Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2010-05-20
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2010-06-02.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2010-04-15 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträden med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2010-05-11 och 2010-05-18, som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
_____________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2010-05-06.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-29. Dnr 10-112/873.
Statskontoret har utrett ersättningen för elever i specialskolor. De föreslår att ersättningen ska höjas från i genomsnitt 219000 kr till 300000 kr per år. Dessutom föreslår de att nedsättningen av avgiften som värdkommuner (de kommuner där en specialskola är placerad) har, bör omprövas. Motiven för detta är att stimulera framväxten av kommunala alternativ. Den föreslagna ersättningen innebär för Stockholms stads del en kostnadsökning med 8 till 10 mnkr.
I utredningen anges bland annat att specialskolan är en egen skolform och de elever som går i den är inte samma elevgrupp som går i grundskolan. Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten som beslutar vilka elever som ska tas emot i specialskolan. Kommunerna påverkar inte vilka elever som tas emot i specialskolan. Den geografiska närheten till specialskolorna verkar avgöra hur stor andel av kommunens elever, med de behov specialskolorna täcker, som väljer att gå i specialskolan. Det är föräldrarna som beslutar att söka till specialskolan.
Utbildningsförvaltningen ser inte något naturligt samband mellan att ersättningen höjs och framväxten av kommunala alternativ, om inte beslutet om mottagning i specialskola flyttas till kommunen.
Höjningen av ersättningen kommer att föra över kostnader från staten till kommunerna.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts på kvalitets- och ekonomiavdelningen med hjälp av avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet och grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på remiss från Socialstyrelsen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-28. Dnr 10-511/618.
Socialstyrelsen har bl.a. inspekterat skolhälsovården i ett antal skolor, kommunala såväl som fristående, när det gäller barns och ungdomars psykiska hälsa.
Utbildningsnämnden uppmanas att redovisa ett tydligt uppdrag till skolhälsovården på samtliga kommunala skolor i Stockholms stad, där det ska framgå vilket ansvar skolhälsovården har inom området barns och ungdomars psykiska hälsa.
Förvaltningen föreslår följande uppdrag:
- psykosomatiska besvär
- nedstämdhet
- koncentrationssvårigheter
- bristande välbefinnande inklusive stress och ätstörningar
- problemens påverkan på elevens vardagsliv
samt
- mobbning
- tobaks-, alkohol-/drogbruk.
Vilka områden enligt ovan som ska prioriteras vid respektive skola avgörs genom överenskommelser mellan rektor och skolhälsovården vid respektive skola. Skolhälsovården ansvarar därefter i samverkan med övrig skolpersonal/elevhälsopersonal för sin del i genomförandet. Rektor leder elevhälsoarbetet.
I det hälsofrämjande arbete som skolhälsovården ska bedriva ingår att tidigt upptäcka elever med ökad sårbarhet och att avgöra vari denna består.
Elevernas psykiska hälsa ska följas upp och redovisas i den årliga elevhälsorapporten.
Ärendet har handlagts inom utbildningsdirektörens stab i samverkan med uppdragsavdelningen/skolhälsan samt grundskole- och gymnasieavdelningarna.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m fl. (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att skolhälsovården får ett tydligt förebyggande uppdrag. Men att skolhälsovården ska arbeta förebyggande med barn och ungas psykiska hälsa räcker inte. Skolan som helhet måste ta ett tydligare ansvar för barn och ungas sociala och emotionella utveckling. Det är mycket tydligt att både elever och personal trivs bättre i skolor där alla är involverade i arbetet med värdegrund, konflikthantering och attityder till olikhet.
Den borgerliga majoriteten har valt att göra stora besparingar inom stadens utbildningsverksamhet och detta har bland annat drabbat elevhälsovården. Intentionerna i arbetet med kvalitetsprogrammet för elevhälsovården är goda, men det räcker inte. Skolorna saknar i många fall de nödvändiga resurserna för att kunna erbjuda en bra elevhälsovård och arbeta förebyggande med ungdomars hälsa.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan”, U2010/1388/G
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-14. Dnr 10-421/876.
