Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-12-13
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-12-27.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-11-29 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 4 och 11 december 2012 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 21 november 2012.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-11-09 - 2012-11-21 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes beslut av nämndens ordförande från 2012-12-05. Ordföranden beslutade ge uppdrag till SLK:s juridiska avdelning att föra nämndens talan i en rättprocess.
Anmäldes Protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-11-29.
Anmälan lades till handlingarna.
Elevhälsorapporten godkänns
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-05. Dnr 12-400/9157. Ärendet bordlades i nämnden den 29 november 2012.
Elevhälsorapporten ingår i stadens kvalitetssystem som ett av underlagen till stadens planerings-, uppföljnings- och kvalitetsarbete.
Elevhälsorapporten 2011/2012 består av fyra delrapporter.
Delrapport 1 innehåller jämförande studier av elevers stöd i lärande, skoltrivsel och trivsel i livet/hälsa. Den visar på att de allra flesta elever trivs i skolan och känner sig trygga där.
Delrapport 2 behandlar hur några skolor bedriver sitt elevhälsoarbete.
Delrapport 3 belyser skolornas arbete med psykisk ohälsa. Frågor har besvarats av skolornas elevhälsoteam om hur skolorna arbetar, med utgångspunkt i elevhälsoteamets ansvar för att bidra till utformningen av skolan som hälsofrämjande miljö. Svaren visar på ett stort engagemang för att arbeta förebyggande med elevers psykiska ohälsa.
Delrapport 4 behandlar behovsbedömning av inkomna utredningar och åtgärdsprogram för verksamhetssstöd/tilläggsbelopp för grundskoleelever.
Elevhälsorapporten omfattar endast kommunala skolor.
Ärendets beredning
Ärendet har utarbetats vid uppföljningsenheten inom tillhandahållar-avdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att elevhälsorapporten godkänns.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Edith Ringmar reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag
2. Därutöver vill vi framföra följande:
Stockholms elevhälsorapport visar att de flesta elever känner sig trygga och trivs i skolan, vilket är en förutsättning för lärandet. Men sambandet mellan trivsel och lärande är inte enkelt. Om så varit fallet borde de höga siffrorna i Skolhälsovårdens hälsoenkäter också avspeglats i elevernas kunskapsresultat. På frågan ”Hur trivs du i skolan?” svarar en hög andel av eleverna att de trivs ganska bra eller mycket bra. Samtidigt uppger närmare hälften av eleverna att de inte får arbetsro på lektionerna.
Det reser frågan hur så många kan trivas så bra samtidigt som över hälften inte får arbetsro? En slutsats är att frågor om skoltrivsel för många elever bara delvis hänger ihop med hur eleverna upplever miljön i klassrum och på lektioner. Föga förvånande har forskning visat att de tydligaste sambanden mellan trygga elever och ett gott lärande rör just de aspekter av trygghet som är kopplade till lärandeprocessen, d.v.s. ett bra samtal i klassrummet, ett bekräftande klimat och god återkoppling till eleverna. Därför blir det ofruktbart att endast tala om trygghet och trivsel utan att koppla det till skolans huvuduppgift: det som pågår i klassrummet.
I klassrummet finns också chansen att skapa ett starkt samband mellan kunskapsmässiga framsteg och en känsla av trygghet och självförtroende. Att lyckas i skolan är den främsta skyddsfaktorn mot sociala problem och psykisk ohälsa framöver i livet. Att så många inte upplever arbetsro på lektionerna är inte acceptabelt. Att skapa arbetsro måste vara en av skolans prioriterade uppgifter.
För att nå målen i skolan har lärarna och deras undervisning en huvudroll. Även när det gäller skolan som arbetsmiljö är det svårt att komma ifrån att huvudpersonerna är elever och lärare, som till stor del är varandras arbetsmiljö. Men en planering krävs också för alla andra funktioner som bidrar till att skapa en trygg miljö i skolan.
Alla skolor ska ha studie- och yrkesvägledare, skolbibliotek och möjligheter att träffa elevvårdspersonal. Alla elever ska dessutom regelbundet få ta del av kultur. Alla skolor och mötesplatser för ungdomar ska ha ett aktivt jämställdhetsarbete. För att det ska genomsyra hela verksamheten krävs återkommande fortbildning av personalen, där jämställdhetspedagoger spelar en viktig roll som resurspersoner för övrig personal.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Elevhälsorapporten 2011/2012 visar på en rad problem i Stockholms skolor. Många elever redovisar återkommande missnöje med stämningen i klassen i skolan. Förekomsten av kränkningar och mobbning har inte minskat. Vidare är det en hög stressnivå hos både elever och lärare som ökat till följd av prestationskrav. Detta verkar ligga bakom det faktum att fusket i skolan har ökat. Rapporten pekar även på det faktum att skolprestationer och psykisk hälsa hänger ihop och påverkar varandra. Det visar sig även att elever från familjer med svagare hushållsekonomi i högre grad har ett riskbeteende.
