Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2011-03-24
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och ledamoten Mia Sundelin (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 29 mars 2011.
Svar på remiss från Justitieombudsmannen (JO)
Dnr 1.6-0028/2011
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen från JO.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till JO
3. Socialnämnden justerar omedelbart paragrafen.
Ärendet
JO begär i en remiss att socialnämnden utreder och yttrar sig över anmälan med redogörelse för följande:
a) Efterforskningen av syftet med Marianne Wimmerdahls begäran om utlämnande av lönelistor.
b) Handläggningen i övrigt av utlämnandeframställningen.
Socialförvaltningen har i ett förslag till yttrande till JO förklarat att någon efterforskning inte gjorts och att de lönelistor som begärts vid tillfället för begäran inte var allmän handling, utan arbetsmaterial i samband med löneöversynen 2010.
I förslaget till yttrande tillbakavisar socialförvaltningen Marianne Wimmerdahls uppfattning angående efterforskning och socialförvaltningen anser att frågan om begäran om utlämnande av allmän handling har hanterats korrekt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 mars 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog med instämmande från övriga ledamöter att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Svar på remiss av departementspromemorian Ds 2011:1
Dnr 1.6-0029/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
I promemorian föreslås att ett nytt brott införs i brottsbalken benämnt olovlig fotografering. Brottet tar sikte på sådan fotografering som innebär ett intrång i den fredade sfär som enskilda bör vara tillförsäkrade mot andra enskilda. Förvaltningen tillstyrker förslaget. Olovlig fotografering är särskilt allvarligt och kränkande när det gäller fotografering eller annan bildupptagning av t.ex. våldtäkter, misshandel, mobbning samt situationer med pornografiskt innehåll där barn och ungdomar förekommer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 februari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Särskilt uttalande
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är självfallet angeläget att beivra fotografering som kränker den enskildes integritet. Enligt förvaltningens yttrande så är förslaget om att införa det nya brottet ”olovlig fotografering” förenligt med yttrande- och informationsfriheten. Någon argumentation som visar att så är fallet föreligger dock inte.
Vi menar att det kan förekomma situationer där det inte går att avslöja allvarliga missförhållanden i samhället utan att använda okonventionella journalistiska metoder, som exempelvis dold kamera.
Det är en mycket svår avvägning som ska göras mellan grundlagsskyddade rättigheter i det här fallet; den enskildes personliga integritet mot yttrande- och informationsfriheten. Vi är inte övertygade om att den lagändrings som föreslås i Ds 2011:1 är den optimala.
Svar på remiss av SOU 2011:9
Dnr 1.6-0103/2011
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Regeringen tillsatte i februari 2010 en utredning med uppdrag att se över förutsättningarna för en upprättelseprocess för enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården. En fråga som skulle besvaras av utredningen var hur en upprättelseprocess och erkännande till dem som utsatts skulle kunna ges en lämplig ceremoniell form. Utredningen skulle också föreslå eventuella ytterligare åtgärder för upprättelse, hur rehabilitering för dem som vanvårdats skulle kunna komma till stånd och slutligen om en ekonomisk ersättning bör lämnas till dem som vanvårdats samt formerna för det.
Utredningen föreslår att en ceremoni, som regeringen inbjuder till, snarast bör äga rum. Avseende ytterligare åtgärder för upprättelse föreslår utredningen att kommunerna måste underlätta för dem som vårdats av samhället att ta del av sitt aktmaterial och att detta bör vara kostnadsfritt för den enskilde. Utredningen föreslår vidare att kommunerna ska erbjuda människor som befunnit sig i samhällsvård att samtala och berätta om sina erfarenheter. Utredningen menar också att kunskaper om samhällsvård och de erfarenheter som de som vanvårdats har ska spridas och föreslår att regeringen ska ta initiativ till en utställning om detta. Dessutom föreslås att Allmänna Arvsfonden ska göra en särskild satsning på stöd till barn och unga som är i samhällsvård eller har varit det någon del av sitt liv.
När det gäller frågan om ekonomisk ersättning till dem som har vanvårdats föreslår utredningen att en särskild lag stiftas och en myndighet skapas som under en begränsad tid ska utreda ansökningar om ersättning och fatta beslut om dessa.
Förvaltningen instämmer i huvudsak i utredningens förslag. Om samtliga förslag genomförs kan det för kommunernas del innebära vissa nya funktioner och arbetsuppgifter, som också kan innebära nya kostnader. Förvaltningen anser att konsekvenserna av detta behöver utredas närmare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 mars 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi välkomnar förslagen som utredningen föreslår och hoppas att dessa kan ge någon form av upprättelse för de som farit illa i den sociala barn- och ungdomsvården genom tiderna. Samtidigt är den viktigaste åtgärden att ständigt arbeta för att det inte kommer att ske igen och därför är skärpta riktlinjer så viktigt.
Stockholm bör erbjuda samtalsstöd till de personer som har utsatts för övergrepp och vanvård. Det är viktigt att kommunen kan erbjuda människor som befunnit sig i samhällsvård stöd med att samtala och berätta om sina erfarenheter. Därför vill vi ge förvaltningen i uppdrag att återkomma om hur ett sådant stöd skulle kunna utformas.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Tusentals barn och ungdomar har genom åren farit illa i familjehem och på institutioner. Samhället, som skulle säkerställa att barnen inte skulle fara illa och bli väl omhändertagna blev grovt svikna. Nu har en statlig utredning konstaterat fakta och föreslår en rad åtgärder. Inte en dag för sent! Det är bra att samhället äntligen tar sitt ansvar och erkänner sin skuld.
Förvaltningen instämmer i huvudsak i utredningens förslag. Haken här stavas pengar! Förvaltningen skriver i sitt svar att om samtliga förslag genomförs kan det för kommunernas del innebära vissa nya funktioner och arbetsuppgifter som också innebär nya kostnader.
