Din position: Hem > Stockholms stad > Exploateringsnämnden > Sammanträde 2012-10-18
Beslut
Exploateringsnämnden utser vice ordföranden Maria Östberg Svanelind (S) att tillsammans med ordföranden Joakim Larsson (M) justera dagens protokoll.
Justering sker torsdagen den 25 oktober 2012.
Inga skrivelser för beredning och ingen information från kontoret.
Inkomna skrivelser m.m. till exploateringsnämnden enligt förteckningar från den 9 oktober 2012 och den 18 oktober 2012 anmäls.
Dnr E2012-010-000
Exploateringsnämnden godkänner anmälan.
Handlingar i ärendet
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 26 september 2012.
Dnr E2012-005-00362
Protokoll nr 7/2012 från stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågors sammanträde den 21 augusti 2012 anmäls.
Dnr E2012-005-01497
Exploateringsnämnden beslutar enligt exploateringskontorets förslag:
1 Exploateringsnämnden väljer följande ledamot till sitt råd för funktionshinderfrågor:
Laila Kinnander, Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO).
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 12 september 2012.
Dnr E2012-112-00256
1 Exploateringsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 24 september 2012.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Joakim Larsson (M) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Åke Askensten m.fl. (MP) enligt följande:
Enligt tjänsteutlåtandet beräknas exploateringsnämnden att få ökade intäkter i samband med markförsäljningar. Detta är naturligtvis i sig positivt, däremot finns det också andra värden än kortsiktig ekonomisk vinst att ta i beaktande vid försäljning och upplåtelse av mark. Till exempel vid markanvisningar är det många gånger bättre att genomföra en markanvisningstävling där man i förväg ställer krav på exempelvis upplåtelseform, hyresnivå, miljövänlighet m.m. än att bara se till vilket byggbolag som kan bjuda högst ur ett ekonomiskt perspektiv. Alltför höga krav på ekonomisk avkastning för kommunens del leder ofta till att det är svårt för byggbolag att få lönsamhet i att bygga exempelvis studentlägenheter och ungdomslägenheter, vilket är mycket beklagligt då det råder stor brist på just dessa typer av lägenheter.
Dnr E2012-520-00930
1 Exploateringsnämnden besvarar stadsbyggnadsnämndens remiss av samråds underlaget Den gröna promenadstaden, med exploateringskontorets tjänste utlåtande.
2 Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 25 september 2012.
1) Ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och Ann- Margarethe Livh (V) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att avslå kontorets förslag till beslut
Att som svar på remissen från stadsbyggnadskontoret anföra följande
Ett viktigt gemensamt mål för staden som det råder stor enighet om är att under lång tid, flera mandatperioder, bygga mycket bostäder. Men ett villkor för detta är att klara att bygga en stad där människor kan leva och utvecklas. För det krävs fungerande trafiksystem med god tillgång på kollektiva transportsätt och en förutsättning är en god livsmiljö med parker, grönområden och också andra platser för t ex idrott och kultur. Förslaget att ge Den Gröna Promenadstaden en stark ställning som stadsövergripande styrdokument och tematisk tillägg till översiktsplanen ser vi som en viktig markör av att de utpekade områdena och funktionerna ges en långsiktig plast i stadens utveckling.
Stockholm växer, stockholmarna blir fler och behovet av att bygga bostäder är större än på mycket länge. Staden har som mål att under mandatperioden 2010- 2014 höja takten i byggandet. Det är en bra och viktig ambition. Den ställer stora krav på stadens planering, inte bara för att bostäderna och arbetsplatserna måste bli fler, utan också för att vi måste värna och utveckla de kvaliteter som utmärker Stockholm och ger vår stad dess särprägel. En given del i detta är och måste vara att bevara och utveckla stadens gröna miljöer.
Vi delar i mångt och mycket ambitionerna i Den gröna promenadstaden. Att Stockholms grönområden ska tillgängligöras och inbjuda till ett aktivt fritidsliv, att sammanhängande strandpromenader ska tillskapas eller värnas och att gröna och tydliga promenadstråk också mellan ytterstadens stadsdelar skapas är målsättningar vi fullt ut delar. Att se till att dessa målsättningar premieras också i praktiken är därför ett absolut måste. Förslaget Den gröna promenadstaden måste utvecklas på följande områden för att kunna vara det viktiga och användbara verktyget i stadens planering.
