Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-09-23
Program: Anna-Sofia Holmquist, verksam vid gatu- och fastighetskontorets avdelning för str Läs mer...ategisk trafikplanering, informerar och svarar på frågor om förslaget till trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet 2004-09-27.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2004-08-26.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-09-13, dnr 103-102/2004, med bilagor.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
BESLUT
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
1. Att bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. att återkomma till nämnden med en genomgång över vad den allt restriktivare biståndsbedömningen innebär för boende hos oss
3. att förvaltningen återkommer till nämnden med en redogörelse för effekterna av neddragningar inom skolan, för särskolan samt barn med särskilda behov,
4. att därutöver anföra
Det ekonomiska läget i Stockholm är mycket bekymmersamt. Vänstermajoriteten i Stockholms stad har från valet 2002 förhållit sig anmärkningsvärt passiv till de växande problem som Stockholms stad har. Stockholms ekonomi mår inte bra och det är stockholmarna som drabbas. Att Farstas budget i stort sett är lika stor för 2004 som 2003, visar sig nu i de problem som finns i verksamheten och i att få pengarna att räcka ens till det allra viktigaste. Allt färre funktionshindrade och äldre får den omsorg de har rätt till när biståndsbedömningen skärps. Skolans resurser begränsas och socialbidragsberoendet fortsätter öka.
Bristande prioriteringar och ökade satsningar på annat än de kommunala kärnverksamheterna har ytterligare spätt på problemen och urholkar stadsdelarnas förutsättningar att ge stockholmarna en grundläggande service. Det är helt fel att Agenda 21-kontor, medborgarkontor och konsumentrådgivning i dagens trängda ekonomiska läge prioriteras framför satsningar på barnomsorg, skola och äldreomsorg.
Den uteblivna pris- och lönekompensationen innebär direkta besparingar på de enskilda enheterna. Skolorna i Farsta har fått känna på neddragningar och de underskott som nu dyker upp är väntade men oroande. Besparingar drabbar enligt tertialrapporten såväl särskoleelever som elever i behov av särskilt stöd. Ett skäl till underskotten sägs vara att eleverna söker sig till andra skolor. Om den skolpolitik som staden nu slagit in på, där man prioriterar kringaktiviteter framför kunskap, får fortsätta lär dessa problem eskalera. Det finns anledning att känna stor oro. Beslutet att slopa Stockholmsproven måste rivas upp.
Att avisera kraftiga nedskärningar inom särskolan är hårresande. En politik som får sådana konsekvenser är djupt felaktig och stötande.
Den uteblivna pris- och lönekompensationen får också tydliga effekter inom äldreomsorgen där biståndsbedömningarna blir allt tuffare. Utvecklingen mot en restriktivare biståndsbedömning är mycket oroande och ett uppenbart tecken på att äldre- och handikappomsorgen inte prioriteras särskilt högt av den styrande majoriteten. Vi har under det gångna året känt en stor oro kring dessa formuleringar i olika dokument hos oss. Biståndsbedömningar ska inte ske utifrån ekonomiska förhållanden utan utifrån den sökandes behov. Vi vill understryka att det är av yttersta vikt att stadsdelen i biståndsbedömning följer av Stockholms stad antagna riktlinjer. Vi kommer nogsamt att följa att dessa efterlevs. Vi vill också att förvaltningen återkommer med en genomgång för vad den striktare biståndsbedömningen under det senaste året inneburit i praktiken.
Förvaltningen konstaterar att antalet anmälningar till Individ och familjeomsorgen fortsätter att öka. Man gör också bedömningen att antalet anmälningar som inte behöver förorsaka någon åtgärd ökat. Vi hoppas förvaltningen gör en riktig bedömning och ser fram emot en redogörelse för hur så sker.
Oroande är också den utveckling som skett när det gäller försörjningsstöd – den största enskilda orsaken till stadsdelsnämndens underskott. På det senaste året har andelen bidragsberoende ökat med 8 procent i Stockholm, och målet att halvera andelen socialbidragsberoende från 1999 till 2004 kommer inte att nås. Vi kan konstatera att den förda politiken har fört till vägs ände.