Men åtgärderna är viktiga, det får inte hända igen att samhället sviker utsatta barn. Då måste det få kosta och resurserna ska skjutas till.
Enligt BUSS-utredningen fattas det 100 miljoner i budgeten från stadshuset till barnavården. Vänsterpartiet har gång på gång påpekat att de 100 miljonerna måste tillföras budgeten. Om en utredning tillsätts och problem och missförhållanden uppdagas måste majoriteten i socialnämnden ta konsekvenserna och åtgärda bristerna. Annars blir det bara plakatpolitik och tomma ord. Det duger inte.
Dnr 1.2-0613/2010
Socialnämnden godkänner månadsrapporten för februari 2011.
Förvaltningsledningen bedömer att socialnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa ett nollresultat.
För barn och ungdom prognostiseras ett överskott på cirka 1,5 mnkr på grund av att tjänster inte har hunnit tillsättas. För nämnd och övergripande administration prognostiseras ett underskott på 1,5 mnkr delvis på grund av att serviceförvaltningen tar ut en avgift avseende beställarstöd i samband med avtalsförvaltning för GS-IT. Arbetsmarknadsavdelningen och sfi redovisas i månadsrapporten på grund av att de drivs av förvaltningen fram till 1 juli 2011 och att socialnämnden då kommer att fakturera arbetsmarknadsnämnden för första halvårets kostnader.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 10 mars 2011.
Dnr 1.3-0109/2011
Socialnämnden godkänner rapporten.
Förvaltningen upprättar årligen en internkontrollplan utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Internkontrollplanen ligger till grund för granskningen av specificerade enheter och institutioner. En checklista har upprättats utifrån identifierade riskområden. Internrevisionen granskar i huvudsak ekonomirutiner och personaladministrativa rutiner. Tretton enheter har ingått i 2010 års internrevision.
Granskningen har visat att många rutiner fungerar bra. Det finns dock brister som i vissa fall är återkommande på flera verksamheter. Flertalet observerade problem har kunnat rättas innan årets utgång. En av de granskade verksamheterna visade dock stora brister på flera områden. Förvaltningen har i detta fall genomfört informationsinsatser vid ett flertal tillfällen och kommer också att göra en individuell genomgång med ansvariga för verksamheten. Under 2011 kommer också en förnyad internrevision att ske vid verksamheten med fokus på aktuella punkter. Dessutom kommer gjorda iakttagelser att tas upp vid ett chefsforum under våren 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) lämnade följande särskilda uttalande:
Vi välkomnar internrevision eftersom nämnden och förvaltningen får insyn i om rutinerna i våra verksamheter fungerar tillfredsställande. Det är bra att de verksamheter som visar brister får insatser för att komma till rätta med problemen. Samtidigt är det glädjande att många rutiner fungerar bra och att det upprättas checklistor utifrån identifierade riskområden.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP), ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Som rapporten konstaterar behöver socialförvaltningen definitivt höja ambitionen när det gäller andelen ekologiska livsmedel i sina inköp. Av samtliga stadsdels- och berörda facknämnder är socialnämnden sämst på att köpa ekologiskt, endast 4,4 procent av de totala inköpen förra året. KF:s årsmål är en andel på minst 15 procent ekologiskt av de livsmedel man köper in, men socialnämnden klarade inte ens sitt lägre satta mål på 5 procent. Det kan jämföras med idrottsnämnden, som satte ett eget årsmål på 25 procent ekologiskt, och klarade hela 32,5 procent. Staden köpte under förra året in livsmedel för totalt 342 miljoner kronor. Som så stor upphandlare är det möjligt att genom ökad andel ekologiskt verkligen bidra till minskad användning av gifter och konstgödsel, vilket gynnar både miljön och människors hälsa.
Dnr 3.3-0083/2011
Socialnämnden godkänner utbildningsplanen för 2011
Kommunfullmäktige har avsatt 11 mnkr för utbildning inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning för 2011 och socialförvaltningen har fått i uppdrag att genomföra utbildningarna. Utöver denna satsning i budget 2011 pågår utvecklingsprojektet Carpe som också vänder sig till personal inom verksamhetsområdet. Därutöver erbjuder strategiska enheten vid socialförvaltningen fortlöpande utbildningar i riktlinjearbete och dokumentation. Den utbildningssatsning som ska genomföras under 2011 kan med fördel samordnas med projektet Carpe och förvaltningens övriga fortlöpande utbildningar kring dokumentation och riktlinjer.
I utbildningsplanen föreslås högskolekurser, gymnasiekurser samt föreläsningar och kortare kurser. För biståndshandläggare föreslås bl.a. ”LSS-utbildning för handläggare på 7, 5 högskolepoäng och ”Att samtala med barn” på 7,5 högskolepoäng. De chefer som inte har högskoleutbildning bör erbjudas enstaka kompletterande kurser. För utförare föreslås gymnasiekurser ur Omvårdnadsprogrammet samt Barn- och Fritidsprogrammet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 17 februari 2011.
Utbildningsplanen är genomarbetad och innehåller många viktiga utvecklingsområden för personalen inom området funktionsnedsättning. Det är mycket glädjande att en satsning nu kan genomföras på detta område för att kvalitetssäkra kunskaper och personalens bemötande.
Utbildning skapar trygghet för såväl personal som för den som ska få stöd och service. Därför är det oerhört välkommet att Stockholms stad genomför en satsning på elva miljoner kronor för att kompetenshöja personal inom området funktionsnedsättning.
Dnr 3.1-0098/2009
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för kännedom.