Trygga grönområden för alla stockholmare i hela Stockholm
Stockholms grönområden ska vara tillgängliga, i såväl ytterstad som innerstad. Stockholms grönområden ska kännas trygga, för män och kvinnor, för yngre och äldre. Det handlar om något så grundläggande som vem som tar och tillåts ta plats i våra gemensamma rum. En nyckel för en både mer jämställd och mer jämlik stad är att få alla människor, oavsett kön, etnicitet, klass eller sexuell läggning, att känna sig hemma och trygga, i stadens gemensamma rum. Vi vill givetvis kunna ha lummiga grönområden i Stockholm, men vi vill också att de ska vara tillgängliga för fler. En aktiv och använd grön yta upplevs av fler som trygg än en oanvänd. Våra parker, torg och grönområden, precis som våra kvarter, tjänar på att vara multifunktionella och de bör planeras för att främja möten mellan människor som är på platsen av olika skäl. En trygg stadsmiljö handlar ur ett stadsbyggnadsperspektiv om att bygga bostadsområden med trygghets- och synlighetsperspektiv men det handlar också om att skapa offentliga rum och miljöer där vi inte bara passerar utan också lever. Gemensam odling är ett typiskt stadsplaneringselement som kan bidra till att ett grönområde blir en levande mötesplats. De rummen blir tryggare, främst för de som idag känner sig otrygga. För att veta vilka gemensamma rum som upplevs som trygga respektive otrygga och kunna analysera vilka element som skapar trygghet och vilka som skapar otrygghet behöver staden skapa en trygghetskarta, ger en annan typ av detaljerad geografisk trygghetsinformation än vad vi idag har tillgång till genom exempelvis ”Trygg i Stockholm-rapporterna”. Det kan till exempel vara så att en park som upplevs som otrygg i allmänhet på vissa ställen upplevs som trygg. Det är den typen av information som kan ligga till grund för hur just den parken ska utvecklas till en tryggare plats. En sådan trygghetskarta skulle kunna bidra till att Den gröna promenadstaden blev ett mer användbart dokument.
Ekologisk hållbarhet
Dokumentet fastslår vikten av att biologisk mångfald. Internationellt såväl som nationellt har fastslagits att städerna har ett tungt ansvar liksom att den minskande biologiska mångfalden är ett av de största klimatutmaningarna vi gemensamt står inför.
Att värna den biologiska mångfalden innebär att inte i alla lägen gynna tillgängliggörandet av naturtområden. Det finns områden i Stockholmsområdet som är så pass ekologiskt känsliga att en ökad belastning, i form av exempelvis fler människor rör sig, kan resultera i att rödlistade arter försvinner. Därför krävs att stadens strategier tydligt undersöker och tydliggör vilka natur- och grönområden som ska bevaras och utvecklas såsom mötesplatser, och vilka som ska bevaras och skyddas för den biologiska mångfaldens skull.
Stockholms grönområden utanför Stockholm
Stockholms stad äger fortfarande en del mark utanför stadens gränser. Många av dessa grönområden fungerar både som viktiga gröna lungor, viktiga för luftkvalitet såväl som rekreation, och många är viktiga frilufts- och idrottsområden som nyttjas av stockholmare från Stockholm såväl som kranskommuner. En grönmarksstiftelse för regionen, med tydligt syfte att värna och utveckla dessa bör snarast utvecklas.
Felplacerade parker och gröna ytor
Dokumentet lyfter delvis behovet av att skapa nya gröna mötesplatser. Den tanken måste utvecklas vidare. De flesta av Stockholms parker är anlagda i en annan tid med andra behov, och även om behovet av parker och grönområden är stort kan en del parker och grönområden vara felplacerade. Den gröna promenadstaden får inte bara bli ett dokument som värnar och vill bevara, utan ska vara en grönstrategi med nya och moderna lösningar. Ibland innebär det att felplacerade grönområden och parker måste byta plats och/eller utformning.
Exploateringskontorets verktyg
Det som skrivs i förslaget om grönkompensation är inte tydligt. Erfarenheten från exploateringsnämnden visar att grönkompensationen många gånger har varit bristfällig. Där behövs en skärpning där t.ex. underhåll eller uppgradering av slitna lekplatser inte ska räknas om grönkompensation.
Om grönkompensation ska bli ett kraftfullt verktyg är det viktigt att se till vilka ekologiska och sociala funktioner som ska utvecklas och inte bara till den kvantitativa ytan grönområden. Dessutom bör man, både vid bebyggelse på grönområden som på redan hårdgjorda ytor, sträva efter att bebyggelsen ska leda till att ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden utvecklas. Detta kan göras genom att uppmuntra att människor som bor och verkar i området är med och bidrar till den biologiska mångfalden.
Andra exempel på hur man i samband med byggnation kan få in grönstruktur är gröna fasader och tak. Den nya kunskapen inom detta område bör komma till användning. Likaså är det viktigt att det sker en konstruktiv samverkan mellan kontor och nämnder inom staden (här kan stadsdelsnämnderna spela en stor roll) samt med byggherrar, konsulter, forskare, berörda medborgare m.fl.