En arbetsgrupp inom regeringskansliet föreslår i en promemoria en treårig försöksverksamhet fr.o.m. hösten 2011 med ett fjärde tekniskt år för de elever som lämnar tredje årskursen på teknikprogrammet våren 2011. Syftet med försöksverksamheten är att få ett underlag för en slutlig utformning av ett fjärde tekniskt år som leder till gymnasieingenjörsexamen med start hösten 2014. Förvaltningen tillstyrker i huvudsak promemorians förslag med undantag av dimensioneringen och finansieringen av försöksverksamheten. Enligt förslaget ska det första försöksåret få omfatta 10 utbildningar med vardera maximalt 30 elever, sedan ytterligare högst 10 utbildningar till. Förvaltningen anser att en försöksverksamhet omfattande 10 utbildningar det första året och ytterligare 10 nästföljande år inte är tillräcklig för att utifrån olika skolhuvudmäns förutsättningar kunna ge tillräckligt breda erfarenheter inför en slutlig utformning av ett fjärde tekniskt år.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samråd med vuxenutbildningsavdelningen.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att godkänna förvaltningens förslag till beslut
att Stockholm anmäler sig som försökskommun till testomgången av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
samt att därutöver anföra följande:
Vi välkomnar initiativet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. I en skrivelse till nämnden 2008 tog vi upp vikten av att öka intresset bland unga för teknik och att fler unga söker sig mot ingenjörsyrkena. I samband med skrivelsen föreslog vi även att staden skulle ta fram en modell för hur ett kompletterande fjärde år som syftar till en gymnasieingenjörsexamen skulle kunna se ut och marknadsföras, samt att staden skulle uppvakta utbildningsdepartementet i frågan.
Att staten nu föreslår en försöksperiod med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan är därför positivt, och det borde vara en självklarhet för Stockholm stad att anmäla sig som en av försökskommunerna till testomgången.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet”, Ds 2010:9 samt ”Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp”, (SOU 2010:15)
2. Utbildningsnämnden anför därutöver:
Utredningen lyfter fram en rad angelägna förslag när det gäller samhällets insatser för att öka myndighetssamverkan i syfte att minska ungdomars kriminalitet. Vi vill emellertid understryka vikten av dialog med föräldrarna, vars roll ofta är av avgörande betydelse. Såväl skola som polis och socialtjänst har ett stort ansvar att samverka med föräldrar kring deras barn och ungdomars situation.
3. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-14. Dnr 10-003/950.
I en promemoria, ”Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet” (Ds 2010:9) och en utredning, ”Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp” (SOU 2010:15), bägge upprättade inom justitiedepartementet, lämnas en mängd förslag som syftar till en ökad myndighetssamverkan. Utbildningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till de förslag som lämnas och anser att riktningen mot en ökad myndighetssamverkan väl stämmer överens med det arbete om ökad myndighetssamverkan som pågår på länsnivå mellan socialtjänst, skola och landsting och inom staden mellan utbildningsförvaltningen och socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen/stadsdelsförvaltningar. Bl. a. föreslås att ”polisens ungdomscentra” och ”sociala insatsgrupper” inrättas.
Skolans deltagande i samverkan, vilket förvaltningen ställer sig positiv till, behandlas inte lika utförligt vilket förvaltningen anser behöva ske i det fortsatta beredningsarbetet.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen. Synpunkter har inhämtats från socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet”, Ds 2010:9 samt ”Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp”, (SOU 2010:15)
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (KD) och (C) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl. (S), ledamoten Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Ärendet berör det viktiga samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis. För Stockholm innebär det ett område där staden har mycket att göra för att förbättra samverkan. Sedan omorganisationen och flytten av grundskolan från stadsdelsnämnderna till utbildningsförvaltningen har samverkan mellan skola, socialtjänst och polis försämrats kraftigt. Det är därför av största vikt att man ser till att förbättra kontakterna och samarbetet mellan dessa tre aktörer. Staden måste ta sitt ansvar och se till att uppfylla det när det kommer att ge tillräckligt stöd till ungdomar som har hamnat snett. Idag hamnar de allt för ofta mellan stolarna och får inte det stöd och den hjälp som de borde ha rätt till.
Svar på skrivelse från Roger Mogert m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-20. Dnr 10-522/1521.