Klotter är ett allvarligt problem, inte minst ur ett socialt perspektiv. Klottret förfular och förslummar vår stadsdel. Vår ambition är att stadsdelen ska arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet ska vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. Verkligheten är dock sådan att inget klotter nu tas bort i vår stadsdel. Inte heller sköts parker och gräsmattor eftersom pengarna är slut. Man kan undra vart ett land och en stad är på väg där man inte längre har råd att ens få huvudstaden att se hyfsat trevlig ut…
Vi vill också föreslå att vi i Farsta inrättar ett pris till den del av vår stadsdel som förmår arbeta mest aktivt mot klotter och förstörelse. Vi tror att detta skulle kunna uppmuntra till grannsamverkan, nya idéer och aktiviteter som överhuvudtaget skulle vara positiva för utvecklingen hos oss.
Vi har med fasa tagit del av den senaste tidens uttryck för allt hårdare motsättningar och ökande rasism och främlingsfientlighet. Rasism och främlingsfientlighet finns även här hos oss i Farsta. Vi ser att stadsdelsförvaltningen arbetar kring dessa frågor och vill betona en fortsatt stor vaksamhet.
De reella besparingar som kommer att genomföras nästa år kommer att drabba de sämst ställda hårdast. Att gå in i en så tuff tid med ett underskott, som faktiskt uppgår till hela 21,1 mnkr, kommer att få förödande konsekvenser för dem som bor i Farsta – vilka det är som kommer att få betala till slut genom utebliven omsorg och kommunal service."
Kommunstyrelsen har remitterat förslag till trafiksäkerhetsprogram till Farsta stadsdelsnämnd för yttrande. Förslaget är en revidering av Trafiksäkerhetsprogram 2000, som gatu- och fastighetsnämnden godkände den 6 februari 2001. Programmet visar hur Stockholms stad vill inrikta trafiksäkerhetsarbetet under perioden 2005-2010. I programmet beskrivs en trafiksäkerhetspolicy, mål för hur antalet skadade och dödade i vägtrafiken ska minska samt strategier och åtgärder för att nå målen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-30, dnr 305-322/2004.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Nämnden hade således enats om följande beslut.
Polisens närvaro har en mycket dämpande effekt på trafikförseelser av olika slag. Det har man t.ex. kunnat märka då polisen då och nu mäter hastigheter utanför skolor. Även efter ett sådant tillfälle sänks hastigheterna dramatiskt. Vi vill se en bättre trafiksäkerhet i vår stadsdel. Ett mera aktivt polisarbete behövs. Nämnden bör uppvakta polisdistriktet med en sådan begäran.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Stockholms gatu- och fastighetskontor har för yttrande tillställt Farsta stadsdelsnämnd "Förslag till 30-zoner i Stockholm". Gatu- och fastighetsnämnden (GFN) beslutade i april 2003 att införa hastighetsbegränsningen 30 kilometer i timmen (30-zoner) i stadens bostadsområden och uppdrog åt gatu- och fastighetskontoret (GFK) att planera för införandet. GFK informerade om införandet av 30-zoner vid stadsdelsnämndernas sammanträden. Farsta stadsdelsnämnd informerades den 3 mars 2004. Därefter har revideringar av det ursprungliga förslaget gjorts och ett konkretiserat förslag avseende zonerna i Farsta och övriga stadsdelsområden utarbetats och föreligger nu i form av den remitterade promemorian och ett kartmaterial. Efter remissbehandling, eventuella justeringar och behandling i GFN är ambitionen att genomförande ska ske i samband med skolstarten i januari 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-09-03, dnr 305-288/2004.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) lade tillsammans med vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) fram ett gemensamt förslag till beslut innebärande att nämnden som sitt yttrande skulle överlämna och i huvudsak åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig till det av övriga ledamöter framlagda förslaget till beslut.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) anslöt sig.
Nämnden har uppvaktats via telefon, skrivelser och besök av många medborgare inom Farsta-området, vilka är mycket oroliga för trafikens höga fart och de risker den medför , främst för oskyddade trafikanter. Nämnden delar denna oro. Därför är det nödvändigt med 30-zoner i bostadsområdena. På vissa särskilt utsatta gator krävs därutöver även andra hastighetsdämpande åtgärder.