3) Åke Askensten m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Exploateringskontoret bör få ett tydligt uppdrag att arbeta aktivt med utveckling av grönytefaktorn, täthetsmått samt ett nytt system för gröna investeringar i enlighet med planens riktlinjer.
Strategins status
Det finns ett klart behov av en väl utformad grön promenadstad. Förslaget har många goda anslag, men samtidigt finns det ett och annat som kan förtydligas om förslaget ska kunna fungera som ett strategidokument.
"Den gröna promenaden" är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen vilket betyder att den ska fungera som en riktlinje (enligt Plan- och bygglagen) för det kommande samhällsbyggandet i Stockholm speciellt när det avser strategier för utvecklingen av grönområden såsom parker och natur. Den gröna promenadstaden ger dock motstridiga riktlinjer (strategier) och innehåller mer eller mindre tydliga målkonflikter.
Ett nytt modernt, klimatsmart synsätt måste användas i stadsplaneringen som innebär att exploatering och bostadsbebyggelse leder till en hållbar stad. Ett sådant synsätt kan exempelvis vara att använda sig av ekosystemtjänster vilka kan tillföra nya värden. Den hittillsvarande exploateringen, där bebyggda grönytor ofta inte kompenseras, har varit negativ för Stockholm.
”Den gröna promenadstaden” sätter fingret på att staden behöver finslipa sina verktyg för att verkligen kunna arbeta med dessa frågor på ett konstruktivt sätt. Synergier mellan ny exploatering och förstärkning av naturvärden bör utforskas liksom utveckling av grönkompensering.
Exploateringsnämnden efterlyser ett tydligare ställningstagande kring dessa frågor för att kunna utforma verktyg för utvärdering och uppföljning av strategins riktlinjer som idag saknas.
Det tematiska tillägget till översiktsplanen "Den gröna promenadstaden" och dess vaga och generellt uttryckta mål och "strategier" måste följas upp med konkretiseringar och på vilket sätt strategierna ska omsättas i praktiken. Det sker lämpligen i samband med att områdesplaner arbetas fram för berörda stadsdelar.
Avvägningar mellan motstående intressen
Det är viktigt att stockholmslandskapets karaktärsdrag och Stockholms gröna värden förvaltas på ett hållbart sätt. Exploateringskontoret och nämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att öka byggandet av bostäder i staden, vilket är positivt då staden är i stort behov av bostäder. Hitintills har dock många bostadsbyggen skett i grönområden utan att någon tydlig grönkompensation har skett.
I det fortsatta arbetet med Den gröna promenadstaden måste motstående intressen kring stadens gröna kvaliteter belysas ytterligare. Exploateringsnämnden tolkar ”Den gröna promenadstaden” så att man i högre utsträckning vill att planeringen skall utgå från Stockholms gröna infrastruktur. För att den ”Den gröna promenadstaden” verkligen ska blir ett verksamt dokument för att utveckla och skydda stadens parker och grönytor behöver dock detta tydliggöras.
Ett sätt att begränsa de återkommande konflikterna mellan byggbehov och utveckling av grönområden är att staden prioriterar byggande på hårdgjorda ytor. Likaså kan man komma åt mark utan att behöva ta grönytor i anspråk genom att satsa på en mer yteffektiv trafikplanering där man i högre utsträckning prioriterar cykel- och kollektivtrafik framföra en mer ytkrävande biltrafik. Det finns också möjlighet att frigöra mark genom överdäckning av spår- och andra trafikområden samt att förlägga trafiken i tunnlar. Idag är ca en tredjedel av den värdefulla marken i Söderort trafikytor, huvudsakligen för biltrafik och parkering.
Det är grundläggande att ”Den gröna promenadstaden” verkligen blir ett skydd för parker och grönytor och inte "förädlas" till andra ändamål. Gröna ytor som ändå tas i anspråk för exploatering ska kompenseras med nya grönytor med motsvarande ekologiskt funktion. Viktigt är också att det "vilda", det oplanerade och det undanskymda får en plats i det urbana landskapet. Naturen själv kan här fungera som förebild med småskaliga biotoper, kärr, äng, tallhed, lövskog, blandskog m.m.
I takt med att befolkningen ökar behövs fler parker och grönområden (vilket förslaget också framhåller) som bidrar till ett rikt och hälsosamt liv. Av den anledningen blir det viktigt att värna, vårda och utveckla redan existerande parker och grön/naturområden.
Regeln om ett nytt träd för varje ny lägenhet är viktig och ska tolkas som att det handlar om stora träd med utvecklingsmöjligheter. Statistik ska föras så att det säkerställs att dessa nya träd verkligen planteras i angiven utsträckning.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), och Ann-Margarethe Livh (V).
