Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2013-06-18
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnar sammanträdet. Föredragningslistan godkänns.
Arbetsmarknadsnämnden utser ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 24 juni 2013.
Dnr AMN 2013-0106-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslutArbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över motionen.
ÄrendetArbetsmarknadsförvaltningen har för yttrande fått en motion av Inger Stark (V) och Jackie Nylander (V) om generösare bedömning av skälig boendekostnad.
I motionen sägs att Stockholm blir en alltmer segregerad stad och att en av de viktigaste frågorna för att motverka segregationen är att arbeta för en stad där personer med låga inkomster kan bosätta sig och bo kvar i alla stadsdelar oavsett inner- eller ytterstad. Deras slutsats är att det behövs en radikalt annorlunda bostadspolitik. Därutöver föreslås att kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderade riktlinjer för försörjningsstöd till boendekostnader, som innebär att normen för skälig boendekostnad räknas upp så att boende i nyproduktion inte utesluts.
Vid bedömning av vad som är skälig boendekostnad konstaterar förvaltningen att det enligt riktlinjerna finns möjlighet till individuella bedömningar att överskrida normen från vad som är skälig boendekostnad om det finns synnerliga skäl.
Vid bedömning av vad som är skäliga boendekostnader behöver man väga in vad låginkomsttagare på orten har råd med samt hur en hög boendekostnad kan påverka hushållets ekonomiska situation även om personerna i hushållet har jobb.
Att ställa krav på att byta till en mindre kostsam bostad, som i många fall sannolikt är belägen utanför centrala Stockholm, och som i sin tur kan medföra byte av skola/förskola för ev. barn är en stor omställning för den enskilde, och kan i vissa fall bidra till att öka segregationen.
Förvaltningen anser att konsekvenserna för det enskilda hushållet med hänsynstagande till familjens storlek, om det finns bostad eller ej och om det ingår barn, liksom möjligheterna att få en hyreslägenhet i Stockholm bör vägas in vid bedömning av om synnerliga skäl anses föreligga för att överskrida normen för vad som är skälig boendekostnad. Möjligheten till detta finns i riktlinjerna.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 juni 2013.
Förslag till beslut
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C) och Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknads-nämnden beslutar (se beslutet).
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Tara Twana m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden tillstyrker motionen samt att därutöver anföra följande:
Stockholm blir en alltmer segregerad stad. Vänsterpartiet menar att det är viktigt att människor med låga inkomster ska kunna bo i alla delar av staden. Det får inte bli så att segregationen ökar än mer och att invånare med låga inkomster tvingas allt längre ut. Eller tvingas bo kvar långa tider i tillfälligt boende. Därför anser vi att förslagen i motionen ska bifallas.
Det är till och med så att tillämpningen av riktlinjerna för skälig boende-kostnad gör att familjer förvägras ett bra boende hos SHIS (Stiftelsen Hotellhem). En strikt tolkning av försäkringskassans normer för genomsnittshyra är inte realistiskt i Stockholm när det gäller nyproducerade eller ombyggda lägenheter.
Trots att riktlinjerna endast ska vara vägledande och det ska göras en individuell behovsbedömning tolkas riktlinjerna alltså bokstavligt. Arbetsmarknadsförvaltningens uppfattning att det skulle räcka med nuvarande riktlinjer är därför tyvärr endast en from förhoppning. En kraftfull politik mot segregation behöver en bostadspolitik som bygger ihop en stad. Inte bygger isär.
Alliansen har valt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter vilket innebär att staden har förlorat över 22 000 lägenheter av sitt bestånd. Nyproduktionen har genererat mycket höga hyror i hela staden. För att kunna möta dessa förändringar krävs en revidering av försörjningsstödet. Normen för skälig boendekostnad måste räknas upp.
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C) och Åsa Jernberg m.fl. (MP).
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Tara Twana m.fl. (S) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Åsa Jernberg m.fl. (MP) enligt följande:
Det är av stort värde att ha en mer sammanhållen stad. Stockholmarna har stora inkomstskillnader avseende förvärvsinkomst, men staden är också delad när gäller boendeförhållanden. Nyproducerade bostäder är i regel dyra att hyra, vilket gör det närmast omöjligt att hyra nya lägenheter om man är låginkomsttagare eller är beroende av försörjningsstöd. Det är vanligt i många stora städer i Europa att man tar boendekostnaderna i beaktan vid beslut om försörjningsstöd. Det är inte orimligt att Stockholm tittar närmare på frågan om tillägg för bedömningen av skälig boendekostnad. Det är framför allt motiverat för barnfamiljer, idag finns över 350 barnfamiljer i Stockholm som är hemlösa eller trångbodda. Boendesegregeringen gör Stockholm fattigare. Vidare är det viktigt att bedömningen av boendekostnaden är rättssäker och likvärdig över hela staden.
Dnr AMN 2013-0103-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
ÄrendetGällande riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd genomgick en översyn och beslutades av kommunfullmäktige 25 maj 2010. Därefter har förändringar som påverkar arbetet med ekonomiskt bistånd skett i lagstiftningen och i omvärlden. Granskningar som gjorts av socialinspektörerna har visat att det behövs förtydliganden vad avser handläggningsprocesserna.
