsosäkerhet att de inte uppväger de eventuella fördelar som kan finnas. Nedan redogörs för en del av dessa problem:
1) Positiv särbehandling är alltid diskriminering. Att positivt särbehandla en individ innebär alltid att en annan individ får stå tillbaka. Diskrimineringskommitténs huvuduppgift har varit att så långt möjligt åstadkomma ett lika starkt skydd för alla människor mot diskriminering oavsett vad diskrimineringen grundar sig på. Positiv särbehandling innebär alltså ett avsteg från denna viktiga princip.
2) Majoritetens uppfattning tycks vara att en s.k. ikappåtgärd i form av positiv särbehandling på ett reellt sätt skulle kunna bidra till att ge människor med utländsk bakgrund lika möjligheter som etniska svenskar på arbetsmarknaden. Det bör därvid understrykas att förslaget om att tillåta positiv särbehandling – i överensstämmelse med EG-rätten – inte är obligatoriskt. För att positiv etnisk särbehandling ska bli en effektiv ikappåtgärd krävs därför att åtgärden har ett brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Vad som framkommit i kommitténs arbete tyder inte på att detta stöd finns.
3) Enligt EG-rätten får positiv särbehandling endast användas när det inte föreligger någon större skillnad i merit- och kvalifikationshänseende mellan två eller flera arbetssökande. Utrymmet för att kunna använda åtgärden torde därför vara mycket litet. Förslaget kan därför antas få ringa praktisk betydelse.
4) Avgränsningen av vilka målgrupper som ska komma i fråga för positiv etnisk särbehandling är en svårlöst fråga. För att åtgärden ska vara på något sätt trovärdig krävs att den är omgärdad av rimliga rättssäkerhetsgarantier. Av lagen och dess förarbeten måste alltså kunna utläsas efter vilka principer som målgruppsavgränsningen ska göras. Utan ett sådant stöd saknas möjligheter att i tvistiga fall göra en rättslig bedömning. Bedömningen riskerar i stället att bli godtycklig, slumpmässig och oförutsägbar. Detta skapar i sin tur också en rättsosäker situation för den arbetsgivare som vill använda sig av positiv särbehandling. Tillämpas metoden på ett felaktigt sätt kan skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren uppkomma. Majoriteten har i sitt förslag över huvud taget inte lämnat besked om vilka principer som ska gälla vid målgruppsavgränsningen. Svårigheten att göra en sådan avgränsning utgör enligt min uppfattning ett avgörande hinder mot att genomföra förslaget.
5) Enligt förslaget får positiv särbehandling användas om åtgärden är ett led i strävanden att främja lika möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Det krävs alltså att en arbetsgivare kan visa att personer av visst etniskt ursprung särskilt missgynnas jämfört med andra personer. Detta förutsätter i praktiken att statistik förs över vilken etnisk tillhörighet som människor har. Statistik över människors etniska tillhörighet innebär en integritetskränkning och står i strid med huvudprincipen i personuppgiftslagen (1998:204, PUL) om att skydda människor mot att deras integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). För att positiv etnisk särbehandling ska bli konsekvent torde dessutom krävas att arbetsgivaren gör en kartläggning och analys av t.ex. den lämpliga rekryteringsbasen för en viss anställning. Det är alltså både komplicerat och resurskrävande för en arbetsgivare att använda sig av positiv etnisk särbehandling vilket i sig kommer att vara en återhållande faktor.
Sammanfattningsvis är svårigheterna och nackdelarna med att införa möjligheten till positiv etnisk särbehandling är så stora att något förslag om detta inte bör lämnas. De förslag om skärpta krav på användning av aktiva åtgärder och krav på obligatoriska likabehandlingsplaner som föreslås i kap. 8 kommer på ett bättre sätt kommer att motverka de svårigheter på arbetsmarknaden som personer med utländsk bakgrund har och bidra till en effektiv likabehandling av de aktuella personerna.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden anför som svar på remissen följande.
Den politiska kampen mot diskriminering har i Sverige i betydande utsträckning varit en liberal kamp – ofta i strid med socialdemokratiskt ointresse eller rent av motstånd. Folkpartiet har i regeringsställning varit pådrivande i att genomföra 1979 års jämställdhetslag och införandet av JämO, 1994 års LSS och samma års lag om etnisk diskriminering i arbetslivet. Det är inte symbolmarkeringar utan effektivare åtgärder mot diskriminering som kan bidra till att bryta utanförskap. Fortfarande återstår alldeles för mycket att göra för att bekämpa diskriminering i alla former.
Diskrimineringskommitténs slutbetänkande är i huvudsak en teknisk lösning av regeringens direktiv om en gemensam lag för diskrimineringslagstiftningen och en samlad ombudsmannainstitution. Det får sägas vara ett synnerligen magert resultat.
För att kunna presentera en samlad syn på och förslag till en reformerad diskrimineringslagstiftning krävs en grundläggande analys av vad diskriminering är och vad den beror på. Någon sådan analys har inte under kommitténs arbete gjorts, i stället har kommittén i allt väsentligt ägnat sig åt olika tekniska detaljer av diskrimineringslagstiftningen.