3. Socialnämnden överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Arbetet mot felaktiga utbetalningar inom staden bedrivs sedan 2008 i projektform. Resultatet har presenterats i två delrapporter; Dnr 3.1–0008/2009 och Dnr 3.1–0070/2010. I föreliggande rapport presenteras resultatet av det arbete/projekt som har genomförts inom socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden under 2010 för att stödja stadens fortsatta arbete mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.
Stadens förvaltningar arbetar aktivt med att stävja felaktiga utbetalningar och att korrigera med eventuellt återkrav om fel uppstår. Arbetet med polisanmälningar vid misstanke om brott blir mer och mer systematiskt och de lokala FUT-utredarna arbetar aktivt för att dessa utredningar ska leda till åtal. Under 2010 har de första fällande domarna för bedrägeri och bidragsbrott kommit med ett totalt skadestånd på 721110 kr.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 februari 2011
Arbetet med att minska de felaktiga utbetalningarna har inom staden visats sig vara ett mycket lyckat projekt.
Nu när verksamheten inte längre bedrivs i projektform utan är en del av den ordinarie verksamheten är det viktigt att arbetet inte tappar fart. De erfarenheter som framkommit under projekttiden är viktiga att ha med sig. Det myndighetsövergripande samarbetet är centralt och socialtjänsten måste fortsätta och utveckla samarbetet med kronofogdmyndigheten, polisen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
Förvaltningen bör även se över om det är möjligt att information om bidragsfusk kan överföras till en annan stadsdel om individen väljer att flytta och på nytt söka försörjningsstöd.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är viktigt att stadens handläggning av ekonomiskt bistånd präglas av kvalitet, rättssäkerhet och ekonomiskt ansvarstagande. Det innebär att felaktiga utbetalningar ska förebyggas och åtgärdas, liksom att de som söker försörjningsstöd ska bemötas väl och få den service och det bistånd som staden ska ge enligt förvaltningslagen och socialtjänstlagen.
Den systematiska genomgången av fattade beslut i detta projekt fungerar som ett slags internrevision, vilket är positivt. Arbetet mot felaktiga utbetalningar och för rätt utbetalningar bör inriktas på att även uppmärksamma beslut som är felaktiga på så sätt att ekonomiskt bistånd inte betalas ut, trots att sökande har rätt till det enligt lag och rättspraxis. Den stora mängden domar om ekonomiskt bistånd i förvaltningsdomstolarna som går staden emot indikerar att det fattas många sådana beslut.
Ett korrekt och rättssäkert beslutsfattande förutsätter tillräckliga handläggningsresurser. Risken för fel ökar med stress och hög arbetsbelastning, t ex om det saknas tid för personliga besök eller för att kontrollera inlämnade uppgifter. Ytterligare resurser går åt till att åtgärda felen genom omprövningar, överklaganden och återkrav. Det vore intressant med en analys av i vilken mån den ansträngda arbetssituationen i många förvaltningar bidrar till bristande rättssäkerhet och felaktiga beslut, och hur detta kan förebyggas.
Dnr 3.3-0080/2011
2. Socialnämnden beslutar att bredda inriktningen på stödboendet Kruton och erbjuda boendeplatser för pojkar/unga män.
Projektet Hedersam är en del av Stockholms stads övergripande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialförvaltningen leder projektet som startade våren 2010 och beräknas pågå i tre år. Projektet vänder sig till hela staden och målgruppen är främst socialtjänstens personal. Samarbete med andra myndigheter och organisationer är av stor vikt. Projektet har bl.a. i uppdrag att organisera en stadsövergripande utbildningssatsning och driva utvecklingsfrågor inom området. Under 2010 har projektet bl.a. genomfört utbildningar, anordnat seminarier, initierat nätverk, deltagit i metodutveckling samt medverkat i framtagandet av rapporter. I tjänsteutlåtandet redovisas en rapport om stadens arbete för pojkar och unga män som är utsatta för hedersrelaterat våld. Rapporten ligger till grund för förslaget att inom ramen för Kruton erbjuda boendeplatser också för pojkar/unga män.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 februari 2011.
Dnr 3.1-0044/2011
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen och samtliga stadsdelsnämnder för kännedom.
Projekt Barnfrid Stockholm utgår från erfarenheter gjorda inom det länsstyrelsestödda projektet Centrum för Gruppstöd 2006-2009. Där uppmärksammades att staden saknade tillräckliga verktyg för att hjälpa barn som är utsatta för våld i den egna familjen. Arbetet visade sig främst vara inriktat på barn som bevittnat våld. Erfarenheter visade att våld i stor utsträckning var riktad mot barn och att socialtjänsten i staden behöver förstärka sitt arbete med familjerna. Misshandeln av barnen var i flera fall inte av det slaget att ett ingripande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) var aktuellt. Efter ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län beviljades medel i september 2009.
Projektet har som övergripande mål att stärka stadens arbete med våldsutsatta barn och deras familjer. Barnfrid syftar till att inventera, finna och utarbeta en strategi för att implementera verksamma insatser i socialtjänstens arbete med familjer där våld är riktad mot barnen och där barnen bor kvar hemma. Projektet fortgår under 2011.
Samhället har ett ansvar för att människor inte far illa och om så ändå sker ska det finnas ett skyddsnät. För barn ska detta skyddsnät vara extra starkt. Projektet barnfrid har pågått sedan 2010 och har hittills bidragit till att synliggöra de brister på metoder och insatser för barn som bor hemma och som varit utsatta för våld. Det är av yttersta vikt att rätt insatser ges till barn och deras föräldrar för att helt komma bort från alla former av våld i hemmet. Våld i uppfostringshänseende är aldrig acceptabelt inte ens om det sägs vara ringa.
Vi kommer följa detta projekt under det avslutande året med stor nyfikenhet.