Reservation
Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Åke Askensten m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande lämnas av Ann-Margarethe Livh (V) enligt följande:
”Den gröna promenadstaden” saknar helt text rörande relationen till biltrafik, vägar och bebyggelse.
Samtidigt säger man att då Stockholm växer kommer grönområden att tas i anspråk för bostäder, service, arbetsplatser och infrastruktur.
Vi motsätter oss starkt exploatering i våra ”gröna kilar” och vill inte bygga samman stadsdelarna, utan bevara de viktiga friområdena mellan dem.
Exploatering av grönområden bör ske endast undantagsvis, och aldrig i områden av särskild betydelse för biologisk mångfald.
Den Gröna Promenadstaden får inte förvandlas till en biltät, icke-grön stad, med några promenadstråk mellan tät bebyggelse.
Dnr E2012-510-00846
1 Kommunstyrelsens remiss av motion (2012:28) av Tomas Rudin, Bengt Sandberg och Maria Östberg Svanelind (S) besvaras med exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
2) Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Åke Askensten m.fl. (MP) föreslår att ärendet återremitteras enligt följande:
Det är Exploateringsnämnden som bereder och därmed förfogar över besluten om hur stadens mark ska användas. Det är därför rimligt att kontoret genomför en sådan inventering som föreslås av motionärerna liksom att i samband med markanvisningar också peka ut lämpliga platser för odlingslotter. Exploateringsnämnden förslår att motionen bifalls.
Beslutsgång i delen om återremiss
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslaget att återremittera ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Ordföranden Joakim Larsson (M) finner därefter att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och Ann-Margarethe Livh (V).
Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Åke Askensten m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss.
Dnr E2012-000-01523
1 Kommunstyrelsens remiss av motion (2012:45) av Tomas Rudin (S) besvaras med exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
1) Ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), Åke Askensten m.fl. (MP) och Ann- Margarethe Livh (V) föreslår (se beslutet).
Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut samt
Att förslå att motionen bifalles.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), Åke Askensten m.fl. (MP) och Ann-Margarethe Livh (V).
Dnr E2012-512-01220
1 Exploateringsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande till stadsbyggnadsnämnden som svar på programremiss för Järva begravningsplats. Fastigheten Akalla 4:1 på Järvafältet, S-Dp 2006-16107-54.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 17 september 2012.
1) Ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) föreslår (se beslutet).
2) Åke Askensten m.fl. (MP) föreslår att ärendet återremitteras enligt följande:
Exploateringskontoret nämner i sitt tjänsteutlåtande ingenting om hur de grönytor som tas i anspråk ska kompenseras. Detta måste lösas och kontoret får i uppdrag att återkomma med förslag.
3) Ann-Margarethe Livh (V) föreslår att ärendet återremitteras enligt följande:
Ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett svar på remissen
enligt nedan.
Järvafältet är en unik tillgång för Järvaborna och för hela Stockholm och en synnerligen olämplig plats för kyrkogården. Utan att Järvaborna har fått tillfälle att ha synpunkter på en helhetsutveckling av fältet, tas fler och fler delar i anspråk för olika ändamål. Kyrkogårdens yta har dessutom utökats av de planerande tjänstemännen utan att vare sig invånare kunnat ha synpunkter eller att beslut fattats av en politisk nämnd.
Det finns alternativa områden för en kyrkogård som aldrig utretts offentligt. Ett område, som föreslagits av lokala föreningar och boende är crossbanan vid Hägerstalund. Genom ett skickligt lobbyarbete har den miljöförstörande Crossbanan lyckats hålla sig kvar i Hägerstalund och istället offras det attraktiva området runt Granholmstoppen som Järva Disc Golf Park under 20 år förvandlat till en attraktion helt enligt stadens visioner för hur Järvafältet ska förädlas och utvecklas som mötesplats. De bedriver en populär ”barfotasport” som kan utövas av både fattiga och rika, gamla, och unga, nybörjare och elitspelare och som lockat över 20 000 betalande besökare per säsong.
Huvudpoängen i förslaget är att begravningsplatsen inte ska vara en traditionell muromgärdad park utan en öppen plats där människor kan promenera. Men runt varje så kallad ö planeras höga murar. Hur många Järvabor tycker det är inbjudande att promenera mellan muromgärdade begravningsöar. Begravningsplatsen lägger en död hand över ett stort attraktivt grönområde. För att ta sig till begravningsplatsen krävs också parkeringsutrymmen, som tillsammans med den gigantiska trafikplatsen som byggs i närheten kommer att ännu mer grönyta i anspråk och minska fältets attraktionskraft.
Järva begravningsplats bör förläggas till ett neutralt område. Lösningar ska sökas i samarbete med grannkommuner eftersom begravningsplatsen är tänkt att serva hela norra Storstockholm.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen att återremittera ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Ordföranden Joakim Larsson (M) finner därefter att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S)
Åke Askensten m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss.