Vi anser att skolorna måste ges ekonomiska förutsättningar för att på ett bra sätt kunna ge fler elever bra möjligheter att få läxläsningshjälp. Det är en av de viktigaste insatserna för att kunna ge alla möjligheter oavsett social bakgrund. Insatser för ökad undervisning för de med störst behov måste ske. Sommarskola ska exempelvis kunna ges även mellan årskurs sju och åtta samt mellan årskurs åtta och nio.
I socialdemokraternas budget ökar vi förskolans budget med 70 mnkr. Dessa resurstillskott ska dels användas för att stärka det socioekonomiska tillägget. Det ger fler förskolor möjlighet att jobba med språkutvecklande insatser. Dels ska de användas till att generellt förstärka kvaliteten i förskolan. Förskolan ska ge alla barn en möjlighet att börja skolan med bra förutsättningar.
Vi föreslår också en stor reform för att varaktigt och tydligt minska storlekarna på klasserna i grundskolans tidiga årskurser. Det är en reform som vilar på solid vetenskaplig grund med dokumenterad effekt för den långsiktiga kunskapsutvecklingen. Vårt förslag innebär att de tidigare årskurserna kommer kunna minskas med minst tre elever per klass jämfört med om satsningen inte hade gjorts.
Vårt program för ökade kunskaper omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2013. Det är en början på en långsiktig satsning på kunskap och utbildning. Fram till och med 2015 kommer en socialdemokratisk politik jämförelsevis innebära beslut om ökade investeringar i utbildning på mer än en miljard kronor. Det ger skolorna mer utrymme att jobba förebyggande inte minst med elevhälsofrågor.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Miljöpartiet saknar ett hbt-perspektiv i rapporten. Just då det gäller elevhälsa kan relevansen av detta perspektiv inte betonas nog. Unga hbt-personer löper större risk för ohälsa och är i större omfattning rädda för diskriminering och kränkningar i skolan än övriga elever. Detta bör särskilt belysas i de delar av rapporten som handlar om ”hedersrelaterad problematik i skolan” och ”hälsa och trivsel i livet”. Skillnad i hälsa gällande kategorierna ”flicka” och ”pojke” uppmärksammas till relativt stor del i hälsoarbetet, vilket är positivt, men det behövs ett ökat fokus på att kritisk granska heteronormativiteten i skolan.
Gällande avsnittet ”hedersrelaterad problematik i skolan” så finns det som rapporten säger, ett stort behov av utbildning. Hedersbegreppet används något slarvigt i rapporten och på vilket sätt de ”under hedersrelaterad kontroll riskerar ohälsa” tydliggörs inte tillräckligt. Det är viktigt att framhäva att kränkningar som innebär våld och förtryck alltid ska bemötas med absolut nolltolerans, och anställda i staden ska känna sig trygga i att reagera. Ett större fokus på särskilt flickors och hbt-personers utsatthet behövs. Samtidigt finns det en risk att använda hedersbegreppet så att multikulturalism blir förknippat med negativa ting som består i generaliseringar och stereotyper som inte representerar verkligheten. Diskriminering och rasism i skolor behöver problematiseras i större omfattning.
Det är positivt att ogiltig frånvaro kopplas till hälsoarbetet i rapporten, eftersom närvaro/ frånvaro bör ses i en kontext och inte bara som en markering i betyget.
Värt att notera är att förekomsten av mobbning och kränkningar är högre i skolor i mer privilegierade områden. Resultatfokuseringen gällande prestationer och betyg leder till en sämre stämning och vi ser i rapporten att fusk är vanligt. Det är bra att detta uppmärksammas i rapporten. Återigen ser vi även i denna rapport hur elevers möjligheter till delaktighet och inflytande i skolorna, särskilt i högstadiet, inte är tillräckligt bra.
___________
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-22. Dnr 12-051/7633.
Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda och ta fram förslag till en framtida organisation för e-tjänstutveckling i Stockholms stad, att revidera den av kommunfullmäktige 2004 beslutade Informationstekniska plattformen samt att ta fram lämpliga nyckeltal och verktyg för uppföljning av it-verksamheten. I detta ärende, som utgör stadsledningskontorets samlade redovisning med anledning av dessa uppdrag, presenteras ett nytt it-program, Program för digital förnyelse 2013-2018, vilket innehåller en modell för it-styrning och projektfinansiering samt grundläggande principer för det fortsatta arbetet med förvaltning, utveckling och leverans av stadens informationstekniska plattform.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens tillhandahållaravdelning.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Miljöpartiet de gröna instämmer i stort med förvaltningens synpunkter men vill också framföra en viss oro för att systemet som föreslås, även om det innebär förbättringar i många avseenden, riskerar att bli alldeles för centraliserat och därmed också hämma kreativiteten, samt bli ineffektivt ute i verksamheten. Även om det självklart finns stordriftsfördelar och också ett behov av att inte ha alltför olika system inom staden så får vi heller inte låta pendeln svänga till att tro att alla typer av verksamhet kan passa inom samma snäva ram.
Förvaltningen lyfter i det avseenden på ett bra sätt bolagen och hur detta kommer att förändra hur de arbetar. Värt att tillägga är att bolagen också är väldigt olika såväl i verksamhet som i sitt IT-behov. En stadsteater och ett bostadsbolag arbetar helt enkelt väldigt olika. Slutligen skulle underlagen vunnit på att även innehålla en sammanfattning av den vanligaste kritiken mot nuvarande system (denna får nu istället läsas mellan raderna).