När andra fasen i projektet Barnfrid påbörjas, med förankring i barngrupper, kan det vara önskvärt att inom ramen för projektet även kunna erbjuda verktyg i form av riktade metoder och insatser till föräldrar med alkohol- och annat missbruk. De metoder som redan framarbetats för att motverka våld mot barn i familjer kan kompletteras, med möjlighet att ge särskilt stöd till föräldrar med missbruksproblematik. Även om missbruk i familjer inte går att upptäcka så gynnas projektet av att kunna informera om och erbjuda familjer detta stöd.
Det är bra att man tar tillvara t.ex. de kunskaper som finns inom Kvinnofridsteamet i Rinkeby-Kista. Arbetet för Barnfrid behöver implementeras i ordinarie verksamhet, det ska inte vara beroende av projektpengar.
Det kan också behöva utarbetas mål och indikatorer på att antalet barn som utsätts för eller bevittnar våld minskar – mätbara mål som fungerar i ILS, stadens integrerade ledningssystem.
Dnr 3.1-0046/2011
1. Socialnämnden godkänner förslaget till revidering av nuvarande riktlinjer för familjevård av barn och ungdomar.
3. Därutöver anförs följande.
De nya riktlinjerna innehåller flera förändringar som kommer att vara viktiga i det kvalitetssäkrande arbetet. Staden har ett stort ansvar att se till att de placeringar av barn och unga som genomförs håller en hög kvalitet. Därför är det viktigt att antalet inspektioner vid familjehem blir fler. Med fyra årliga inspektioner varav minst en ska vara oanmäld så finns goda förutsättningar att hitta de hem som inte lever upp till stadens kvalitetskrav.
I och med de nya riktlinjerna blir barnperspektivet i familjevården tydligare. Alla barn har rätt till en god utbildning och en trygg uppväxtmiljö. Alla familjehem ska ha genomgått utbildning för att bli godkända som familjehem. Detta är naturligtvis bra och vi vill även att jourhem erbjuds denna utbildning.
Det är viktigt att vi fortsätter underlätta för vårdnadsöverflyttningar när barn varit stadigvarande boende. Förvaltningen bör säkerställa att det stöd som ges vid vårdnadsöverflyttning är tillräckligt. Idag finns stödprogramet DUVNÄS att få för barn upp till 7 år men vi anser att ytterligare stöd behöver erbjudas.
Familjevård för barn och ungdomar har under en lång period varit föremål för debatt och krav på förändring, både nationellt och inom staden. FN:s Barnkonvention har funnits i drygt 20 år och synen på barn har under de åren gradvis förändrats. Samhällets stöd till barn i samhällsvård har granskats frekvent under senare år. Familjevård är idag den vanligaste formen av vård utanför hemmet, den bedrivs av lekmän med stöd av professionella och har en stark tradition i Sverige.
Socialförvaltningen har gjort en översyn av riktlinjerna för familjehemsvård av barn och ungdomar. Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning och FN:s barnkonvention samt det politiska uppdraget att särskilt genomlysa stadens barn- och ungdomsvård, BUSS-utredningen som behandlades av socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden i mars 2009.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förslaget till revidering av nuvarande riktlinjer för familjevård av barn och ungdomar
2. Socialnämnden beslutar att i riktlinjerna införa en rättighet för barnet att ha tillgång till en egen socialsekreterare som inte samtidigt ansvarar för kontakterna med familjehemmet.
3. Socialnämnden beslutar att familjehemsplacerade barn ska erbjudas samtalsstöd i grupp.
4. Därutöver anförs följande.
Vi i Miljöpartiet välkomnar att man utgår från FN:s Barnkonvention. Ett ytterligare steg när man utgår från barnets bästa vore att dela uppföljningsansvaret för barnet respektive familjehemmet på två handläggare. Det finns en risk för lojalitetskonflikter när samma socialsekreterare/familjevårdsinspektör ansvarar både för å ena sidan barnets vård, fostran och utbildning och å andra sidan stöd och handledning samt ekonomisk ersättning till familjehemmet. Barnet bör därför ha rätt till en ”egen” socialsekreterare/barninspektör som enbart ser till barnets bästa och i vars roll ingår att stötta barnets tro på den egna förmågan till förändring och framgång. Uppföljningar med barn som varit placerade visar tydligt hur viktig socialsekreterarens roll ofta är.
Det är mycket positivt att minst fyra besök per år ska göras i familjehem, och även oanmälda besök är viktiga. Alla barn ska vara i trygg omsorg när de bor i familjehem eller hem för vård eller boende.
Staden borde också kunna erbjuda gruppverksamhet för familjehemsplacerade barn. Barn som flyttar till familjehem har en särskilt utsatt situation, och upplever nästan alltid att de inte riktigt hör till i familjen. Att få träffa andra barn med liknande erfarenheter och få insikt om att andra har samma känslor kan betyda oerhört mycket.
Individ- och familjeutskottet har nyligen beslutat att godkänna ett flertal familjehem. I fortsättningen har vi i utskottet önskemål om att även få del av de ärenden där familjehem inte har blivit godkända. Vi vill arbeta för att fler familjer ska våga ta steget att anmäla sig till prövning som familjehem. En funktionsnedsättning av något slag, tidigare missbrukserfarenheter eller andra liknande omständigheter behöver inte hindra någon från att göra en god insats för ett barn.
Det är viktigt att understryka att även umgänget med andra släktingar än biologiska föräldrar och syskon är centralt att värna och man bör ta hänsyn till stjärnfamiljer och viktiga vänrelationer.
När man undersöker lämplighet av närstående familjehem för ensamkomna flyktigbarn är kulturkompetensen av extra stor vikt i bedömningen av lämpligt hem för den minderårige. Även här finns ibland nära vänskap som kan vara lika starkt som släktskap.