Förvaltningen synpunkter koncentreras i huvudsak till att lyfta fram att samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen/Jobbtorg Stockholm behöver fortsätta att utvecklas för att bidra till ett ökat framgångsrikt arbete för arbetssökande med försörjningsstöd. På uppdrag av kommunfullmäktige bedrev arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna under 2012 ett omfattande arbete för att utveckla gemensamma bedömningsinstrument vid kartläggning av biståndssökande och dessa instrument ska implementeras under 2013. Riktlinjerna bör i högre utsträckning betona användningen av dessa bedömningsinstrument.
Likställighetsprincipen och jämställdhetsperspektivet är viktiga att värna och därför föreslår förvaltningen vissa förändringar i syfte att minska risken för olika bedömningar mellan stadsdelsnämnderna. Individuella bedömningar och ett individuellt stöd behöver betonas mer i kombination med de krav som ställs på den enskilde.
Arbetsmarknadsförvaltningen framhåller vikten av möjligheten till korta yrkesförberedande insatser, särskilt för gruppen långtidsarbetslösa. Mer individuella bedömningar i samverkan mellan stadsdelar och jobbtorg vad gäller insatsens längd samt val av utförare skulle kunna ge ökade förutsättningar för fler långtidsarbetslösa att komma ut i arbete.
Jobbtorgspersonalen upplever ofta i det praktiska arbetet att avsaknad av SL-kort, telefon och bredband skapar problem som ibland lägger hinder i vägen för aspiranterna eller försenar insatser.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) föreslår att arbetsmarknadsnämnden delvis bifaller förvaltningens svar på remissen samt att därutöver anföra följande:
Det är bra att riktlinjerna ses över, men vi saknar en hel del. Inom en pressad socialtjänst med knapp budget och hög arbetsbelastning räcker det inte heller med nya riktlinjer. För att riktlinjerna ska fungera krävs tillräckliga resurser. Det behövs också en diskussion om vad kommunens yttersta ansvar innebär, hur det ser ut idag och hur utsatta målgrupper påverkas.
Det är uppenbart att stadens allt mer ”slimmade” socialtjänst innebär en risk för att likställigheten ställs åt sidan. Avslag är vanligare i ytterstaden än i innerstaden, vilket tyder på att det inte är behoven som styr i stadsdelsnämnderna utan snarare den rådande ekonomin.
Andelen arbetslösa unga mellan 20-24 år i Stockholm som inte tillhör någon A-kassa är nu uppe i 67,5 %. En extrem siffra. För samtliga arbetslösa är det 40,2%. som inte har A-kassa. Dessutom är det uppenbart att långtids-arbetslösheten ökar och nu är uppe i 30,2 % av de arbetslösa.
Arbetslösheten i ytterstaden är fortfarande orimligt hög och sjunker inte. Det innebär att många har försörjningsstöd under långa perioder. De är oroande att så många står utanför A-kassan och tvingas söka försörjningsstöd eller hitta andra lösningar t.ex. svartjobb. Regeringen har genom sin arbetsmarknads-politik skapat en situation som är ohållbar i längden och många arbetslösa känner idag en stor oro över sin ekonomiska situation. Arbetslinjen har blivit fattiglinjen.
Att antalet långtidsarbetslösa ökar är oroväckande och visar på att vi måste ha en annan arbetsmarknadspolitik innan allt för många fastnar i en ohållbar situation.
Se till att få in fler personer i utbildning och ge arbetslösa bättre förutsättningar att hitta hållbara jobb. Det är också en väg att minska barnfattigdomen. Att förlänga visstidsanställningar till 12 månader inom staden för ”aspiranter” borde vara det självklara istället för dagens 6 månader. En anställningstid på12 månader innebär A-kassa, vilket gör stor skillnad.
SL-kort ska ingå i normen i likhet med vad som gäller åren 2003-2006. I april 2013 var det bara 50 % som fick SL-kort av alla hushåll som fick ekonomiskt bistånd. Andelen hushåll som fick SL-kort varierade mellan 20 % på Södermalm och 71 % på Kungsholmen. Totalt var det över 4 000 hushåll i staden som inte fick SL-kort . I en storstad som Stockholm är SL-kort ett måste. Flera av våra stadsdelar har mycket bristfällig kommersiell och offentlig service, och människor måste åka kommunalt för att kunna ta del av nödvändig service. Det kan handla om att gå till läkare, tandläkare, apotek, bibliotek, simhall, bio, följa barnen på träning eller besöka ett öppet stadsdelsnämndsmöte. De som inte får SL-kort blir fångar i sina stadsdelar, vilket även drabbar barnen i dessa familjer.
Brukarorganisationer och socialarbetare i Stockholm vittnar om att socialtjänsten i allt mindre utsträckning tar ansvar för klienters hela situation. Klienterna får ta stort ansvar själva, även om det inte gynnar dem och utan att man vet att de klarar att lösa sin situation. Handläggare har förbjudits att hjälpa klienter som tydligt inte klarar de krav som ställs.