Ann-Margarethe Livh (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss.
Dnr E2012-513-01477
1 Exploateringsnämnden anvisar mark för förskola inom fastigheten Tabulatorn 2 till Skolfastigheter i Stockholm AB och ger kontoret i uppdrag att träffa erforderliga avtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande.
Dnr E2012-510-01524
1 Kommunstyrelsens remiss av motion (2012:35) av Kaj Nordquist (S) och Tomas Rudin (S) besvaras med exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 27 september 2012.
Att uttala att motionen ska bifallas.
Exploateringsnämnden beslutar att avge följande remissvar:
Det är viktigt att bevara området som ett friluftsområde. Motionen innehåller flera bra förslag om vad området skulle kunna användas till. Det finns en aktiv förening –Kyrkhamnsföreningen - som har föreslagit ett slags Wadköping eller ett mindre Skansen. Det ligger i linje med motionen. Det viktiga är att området säkerställs för frilufts- och rekreationsändamål.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M) och Daniel Forslund (FP) enligt följande:
Riddersvik, Kyrkhamn och Lövsta är tre näraliggande men inte helt sammanhängande områden. Dessa bör därför inte, som motionärerna föreslår, klumpas ihop i en stor plan. Trafikfrågan gör att de behöver samordnas men områdena har olika karaktär och bör därför planeras utifrån sina egna förutsättningar, något som exploateringsnämnden också har för avsikt att göra.
En del av arbetet är den utredning om den framtida användningen av Riddersviks gamla planskola som nu pågår. Där aviserar kontoret i sitt svar på motionen att de avser återkomma med inriktningsbeslut och markanvisning innan året är slut. Något som vi ser positivt på.
Arbetet med att hitta en alternativ lokalisering för Fortums verksamhet i Lövsta pågår också för fullt. När den väl faller på plats så öppnas stora möjligheter till exploatering i en attraktiv miljö. När det gäller Kyrkhamn har Kommunfullmäktige beslutat att det ska bli naturreservat, något som vi välkomnar och gärna ser ett inriktningsbeslut kring snart.
Dnr E2012-513-01525
1 Exploateringsnämnden anvisar mark för bostäder inom fastigheten Örby 4:1 vid kv Bänkskåpet till Riksbyggen ekonomisk förening och ger kontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande.
2 Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området.
Det framgår av tjänsteutlåtandet att det aktuella området ligger i kanten av ett parkområde. Grönytan som tas i anspråk ska ersättas med nya grönytor med likvärdig ekologisk funktion. I detaljplanearbetet måste även bevakas så att ingreppet i parken inte utökas.
För bebyggelsen ska gälla: Energianvändningen ska inte överskrida den som gäller för passivhus. Parkeringstalet ska vara 0,3 per lägenhet.
Tillgänglighetsfrågorna ska vara prioriterade.
Dnr E2012-513-01493
1 Exploateringsnämnden anvisar mark för bostäder inom fastigheten Örby 4:1 vid kv Reflexen till AB Familjebostäder och ger kontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande.
1) Ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Ann-Margarethe Livh (V) föreslår (se beslutet).
2) Åke Askensten m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Bifalla förvaltningens förslag till beslut med följande komplettering:
Stadsdelsförvaltningen har meddelat att det finns ett stort behov av förskolor i Högdalen. Markanvisningen i kv Reflexen ligger i kanten av den värdefulla parken med lekplatsen Dalbottnen. Platsen lämpar sig därför mycket väl för en förskola.
Möjligheten att inrymma förskola i fastigheten skall prövas i detaljplanearbetet. Detta ska framgå av hemställan till Stadsbyggnadsnämnden. I detaljplanearbetet måste även bevakas så att ingreppet i parken inte utökas.
Kv Reflexen ligger i närhet av god kollektivtrafik och parkeringstalet ska därför vara 0,3 per lägenhet. Grönytan som tas i anspråk ska de ersättas med ny grönyta med likvärdig ekologisk funktion.
Tillgänglighetsfrågorna ska vara prioriterade. Energianvändningen ska inte överskrida den som gäller för passivhus.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Ann-Margarethe Livh (V).
Vänsterpartiet är mycket positiva till att Familjebostäder bygger hyresrätter i Högdalen.
Idag får de allmännyttiga bostadsbolagen alldeles för få markanvisningar av staden. De senaste sex åren har Familjebostäder endast fått åtta markanvisningar om totalt 370 lägenheter, men med bolagets ekonomiska muskler hade man kunnat bygga mångdubbelt fler hyresrätter än vad man gör idag.
En av fördelarna med att använda allmännyttan är att staden genom ägardirektiven kan uppdra åt de egna bolagen att sträva efter att pressa hyrorna i nyproduktionen, genom att exempelvis planera fastigheterna yt- och kostnadseffektivt.