En skrivelse rörande policy för politiska ungdomsförbunds och partiers närvaro på skolor har inkommit från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP). Bakgrunden är den problematik som hänger samman med hanteringen av främlingsfientliga partiers medverkan. Utvecklingen är just nu att många skolor helt avstår från politisk information på skolorna med anledning av en oro för att bryta mot de regler som finns. I skrivelsen föreslås att utbildningsförvaltningen ska ta fram ett policydokument för de kommunala skolorna som också kan fungera som råd till de fristående skolorna.
Skolverket har helt nyligen presenterat ett stödmaterial som fått namnet ”Politisk information i skolan”. I det väver Skolverket samman de grundläggande fri- och rättigheterna i grundlagarna med skolans demokratiska uppdrag enligt skolförfattningarna. Utgångspunkten för materialet är de ställningstaganden som gjorts i Regeringsrätten, av Riksdagens ombudsmän (JO) och av Justitiekanslern (JK). Stödmaterialet tar även upp vad som gäller för fristående skolor.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Vice ordföranden Roger Mogert m f. (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett policydokument för stadens skolor gällande föreningars, ungdomsförbunds och partiers närvaro på skolor
samt att därutöver anföra följande.
Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället och bereda plats för kontakt och dialog mellan elever och politiska organisationer. Detta är grundläggande i en demokrati och ligger väl i linje med skolans uppdrag att fostra eleverna till demokratiska medborgare, det vill säga personer som kan orientera sig i vårt demokratiska samhälle och har förmåga att ta tillvara sina intressen och rättigheter.
Skolverkets stödmaterial ger inte tillräcklig vägledning för skolans ledare.
För att säkra demokratisk öppenhet och god styrning av stadens skolor är det nödvändigt att staden tar fram ett policydokument. Av policydokumentet ska framgå att skolan ska vara en plats för möten mellan elever och politiska organisationer. Urvalet av partier ska göras objektivt och om det måste avgränsa så kan det ske genom exempelvis en avgränsning till alla partier som får statligt eller kommunalt partistöd. Protester och hot från utomstående eller inifrån skolan ska inte vara skäl att neka ett godkänt politiskt parti tillträde till skolan. Att neka alla partier tillträde till skolan är inte acceptabelt och ska endast kunna tillämpas i yttersta nödfall.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-22. Dnr 09-423/3604.
En skrivelse angående nedläggningen av Hässelby gymnasium har inkommit från Per Olsson (MP). I skrivelsen föreslås att nämnden skall bjuda in representanter för personal och elever på Hässelby gymnasium för att i dialog förklara orsakerna för en avveckling samt höra synpunkter och perspektiv från berörda i frågan.
I verksamhetsplan 2010 togs beslut om att utbildningsverksamheten i Hässelby gymnasium flyttas från hösten 2010 till och samordnas i Bromma, Riddarfjärdens, S:t Eriks och Ross Tensta gymnasieskolors verksamheter. Inför och i samband med detta beslut informerades personal och elever på Hässelby gymnasium vid olika tillfällen om bakgrunden till beslutet. En del av informationsinsatserna skedde i dialogform på skolan.
Vice ordföranden Roger Mogert anmälde ett särskilt uttalande från (S), (MP) och (V):
I det tidigare beslutsunderlaget kring Hässelby gymnasium saknade vi en redogörelse för de tillgängliga alternativen med kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser. Innan ett så stort beslut om att avveckla en skola fattas är det också viktigt att lyssna och ta hänsyn till elevernas synpunkter, till exempel om önskemål att få gå klart sin utbildning på skolan. Det är därför sorgligt att beskedet om Hässelby gymnasium inte föregicks av dialog med varken elever eller personal. Vi vill också i detta sammanhang påtala att det är viktigt att staden kan erbjuda gymnasieutbildning i ytterstaden även i framtiden.
_________
1. Tertialrapport 1 2010 per den 30 april godkänns. Rapportens del 1 överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreslagen budgetjustering avseende ökade intäkter om 8,2mnkr varav 7,0mnkr för maxtaxa och 1,2mnkr för kvalitetssäkrande åtgärder. Se bilaga 2.
3. Förslag till omslutningsförändringar motsvarande totalt 86,8mnkr godkänns, se bilaga 2.
4. Nya eller ändrade årsmål för särskilt markerade indikatorer fastställs.
5. Nämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att genomföra upphandling av kommunal vuxenutbildning i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
6. Samtliga grundskolor i stadens egen regi förses under 2010-2011 med trådlösa nätverk. Kostnaden beräknas till ca 15mnkr.