Frivilliga organisationer och andra samhällsfunktioner måste idag arbeta för att stödja människor med att ansöka om hjälp från socialtjänsten, eftersom många inte själva klarar av att göra det. Det kan handla om att bistå med en telefonför att ringa en mottagningsenhet eller att beställa hem de papper som behöver lämnas in.
3) Tara Twana m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak bifalla kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande:
Nu reviderar socialförvaltningen riktlinjerna för det ekonomiska biståndet. Men nya riktlinjer kommer inte lösa alla problem i Stockholms socialtjänst som lider av sviterna efter kraftiga nedskärningar. Bristen på resurser inom socialtjänsten får lika tydliga konsekvenser för personalen och klienterna. Socialsekreterarna i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvara inte målen och kraven vi har på socialtjänsten.
I fackförbundet SSR:s senaste undersökning kan vi se att resultatet i Stockholms är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialcheferna larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visar sin chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist.
Den undersökning som vi Socialdemokrater genomförde under våren 2012 visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i behandlingen av ansökningar. Drygt 80 procent av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Undersökningen visar behovet av att stärka socialtjänstens arbete för att få ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet.
Det är allvarlig kritik som riktas och som måste tas på allvar. Det är viktigt att när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst att det också tillförs ekonomiska resurser för detta. Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser ska motsvara den nivå atträttssäkerheten för medborgarna kan garanteras.
Hälften av socialsekreterarna i SSR:s enkät svarar nej på frågan om de man anser att man klarar kvaliteten och rättsäkerheten på sin arbetsplats, enligt lagens intentioner.
Dessa resultat speglas även i stadens medarbetarenkät gjord bland socialförvaltningens personal. I den framkommer att bland annat att endast 57 procent anser att arbetsbelastningen är rimlig och att endast 62 procent är nöjda med sin nuvarande arbetssituation. Detta illustrerar väl att resurserna inte matchar ambitionerna.
En högst rimlig ambition är att inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetuppkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer. Stockholm har ur ett nationellt perspektiv ett högt kostnadsläge. Det höga kostnadsläget drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Därför är det lovvärt att majoriteten äntligen har fört in bredbandsomkostander i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd.
Bredband är viktigt för att kunna vara en aktiv del i samhället. Detsamma gäller den fysiska förflyttningen. Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde, för att söka jobb eller upprätthålla sociala kontakter. Helt enkelt leva ett normalt liv. Det handlar om att möjliggöra människor rörlighet. Att inte ha råd med ett SL-kort kan göra det svårare att söka jobb. Det är ett brott mot bärande delar i en arbetslinje att begränsa människors möjlighet att ta jobb. Därför anser vi att det är viktigt att stor hänsyn, inte minst när det gäller jobbsökande, tas till behovet av SL-kort för den som får ekonomiskt bistånd
4) Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden delvis bifaller förvaltningens förslag till yttrande samt att därutöver som svar på remissen anför följande:
Både aspiranter och jobbtorgspersonalen upplever ofta i det praktiska arbetet att avsaknad av SL-kort, telefon och bredband skapar problem som ibland lägger hinder i vägen för aspiranterna eller försenar insatser.
Därför anser vi att det behöver tas fram riktlinjer för dem som är i behov av långvarigt försörjningsstöd, vi anser att tillgång till SL-kort och till en enklare, ev. begagnad dator med internetuppkoppling numera är något som en låginkomsttagare normalt kan kosta på sig och som i dagens Stockholm krävs för att uppnå skälig levnadsstandard. Det är dessutom i praktiken en förutsättning för att kunna söka arbete på ett effektivt sätt.
Vi ifrågasätter vidare “begreppet motprestationer” som uttryck för åtgärder som syftar till egen försörjning. För att ha rätt till försörjningsstöd krävs att den sökande gör vad den kan för att bli självförsörjande, vilket är prestationer till nytta för honom eller henne själv. Detta är inte detsamma som att prestera något i utbyte mot det utbetalade försörjningsstödet, vilket vore ett lönearbete.
Vi anser också att samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingenbör stärkas ytterligare när det gäller personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Många arbetslösa som uppbär försörjningsstöd skulle ha bättre förutsättningar att komma ut i arbete om båda myndigheterna och försörjningsstödstagaren gemensamt planerade vägen till egenförsörjning.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C).
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Tara Twana m.fl. (S) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Åsa Jernberg m.fl. (MP) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C) enligt följande:
Stockholmsalliansen vill understryka vikten av att det alltid är fokus på att ta reda på vilken kompetens som en person har. Detta är avgörande för att minska utanförskapet och gäller även som viktig information när en person söker ekonomiskt bistånd. Vilka kompetenser och förmågor besitter personen? Utbildning ska sammanställas och valideras skyndsamt, liksom andra erfarenheter och talanger som kan vara viktiga för att lyckas bryta sitt utanförskap.
Detta bör vara huvudfokus i handläggningsprocessen av två anledningar. För det första stärker det individen i att formulera sina styrkor och därmed sig själv. För det andra är det viktigt utifrån ett signalvärde – att fokusera på personens styrkor först och främst för att därefter erbjuda individuellt stöd och bistånd där det behövs.