IT system för skolan måste ha sin utgångspunkt i skolans kärnuppdrag, nämligen undervisningen. Att kunna nyttja tekniken på ett pedagogiskt sätt är viktigt. Genom moderna läromedel, som är helt eller delvis digitala kan en mer anpassad undervisning möjliggöras och möjligheterna till särskilt stöd blir fler. Vi vill understryka att för skolan är det inte hårdvaran som är avgörande utan vad tekniken kan användas till och hur den används.
Utbildningsnämnden beslutar återremittera ärendet med uppdraget till utbildningsförvaltningen att se över förutsättningarna för evakueringen i dialog med föräldrar och berörda parter, och återkomma till nämnden i början av 2013 med ett mer utförligt förslag och redogörelse för olika alternativ.
Nämnden anför därutöver följande:
Enskedefältets skola står nu inför en välbehövlig renovering, vilket innebär att stora delar av skolan kommer att behöva evakueras. Många föräldrar känner en stor oro över evakueringsplanerna och upplever att förslaget till beslut kommer alltför hastigt utan möjlighet till dialog i frågan. Det är viktigt med en god föräldradialog och därför återremitteras ärendet utbildningsförvaltningen som får i uppdrag att se över förutsättningarna för evakueringen i dialog med föräldrar och andra berörda aktörer. Utbildningsförvaltningen ska återkomma med förslag till nämnden i början av 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-19. Dnr 11-324/4705.
Föredragning i ärendet.
För B-huset vid Enskedefältets skola har Arbetsmiljöverket förelagt staden ett vite om 5 mnkr om inte ventilationen i klassrummen i huset anpassats till dagens krav samt skolans toalettantal ökats till en på varje påbörjat 15-tal elever senast den 1 juli 2013. Fastighetsägaren, SISAB, har samtidigt erhållit ett vitesföreläggande om 5 mnkr innebärande förbud att upplåta lokalerna vid Enskedefältets skola för skolverksamhet efter den 30 juni 2013 om inte ventilation och toaletter åtgärdats
Samtidigt finns ett behov att renovera och effektivisera skolans lokaler utöver vad som följer av vitesföreläggandet. Ett inriktningsförslag för om- och tillbyggnad som berör hela skolan kommer att redovisas under våren 2013. En följd blir att resten av skolan evakueras från och med höstterminen 2014. Om- och tillbygg-naden av Enskedefältets skola förväntas vara klar till höstterminen 2016.
Evakueringsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Enskedefältets skola, Enskedeskolan, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen samt SISAB. Det samordnande huvud-skyddsombudet för om- och tillbyggnadsprojektet kommer att informeras den 27 november.
Samråd med stadsledningskontoret har genomförts.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till inhyrning av evakueringspaviljonger för Enskedefältets skola samt ersättningspaviljonger för Enskedeskolan.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om medgivande att under perioden 2013-2016 hyra in evakueringspaviljonger för Enskedefältets skola till en bedömd kostnad för perioden om 13538000 kr och ersättningspaviljonger för Enskedeskolan till en bedömd kostnad för perioden om 7540000 kr.
3. Utbildningsnämnden uppdrar förvaltningen att hyra in dessa om kommunstyrelsens ekonomiutskott medger inhyrningen.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ordföranden yrkade återremittering av ärendet enligt förslag från (FP), (M), (C) och (KD).
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde först yrkandet om återremittering mot att ärendet behandlas vid dagens sammanträde mot varandra och förklarade sig finna att nämnden enhälligt beslutat om återremiss.
Därefter ställde hon yrkandena om anförandetexterna mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jag Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att återremittera ärendet
Att utöver anföra följande:
Under en längre tid har vi påtalat renoveringsbehovet av Enskedefältets skola och Enskedeskolan. Under denna tid har vi fått försäkringar från förvaltningen om att ärendet är under bredning och att information kommer att ges. Innan nämndledamöterna har fått informationen så informeras föräldrarna på ett möte där de ställs inför ett inför ett i princip fattat beslut om ersättningspaviljonger. Vi vill inskärpa att man måste ta hänsyn i utredningen till både föräldragruppen och personalen på skolan. Det är av vikt att man försöker förankra besluten beslutet med alla berörde parter. Förvaltningen bör i god tid både informera och ta till sig olika synpunkter innan ärandet läggs fram för beslut. Vi upplever den dåliga förankringen som ett återkommande problem inom förvaltningen. Detta problem borde lösas ut för att undvika liknande fall i framtiden. Vi anser att ärendet är så illa skött att det bör återremitteras.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Återremittering.
Många föräldrar har hört av sig rörande evakueringspaviljongerna för Enskedefältets skola och ersättningspaviljonger för Enskedeskolan. Föräldrarna upplever att de och personal vid skolan inte har fått komma till tals och upplever att det finns många brister i förvaltningens planer samtidigt som föräldrarna själva påtalat att de har många goda idéer.