7. Nämnden anför därutöver:
Efterfrågan på platser i grundskolan ökar nu i stora delar av Stockholm. I flera områden har prognosen för antalet barn i de tidiga skolåren reviderats upp kraftigt jämfört med tidigare prognoser. En oväntat stor inflyttning av barnfamiljer i nyproducerade områden samt förändrade boendemönster där barnfamiljer bor kvar i innerstaden är några av de faktorer som försvårat prognoserna och ökat efterfrågan på skolplatser i vissa områden.
Ytterligare faktorer som kan komma att öka på efterfrågan de kommande åren är om fler väljer en kommunal skola, och om babyboomen fortsätter. Samtidigt kan etableringar av fler fristående skolor vara av stor betydelse för att tillgodose brukarnas önskemål.
Vi vill därför understryka vikten av att utbildningsförvaltningen snarast genomför en översyn av behovet av grundskoleplatser i olika delar av staden, i förhållande till föräldrarnas efterfrågan. Älvsjö och Hammarby Sjöstad är exempel på områden där en översyn är särskilt angelägen.
Årets val till förskoleklass med hjälp av e-tjänst innebär att förvaltningen för första gången har ett centralt underlag som tydligt visar föräldrarnas önskemål om skolplacering. Detta utgör ett viktigt planeringsunderlag för översynen av grundskoleplatser.
8. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-07. Dnr 10-103/1578.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att löpande följa utfallet av stadens verksamheter. Nämnden ska i tertialrapporterna redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen och de förväntade resultaten. Tertialrapport 1 avser huvudsakligen prognos på ekonomiskt utfall och måluppfyllelsen utifrån verksamhetsplan 2010 med mål, indikatorer och aktiviteter. Redogörelsen i tertialrapporten fokuserar på avvikelserapportering.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete med övriga avdelningar inom förvaltningen.
7. Omedelbar justering
Ordföranden framlade ett gemensamt förslag till beslut från (FP), (M), (KD) och (C) och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m.fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Roger Mogert m.fl. (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den borgerliga majoriteten har under fyra år valt att göra stora besparingar på utbildningsverksamheten i Stockholm. Många av stadens rektorer berättar svårigheten att få en budget i balans utan att göra besparingar, flera berättar om hur de får minska antalet lärare för att få ekonomin att gå ihop.
Tertialrapporten ger en signal på hur den ekonomiska situationen ser ut för många av stadens resultatenheter. 53 av 87 resultatenheter på grundskolenivå och 8 av 15 av resultatenheterna på gymnasienivå har prognostiserade underskott. Det innebär att många skolor kommer att få svårt att ge alla elever det stöd de behöver för att nå målen, då pengarna inte räcker till.
Skolan i Stockholm behöver ökade resurser för att kunna ge alla barn det stöd de behöver. Den borgerliga majoriteten har dock valt att inte
prioritera skolan under den gångna mandatperioden. I vår budgetreservation återfinns närmare en halv miljard kronor extra till förskola
och skola. Det skulle möjliggöra att anställa fler lärare och minska grupperna, och öka möjligheten för alla elever oavsett bakgrund och behov att klara kunskapsmålen.
Utbildningsnämnden fastställer föreslagna tillägg till och ändringar i delegationsordningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-22. Dnr 10-013/1581.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Utbildningsnämndens delegationsordning gäller från och med den 1 juli 2007 och justeras kontinuerligt. Förvaltningens tjänsteutlåtande innehåller uppdateringar och ändringar i delegationsordningen. Ändringarna har huvudsakligen sin bakgrund i fördelningen av ansvar inom grundskoleavdelningen.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden fastställer föreslagna tillägg till och ändringar i delegationsordningen.
Utbildningsnämnden lägger utvärderingen av genomförd vaccinering mot nya influensan, A(H1N1), höstterminen 2009, till handlingarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-28. Dnr 09-007/2658.
Utbildningsförvaltningen, skolhälsan/uppdragsavdelningen, har genomfört vaccinering mot nya influensan A(H1N1) av mer än 60000 elever samt av skolpersonal och personal inom central förvaltning. Förvaltningens utvärdering av den genomförda massvaccineringen visar att vaccineringen gått mycket bra och i det stora hela fungerat friktionsfritt.