Med tydligare ägardirektiv och fler markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen, så hade Familjebostäder kunnat ta ett betydligt större ansvar för att bygga hyresrätter som unga och studenter har råd att efterfråga, än vad de har möjlighet att göra idag.
Dnr E2012-513-01530
1 Exploateringsnämnden medger att villkoren för markanvisningarna för planerade bostäder inom fastigheten Persikan 5 och Södermalm 11:23 på Södermalm ändras från tomträtt till äganderätt för de anvisade bolag som avser att uppföra bostadsrätter och ger kontoret i uppdrag att träffa markanvisningsavtal enligt förslag i kontorets tjänsteutlåtande.
2 Exploateringsnämnden medger att markanvisningen för Folkhem Produktion AB inom fastigheten Persikan 5 och Södermalm 11:23 ändras från hyresrätt till bostadsrätt.
3 Exploateringsnämnden ger kontoret i uppdrag att fortsätta utredningarna samt utföra nödvändig förprojektering och evakuering upp till 20 mnkr (reviderat inriktningsbeslut).
4 Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 20 september 2012.
1) Ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M) och Daniel Forslund (FP) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) föreslår att ärendet återremitteras enligt följande:
Det är positivt att arbetet med att bygga bostäder i kvarteret persikan äntligen kommer igång. Beslut om markanvisning fattades redan 2004 och sedan dess har behovet av bostäder i Stockholm ökat dramatiskt. Det är därför angeläget att undersöka möjligheterna att öka exploateringsgraden i området, exempelvis genom att överväga möjligheterna att bygga högre hus, samt att öka andelen hyresrätter. Vidare bör möjligheten att bygga studentbostäder i Persikan prövas.
Exploateringsnämnden avslår kontorets förslag i punkt nummer två.
Exploateringsnämnden ger kontoret i uppdrag att, om Folkhem Produktion AB inte har möjlighet eller intresse av att bygga de tilltänkta hyresrätterna, genomföra en markanvisningstävling om att få bygga hyresrätterna.
I övrigt bifaller nämnden kontorets förslag samt anför följande;
Det råder stor brist på hyreslägenheter Stockholm, därför är det mycket olyckligt om de tilltänkta hyreslägenheterna blir bostadsrätter. Om det aktuella bolaget inte har möjlighet eller intresse av att bygga hyresrätterna bör man i stället genomföra en markanvisningstävling.
4) Ann-Margarethe Livh (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att avslå förslaget om att ändra villkoren för markanvisning
Att därutöver anföra följande
De senaste åren har tusentals hyresrätter försvunnit från Stockholms innerstad genom ombildningar, samtidigt som allmännyttan närmast har utraderats. Hyresrätter bör således prioriteras vid nybyggnation innanför tullarna.
Vi är positiva till att bygga på den aktuella platsen, men menar att det är djupt olyckligt att staden väljer att frångå den tidigare markanvisningen som skulle innebar ett tillskott av 820 nya hyresrätter på ett redan hårt segregerat Södermalm.
Ordföranden Joakim Larsson (M) finner därefter att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M) och Daniel Forslund (FP).
Vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss.
Ann-Margarethe Livh (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr E2009-513-01002
1 Exploateringsnämnden godkänner genomförandet av exploatering inom Skarpnäcks gård 1:1 vid kv Modet m.m. och ger kontoret i uppdrag att genomföra projektet.
2 Exploateringsnämnden ger kontoret i uppdrag att träffa överenskommelse om exploatering mellan exploateringsnämnden och Byggnadsfirman Erik Wallin AB avseende del av Skarpnäcks gård 1:1 vid kv Modet m.m. och träffa erforderliga avtal med en försäljningsinkomst om cirka 12,6 mnkr enligt vad som anges i kontorets tjänsteutlåtande.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 21 september 2012.
Exploateringsnämnden beslutar att avslå förslaget samt att anföra följande:
I samband med markanvisning 2009-09-17 påpekade MP, S och V gemensamt att det både finns behov och möjligheter att bygga i Bagarmossen men att den aktuella markanvisningen var illa vald då den delvis angränsar till Nackareservatet. Detta är fortfarande vår åsikt.
Med undantag från två gator så är det idag möjligt att röra sig från centrala Bagarmossen ut till Nacka reservatet i kontinuerlig skogsmark. Markanvisningen ger ett ringa tillskott av bostäder – 12 radhus men blockerar i hög grad kontakten mellan den centrala skogen i Bagarmossen och Nacka reservatet. Den smitväg som är föreslagen kan inte kompensera för detta.