Några av de problem som påtalats är:
Eleverna måste gå tillbaka till Enskedefältets skola varje gång de ska äta, gympa samt ha slöjd.
Paviljongen ligger direkt vid den trafikerade Sockenvägen utan några buffertzoner
Det kommer inte att finnas någon skolgård i anslutning till paviljongerna. Det finns en park i närheten, men för att nå den måste barnen gå ett tag plus korsa en väg som ofta används som ”smitväg” i området med bilar som kör rätt fort. Barnen har svårt att hinna dit på kortare raster.
Skolan splittras. Klasserna F-2 kommer att gå kvar på Enskedefältets skola första året. Var de därefter hamnar vet man ej. Det enda som är säkert är att de inte hamnar på Mellanvägen eftersom det redan blir fullt där. Det innebär att skolan kommer vara delad på två under sex terminer.
Med bakgrund till detta önskar vi att ärendet återremitteras och att nya möjligheter ses över i samråd med föräldrar och personal som tar hänsyn till de påtalade problemen.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2013 godkänns.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1126,7mnkr, se bilaga 2.
3. Programutbudet i gymnasieskolan utökas så att platser erbjuds på Barn- och fritidsprogrammet med start höstterminen 2013.
4. Nuvarande gymnasieområdena 2 (S:t Eriks gymnasium, Kista gymnasium och Stockholms Transport- och fordonstekniska gymnasium) och 3 (Ross Tensta gymnasium och Norra Real) slås samman till ett gymnasieområde med namn gymnasieområde 2.
5. RH-gymnasiets särskoledel slås ihop med Lindeparkens gymnasiesärskola från den 1 juli 2013. Enhetens namn blir Lindeparkens gymnasiesärskola.
6. Skolakuten placeras i ESS-skolans lokaler, dock inte i Münchenbryggeriet.
7. Omfördelning av socioekonomiskt anslag från förskola till andra verksamheter godkänns.
8. Förändringar av bidrag till barn i behov av särskilt stöd i fristående förskola godkänns.
9. Ersättningsnivåer och belopp för verksamhetsstöd grundskola godkänns, bilaga 8.
10. Finansiering av Stockholms stads grupper med särskilda inriktningar, särskilda hörselklasser på Alviksskolan respektive av The International School of the Stockholm Region godkänns.
11. Resursfördelningen till gymnasiesärskola förändras så att den totala ersättningen till fristående gymnasiesärskolor beräknas på samma grunder som för kommunens egna gymnasiesärskolor.
12. Elevpeng till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, bilaga 6, 9, 12a, 12b, 15a, 15b.
13. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 7, 11, 14 c och d respektive 17 a och 17 b.
14. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 13a och 13b respektive 16 a och 16 b.
15. Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola fastställs enligt bilaga 18.
16. Ersättning för öppen fritidsverksamhet uppgår, oavsett anordnare, till 3250 kr per termin och barn folkbokförda i Stockholm.
17. Kostnader för den gemensamma elevdatabasen för gymnasieskolan i Stockholms län reducerar ersättningen till gymnasieskolor med 4 kronor per månad och elev, oavsett huvudman.
18. Kostnader för it-system och systemförvaltning fördelas ut till enheterna baserat på elevantalet för höstterminen, bilaga 23.
19. Kostnader för ekonomiadministration som nämnden köper från serviceförvaltningen fördelas ut till enheterna, se bilaga 22.
20. Bidrag för 2013 till utomstående organisationer godkänns, se bilaga 5.
21. Resultatenheter för 2013 godkänns enligt bilaga 2.
22. Inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid Beckombergaskolan, Vasa Real och Nälstaskolan godkänns och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till genomförandebeslut. Se bilaga 27.
23. Skrivelser som återfinns i bilaga 28 besvaras i samband med utbildningsnämndens beslut.
24. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remiss om Byggnation och upprustning av Nälstaskolan i Vällingby (motion 2012:16). Se bilaga 27.
25. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, se bilaga 20.
26. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 24.
27. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se bilaga 25 b.
28. Verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
29. Beslutet justeras omedelbart.
Stockholms befolkning växer kraftigt och 2020 beräknas omkring 27000 fler elever än idag, i åldrarna 6-15 år, gå på någon av Stockholms skolor. Det ställer höga krav på att vi både bygger nya skolor och att vi bygger ut en del av dagens existerande skolor. Det är därför av stor vikt att utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med, och lägger ner stor kraft på, att lösa lokalförsörjningen i de områden där Stockholm växer mest. Kommunstyrelsen har i sammanhanget ett speciellt ansvar som övergripande aktör i staden där samverkan med berörda fack- och stadsdelsnämnder är grundläggande. Ungefär 23 procent av Stockholms elever går idag i en fristående skola. Staden behöver ha en god dialog med dessa aktörer för att dels få en överblick över friskoleetableringen, dels för att gemensamt med de fristående aktörerna kunna arbeta mot att möta de kommande behoven i ett snabbt växande Stockholm. Vidare berör lokalfrågor många och det är viktigt att utbildningsförvaltningen hittar sätt att stötta rektorer i sitt arbete med att involvera föräldraföreningar och andra lokala aktörer när stora förändringar planeras.