Vi delar därför inte gatu- o fastighetsnämndens och stadsdelsförvaltningens uppfattning om klassificering av gatorna. Nämnden vill genomföra försöksverksamhet med 30 km/tim som högsta hastighet på alla gator inom området, dock ej på de självklara huvudvägarna Nynäsvägen, Örbyleden och Magelungsvägen. Vi anser att det är lättare för alla trafikanter om 30-zon gäller inom så gott som hela gatunätet i vårt område.
Nämnden har noterat informationen om att de flesta gående (90 %) överlever om de blir påkörda av en bil som kör i 30 km/tim. Om bilen håller 50 km/tim dör däremot de flesta som blir påkörda. Vi anser att detta är avgörande argument för att begränsa hastigheten i bostadsområdena till 30 så långt det någonsin är möjligt.
Det är en efterlängtad åtgärd att 30-zoner införs i bostadsområdena i Farsta. För hög hastighet i tätbebyggt område är ett stort problem hos oss. Efterlevnaden av dessa hastighetsbegränsningar bör effektiviseras och intensifieras.
Särskilt uttalande, till vilket vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) anslöt sig, anmäldes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"I huvudsak finns ett brett stöd för att utvidga områdena i ytterstaden där maxhastigheten är 30 km/h. Många stockholmare lever och bor oskyddat och trafiken finns ofta nära inpå förskolor, skolor, bostadsområden, äldreboenden, gångvägar och frilufts- och rekreationsområden.
Den behandling av genomförandet av utvidgade 30-zoner som inledningsvis föreslogs, utan remiss till stadsdelsnämnderna, var inte tillfredsställande. Det är angeläget att stadsdelsnämnderna, som stadens lokala organ med omfattande medborgarkontakter nu får möjlighet att yttra sig formellt över förslaget.
Efterlevnaden av hastighetssänkningar är den springande punkten i förslaget. Att trafikanterna sänker hastigheten och anpassar den efter de yttre förutsättningarna är i grunden en moralisk fråga. Att göra omfattande eftermätningar på de gator där hastigheten sänkts är därför mycket viktigt. Hastighetsdämpande åtgärder bör i de fall efterlevnaden är dålig bli resultatet. Därför behövs att medborgarna rapporterar sina upplevelser. Det vore också önskvärt att Polisen kunde skärpa sin hastighetsövervakning som ett led i genomförandet."
Kommunstyrelsen har till Farsta stadsdelsnämnd remitterat ett förslag till översyn av resursfördelningssystem för omsorg om personer med funktionshinder. I samband med kommunfullmäktiges beslut om budget 2003 fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med socialtjänstnämnden och stadsdelsnämnderna göra en översyn av schablonsystemet. Arbetet har bedrivits inom en arbetsgrupp med företrädare för socialtjänstförvaltningen, stadsledningskontoret, utrednings- och statistikkontoret (USK) samt stadsdelsförvaltningarna Bromma, Katarina-Sofia, Skarpnäck och Farsta. Syftet med förslaget är att göra de s.k. fördelningsnycklarna mer opåverkbara. De två variabler som grundar sig på stadsdelsförvaltningarnas beslut om insatser, hemtjänst/personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) på mer än 90 timmar per månad, föreslås därför utgå till förmån för två nya, mer objektiva variabler. Som nya faktorer föreslås andelen personer med LASS-ersättning respektive färdtjänst i stadsdelsområdet. I denna översyn ingår endast förslag till förändringar avseende det fasta anslaget. Den prestationsrelaterade delen av anslaget – ersättning för gruppboende, daglig verksamhet, barnboende och korttidsvistelse – föreslås bli föremål för fortsatt utredning. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-09-07, dnr 504-388/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) förklarade att han inte tar egen ställning till ärendet.
Förslaget till informationsteknisk plattform för Stockholms stad har utarbetats inom stadsledningskontorets IT-avdelning och tillställts stadens samtliga nämnder och bolag för yttrande inför kommunstyrelsens behandling av ärendet. Stockholms stads e-strategi fastställdes av kommunfullmäktige i februari 2001 och utgör det övergripande regelverket för stadens långsiktiga inriktning beträffande informationsteknikens roll, utveckling och hantering inom staden. Den informationstekniska plattformen redovisar de tekniska val som staden gör för att realisera de mål som anges i e-strategin. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-26, dnr 011-291/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) yrkade att nämnden som sitt yttrande skulle överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Nämnden är angelägen om kraftfulla satsningar i staden inom IT-området för att förbättra servicen mot medborgarna samt underlätta och effektivisera arbetet för medarbetarna. För att göra detta på ekonomiskt försvarbart sätt krävs standardisering och gemensamma satsningar.