Regeringen tycks nu ha funnit en välkommen ny förklaringsgrund till diskriminering – den strukturella diskrimineringen eller rentav strukturella rasismen. För socialister av olika slag är det en bekväm förklaring till samhällsproblem att de är strukturella, dvs. ligger utanför den enskildes ansvar. Och visst finns det strukturer i samhället, som också har bäring på diskriminering. Men, det är långt ifrån den enda orsaken.
Den främsta orsaken till att integrationen i Sverige blivit ett totalt misslyckande är frånvaron av jobb. Genom att föra en politik som missgynnar och försvårar företagande, tillkommer mycket färre jobb. Därigenom försvåras möjligheten till integration i samhället. De som ställs utanför är i högre utsträckning invandrare, ungdomar, kvinnor, funktionshindrade. Den förda politiken förstärker utanförskapet.
Positiv särbehandling
Förslaget att lagstifta om positiv särbehandling är ett undantag från likabehandlingsprincipen. Detta är otvetydigt och en avgörande invändning mot tanken på positiv särbehandling. Det handlar uttryckligen om att inte behandla människor lika. De individer, som kommer i åtnjutande av dessa fördelar i strid med likabehandlingsprincipen, gör det på bekostnad av andra individer, som inte behandlas lika. Inte nödvändigtvis för att de själva är diskriminerade, utan för att de av någon instans bedöms tillhöra ”en grupp som är underrepresenterad”. Förslaget ger betydande utrymme för godtycklighet.
Positiv särbehandling förändrar knappast avsaknaden av en politik som främjar fler företag och fler jobb, så att fler människor kan bryta sitt utanförskap.
Funktionshinder
Vi ställer oss helt bakom de förslag kommittén lägger vad gäller diskriminering p.g.a. funktionshinder och välkomnar särskilt att tillgänglighet föreslås föras in i en sammanhållen diskrimineringslag. Inte heller på detta område kommer emellertid kommitténs förslag att motsvara de berättigade förväntningar som funnits. Även om vi ställer oss bakom kommitténs förslag finns det anledning att borra djupare i frågan om hur tillgänglighet ska tillförsäkras funktionshindrade.
En samlad organisation
Vi delar uppfattningen att de fyra olika ombudsmannainstitutionerna ska sammanföras till en samlad ombudsman. Uppgifterna bör renodlas och i hög grad fokusera på beivrande av diskriminering. Den nya samlade ombudsmannainstitutionen bör läggas under riksdagen som huvudman. Det säkerställer en mer självständig ställning gentemot regeringens dagliga politikskapande. En självständig ombudsman kan med tiden skapa ökad respekt för sitt agerande.
Dnr 119-0349/2006
1. Socialtjänstnämnden beslutar inge ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län om utvecklingsbidrag till ett projekt för att utreda lämplig form för ett Centrum för gruppstöd till barn som riskerar att fara illa.
Socialtjänstnämnden har inom ramen för Stockholms stads kompetensfond drivit projektet Barnstöd i Stockholm sedan mars 2005. Syftet har varit att utifrån ett barnperspektiv öka kunskapen om barn till missbrukare, barn till föräldrar med psykiska funktionshinder och barn som lever med våld i nära relationer. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden beslutar ansöka om 710 000 kronor (284 000 kronor avser år 2006) hos länsstyrelsen av sådana utvecklingsmedel som är avsedda för att arbeta fram ett bättre stöd för barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn som upplever våld i nära relationer. Resterande kostnader för projektet, som föreslås pågå under tiden den 1 september 2006 till och med juni 2007, uppgår till 715 000 kronor (varav 286 000 under år 2006) får finansieras av staden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 juni 2006.
Dnr 101-0364/2006
1. Socialtjänstnämnden bifaller Marie-Helena Ohlsson (mp) avsägelse av uppdragen som ledamot i individutskottet och tillståndsutskottet.
2. Socialtjänstnämnden väljer Henrik Mannerstråle (mp) till ny ledamot i individutskottet och tillståndsutskottet från den 1 juli 2006.
Socialtjänstnämnden deltog före nämndsammanträdet i ett seminarium om diskriminering på krogen. Utifrån vad som framkom under seminariet fick förvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till hur man ska arbeta för att minska diskrimineringen på stadens krogar.
Fyra skrivelser överlämnades till förvaltningen för beredning:
Om samverkan med organisationer inom psykiatrin från Karin Rågsjö (v), Monika Lindh (s) och Marie-Helena Ohlsson (mp).
Om långsiktiga avtal med frivilligorganisationer från Karin Rågsjö (v),
Monika Lindh (s) och Marie-Helena Ohlsson (mp).
Om ungdomstjänst från Margareta Olofsson (v).
Om att rädda helgverksamheten på Convictus ”Bryggan City” från Ann-Katrin Åslund (fp).
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) tackade för uppvaktningen vid hans 50-årsdag.
Ett svar på remiss från Socialstyrelsen om förslag till allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga, dnr 106-0336/2006, hade skickats ut till nämnden för kännedom.
Information lämnades om Länsstyrelsens i Stockholms län tillsynsrapport ”Granskning av barn i asylprocessen” som bland annat belyser socialtjänsten handläggning av ärenden med apatiska flyktingbarn.