I Stockholms brukarundersökningar ställs frågor till elever och föräldrar kring hur de upplever skolgången. Överlag får Stockholms skolor ett relativt gott betyg, men en punkt där svarsresultaten är sämre gäller elevernas arbetsro i klassrummet. Nämnden ser mycket allvarligt på detta och det är viktigt att utbildningsförvaltningen framgent intensifierar sitt arbete för en ökad studie- och arbetsro på lektionstid.
Det svenska skolsystemet genomgår just nu stora förändringar. I det arbetet är det mycket viktigt att framhålla positiva exempel där skolor lyckas extra väl så att andra kan lära av framgångarna. Självklart har Pedagog Stockholm ett extra viktigt uppdrag i detta arbete. Det kanske viktigaste området där det behöver lyftas fram positiva exempel är de skolor som lyckas lyfta behörigheten till gymnasiet. Positiva exempel behöver även lyftas fram inom miljöarbete, evidensbaserat anti-mobbningsarbete samt för kunskapsinsatser gällande ökad medvetenhet om jämställdhet. Skickliga lärare och väl utfört arbete ska självklart lyftas fram.
Få frågor engagerar så mycket som skolmat. Stockholm ska bli en föregångskommun när det gäller skolmaten, som ska vara näringsrik och god. Att öka andelen tillagningskök i Stockholms skolor är ett mål. Med tillagningskök skapas möjligheter för skolan att utveckla skolmaten. Vid varje ny- och ombyggnation ska möjligheten prövas till om skolan kan få tillagningskök istället för mottagningskök.
Utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för fristående förskolor. Det är viktigt att ställa höga krav på såväl fristående som kommunala förskolor. Som entreprenör i Stockholm ska man bli väl bemött med höga krav och positiva förväntningar. Det ska vara lätt att förstå vad som krävs för att starta en förskola.Det är viktigt att skolorna har god kontroll på elevantal i början av terminen för att få värdefull stabilitet. Utbildningsförvaltningen bör därför se över möjligheterna att i dialog med fristående aktörer flytta fram avläsningsdatumet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-13. Dnr 12-112/9732.
Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens arbetsuppgifter och utvecklingsinsatser för 2013 och riktning för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den beskriver nämndens målbilder och det förväntade resultatet i ett längre perspektiv än ett år.
Verksamhetsplanen är utgångspunkt för avdelningars och enheters verksamhetsplaner och skolenheternas arbetsplaner för 2013.
All verksamhet som bedrivs inom förvaltningen har som huvudsyfte att bidra till optimala förutsättningar för lärande och utveckling som leder till en högre måluppfyllelse och där det dagliga mötet mellan barn och elever och verksamheternas personal utgör den viktigaste basen. Skola och utbildningsverksamhet är ett stort och komplext arbetsområde vilket medför att verksamhetsplanen innehåller ett stort antal arbetsuppgifter som nämnd och förvaltning har att planera, genomföra och följa upp. För att inte detta ska skymma sikten vill vi redan inledningsvis markera några utmaningar och områden som mer strategiska och långsiktiga än andra. Dessa frågor berör i huvudsak det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet det pedagogiska arbetet i skolor med låg måluppfyllelse det framtida behovet av personal och kompetens organisationsutveckling.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med de övriga avdelningarna inom förvaltningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande
Ordföranden framlade ett förslag till beslut från (FP), (M), (C) och (KD) och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Att omarbeta förslaget till barn i behov av särskilt stöd, verksamhetsstödet samt socioekonomiskt stöd enligt nedan
Att därutöver anföra följande
Andelen obehöriga till gymnasieskolan är rekordhöga 14 %. Ungdomarna flyr yrkeslinjerna på gymnasiet och Stockholm tillhör den sämsta regionen i landet vad gäller andel gymnasieutbildade ungdomar. Problemen är många: Låg lärartäthet. Betygsinflation. Många obehöriga lärare och få sökanden till lärarutbildningarna. Hårresande skillnader mellan skolorna som ökar varje år. Tuff psykosocial miljö för många elever. Dålig insyn i många enskilt drivna skolor.
Vi socialdemokrater lägger i Stockholm drygt en kvarts miljard mer på skolan. I riksdagen lägger vi ytterligare drygt 3 miljarder. Vi vill minska klasstorlekarna upp till trean, tre barn färre i varje klass förbättrar undervisningskvaliteten väsentligt.
Förslag finns nu i verksamhetsplan om att grundskolor med låg andel elever med gymnasiebehörighet ska ”identifieras och att verksamheten ska utvecklas utifrån en fördjupad analys och förbättringsplan”. Det är bra att denna ambition nu äntligen finns i verksamhetsplanen. Hur detta skall gå till mer konkret är dock inte särskilt väl beskrivet i planen.
På motsvarande sätt finns en vällovlig ambition att öka andelen som slutför gymnasieskolans högskoleförberedande – och yrkesprogram. Även här saknas konkreta förslag och åtgärder.