Dnr AMN 2013-0104-1.6
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
ÄrendetKommunfullmäktige gav i budgeten för år 2012 kommunstyrelsen i uppdrag att utreda regelverket om så kallad innovationsupphandling. Kommunstyrelsen gav därefter i juni 2012 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna till krav på samhällsansvar vid stadens upphandlingar.
Stadsledningskontoret har föreslagit kommunstyrelsen att både frågan om innovationsupphandlingar och samhällsansvar bör inarbetas i stadens upphandlingspolicy i stället för stadens konkurrenspolicy.
Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig bakom förslaget om att dessa områden främst bör inarbetas i upphandlingspolicyn. Dock bör frågorna om samhällsansvar och den praktiska tillämpningen av möjligheten att ställa sociala krav utvecklas ytterligare inom ramen för policyn.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C) och Tara Twana m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) föreslår att arbetsmarknadsnämnden delvis ställer sig bakom förvaltningens förslag samt att i övrigt anföra följande:
Den nuvarande borgerliga majoriteten anser att i princip allt som går att konkurrensutsätta ska upphandlas. Det överordnade målet är inte ett samhälle där resurser fördelas efter behov och där medborgarnas, brukarnas och personalens inflytande är reellt. Vi anser att det måste vara enkelt och tydligt hur man kan kräva att just samhället tar sitt lagstadgade ansvar för medborgarna som inte får reduceras till kunder på en marknad.
Stadens upphandlingsverksamhet handlar dels om upphandling till stadens egna verksamheter (traditionella varor och tjänster) och dels om upphandling av hela verksamheter (när stadens egen verksamhet, genom upphandling eller valfrihetssystem konkurrensutsätts). Vi vill avskaffa konkurrenspolicyn, men förbättra upphandlingspolicyn så att den kan bidra till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
Det finns ingen som helst historisk evidens för att just konkurrensutsättning är vägen till större samhällsansvar eller fler innovationer, snarare tvärtom. Till och med i rapporten ”Den innovativa vården”, Vinnova nov 2012, som tillkommit på regeringens uppdrag, är de flesta exempel på innovationer i vården från offentligt drivna verksamheter.
När staden upphandlar ska vi självklart ha en bra policy för upphandlings-arbetet där staden ställer långtgående miljökrav etiska krav och sociala krav. Det är anmärkningsvärt att vi i Sverige är så mycket mer restriktiva och bakbundna vid upphandlingar än i övriga EU.
Såväl innovationer som samhällsansvar äger sin plats i alla typer av upphandlingar.
I själva tjänsteutlåtandet till förslaget nämns också andra exempel på krav på samhällsansvar som kan ställas i en upphandling. Ett sådant är anställning av långtidsarbetslösa, något som ofta används i andra europeiska länder.
Tjänsteutlåtandet lyfter upp att arbetstagarna kan tillförsäkras minimilöner. Eftersom Sverige inte har minimilöner utan kollektivavtal så gör alliansen detta till ett problem för oss. Att kräva kollektivavtal skulle begränsa etablering av företag från andra länder – medan minimilöner inte gör det. Tjänsteutlåtandet ger inga exempel på hur vi kan agera för att uppnå samma syfte. Vi konstaterar att den styrande majoriteten inte är intresserad av möjligheten att motverka lönedumpning och utnyttjande av underbetalda arbetskraftsinvandrare. Men kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor t är självklart att föra in som krav.
Att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med avtalsenliga löner och trygga anställningsvillkor är ett mycket tydligt sätt att ta samhällsansvar. Att införa meddelarfrihet och meddelarskydd som motsvarar det som gäller i kommunen som krav i förfrågningsunderlagen är ett annat sätt att ta samhällsansvar och motverka missförhållanden i verksamheterna. Vi vill ha bort vinstdrivande företag från all vård, omsorg och skola. Vi anser att ett bolag, som inte återinvesterar eventuellt överskott i verksamheten, inte tar sitt samhällsansvar. Att kommunerna lägger ut verksamheter på riskkapitalbolag med säte i ett skatteparadis där de ägnar sig åt skattesmitning är att stödja skattefusk och inte heller ansvarstagande.
Ett av de stora problemen med nuvarande dogmatiska konkurrensutsättning är dock att den hämmar utveckling och innovationer, genom att snart sagt all verksamhet som inte är myndighetsutövning och strategisk ledning stängs inne i långa avtal som kan vara svåra att omförhandla. Med nuvarande politiska inriktning avhänder sig kommunen också möjligheten att tillgodogöra sig vinsterna av eventuella innovationer i verksamheten, eftersom vinsterna stannar i de privata verksamheterna.Utifrån den klimatdebatt vi har idag, är det viktigt att utveckla ny teknik. Vi tycker att man borde satsa mer på innovativa upphandlingar, för att driva tekniken framåt, När myndigheter gör större upphandlingar, borde derekommenderas att lägga in beställningar om teknikutveckling redan i förfrågningsunderlaget.