Bra att alla familjer ska genomgå en utbildning, även om de största utbildningarna för uppdraget har de redan på annat och andra håll. Önskvärt är att även släkt- och närståendehem går hela utbildningen och inte bara grunddelen.
I vissa situationer är det viktigt att ta extra lång tid att försöka nå samförstånd med barnet. Barn känner nästan alltid en stark lojalitet även till en förälder som brister i sin omsorg, även t.ex. när ett omhändertagande kan vara nödvändigt för att skydda barnet. Vidare anser vi att kostnaden för de olika uppdragen vid flyttningar på olika håll och av olika personer innebär att olika stadsdelar och kommuner ska stå för kostnaderna, vilket bidrar till otydligt betalningsansvar, vilket är olyckligt. Borde inte den första stadsdelen eller kommunen stå för kostnaden under hela familjehemvistelsen eller tills överflyttningen är gjord?
När det gäller utbildning är godkänt från nian en självklar satsning, för de unga som är placerade i familjehem. Dock kan det finnas naturliga förklaringar till att det är extra svårt. Därför behöver man t.ex. kunna ordna ett extra år i nian, när det behövs och kan ge önskat resultat. Socialtjänsten borde allmänt säkra att unga som är aktuella för hjälp ges möjligheter att klara årskurs nio med godkänt resultat.
Det vore också bra om staden kunde ha som rutin att följa upp barn som varit placerade. Exempel från andra kommuner, där socialtjänsten haft uppföljningssamtal med barnen två år efter avslutad placering, har tydliggjort för socialsekreterarna vilken oerhört viktig funktion de ofta fyllt i barnens liv. Barnens erfarenheter är viktiga att ta tillvara för att ständigt kunna förbättra familjehemsvården.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar mig mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) och ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är mycket bra att barnperspektivet förstärks i riktlinjerna, Med den kunskap vi har fått genom Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen är vi skyldiga att till det yttersta av vår förmåga säkerställa att placerade barn och ungdomar blir väl omhändertagna.
Skarpare riktlinjer räcker dock inte, utan det måste också tillföras mer resurser för att socialtjänsten ska kunna leva upp till de utökade arbetsuppgifterna, till exempel att göra minst fyra besök om året i familjehemmet. Vi utgår från att staden planerar för en utökad besöksfrekvens redan i år, och att mer pengar också skjuts till innevarande år.
Vi kan också se behov av nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd till följd av förvaltningens förslag att det vid placeringar av äldre barn bör övervägas om de ska få tillgång till dator med internetuppkoppling. Självfallet har barn i samhällsvård ibland behov av mer än andra barn, men dator i hemmet för att klara skolan är nog lika viktigt oavsett hemförhållanden.
Dnr 3.1-0047/2011
BUSS-utredningen (Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst) som presenterades för socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden i mars 2009 föreslog flera förbättringsområden inom stadens familjevård. Detta resulterade i en rad uppdrag till förvaltningen och att en projektledare anställdes för att fortsätta utreda förutsättningarna för samt föreslå och initiera förändringar inom stadens familjevård.
Projektet har nu pågått ett år och i föreliggande rapport redovisas det som hittills har genomförts och fortsatta insatser.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 februari 2011.
BUSS-utredningen som genomfördes 2009 lyfte fram ett antal utvecklingsområden inom familjevården. Sedan utredningen presenterades har ett systematiskt arbete inletts för att åtgärda de brister som uppkom. Delrapporten visar också att väldigt mycket har hänt. Utbildningen av familjehem har kommit igång likaså samarbetet med utbildningsförvaltningen gällande barns utbildning. Detta är två exempel på det utvecklingsarbete som startat och som fortsatt är prioriterat under 2011.
Detta arbete går vidare på ett betryggande sätt. Särskilt välkomnar vi arbetet med professor Bo Vinnerljung som har arbetat med att fokusera på hälsa och skolgång för de familjehemsplacerade barnen.
Vi ser gärna att hela staden börjar arbeta aktivt med arbetsmodeller som SkolFam, enligt modellen i Helsingborg. När delen för de placerade barnen är en självklar del av vår verksamhet i staden, ser vi gärna att man går vidare och erbjuder denna modell för andra barn som är aktuella inom socialtjänsten även om de inte är placerade i familjehem.
Det är oroande att antalet barn som placeras i jourhem ökar från år till år. Förklaringen framgår inte av lägesrapporten, men det är viktigt att det förebyggande arbetet inte tvingas stå tillbaka utan att tillräckliga insatser görs också där.
För att fler vårdnadsöverflyttningar ska bli av, som därmed kan stärka barnets behov av långsiktighet, är det bra att en plan tas fram för fortsatt rådgivning och stöd för familjehemmen även efter överflyttning av vårdnaden.
Dnr 3.2-0033/2011
Förstagångssamtal är en arbetsmetod som socialtjänsten vid Skärholmens stadsdelsförvaltning och närpolisen driver i samverkan sedan våren 2008. Verksamheten riktar sig i första hand mot barn och ungdomar under 15 år som har blivit anmälda för ett brott för första gången och som inte är aktuella hos socialtjänsten sedan tidigare. Metoden innebär att en polis och en socialsekreterare snarast möjligt efter att en anmälan har kommit in har ett samtal med den unge och hans/hennes föräldrar.
Utvecklingsenheten vid socialförvaltningen har genomfört en utvärdering av verksamheten. Utvärderingen visar att verksamheten har varit framgångsrik; En relativt liten andel av de ungdomar som var aktuella år 2009 har blivit anmälda för ett nytt brott. Verksamheten följer principerna i Stockholms stads brottsförebyggande program samt de principer som har stöd i forskning om effektiva metoder för att förebygga ungdomsbrottslighet och återfall i brott. Responsen från ungdomarna själva och deras föräldrar har till övervägande del varit mycket positiv. Skyndsamhet i handläggningen och att verksamheten baseras på nära samverkan lokalt är två av verksamhetens viktigaste styrkor. Verksamheten drivs sedan våren 2010 även i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 februari 2011.