En verksamhetsplan för utbildningsförvaltningen med en socialdemokratisk budget skulle underlätta satsningar på flera områden, bland annat skulle både det socioekonomiska anslaget liksom verksamhetsstödet bättre kunna klara berörda skolor och de elever som behöver detta stöd. Vi anser att planens förslag till förändring måste omarbetas och stärkas, både avseende det socioekonomiska stödets utformning och bidrag till barn med behov av särskilt stöd.
På skolnivå skulle vi också önska en tydligare chefsroll för rektorerna där dessa också får ett större ansvar för karriär- och löneutvecklingen för lärare. Vi anser att dagens inriktning från kommunledningen i dessa frågor är mycket olyckliga.
Ett stort problem som måste uppmärksammas mer är den förestående bristen på utbildade lärare på olika nivåer. Inte minst förskolelärareutbildningen måste utökas. Här finns också många sökanden som idag inte tas tillvara.
I likhet med tidigare förslag anser vi att Jämför Service måste utvecklas mer. Att den skall vara värdeneutral innebär inte att jämförelser inte skall kunna ske av områden som rör kvalitet, fysiska frågor om lokaler, mm samt grundläggande ekonomiska redovisningar.
Vi gläds åt att förvaltningen stöder vår skrivelse om att framöver medverka till att göra fler av skolornas idrottssalar tillgängliga när salarna inte används av skolan. Den del av skrivelsen som särskilt berör barnen i Tensta/Hjulsta är dock inte besvarad.
Vi gläds också åt att motionen från socialdemokrater om upprustning av Nälstaskolan i Vällingby har blivit väl bemött och skolan nu är aktuell för upprustning enligt förslaget.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att inte låta det socioekonomiska anslaget till verksamheterna minska för att täcka upp för ökade lokalkostnader, kostnader för skolskjuts etc
Att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med förslag på aktiviteter under nämndmål 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Att aktivt arbeta för att minska elevgrupperna på fritidshemmen, samt inkludera fritidshemspersonalen i arbetet med kompetens och karriärutveckling
Att Att tydliggöra pris och lönekompensation i skolpengen
Att Aktivt arbeta för att fler elever ska få del av modersmålsstöd, samt
Det behövs bättre förutsättningar för stadens skolor och förskolor att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter. Vi vill se en skola som präglas av förtroendefulla relationer, som knyter an till elevernas verklighet, och som kontinuerligt ger återkoppling på de arbetsinsatser och den utveckling som sker. En skola som det är spännande att gå till varje dag, där det ofta händer något som är stimulerande och kul och där både personal och elever känner sig delaktiga.
Vi vänder oss mot den trend som framkommer i förslaget till verksamhetsplan att ökade lokalkostnader, kostnader för skolskjuts etc finansieras med minskat socioekonomiskt anslag till verksamheterna. Det är en felaktig prioritering i en stad där skillnaderna ökar och skolan får allt svårare att kompensera för elevernas olika socioekonomiska bakgrund.
Miljöpartiet föreslår initiativ som på ett tydligt sätt förbättrar lärandeförutsättningarna för fler elever. Vi vill se en särskild satsning på fler specialpedagoger i grundskolans lägre årskurser. Arbetet med särskilt stöd måste utvecklas. Vi har i vår budget i kommunfullmäktige anslagit särskilda medel till detta, precis som till en särskild genus- och jämställdhetssatsning.
En förändring av modellen för verksamhetsstöd kan vara befogad sett till de senaste årens ökade kostnader. Det är viktigt att de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna finns och får goda förutsättningar att bedriva verksamhet av högsta kvalitet. Nämnden måste vara tydlig med att ett förändrat verksamhetsstöd inte ska resultera i minskade möjligheter att möta alla elevers behov.
Språket får inte vara en anledning till att halka efter i skolan. Av den anledningen vill vi se bättre förutsättningar för modersmålsundervisningen och den tvåspråkiga undervisningen i stadens verksamheter. I dag är språket en alldeles för stor anledning till att elever halkar efter i skolan. Andra modersmål än svenska måste ses som en tillgång i skolan och som en resurs för den enskilde elevens lärande. Det gäller självklart också elever som talar andra språk än de nationella minoritetsspråken. Nästan 40 procent av eleverna i Stockholms kommun har ett annat modersmål än svenska. Minst 10000 elever som är berättigade till modersmålsundervisning deltar inte i sådan. När vi vet att det ger effekt på studieresultaten bör staden arbeta för att få in fler elever i sådan undervisning. Enligt skolinspektionen är arbetet med modersmålsundervisning i allmänhet och de nationella minoriteternas språkutveckling i synnerhet, ingen särskild prioriterad fråga i Stockholms stad. Det behöver förändras.
Skolan ska främja elevernas medborgerliga kompetens genom att arbeta för att eleverna ska dela grundläggande demokratiska värderingar och utveckla de förmågor som krävs för att leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Avgörande är att en del av skolarbetet faktiskt sker i demokratiska former, så att eleverna tränas i ett demokratiskt arbetssätt, där uppmärksamhet fästs på alla individers demokratiska rättigheter såväl som skyldigheter i form inflytande, delaktighet och ansvarstagande. I detta ligger också en ökad förståelse för det egna lärandet. Förvaltningens målbild under nämndmål 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande är i det hänseendet bra, men målet saknar aktiviteter, vilket tyder på att det inte prioriteras tillräckligt.