Ärendet har handlagts inom utbildningsdirektörens stab i samverkan med skolhälsan/ uppdragsavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att lägga utvärderingen av genomförd vaccinering mot nya influensan, A(H1N1), höstterminen 2009, till handlingarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-21. Dnr 10-400/1551.
Enligt förordning 1997:702 skall varje kommun per kalenderår upprätta en kvalitetsredovisning för den kommunalt bedrivna skolverksamheten, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att upprätta stadens samlade kvalitetsredovisning för sina pedagogiska verksamheter.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S), (MP) och (V) enligt nedan:
Staden är duktig på att utvärdera men den politiska viljan att omsätta analys och slutsatser till nya förslag till beslut saknas med den nuvarande majoriteten. Variationen mellan enheterna utgör en stor fara för möjligheten att skapa en likvärdig skola och istället får vi en segregerad stad.
Den borgliga majoriteten har under fyra år gjort stora besparingar på utbildningsverksamheten i Stockholm. Resultaten av dessa besparingar visar sig bland annat i stadens kvalitetsredovisningar för de pedagogiska områdena.
Stockholms stad i dag inte kan garantera kvaliteten i de kommunala grundskolorna. Omdömen och resultat varierar stort mellan olika skolor. Resursfördelningssystemet – som de borgerliga gradvis förändrat så att det blivit mindre fördelaktigt för skolor med stora utmaningar – klarar inte av att kompensera för skillnader i förutsättningar.
Resultatutvecklingen är i medeltal är svag i de kommunala skolorna. Antal elever som klarar gymnasiebehörigheten har bara ökat med 60 stycken jämfört med förra läsåret. Det är fortfarande en lägre andel som klarar gymnasiebehörigheten nu än 2006 i de kommunala skolorna.
Vi vill särskilt lyfta fram skolbarnomsorgen och betona vikten av att skolinspektörernas kritik mot de stora kvalitetsbristerna där tas på allvar. Antalet barn per anställd har ökat markant och det är beklagligt att den borgerliga majoriteten vägrar tillföra de resurser som krävs för att bedriva en verksamhet som är något annat än enbart förvaring.
Många gymnasieskolor har i dag en svårt pressad ekonomisk situation. Konsekvensen av detta är de brister i undervisningskvaliteten liksom i det skolövergripande utvecklingsarbetet som uppdagas i kvalitetsredovisningen: Två tredjedelar av gymnasieskolorna har brister i sin kvalitetsredovisning. Bara 69 procent av inskrivna elever klarar högskolebehörighet efter tre år. Resultaten i Matematik A försämras. Det är stor spridning i resultat mellan skolor. Den ogiltiga frånvaron är hög.
En konsekvens av nedskärningarna är att allt mer av ansvaret för elevens lärare förskjuts från skolan till elev och föräldrar. Detta leder till större spridning i resultat mellan skolor utifrån socioekonomiska förutsättningar, något som skolinspektörerna också riktar kritik mot. Det är en dålig politik för Stockholm när klyftorna mellan elever som lyckas och elever som misslyckas växer, så som inspektörerna menar att den gör. Likaså är det allvarligt när elever som väljer att inte alls gå i gymnasieskolan lämnas vind för våg och faller mellan stolarna, enligt den kritik mot nämnden som Stadsrevisionen lämnat.
Det senaste läsåret har antalet helårsplatser inom vuxenutbildningen minskat med 850 och jämfört med läsåret 2006/2007 handlar det om nästan en halvering – 4 000 färre helårsplatser. Konsekvensen av detta är att färre stockholmare får möjlighet att läsa in högskolebehörighet eller komplettera sin gymnasieutbildning för att komma in på utbildningar med särskilda behörighetskrav. Människors möjlighet att förverkliga sina drömmar och ambitioner hindras på så vis effektivt. Det är en dumsnål politik, i synnerhet i en lågkonjunktur.
Vidare framgår av redovisningen att det finns en rad kvalitetsbrister i vuxenutbildningen. Fem externa anordnare har mindre än hälften behöriga lärare. Var fjärde elev klarar inte godkända betyg vid studier på grundläggande nivå och resultaten i den gymnasiala vuxenutbildningens kärnämnen är ännu sämre. Antalet avbrott ökar, var femte studerande hoppar av utbildningen under kurstiden. Det finns brister i elevstödet och bara varannan elev har en studieplan – trots lagkrav. Vi vill i detta sammanhang uttrycka vår oro för ytterligare kvalitetsförsämringar utifrån den nedskärning på vuxenutbildningen som de borgerliga fattat beslut om.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-25. Dnr 10-324/538.