Satsningen på offentliga innovationsupphandlingar ska göras genom särskilda stöd i statliga myndigheters, kommuners och landstings upphandlings-processer. Vänsterpartiet kan till exempel tänka sig en särskild utbildning inom detta området för alla inom den offentliga sektorn, som ska upphandla.
Internationella och nationella exempel visar att det är fullt möjligt att bygga sociala krav i upphandlingen. Detta som en självklarhet. De tio principerna i FN:s global Compact ger en riktning likaså OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
3) Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden i huvudsakbifaller förvaltningens förslag till yttrande samt att därutöver som svar på remissen anför följande:
Vi anser att det är hög tid att ta till vara den offentliga upphandlingens fulla potential som beställare av en hållbar framtid. Det är viktigt att stadens behov av varor och tjänster inte tillgodoses på ett sätt som är oförenligt med en god samhällsutveckling.
I den föreslagna reviderade upphandlingspolicyn har möjligheterna att ställa sociala krav och att främja innovationer genom upphandling arbetats in. Det tycker vi är bra. För att uppmuntra till nytänkande bland mindre företag liksom ta till vara ideella organisationers och sociala företags särart kan det vara värdefullt att använda sig av så kallade innovationsfrämjande upphandlingar, i vilka en funktion efterfrågas utan förutfattad mening om tillvägagångssätt.
Vi hade dock velat se att skrivningarna om miljökrav och sociala krav varit mer långtgående och bindande för att säkerställa att staden tillvaratar upphandlingsinstrumentets potential som verktyg för att ställa om till ett hållbart samhälle. Normaltillståndet ska vara att staden vid upphandlingar använder sig av miljökrav och sociala krav och, i de fall då det är relevant, etiska krav. En dokumenterad analys ska alltid göras och om det i något fall inte ställs miljökrav eller sociala krav ska en skriftlig motivering ges.
Enligt Miljöstyrningsrådet kan varje skattekrona som används i den offentliga upphandlingen med relevant ställda miljökrav och sociala krav bidra till en väl förräntad samhällsnytta. Staden bör ta chansen att revidera skrivningarna som rör kraven på miljöhänsyn. I den nu reviderade upphandlingspolicyn står det att ”krav på miljöhänsyn får ställas vid stadens vid upphandlingar inom olika områden”. Vi menar att staden inte bara får ställa krav på miljöhänsyn utan som normaltillstånd också ska ställa sådana krav. I de fall miljökrav inte ställs ska en skriftlig motivering ges.
De sociala kraven kan exempelvis innebära att staden ska använda sig av upphandling för att skapa en inkluderande och jämställd arbetsmarknad, fri från alla typer av diskriminering. Sociala krav kan tillsammans med till exempel kontraktspaketering också bidra till att öka möjligheten för mindre aktörer och utförare inom den idéburna sektorn att vinna kontrakt. Vi menar att omfattningen av krav på samhällsansvar även ska innehålla krav på rätt för arbetstagaren att arbeta under kollektivavtalsliknade villkor, krav på att inte diskriminera vid anställning och krav på föreningsfrihet, båda i enlighet med exempelvis Global Compact, samt att leverantören ska iaktta respekt för barns rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Meddelandefrihet ska gälla för personalen i upphandlad verksamhet precis som för personalen som är offentliganställd. Undantag är uppgifter som avser affärsförhållanden.
Annat sätt att hantera krav på samhällsansvar är att använda sig av konventioner för att ställa krav på hur leverantörerna ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Exempel är ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 samt FN:s barnkonvention artikel 32. Arbetsmiljölagstiftning, arbetarskydd, social-försäkringsskydd och arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, som gäller i tillverkningslandet är också viktigt att beakta.
Generellt finns ett stort behov inom offentlig sektor av uppföljning av uppställda krav, så även inom Stockholms stad. Egenkontroll ställer höga krav på förfrågningsunderlaget för att staden ska kunna försäkra sig om att underlaget är tillförlitligt. Det behövs även fortlöpande kontroll från stadens sida, egenkontrollen måste kontrolleras. Det måste finnas nog med resurser för att den upphandlande verksamheten ska kunna kontrollera och genomföra revision av egenkontrollen.
För att säkra allmänhetens rätt till insyn ska förvaltningen ha rätt att begära ut material från leverantören som medborgarna kan ha intresse av (i enlighet med vad som stadgas i 3 kap. 19 § kommunallagen).
Den antidiskrimineringsklausul som staden använder sig av behöver skärpas. Idag gäller antidiskrimineringsklausulen i huvudsak inte för underleverantörer och anger inte vite som sanktionsmöjlighet. Avtal kan inte heller hävas med leverantören förrän efter lagakraftvunnen dom. Det är otillräckligt. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till verksamheter som diskriminerar.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C) och Tara Twana m.fl. (S)
Stockholmsalliansen önskar en utveckling där fler små- och medelstora företag har chansen att delta i offentliga upphandlingar. Det är viktigt att formulera krav på samhällsansvar så att små- och medelstora företag har möjlighet att uppfylla dessa och inte avstår från att lägga anbud. Eftersom begreppet samhällsansvar inte är entydigt definierat vill vi att det i upphandlingspolicyn framgår att kriterierna på samhällsansvar även är rimliga för små- och medelstora företag att leva upp till.