I underlaget går att läsa att man i markanvisningsskedet bedömde att kompensation för ianspråktagen grönyta inte var nödvändigt då tillgången på natur- och rekreation är i den närmaste obegränsad. Markanvisningen görs i direkt anslutning till Nackareservatet och det finns därför goda skäl att tro att dessa radhus därför kommer att betinga ett mycket högt värde på marknaden. Att inte då kompensera för ianspråktagen grönyta får ses som anmärkningsvärt.
Vänsterpartiet vill återremittera ärendet, för att uppdra åt kontoret att återkomma med ett förslag som innebär flerbostadshus eftersom radhus helt enkelt inte är ett effektivt nyttjande av mark.
Genom att istället upplåta flerbostadshus i exempelvis tre våningsplan på den aktuella platsen, uppnås en blandning av upplåtelseformer i det aktuella småhusområdet, samtidigt som staden skulle få ett välbehövligt tillskott av nya hyresrätter.
Flerbostadshus skulle även innebära att mindre mark behöver tas i anspråk, det vill säga att projektet enbart behöver nyttja mark på ena sidan av Klarälvsvägen. Detta skulle även minska intrånget i naturområdet.
Ordföranden Joakim Larsson (M) finner därefter att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S).
Dnr E2012-511-01017
1 Exploateringsnämnden överlämnar kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelserna till Skarpnäcks stadsdelsnämnd.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 1 oktober 2012.
Exploateringsnämnden beslutar att överlämna följande svar till Skarpnäcks stadsdelsnämnd:
Alla tjänar på en socialt blandad stad där både de som behöver samhällets stöd och de som står på egna ben kan leva sida vid sida. Det är viktigt att vårdinrättningar byggs men det är olyckligt när koncentrationen av institutioner blir hög inom samma område. Skarpa by har en hög potential att bli ett blandat och attraktivt bostadsområde men med den nuvarande planeringsinriktningen finns stora hinder för att så ska ske. Det är inte rimligt att belasta ett enskilt bostadsområde med så mycket vårdinrättning. Resultatet riskerar att bli otrygghet och oattraktiva bostäder liksom en, för patienten, längre rehabilitering tillbaka in i samhället.
Exploateringsnämnden vill gärna gå stadsdelsförvaltningen till mötes i denna viktiga fråga. Det är samma arbetsgrupp som arbetar med Rustmästaren 2 och Skarpa by. Planerna behöver inte slås samman för att skapa en god insyn och helhet mellan respektive program och underlag.
1 Exploateringsnämnden ger arbetsgruppen i uppdrag att upprätta en övergripande redovisning över hur de bägge projekten relaterar till varandra.
2 Arbetsgruppen ska särskilt beakta det lokala näringslivet och civilsamhället i det fortsatta arbetet med planen för att, så långt som möjligt, ge förutsättningar för en levande och blandad stadsdel.
3 En särskild person i arbetsgruppen utses till samordnare för att öka transparensen och möjligheten till återkoppling för det lokala näringslivet samt för stadsdelsförvaltningen och stadsdelsnämnden.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP), Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) och Ann-Margarethe Livh (V).
I dagsläget sker markanvisningar och planering av nya bostadsområden i staden ofta utifrån frimärksplanering, det vill säga utan att staden lyfter blicken och ser till möjligheterna i hela stadsdelen. Skarpa By skulle kunna bli ett mycket attraktivt område genom närheten till natur- och rekreationsområden och goda kollektivtrafikförbindelser, men det kräver att programarbetet intensifieras och att staden tar ett helhetsansvar för att det blir en bra blandning mellan bostäder och verksamhets- och institutionslokaler på platsen.
Den gemensamma skrivelsen från (S), (V) och (MP) i Skarpnäcks stadsdelsnämnd går i linje med Vänsterpartiets syn, det vill säga att det krävs ett helhetstänkande i stadsplaneringen som utgår från respektive områdes karaktär, behov och förutsättningar.
Dnr E2012-340-01441
1 Exploateringsnämnden besvarar remissen med kontorets tjänsteutlåtande.
Bifalla förvaltningens förslag till beslut med följande komplettering
Infartsparkeringar nämns i underlaget som en av flera lösningar på hur den stora efterfrågan på parkering i innerstaden ska hanteras. Parkeringsplanen bör kompletteras med en redovisning av lägen och avgiftsvillkor för infartsparkeringar i de yttre delarna av staden.
3) Åke Askensten m.fl. (MP) och Ann- Margarethe Livh (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Antalet parkeringsplatser avgör hur många bilar som finns i ett område. I Stockholms innerstad finns det alltför många parkeringsplatser och därmed också alltför många bilar – och ett stort problem för bl.a. stadsmiljön. Det ger också stora mängder utsläpp som påverkar bl.a. hälsa och klimat.