Dnr 3.2-0073/2011
Socialnämnden beslutar ge socialförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie om förutsättningarna för försöksverksamhet med sociala insatsgrupper i Västerort i Stockholms stad.
En arbetsgrupp under ledning av länspolismästare Carin Götblad har genomfört en utredning med syfte att lämna konkreta förslag till åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället. Utredningen presenterade sitt betänkande Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) i mars 2010. Ett av de viktigaste förslagen i betänkandet var att sociala insatsgrupper med socialtjänst, polis och skola bildas på lokal nivå. Betänkandets argument för sådana grupper var bland annat att det behövs en lokal samarbetsform där insatser för unga i risksituationer kan koordineras på individnivå. Målgruppen är unga personer som inte har fyllt 21 år. Socialtjänsten ska ha huvudansvaret i grupperna.
Enligt länspolismästarens föreslag ska sociala insatsgrupper, redan under år 2011 inledas som försöksverksamhet i Stockholms stad. Ett av de områden där verksamheten förslagsvis ska inledas i ett första skede omfattar tre stadsdelsområden i Västerort i Stockholms stad. Förvaltningen föreslår att innan arbetet med själva insatsgrupperna inleds ska en förstudie genomföras gällande vilka förutsättningar finns för en sådan verksamhet i de aktuella stadsdelsområdena.
Det är mycket glädjande att vi i Stockholm kan vara med och vara en av pionjärerna när det gäller sociala insatsgrupper i Sverige.
Vi anser att det är viktigt att snabbt uppmärksamma de ungdomar som är på väg in i ett kriminellt liv och ge dem bästa möjliga uppbackning för att ta sig ur. Detta görs bäst när alla samverkar kring den unges situation. Myndigheternas samverkan är av största vikt men det är alltid individen som står i centrum för de insatser som behövs.
Dnr 3.1-0094/2011
2. Ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.
I rapporten redovisas resultatet från kartläggningen av personer, 20 år och äldre, med missbruksproblem som hade kontakt med stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningens enhet för hemlösa under oktober månad 2010. 2 977 personer bedömdes ha aktuella missbruksproblem vid stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningens enhet för hemlösa, vilket är en minskning från tidigare kartläggningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 21 februari 2011.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Kartläggningen redovisar förtjänstfullt hur många missbrukare som har kontakt med socialtjänsten. Tyvärr finns det anledning att tro att antalet missbrukare i behov av hjälp och stöd är betydligt fler än dem som är aktuella vid stadsdelsförvaltningarna.
Det krävs ett väl fungerande uppsökande arbete för att minska missbruksproblemen i Stockholm. Den nuvarande majoriteten saknar dessvärre ambitioner på området, vilket avspeglas i resurstilldelningen till stadsdelsnämnderna.
Genom en blygsam resursförstärkning på 2,5 tjänster så har goda resultat nåtts när det gäller att minska antalet unga som tillbringar nätter på härbärge. Det visar att resursförstärkningar har stor betydelse och att aktivt arbete mot hemlöshet bland unga har effekt. Projektet bör nu övergå i fast verksamhet och utvidgas till att gälla alla stadsdelsnämnder.
Dnr 1.1-0079/2011
Socialnämnden fastställer delegationsförteckning enligt tjänsteutlåtandet.
I samband med att kommunfullmäktige beslutade om budget för år 2011 den 26 november 2010 instiftades en ny nämnd – arbetsmarknadsnämnden från 1 januari 2011. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden bytte 1 januari 2011 namn till socialnämnden. I socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens delegationsförteckning fanns också reglerat delegation för de verksamheter som nu överförts till arbetsmarknadsnämnden. En delegationsförteckning har nu tagits fram där delegationen tagits bort för de verksamheter som arbetsmarknadsnämnden ansvarar för. I ärendet föreslås komplettering av delegationen till Socialjouren avseende polisanmälan av brott mot underårig och vissa andra grövre brott.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 februari 2011.
Slutrapporter till Länsstyrelsen i Stockholms län
Dnr 1.7-0023/2011
1. Socialnämnden godkänner slutrapporterna.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Regeringen har avsatt 109miljoner kronor årligen för åren 2007-2010 för att förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått drygt 20 miljoner kronor per år att fördela. Under perioden år 2007-2009 ansökte och beviljades socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med frivilligorganisationer i Stockholms stad, utvecklingsmedel för olika projekt. Enligt länsstyrelsen ska projekten slutrapporteras under år 2011. I ärendet slutrapporteras sex projekt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 februari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) föreslog, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande till Länsstyrelsen i Stockholms län.
2. Socialnämnden begär medel från kommunstyrelsen för ett fortsatt reguljärt arbete med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
3. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utarbeta en plan för att tillsammans med relevanta aktörer utveckla arbetet med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
Många av de projekt som nu slutrapporterats har varit lyckosamma och en del får fortsatt stöd från länsstyrelsen under 2011. Det är dock fortfarande fråga om projekt som kan komma att avslutas. Projekt är bra för att pröva nya metoder och utveckla olika insatser. Nu måste erfarenheterna tas tillvara och användas i verksamheten. Vi föreslår därför att socialnämnden begär medel från kommunstyrelsen för att kunna fortsätta arbetet i reguljär verksamhet.