Viktigt att understryka är att om det ställs specifika krav så måste den upphandlande aktören också ha kompetens och kapacitet att följa upp och kontrollera att de efterlevs. Det är viktigt för trovärdigheten gentemot andra aktörer.
Transparens och öppenhet kring kraven och tolkningen av densamma måste prägla hela upphandlingsförfarandet.
Dnr AMN 2013-0167-2.9
ÄrendetKvalitetsutmärkelsen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet inom Stockholms stad och syftar till att lyfta fram och belöna enheter som arbetar med kvalitetsutveckling.
Förvaltningen föreslår att nämnden nominerar Lärvux och SFI Söderort som deltagare i stadens kvalitetsutmärkelse 2013.
Nämnden föreslår (se beslutet).
Ordföranden Ulla Hamilton (M) finner att nämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
Dnr AMN 2013-0074-1.3
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över stadsrevisionens årsrapport för arbetsmarknadsnämnden 2012.
ÄrendetStadsrevisionen granskar årligen stadens nämnder och styrelsers ansvarstagande för att verksamheten genomförs enligt kommunfullmäktiges uppdrag.
Stadsrevisionen bedömer sammantaget att nämnden i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Nämnden har i huvudsak uppnått kommunfullmäktiges verksamhetsmål. Det ekonomiska utfallet efter av nämnden begärda budgetjusteringar är
+ 0,9 mnkr och avvikelserna anses förklarats på ett tillfredsställande sätt.
Stadsrevisionen bedömer att nämndens interna kontroll varit tillräcklig. Kontoret har dock noterat brister vad gäller hantering av löner och bisysslor och att nämndens prognossäkerhet varit bristfällig under året till följd av kraftigt ökade intäkter i form av statsbidrag för flyktingmottagande från Migrationsverket.
Stadsrevisionen bedömer att arbetsmarknadsnämndens bokslut och räkenskaper för 2012 är rättvisande.
Arbetsmarknadsnämnden lämnar förklaringar till argument varför det är svårt att bedöma måluppfyllelsen inom sfi.
Nämnden anger att prognosen för intäkter av statsbidrag från flyktingmottagande har avvikit från utfallet då det är ställt utanför arbetsmarknadsnämndens kontroll hur många flyktingar som kommer till staden och därmed hur stora intäkter generalschablonen ger. Åtgärder har vidtagits för att hantera de brister av hantering av löner och bisysslor som anges.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Karin Rågsjö (V), Tara Twana m.fl. (S) och Åsa Jernberg m.fl. (MP) enligt följande:
Utbildning är nyckeln till arbete. Just därför är det allvarligt att revisionskontoret pekar på att måluppfyllelsen inom komvux haltar. Att elever inom komvux ska fullfölja sin utbildning är förstås ett mål som staden måste leva upp till genom att förbättra förutsättningarna för detta. Att andelen Sfi-elever som har klarat utbildningen har minskat är oroande och kräver en fördjupad analys.
Dnr AMN 2013-0161-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge arbetsmarknadsförvaltningens i uppdrag att revidera de interna riktlinjerna för direktupphandling med utgångspunkt i de riktlinjer som antagits av kommunstyrelsen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera delegationsordningen i avsnitt 2.10 så att delegation ges till arbetsmarknadsdirektören att avgöra om direktupphandlingar av rutinmässig beskaffenhet med ett värde mellan 100 tkr till och med 285 tkr ska genomföras med eller utan annonserat förfarande.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
ÄrendetKommunstyrelsen beslutade den 20 mars 2013 att anta nya riktlinjer för direktupphandling. De tidigare riktlinjerna beslutades 2007 och är i flera avseenden obsoleta och behövde revideras.
Den största förändringen är att den undre gränsen för hur en direktupphandling ska genomföras höjdes genom beslutet från 5000 kronor till 30000 kronor. Arbetsmarknadsförvaltningen anser det vara helt i linje med de justeringar av den undre gräns som sedan ett tag gällt inom de flesta statliga myndigheter.
Dnr AMN 2013-0140-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna rapporten.
ÄrendetI budget 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utvärdera arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls av stadsdelsförvaltningarna och utveckla insatser för dem som står långt ifrån arbets-marknaden. Uppdraget har ingått som ett block i ett större arbete tillsammans med ”En väg in” och utvecklingen av gemensamma bedömningsinstrument. En arbetsgrupp bestående av chefer och medarbetare från stadsdelsförvaltningarna och jobbtorgen har behandlat frågor som beskrivning av målgrupp, inventering av och förslag till utveckling av insatser, uppföljning och samverkan. Resultatet har sammanställts i rapporten ” Slutrapport, stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser 2012 – 2013”.
Arbetsgruppen konstaterar att det bedrivs bra lokala arbetsmarknadsverksamheter, men konstaterar samtidigt att gränsdragningen mellan stadsdelsnämndernas insatser och de insatser som bedrivs inom Jobbtorg Stockholm för målgruppen inom Jobbtorg Resurs är oklar och att några tydliga skillnader i målgrupperna inte går att identifiera.