Nämnden är även angelägen om program för genomförande av den s.k. 24-timmarsmyndigheten.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Gubbängsskolan har länge varit i behov av en genomgripande renovering och modernisering. Inför en förestående omorganisation för år 7-9 finns det ett akut behov av byggnadstekniska åtgärder i ett antal lokaler. Orsaken till behovet av renovering och ombyggnad är att skolan är gammal och byggd på ett sätt som inte är anpassat till moderna undervisningsmetoder. Flera lokaler står idag oanvända på grund av att de inte är rustade för att kunna användas för undervisning eller någon annan typ av skolverksamhet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-07, dnr 303-407/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Alla våra skolor ska planeras så att föreningar och andra intresserade lätt kan använda lokalerna när de ej används för skolverksamhet. Dessutom måste de anpassas för funktionshindrade, lokaler för möten med många deltagare kan då behöva särskild utrustning, t.ex. hörslinga. Detta genomföres successivt, hänsyn ska tas till detta vid renoveringen och ombyggnaden av Gubbängsskolan.
Tidigare har park- och lekutrustning funnits att tillgå genom avtal som upphandlats av stadens tidigare enhet för centraliserad upphandling (MFO – Upphandling). När tidigare avtal gick ut meddelade Kommentusgruppen AB, som övertagit tidigare MFO – Upphandling, att de inte avsåg att göra någon ny stadsgemensam upphandling, vilket betyder att stadsdelsnämnderna nu måste genomföra denna upphandling i egen regi. Samtliga åtta stadsdelsförvaltningar i söderort planerar att gå samman i en gemensam upphandlig av park- och lekutrustning. Avtalets beräknade årliga värde för samtliga ingående nämnder är ca 1,8 mnkr. Upphandlingen avses administreras av Farsta stadsdelsförvaltning. I arbetsgruppen för upphandlingens genomförande ingår upphandlare från stadsdelsförvaltningarna Farsta och Skarpnäck samt två verksamhetskunniga från samma förvaltningar. Avtalsstarten är beräknad till någon av de första månaderna 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-24, dnr 105-419/2004.
Länsstyrelsen har begärt att stadsdelsnämnden inkommer med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet av en tillsyn. I december 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län resultatet av en tillsyn av kommunernas verksamhetsplanering och utbud av insatser som riktas till personer med psykiska funktionshinder. Rapporten skickades till länets samtliga kommuner och stadsdelar. Länsstyrelsen har nu beslutat att följa upp vilka åtgärder kommunerna och stadsdelarna planerar att vidta eller redan har vidtagit med anledning av tillsynens resultat. Inom ramen för den nationella tillsynen har tillsynens tio viktigaste variabler valts ut. Det är dessa variabler som nu följs upp. Länsstyrelsen begär att varje kommun/stadsdel som inte uppfyller kraven på fler än sju variabler inkommer med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits/kommer att vidtas gällande de variabler, vars krav ej uppfyllts. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-04, dnr 505-254/2004.
Stadsdelsförvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) ansvarar bland annat för uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i de särskilda boendeformerna. I ärendet redovisas resultatet av uppföljningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet på Postiljonens äldreboende. Postiljonens äldreboende består av sex gruppboendeenheter för dementa med totalt 57 boende, en korttidsvårdsavdelning med sex platser samt fyra enheter med inriktning mot ålderdomshem med totalt 33 boende. Uppföljningen skedde genom att ansvariga chefer fick besvara ett frågeformulär, följt av en intervju med anledning av svaren. Ett antal omvårdnadsjournaler granskades och i samband med det fördes samtal med sjuksköterskorna. Även läkemedelshanteringen granskades. Frågeformuläret bestod av frågor med de övergripande rubrikerna organisation, kvalitet samt hälso- och sjukvård/omvårdnad. De besvarade frågeformulären bifogas ärendet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-29, dnr 500-420/2004.
Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till enheterna. När en avvikelse inträffar, rapporterar enheten avvikelsen till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och anger vilka åtgärder som vidtagits för att händelsen inte ska upprepas. Allvarligare avvikelser utreds av MAS, som också bedömer om avvikelsen faller under den s.k. Lex Maria. MAS sammanställer avvikelserna två gånger om året och återrapporterar till enheterna. I promemorian redovisas rapporterade avvikelser inom stadsdelsområdet under första halvåret 2004. De vanligast förekommande avvikelserna rör läkemedelshantering och fallskador. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2004-08-05, dnr 500-421/2004.
Ledamoten i Farsta stadsdelsnämnd Birgitta Holm m.fl. (m) anmälde vid sammanträdet den 26 augusti en skrivelse, i vilken uppdrogs åt förvaltningen att lämna en redogörelse för smittsituationen i vår stadsdel under 2004 vad gäller MRSA (multiresistenta stafylokocker). Stadsdelsförvaltningen lämnar i ärendet en sammanfattande rapport över situationen i de verksamheter som ligger inom nämndens ansvarsområde, d.v.s. särskilda boenden samt hemtjänst i eget boende. Inget smittfall har rapporterats inom dessa verksamheter. Förelåg stadsdelsförvaltningens rapport, dnr 599-386/2004.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp av uppdragsutbildning samt konsult- och handledningstjänster under maj-juni 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-09-06, dnr 100-210/2004.
Ordföranden Tomas Rudin (s) hälsade å nämndens vägnar den nytillträdde ersättaren Vladan Boskovic (fp) välkommen.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde två skrivelser till förvaltningen för beredning under rubrikerna "En Martin Timell till pensionärerna" och "Måla Postens gråa buntlådor". Skrivelserna utgör bilaga 1 respektive bilaga 2 till detta protokoll.
Bertil Fredriksson uttryckte sin uppskattning över den av förvaltningen framtagna foldern "Synpunkter, klagomål, förslag" och frågade hur spridningen av trycksaken till allmänheten sker. Förvaltningen svarade att den finns att hämta vid förvaltningens samtliga verksamheter.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) väckte en fråga på förekommen anledning om hur många rum på Farsta sjukhem som bebos av mer än en person. Förvaltningen svarade att det finns 21 rum avsedda för två personer utöver enkelrummen.
Ledamoten Inger Stark (v) lade fram ett förslag om att bjuda in skolinspektörerna till novembersammanträdets öppna frågestund. Enligt ordföranden bör frågan först beredas i presidiet.
Nämnden förde en längre diskussion om tänkbara sätt att driva den nödvändiga utvecklingen av stadsdelen Fagersjö, särskilt centrumdelen. Frågor som berördes var bland annat boendeinflytande, former för möten och representation i dessa.
Ordföranden Tomas Rudin (s) förklarade sig mycket angelägen om att rubba det stagnerade läget och snarast få igång ett genomförande av behövliga åtgärder. Rudin förklarade vidare att praktiska hinder mot genomförandet finns, bland annat måste saneringsåtgärder vidtas innan utvecklingen av centrum kan fortsätta. Enligt Rudin måste också flera centrala förvaltningar parallellt med stadsdelsnämnden kontinuerligt delta i utvecklingsarbetet.
Madeleine Sjöstedt framhöll att det är rimligt och önskvärt att oppositionen är representerad och bjuds in till samråd och liknande möten.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) upplyste om att ett större möte kommer att anordnas i Fagersjö under november-december. Alla som kan tänkas önska delta i detta möte ska bjudas in. Vid detta tillfälle bör enligt Sandell ett samlat, genomarbetat förslag finnas klart att läggas fram.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt (m) betonade att den s.k. åtgärdslistan är en allmän angelägenhet och föreslog att hela nämnden till att börja med får tillgång till den.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar lade fram ett förslag om att presidiet inleder planeringsdagen den 19 oktober med ett möte kl. 08.00.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) uttryckte önskemål om att den tid som avsatts för beredningsgruppernas redovisningar under planeringsdagen kortas ned.