Slutrapport till Länsstyrelsen i Stockholms län
Dnr 1.7-0102/2011
1. Socialnämnden godkänner slutrapporten.
2. Socialnämnden överlämnar slutrapporten till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade 2009 socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med Schizofreniförbundet, 150000 kronor för projektet ”KÄLLAN/BUFIPS”. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden bidrog med en motsvarande insats i projektet om 150000 kronor. Schizofreniförbundet ville inom ramen för projektet starta en grupp inom deras befintliga verksamhet, som riktade sig till barn som lever i familjer där en förälder lider av psykisk sjukdom och samtidigt har flykting- eller invandrarbakgrund. Projektet har pågått sedan 5 oktober 2009 och projektets första beslutsperiod slutrapporteras i mars månad år 2011.
Förvaltningen konstaterar att projektet har haft svårt att nå ut till sin målgrupp och kan därför inte anse projektet som framgångsrikt. Förvaltningen kommer att följa projektet under 2011 och bedömer att antalet deltagare måste öka för att nämnden ska fortsätta stå som huvudman vid eventuella kommande ansökningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 24 februari 2011.
Dnr 1.1-0108/2011
Socialnämnden beslutar utfärda fullmakt för stadsjuristen Catharina Gyllencreutz samt stadsjuristerna Kristina Westerlind och Agneta Widerståhl att var för sig såsom ombud företräda Stockholms kommun inom nämndens förvaltningsområde. Med undantag för rätt att ta emot delgivning av stämningar äger ombud den behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kap 14 § första stycket. Ombud äger dessutom att på nämndens vägnar uppbära, mottaga och kvittera nämnden tillkommande medel och handlingar, att förordna annan i sitt ställe samt i övrigt vid alla de tillfällen, då Stockholms kommuns rätt inom nämndens förvaltningsområde kan vara ifråga, densamma iakttaga och bevaka.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden utfärdade 8 januari 2009 rättegångsfullmakt för stadsledningskontorets juridiska avdelning. Socialnämnden bör utfärda en ny rättegångsfullmakt till stadsledningskontorets juridiska avdelning då nämnden har bytt namn.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 februari 2011.
Dnr 3.2-0012/2011
1. Socialnämnden godkänner delrapporten.
2. Socialnämnden överlämnar delrapporten till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden överlämnar delrapporten till deltagande stadsdelsnämnder för kännedom.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden ansökte i tertial 2 2009 om projektmedel till projektet ”Unga vuxna i hemlöshet”. Stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta-Vantör samt Södermalm ingick i projektet under 2010. Projektet har under 2010 arbetat med 133 klienter.
De medverkande stadsdelsförvaltningarna i projektet har uppnått goda resultat. Om man jämför de stadsdelsförvaltningar som inte ingått i projektet med de som ingått i detta kan man notera att flertalet stadsdelsförvaltningar som ingått i projektet har väsentligt minskat antalet klienter i målgruppen som bott på härbärge/akutboende under 2010 jämfört med 2009. Antalet nätter på härbärgen/akutboenden har också minskat för dessa stadsdelsförvaltningar. De stadsdelsförvaltningar som inte ingått i projektet har istället ökat såväl antalet unga vuxna på härbärge som antal nätter på härbärge för målgruppen under 2010.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 januari 2011.
Arbetet med hemlöshet är fortsatt prioriterat i Stockholm. Antalet hemlösa totalt i staden minskar och vi ser en positiv trend. Staden har upprätthållit TÖKEN (tak över huvudet garantin) både 2010 men även vintern 2011. Härbergen är dock ingen långsiktig lösning, allra minst för unga personer.
Det är ytterst oroväckande att antalet unga som saknar stadigvarande boende totalt sett ökar. De stadsdelar som varit med i projektet har däremot en minskad hemlöshet. Detta visar på att arbetssättet fungerar. Det är därför viktigt att andra stadsdelar drar lärdom från detta och att socialtjänsten tillsammans med SHIS fortsätter med detta arbete.
Nästan hälften av de personer med missbruksproblem som är aktuella inom stadens socialtjänst är hemlösa. Detta är oroande, i synnerhet som gruppen hemlösa med missbruksproblem ökar samtidigt som antalet hemlösa är relativt konstant. Detta innebär att ännu fler hemlösa är än mer utsatta än tidigare. Det tyder också på att hemlöshet i sig leder till ökat alkoholbruk och missbruk. Det understryker hur viktigt det är att rätten till fast bostad förverkligas.
Det är också oroande att det saknas uppgifter för många av personerna i kartläggningen om de har barn respektive lever med barn (egna eller andras). En mycket viktig del av arbetet med att upptäcka och fånga upp barn som har det svårt är att regelmässigt fråga om detta. Uppenbarligen finns det inte fungerande rutiner för detta inom socialtjänsten på flera håll och det är något som måste åtgärdas.
Dnr 1.3-0111/2011
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 3 och 4 år 2010.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
I ärendet redovisas ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL för kvartal 3 och 4 år 2010. När det gäller insatser enligt LSS rapporterades 28 ej verkställda beslut för kvartal 3 och 44 ej verkställda beslut för kvartal 4. Kontaktperson samt bostad för vuxna var de vanligaste besluten som ej verkställts. Könsfördelningen visar en kraftig övervikt för pojkar/män.
Motsvarande siffror för insatser enligt SoL var 15 ej verkställda beslut kvartal 3 och 30 ej verkställda beslut kvartal 4. Det är en spridning mellan olika typer av insatser, men de vanligaste är kontaktfamilj och kontaktperson. För SoL-insatser var könsfördelningen jämnare.
Den kraftiga ökningen av antalet ej verkställda beslut är oroande och förvaltningen kommer att följa den fortsatta utvecklingen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 mars 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Mia Sundelin m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 3 och 4 år 2010.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställada gynnande beslut till kommunfullmäktige.