Arbetsgruppen påtalar också att det saknas dokumentations- och uppföljnings-system för stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser vilket gör det svårt att följa upp resultat. Arbetsgruppen pekar också på behov av ytterligare insatser.
Arbetsgruppen konstaterar slutligen i sin rapport att det finns fortsatt behov av samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna för att dra nytta av varandras erfarenheter, fortsätta driva utvecklingsfrågor och diskutera hur likställighet och tillgång till effektiva insatser ska säkras. Arbetsgruppen fortsätter därför att träffas, men i formen av ett nätverk liknande det nätverk som även tidigare funnits mellan stadens arbetsmarknadsverksamheter.
Socialförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 juni 2013.
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Tara Twana m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
Arbetsmarknadsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ta initiativ till att tillsammans med socialtjänstförvaltningen utreda hur sociala kooperativ kan byggas upp för personer långt från arbetsmarknaden.
I utredningen bör ingå att utreda möjligheten att i samverkan med annan aktör starta ett socialt kooperativ med inriktning på konstnärlig verksamhet för unga med psykisk ohälsa.
Arbetsmarknadsnämnden får en redovisning av de 13,5 miljoner som har fördelats till andra verksamhetsområden inom stadsdelsnämnderna.
Därutöver anföra:
Det kommer alltid att finnas personer som inte på mycket länge kommer att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Det kommer att finnas personer som inte kommer att arbeta på den öppna marknaden. Varje dag dräneras de på självförtroende. Det saknas en politik för att kunna härbärgera dem idag.
I ärendet beskrivs unga missbrukare i behandling. Vad innebär ”sysselsättning” för dem? Missbrukare under 25 år är i stort behov av just behandling och möjligtvis en kvalitativ sysselsättning. Det sociala kooperativet Basta har den verksamheten idag men hur ska en sådan verksamhet byggas upp i stadsdelarna?
Det självklara vore att socialförvaltningarna använde sig av den typen av kooperativ. Eller att Stockholms stad utredde möjligheten att bygga upp kooperativ i samverkan med annan aktör.
Unga med psykisk ohälsa behöver behandling; KBT, terapi etc. Målgruppens behov täcks idag inte upp av psykiatrins insatser på grund av en slimmad psykiatrisk vård. Vem ska söka upp dem? Vems är ansvaret? Är det arbetsmarknadsnämnden, socialtjänsten eller landstinget? Vad görs idag?
Runt om i staden har träffpunkter för just de som mår psykiskt dåligt lagts ned. Även den konstnärliga verksamheten har lagts ned. Jag menar att det borde tillskapas sociala kooperativ med inriktning på konstnärlig verksamhet för unga med psykiska problem. Insatser som kombinerar kultur med rehabilitering har ju också visat sig ha goda effekter. För att skapa sysselsättning och arbete krävs ett större omtag. Det räcker inte med projekt spridda över staden. Staden måste bygga upp en infrastruktur för den målgrupp som beskrivs i ärendet, eftersom det inte är någon tillfällig målgrupp. För att unga med missbruk respektive psykisk ohälsa ska kunna rehabiliteras krävs också att stadsdelsnämnderna ger vård och behandling och att landstinget ger unga den hjälp de har rätt till.
3) Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
Att godkänna rapporten.
Att i samarbete med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna utveckla system för att följa upp arbetsmarknadsinsatserna i stadsdelarna.
Att i samarbete med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna utveckla matchande insatser i enlighet med de behov som framkommer i rapporten.
Att utöka verksamheten med personliga ombud i staden.
Rapporten visar på flera allvarliga brister när det gäller arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls av stadsdelsförvaltningarna. Det måste bli möjligt att följa upp och utvärdera de insatser som görs, ett system för detta bör därför tas fram i samarbete mellan berörda nämnder.
Miljöpartiet vill att kommunerna ska inrätta startcentraler som kan ta vara på kommunernas engagemang och kunskaper. Runt 90 procent av Sveriges kommuner gör någon sorts insats för att få unga i jobb. Men det är idag Arbetsförmedlingen som har resurserna och ansvaret. Startcentraler ska drivas av kommunerna i samarbete med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Liknande verksamhet finns till exempel i Östersund, Trelleborg och Södertälje.
Arbetsmarknadsinsatser ska vara utformade så att den enskilde hittar sin kortaste väg till självförsörjning via arbete, studier eller annan meningsfull sysselsättning. För att öka tillgängligheten, den demokratiska förankringen och möta de skilda behov som finns i olika områden ska arbetsmarknadsinsatserna organisatoriskt och demokratiskt tillhöra respektive stadsdelsnämnd, där stadsdelsnämnder kan gå samman och driva verksamheter gemensamt.
Rapporten pekar på behovet av fler matchande insatser, uppsökande arbete för unga med psykisk ohälsa, olika hälsoaktiviteter och möjligheter att kombinera kultur med rehabilitering. Här behöver en utveckling ske i samarbete mellan Socialnämnden, Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna. Verksamheten med personliga ombud bör kraftigt utökas.
Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C).