Projektet började som ett underhållsprojekt hos SISAB. På grund av en del brister i ventilationsanläggningen som uppdagades under projektets gång behövdes en standardhöjning för att klara dagens luftbehov för verksamheten. Eftersom projektet redan är i projekteringsfasen föregås detta genomförandeärende inte av något inriktningsärende.
I och med att skolan i dag inte uppfyller kravet på tillgänglighet för publika lokaler så ingår även tillgänglighetsåtgärder i ärendet.
Förslaget innebär rivning av den befintliga ventilationsanläggningen och uppbyggnad av en helt ny anläggning från grunden. Bland de tillgänglighetsåtgärder som föreslås är bl.a. en ny hiss, ny handikappentré, ny parkeringsplats i anslutning till handikappentré, utvändiga och invändiga skyltar, kontrastmarkering av trappsteg, nya ledstänger och ett antal nya RWC (handikapptoaletter). Ventilations- och tillgänglighetsåtgärderna berör hus C.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens lokalenhet och grundskoleavdelningen i samarbete med SISAB. Samråd genomfördes med stadsledningskontoret den 28 april. Tillgänglighetsåtgärderna har redovisats för handikapprådet.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende utvidgning av Kullskolan till östra och västra flyglarna av Kristinebergs slott inklusive iordningställande av mark, med en hyresgenererande projektkostnad på 92,6 mnkr och en tillkommande hyra på 8,1 mnkr år 1.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-23. Dnr 09-324/3.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott beslöt den 6 februari 2009 att från den 1augusti 2008 hyra lokaler i fastigheten Kristinebergs slott 4 med hänvisning till planer att utvidga Kullskolan.
Utbildningsförvaltningen planerar att utvidga Kullskolan till östra och västra flyglarna av Kristinebergs slott inklusive gårdsanläggning för att möta behovet av nya utbildningsplatser som följer av elevprognos för år 2011 fram till år 2018. Därtill ska skolans lokaler tillgänglighetsanpassas motsvarande nivå 3 i enlighet med utbildningsförvaltningens riktlinjer vid större ombyggnadsarbeten.
Totalt beräknas arbetet, inklusive gårdsanläggningar, att pågå under cirka 2 år.
Ärendet har beretts av kvalitets- och ekonomiavdelningens lokalenhet i samarbete med grundskoleavdelningen avseende ombyggnationen av slottsflyglarna.
I diskussioner om områdets utformning har utbildningsförvaltningen, SISAB, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret samt Kungsholmens stadsdelsförvaltning träffast för att diskutera gemensamma frågor. Utbildningsförvaltningen och SISAB har bara haft en rådgivande roll i det sammanhanget.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende utvidgning av Kullskolan till östra och västra flyglarna av Kristinebergs slott inklusive iordningställande av mark, med en hyresgenererande projektkostnad på 92,6 mnkr och en tillkommande hyra på 8,1 mnkr år 1.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningen förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Det finns en tydlig risk för att det, trots erfarenheter från t ex Hammarby Sjöstad, i planeringen av stadsutvecklingsområdet Lindhagen på Kungsholmen inte har tagits tillräcklig hänsyn till det stora antalet barnfamiljer som kommer att bosätta sig där. Det är sorgligt att den borgerliga majoriteten valt att inte ta ansvar för att kunna garantera såväl förskole- som skolplatser till dessa barn, utan valt att helt blunda för kommande problematik med elevkullar och brist på platser i de befintliga skolorna.
Stockholm förändras och utvecklingen går alltmer mot att barnfamiljer väljer att bosätta sig i täta stadsmiljöer. Vi måste se till att följa utvecklingen och kunna erbjuda kommunal verksamhet som förskola och skola till medborgarna i nya områden när staden växer. Det står redan nu klart att det kommer att bli problem med detta i såväl Lindhagen som i Norra Stationsområdet, och det väljer den borgerliga majoriteten att blunda för.
Inga övriga frågor anmäldes.