Fritidshemmen är centrala för ökad måluppfyllelse i skolan. Elevgrupperna måste minska och anställda i fritidshemmen måste få samma tillgång till karriär- och kompetensutveckling som annan undervisande personal i skolan.
Miljöpartiet är fortsatt bekymrade över gymnasieskolornas ekonomi. Den schablonökning om tre procent som kommunfullmäktige beslutat om blir en procents höjning av pengen. Kommande års pris- och löneökningar kommer att motsvara mer än ökningen av skolpengen, vilket ger ett minskat utrymme för satsningar. Avdraget för att flytta elkostnaderna från skolorna till central förvaltning bör rimligtvis slå olika på olika skolor, något som inte redovisas. Med ett minskat ekonomiskt utrymme för skolorna blir det svårt att klara av nödvändiga löneökningar eller göra verklighet av strategin för ökad närvaro.
Miljöpartiet delar inte heller majoritetens idé om att desto fler indikatorer desto bättre styr vi stadens pedagogiska verksamheter. Vi ifrågasätter värdet av den mängd nyckeltal som samlas in på nämndens uppdrag. De övergripande utmaningarna som staden har kring likvärdighet, reellt elevinflytande och lärarnas förutsättningar saknar helt indikatorer. Ett omtag kring stadens utvärdering av skolorna behövs.
1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
Som utgångspunkt för de förändringar vi vill se av verksamhetsplanen hänvisar vi i första hand till det som redan anförts i Vänsterpartiets budgetreservation. I detta förslag har vi valt att lyfta fram det som specifikt berör verksamhetsplanens målstruktur följt av en kort sammanfattning av centrala delar i Vänsterpartiets förslag till alternativ skolpolitik för Stockholm.
Mål för verksamheten
I förslaget till VP återupprepas att det är förvaltningens huvudsyfte att uppnå högre måluppfyllelse. Detta bryts sedan ned i en mängd mål, delmål och indikatorer i enlighet med den styrmodell Stockholms stad använder sig av. Modellen medför dock problem, varför den borde ifrågasättas. Det formulerade huvudsyftet att öka måluppfyllelsen är svårt att invända emot. Det kunde även formuleras som att ”allt ska bli lite bättre”. Den rika floran av mål och indikatorer som följer på huvudsyftet riskerar dock att genom sin mängd motverka tydliga prioriteringar och effektiv styrning. Dels för att få av verksamhetens anställda kan förväntas hålla alla mål i huvudet. Dels för att de inte uppställts enligt någon tydlig hierarki, vilket öppnar för målkonflikter. Den digra listan med målsättningar riskerar därför att bli en chimär av effektiv styrning, samtidigt som det viktigaste i verkligheten är de mål som medarbetarna faktiskt uppfattar, förmår hålla isär och arbetar efter i den dagliga verksamheten.
De flesta målen i är sådana som också kan sägas vara varje enskild skolas mål, fast sammanlagda till genomsnitt för hela verksamheten. Vi efterlyser tydligare skrivningar om det som specifikt rör målen för utbildningsförvaltningens verksamhet. Likväl som en rektor måste följa utvecklingen av sina skolelevers betyg, behövs ett instrument för att utbildningsnämnden skall kunna följa förvaltningens ansvar för att skolsystemet uppnår likvärdighet och rättvisa i betygssättningen. Genomgående är det lättare att följa resultatmålen för enskilda skolor än för utbildningsförvaltningen själv.
Vi vill peka ut några problem som särskilt allvarliga och två mål som särskilt viktiga att prioritera: De allvarligaste bristerna är att kunskapsresultaten i skolan generellt är för låga samt att det är stora skillnader mellan skolor, klasser och elever. Kort sagt pågår en kunskapssegregering. Att höja kunskapsresultaten och minska gapet mellan skolors och elevers resultat måste därför vara huvudmålet för verksamhetsplanen.
Sammanfattade synpunkter:
1. Aktörer för förändring
Störst betydelse för en förändring har lärarna och kvaliteten på deras undervisning. Skolans rektor är ytterst ansvarig för att alla elever på en skola får undervisning av hög och jämn kvalitet. Forskning har visat att sättet skolorna organiseras på har större betydelse än elevernas sociala bakgrund för skolresultaten och att framgångsrika skolor bygger på en kombination av kunskapsfokus och elevomsorg. Vår utgångspunkt är därför att skolans resultat i första hand förklaras av hur skolan fungerar, inte av olika omgivande faktorer. Det ställer stora krav på skolan, men kräver också att den får verka under rimliga villkor. Det kräver respekt för skolan som institution.
I vår budget genomför vi därför en skolsatsning som tillför områdena barn- och unga, förskolan och skolan 672,9 mnkr ytterligare. För verksamhet inom utbildningsnämndens områden ger detta bland många andra satsningar utrymme för en bättre löneutveckling för lärarna, möjlighet till minskade klasser och tillräckliga resurser för att barn med behov av särskilt stöd får de resurser som de behöver för att på ett jämlikt sätt kunna delta i undervisningen. Resurserna underlättar också för skolan att genomföra de förändringar som nu krävs. Men det viktigaste för skolan är inte denna extrasatsning, utan att de åtskilliga resurser som redan finns används på bästa sätt.