Gillis Hammar informerade om branden som utbröt på Värmlandsvägen i Farsta söndagen den 19 september. Det var en tvåplansvilla med åtta lägenheter som eldhärjades och totalförstördes. Villan beboddes av åtta personer med funktionshinder, som nu är hemlösa men har tillfälligt ordnat boende. Vid släckningsarbetet skadades tre brandmän, varav en fick kvarstanna på sjukhus. Förvaltningen återkommer med information om vad som bör göras härnäst.
Nämnden enades om att presidiet bevakar händelseutvecklingen och vidtar erforderliga åtgärder vid behov.
Inga frågor förekom.
____________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Protokoll 2004-09-23
§ 171
Skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd
En Martin Timell till pensionärerna
Hundratusen äldre svenskar skadas varje år. Fall är den vanligaste dödsorsaken av alla olyckor. Mer än dubbelt så många dör i fallolyckor som i vägtrafiken. Äldre är särskilt hårt drabbade, både i antal och sett till följderna. Varje år dör över tusen äldre till följd av fallolyckor. Drygt 40 000 skadas så allvarligt att de behöver sjukhusvård, över 60 000 skadas lindrigt.
De senaste åren har antalet fallolyckor bland äldre ökat, till och med snabbare än vad som kan motiveras av att de äldre totalt blivit fler. Prognoser pekar på en oroväckande ökning även de kommande åren. De äldre ramlar oftast i sina egna hem. Den vanligaste formen av fallolycka är fall i samma plan, där den äldre halkar eller snubblar, men olyckor sker även när enklare saker som att byta glödlampa, sätta upp gardiner med mera, ska utföras. Fallolyckor bland äldre kostar det svenska samhället omkring fem miljarder kronor varje år, en summa som väntas öka de kommande åren. Detta enligt NCO, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, Räddningsverket och Socialstyrelsen.
I Höganäs har dock kommunen på några år lyckats halvera antalet fallolyckor. Detta genom att anställa en "Martin Timell", en person som är anställd av kommunen för att hjälpa äldre medborgare med riskfyllda vardagssysslor. Denna person hänger upp gardiner, byter glödlampor, spikar tavlor och annat som kan vara rent livsfarligt för den med darriga ben och en syn som sviker.
Resultatet är att antalet fallolyckor bland äldre på tre år har minskat med nära hälften och antalet frakturer med en tredjedel. Enligt ansvarig politiker i Höganäs har detta även minskat trycket på servicehemmen. Vissheten om att denna service finns gör att fler vågar bo kvar hemma längre. I Höganäs är tjänsten gratis för alla över 65 år.
Vi föreslår att stadsdelsnämnden beslutar
att erbjuda alla stadsdelens invånare över 65 år hjälp hemma med "riskfyllda" vardagssysslor.
Farsta den 23 september 2004
Bertil Fredriksson
Peter Molin
Kristdemokraterna
............................................................................................................................................................
BILAGA 2
Till
Farsta stadsdelsnämnd
Skrivelse
Måla Postens gråa buntlådor
Postens gråa buntlådor är ganska tråkiga. Men några har målats av konstnärer och blivit väldigt fina.
På Kungsholmen har flera lådor dekorerats genom ett samarbete mellan Posten och stadsdelsförvaltningen. Ett liknande projekt är nu på väg att dras igång av Katarina-Sofias stadsdelsnämnd. På Kungsholmen har Posten stått för färgkostnaden och för frakt och montering. För själva målandet har barn, ungdomar och konstnärer engagerats.
Detta borde göras även i Farsta. I stadsdelen Katarina-Sofia finns ett samarbete med Basis konstskola. Tanken med det samarbetet är att eleverna skulle kunna utföra arbetet i utbyte mot att de därefter kan få sina konstverk permanent utställda i stadsdelsområdet. Förvaltningen vill dock godkänna de målade lådorna innan de sätts upp så att de passar in i stadsmiljön.
Inom Farstas område finns cirka 200 gråa buntlådor. Tanken är att cirka 20 lådor ska dekoreras. Eventuellt kan fler lådor dekoreras i ett senare skede.
Vi föreslår därför stadsdelsnämnden att tillsammans med Posten låta barn, ungdomar och konstnärer dekorera ett antal av Postens gråa buntlådor.
Farsta 23 september 2004
_______________________________________________________________________________