3. Socialnämnden uppdrar åt socialförvaltningen att utarbeta en plan för att vända den negativa utvecklingen av antalet ej verkställda beslut i hela staden.
4. Socialnämnden hemställer att kommunstyrelsen ska tillskjuta medel för att den negativa utvecklingen av antalet ej verkställda beslut ska kunna vändas.
Redovisningen av ej verkställda gynnande beslut visar en kraftig ökning av antalet ej verkställda beslut. Detta är oacceptabelt för de människor som drabbas. Utvecklingen måste vändas.
Socialnämnden begär att kommunfullmäktige tillskjuter medel bl.a. för att ordna tillräckligt antal platser i bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning samt för att möjliggöra att arbetet med att finna kontaktpersoner kan intensifieras.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens rapportering.
2. Socialförvaltningen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna redovisa vilka resurser som krävs för att varaktigt klara åtagandet om kontaktpersoner.
3. Socialnämnden ska i budgetunderlaget för 2012 till kommunstyrelsen föra fram att stadsdelsnämnderna måste ges förutsättningar att klara åtagandet om kontaktpersoner.
4. Socialförvaltningen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder redovisa planerade och möjliga gruppbostäder i befintliga projekt.
5. Socialnämnden ska i budget underlaget för 2012 till kommunstyrelsen föra fram att staden måste skärpa styrningen när det gäller utbyggnaden av gruppbostäder.
6. Därutöver vill vi framföra följande.
Den kraftiga ökningen av antalet ej verkställda beslut är ett resultat av den borgerliga bostads- och socialpolitiken. Man har varken lyckats planera för att bygga tillräckligt många bostäder för vuxna med funktionsnedsättningar eller lyckats organisera, bemanna, metodutveckla och finansiera socialtjänsten så att tillräckligt många kontaktpersoner rekryteras och får uppdrag.
Majoriteten måste ge varaktiga förutsättningar till socialtjänsten så att de som beviljas kontaktperson eller kontaktfamilj kan få beslutet verkställt inom tre månader. Socialnämnden ska därför i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram behovet av resurser och delge kommunstyrelsen resultatet inför planeringen av budgeten för 2012.
Vi anser att förutsättningar för gruppbostad och stödbostad utifrån hela stadens behov ska prövas i alla bostadsprojekt. Stadsdelsnämnderna ska åläggas att redovisa skäl om de inte vill bygga och får inte nöja sig med att tillgodose det egna behovet. Socialnämnden ska därför tillsammans med berörda nämnder snarast redovisa läget per stadsdelsnämnd, både planerade och möjliga gruppbostäder inom de bostadsprojekt som finns samt det återstående behov som finns av gruppbostäder och stödbostäder såväl enligt LSS som SoL. I arbetet med att ta fram redovisningen ska synpunkter från socialnämndens handikappråd beaktas.
Slutligen. Vi instämmer i att rapporteringen fortsättningsvis ska göras varje kvartal. Möjligheten för kommunfullmäktige att följa utvecklingen och föreslå åtgärder förutsätter att rapporterna inte samlas på hög i rapporterande nämnder.
Dnr 3.3-0107/2011
Socialnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Socialförvaltningen avser vara samverkanspartner i ett ESF-projekt (Europeiska Socialfonden) som studieförbundet Sensus kommer att äga.Ansökningstiden för projektet gick ut 23 februari 2011. Projektet är ett kompetensutvecklingsprojekt (programområde 1) inom en speciell utlysning för transnationalitet. Projekten inom ESF:s programområde 1 kräver ingen medfinansiering.
Projektets syfte är att kompetensutveckla personal i hur man arbetar med transnationellt utbyte inför kommande programperiod i strukturfonderna 2014-2020. Det kommer handla om relevant kompetensutveckling för transnationellt arbete, såsom projektledning, budgetering, kultur, EU-kunskap och drift av socialfondsprojekt över EU:s gränser. Projektet är en bra möjlighet att utan egen medfinansiering förbereda personal inför nästa programperiod i strukturfonderna då det transnationella samarbetet kommer hamna mer i fokus. Det bidrar även till möjligheter för samarbete mellan myndigheter och ligger i linje med önskemål om kompetensutveckling och nätverksaktiviteter som framkommit bland EU-samordnarna i stadsdelsförvaltningarna.
Dnr 3.5-0512/2010
Stockholms stad har genom socialförvaltningen genomfört en upphandling av en leverantör som kan genomföra ”Trygghetsmätningen 2011”. Trygghetsmätningen är en omfattande urvalsundersökning i vilket en postenkät skickas till ca 35000 av Stockholms invånare, 16 år och äldre. Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur stadens invånare upplever rädsla för att utsättas för brott, om de utsatts för brott och om de upplever ordningsstörningar i området där de bor. Denna kunskp ska utgöra underlag för beslut om och planering av stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Undersökningen genomfördes första gången våren 2008 och är planerad att genomföras var tredje år.
Förvaltningschef Gillis Hammar har beslutat att anta anbudet från Utrednings- och Statistikkontor AB som leverantör för Trygghetsmätningen år 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 februari 2011.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 17 februari 2011 justerat 21 februari 2011.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 21 mars 2011 justerat 21 mars 2011.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 10 mars 2011 justerat 17 mars 2011.
Protokoll från individutskottets sammanträden 18 februari och 3 mars 2011 justerade 22 februari och 15 mars 2011.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde 17 februari 2011 justerat 21 februari 2011.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Ekonomi, upphandling m.m. med dnr 2.4-0120/2011, Personalärenden med dnr 2.5-0034/2011, Svenskundervisning för invandrare, dnr 14.0-0035/2011.
Inkomna handlingar till socialnämnden från 14 januari 2011 till och med 3 mars 2011 2011.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 18 mars 2011 justerat 21 mars 2011.
_______________________