2. Individualiserad undervisning
Så länge undervisningen ger bra resultat bör ingen ifrågasätta en lärares val av metoder eller undervisningsstil. Om resultaten uteblir krävs dock alltid en professionell dialog om val av metoder. Idag har en trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Läraren använder mindre tid till gemensam undervisning och eleverna pratar allt mindre inför varandra. Inte minst är detta vanligt inom matematikämnet och i undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Det är också två områden där resultaten är särskilt nedslående. Detta måste förändras. Det krävs en diskussion i skolan om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen utgör.
3. Förskolan viktig för skolresultaten
De flesta av Stockholms förskolor erbjuder idag en trygg verksamhet och en bra omsorg som föräldrarna i stort är nöjda med. Mycket mer kan dock göras för att redan i förskolan stimulera barnens lärande och språkutveckling. Det skulle utjämna skillnader i barnens förutsättningar inför skolstarten och är därför strategiskt för att nå målen i resten av skolan. För att lyckas behövs fler utbildade förskollärare och en mer pedagogiskt inriktad verksamhet. Vi genomför därför en resursförstärkning och vill prioritera höjd kvalitet i förskolan.
4. Valfrihet och marknadsanpassning måste ifrågasättas
Under lång tid har skolan marknadsanpassats enligt ett tankesätt som ser skolor som företag och elever och föräldrar som kunder. Vi vänder oss mot detta. Vi verkar för en förändring av kulturen i skolan i riktning mot mer öppenhet och samarbete om resultat och metoder. Skolans kultur behöver med andra ord bli mindre företagsekonomisk och mer akademisk. Vi vänder oss också mot en ensidig betoning av valfrihet i skolan. Tidiga val verkar segregerande. En risk är också att valfriheten blir en frihet att välja bort kurser som känns mödosamma och på därigenom välja bort nödvändiga kunskaper. På så vis kan valfrihet i skolan faktiskt innebära minskad valfrihet efter skolan. Vi bör därför omdefiniera valfrihetsmålet till att istället handla om att ge alla elever så stor valfrihet som möjligt efter genomgången skola. Den största inskränkningen av valfrihet är alla elever som nu lämnar skolan utan godkända betyg. Vi föreslår utredningar av hur skolvalet kan förändras och vill att Stockholm som en stor skolkommun ska höja rösten och protestera mot segregerande inslag i regeringens skolpolitik.
5. Jämställdhet
I jämställdhetsplanen tas många relevanta aspekter upp men dessvärre står inget om genuspedagoger och deras vikt för att förbättra arbetsmiljön för eleverna och barnen i skola och förskola. För att nå grundproblemen med att killar generellt har sämre betyg och tjejer generellt har en sämre psykiskt välmående behövs mer än stödresurser. Det behövs helt enkelt ett genustänk. Det är positivt att det inte verkar finnas några strukturella skillnader mellan manliga och kvinnliga anställdas löner bland personal som är kopplad till den kommunala skolan och förskolan. Däremot skulle det vara intressant att se hur utvecklingen ser ut i den fristående sektorn. Uppgifter som vi dessvärre inte har insyn i vilket är en brist i kommunens jämställdhetsarbete .
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-03. Dnr 2012-453/2199.
Utbildningsnämnden har den 25 april 2012 i ett tillsynsbeslut förelagt huvudmannen AU BIST Global AB att avhjälpa förskolan Lilla Paradisets missförhållanden (bilaga 1, inklusive egen bilaga). Uppföljande tillsynsinspektion har genomförts den 5 september och den 5 oktober 2012 (Bilaga 2).
Av förvaltningens tjänsteutlåtande framgår att huvudmannen AU BIST Global AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Huvudmannen bedriver sin förskola Lilla Paradiset med allvarliga missförhållanden och huvudmannens bristande förmåga innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för de barn som är inskrivna i förskolan. Missförhållandena rubbar på ett allvarligt sätt förutsättningarna för verksamheten.
Förskolans missförhållanden har inte avhjälpts trots nämndens förelägganden.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen i samarbete med stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Företräde
Ombudet Mickael Milroy Radomirovic, representanten för huvudmannen Farzaneh Kavoosfar samt Ulf Lindén, organisationsutvecklare, beviljades företräde inför nämnden enligt
Ordförande Lotta Edholm (FP) överlämnade en skrivelse från (FP), (M), (C) och (KD) om inställda lektioner.
Ledamot Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse ”Alla ska få vara Lucia”.
Tjänstgörande ersättare Edith Ringmar (V) överlämnade en skrivelse angående skolgång för barn med föräldrar som är utsatta för våld i nära relationer.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Förvaltningschefen svarade på frågan från Tobias Gillberg (C) angående användningen av kameraövervakning i skolorna. I skriften Riktlinjer för trygghet och studiero redovisas hur kameraövervakning i skolan får användas.
Helen Törnqvist (C) ställde en fråga hur barnens skolgång försäkras vid avslag om hemundervisning. Förvaltningen återkommer.
_________