Dnr AMN 2012-0345-1.2
ÄrendetFörvaltningen bedömer att arbetsmarknadsnämndens verksamheter redovisar en ekonomi i balans för 2013. För statsbidragsintäkter för stadens flyktingmottagande prognostiseras ett överskott på 40,0 mnkr.
För Jobbtorg Stockholms verksamheter prognostiseras en ekonomi i balans. Jobbtorgens aspiranter har behov av fler och mer omfattande insatser än tidigare. Sammantaget är antalet aspiranter färre än i april 2012.
För SFI Stockholm prognostiseras ett underskott på 1,2 mnkr. En översyn har påbörjats för egenregiverksamheten i syfte att nå en kostnadseffektiv verksamhet. Bedömningen för året är att antalet studerande kommer att överstiga budgeterade prestationer. För Vuxenutbildning Stockholms verksamheter prognostiseras ett underskott på 1,0 mnkr. Åsö vuxengymnasium och Frans Schartaus Handelsinstitut arbetar med effektiviseringsåtgärder för att nå balans i ekonomin.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 juni 2013.
Dnr AMN 2013-0160-1.2
ÄrendetArbetsmarknadsförvaltningen genomförde i mars 2013 en brukarundersökning i form av en webbenkät bland aspiranterna på Jobbtorg Stockholm.
De som fått möjlighet att svara är de som fortfarande är inskrivna – det vill säga de som ännu inte lyckats komma vidare ut i arbete, studier eller annan försörjning. Synpunkter från den grupp som kommit vidare finns således inte med i denna redovisning.
Svarsfrekvens uppgick till drygt 20 % . En så pass låg svarsfrekvens innebär att resultaten inte kan generaliseras till hela målgruppen utan ska endast ses som representativt för de personer som besvarat undersökningen.
Nöjdkundindex (NIK) uppgick till 51.
Resultatet av undersökningen i sin helhet framgår av Totalrapport för Brukarundersökning Jobbtorg Stockholm (bilaga 1). Öppna svar redovisas i bilaga 2. Delrapporter finns för de sex lokala jobbtorgen samt filialen i Lunda.
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Tara Twana m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar att göra om undersökningen med en mer relevant metod samt därutöver anför följande:
Med en svarsfrekvens på 20 % är det inte möjligt att dra några som helst slutsatser eller analyser.
Det är allvarligt när vi som politiker inte kan få en brukarundersökning som har bättre svarsfrekvens. Den senaste undersökningen genomfördes 2010. Att nu som beslutsfattare ta ställ till ett material som egentligen inte går att göra några som helst analyser på känns bekymmersamt. Hela idén med en brukarundersökning är att vi som politiker - ansvarig nämnd ska kunna göra analyser och se tendenser.
I underlaget finns nu en relativt stor grupp som anser att jobbtorgen inte ger dem den hjälp de behöver. Samt att praktikplatserna inte leder till jobb. Hur ska vi tolka det med ett bristfällig enkät?
Att godkänna förvaltningens redovisning av brukarundersökningen.
Att uppdra åt förvaltningen att se över metodval med mål att öka svarsfrekvensen.
Att därutöver anföra följande:
I ärendet uppges att endast 1407 av 2655 personer inskrivna på jobbtorget hade fungerande e-postadresser och av personerna med fungerande e-postadresser svarade endast 284 personer på enkäten. Resultatet baserat på en svarsfrekvens som är så låg går precis som förvaltningen skriver inte att generalisera och dra slutsatser från. En slutsats som dock kan dras är att metoden för genomförandet av enkäten måste förändras för att nå en högre svarsfrekvens. En så låg svarsfrekvens som vid denna undersökning riskerar annars att ge en missvisande bild av verksamheten. Vi anser därför att metodvalet bör ses över med målet att i framtiden öka svarsfrekvensen och nå en tillräckligt hög nivå för att kunna dra generella slutsatser.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 21 maj 2013, justerat den 27 maj 2013.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 12 juni 2013, justerat den 17 juni 2013.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation:
a. Beslut från den 16 maj 2013 om studieresa till München, Dnr AMN 2013-0141
b. Beslut från den 29 maj 2013 om ramavtal med KBT-gruppen i Stockholm AB, Dnr AMN 2013-0162
c. Beslut från den 4 juni 2013 om tjänsteresa till Barcelona, Dnr AMN 2013-0176
d. Beslut från den 4 juni 2013 om tjänsteresa till Bryssel, Dnr AMN 2013-0177
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 5 juni 2013.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte den 13 juni 2013, justerat den 17 juni 2013.
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) om att starta sociala kooperativ för unga med missbruk och unga med psykisk ohälsa överlämnas till nämnden för beredning.
En skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Tara Twana (S) om utvidgning av sommarjobben överlämnas till nämnden för beredning.
Charlotte Svensson berättade att staden kommer att överträffa målet för antalet sommarjobb samt att stadsdelsförvaltningarna gjort ett mycket bra arbete för att få fram så många arbetsplatser.
Förvaltningschefen önskar därefter nämnden en glad sommar. Ordföranden Ulla Hamilton tackar för informationen och önskar å nämndens vägnar Charlotte Svensson och förvaltningen en glad sommar.
______________________