Följaktligen måste antalet parkeringsplatser minska och kostnaderna för att parkera öka. Det stora problemet när det gäller utsläpp och olyckor m.m. är den långväga biltrafiken. Bilister som från t.ex. förortskommuner kör till Stockholms innerstad och tillbaka förorsakar stora problem. Avgifterna för besöksparkering i innerstaden bör höjas med 50 procent.
En kraftigt utbyggd kollektivtrafik med fler egna körfält samt fler och säkrare cykelbanor är andra åtgärder som kan minska problemen.
I Stockholms cityområde finns flera parkeringsanläggningar som bidrar till att många väljer bilen istället för andra färdmedel. Ett exempel är det stora parkeringsgaraget vid Regeringsgatan och Mäster Samuelsgatan. Den anläggningen bör rivas och ersättas av ett bostadshus. En annan användning bör övervägas också när det gäller det stora garaget under Brunkebergstorg.
Det är stor brist på återvinningsanläggningar för grovavfall och elektronik m.m. En genomgång bör göras av vilka garage som kan omvandlas för avlämning av avfall.
Om nya garage alls byggs är det viktigt att det kostnadsmässigt inte drabbar de boende som inte har bil.
Anläggningen av parkeringsplatser i nya områden måste begränsas och parkeringstalet bör inte i något fall överskrida 0,3 per lägenhet. Platser för leveranser, funktionshindrade och bilpooler ska prioriteras.
Våra parker ska vara fria från biltrafik och avgaser och garage ska inte byggas under eller nära parker.
Det behövs en ökad satsning på p-platser för cyklar. Cykelgarage ska byggas inte bara vid Centralstationen. På en del ställen kan bussarna inte köra fram till påstigningsplatsen på grund av parkerade cyklar – invid de platserna bör cykelparkering ordnas där det nu parkeras bilar.
Över 90 procent av felparkeringarna beivras inte. Det är inte acceptabelt. Parkeringsövervakningen måste bli effektivare och antalet kontrollanter öka. Trafikfarligt eller på andra sätt olämpligt parkerade bilar ska bortforslas i ökad utsträckning.
Det ska finnas parkeringsplatser där det verkligen behövs. Fler lastzoner ska inrättas för distributionstrafik samtidigt som privatparkering i lastzonerna ska beivras i en helt annan omfattning än idag.
Infartsparkeringar bör anläggas i lägen som gör att bilresandet minskar.
Sammanfattningsvis ska parkeringsplanen användas för att bl.a. ge en bättre stadsmiljö och minskad biltrafik och därmed bättre hälsa och minskad klimatpåverkan.
Ordföranden Joakim Larsson (M) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Joakim Larsson m.fl. (M) och Daniel Forslund (FP).
Åke Askensten m.fl. (MP) och Ann- Margarethe Livh (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Joakim Larsson m.fl. (M), Daniel Forslund (FP) och vice ordföranden Maria Östberg Svanelind m.fl. (S) enligt följande:
En viktig del i arbetet med att skapa ett mer tillgängligt Stockholm är att underlätta för bilister att byta till andra färdmedel vid behov. För det behövs infartsparkeringar och det är glädjande att se att exploateringsnämnden i stadens budget för 2013 kommer få i uppdrag att skapa fler in- och utfartsparkeringar i samarbete med berörda nämnder. Detta behöver tas i beaktande i trafiknämndens parkeringsplan. För att stadens framkomlighetsstrategi ska få bästa möjliga genomslag behövs fler infartsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen.
Dnr E2012-701-00140
1 Exploateringsnämnden godkänner anmälan.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande från den 28 september 2012.
Bifalla förvaltningens förslag till beslut samt att därutöver anföra:
Det är av största vikt att bygg- och rivningsavfall hanteras på ett korrekt sätt. För att uppnå detta måste det finns tydliga krav på hur avfallet och i synnerhet det farliga avfallet ska hanteras. Detta måste noggrant följas upp för att säkerställa att kraven följs. Ett fungerande samarbete mellan staden, byggherrar och entreprenörer är en förutsättning för att kunna uppnå detta.
Sveriges regering har satt upp ett mål om att 35 % av Sveriges matavfall ska sorteras, samlas in och rötas till biogas. Stockholm ligger hjälplöst efter när det gäller detta mål och för att minska vårt användande av fossila bränslen krävs en tydlig matavfallsinsamlingsplan med en ambitiös målsättning. Stockholmarna vill minska nyttjandet av fossila bränslen och nu måste vi skapa systemen som kan ge möjligheterna.
Förslaget till ny avfallsplan är ett steg i rätt riktning, men kan förbättras ytterligare. Det saknas övergripande mål för hur det genom renhållningsavgiftens konstruktion kan främja återanvändning, återvinning och annan miljöanpassad avfallshantering. Det är även angeläget att i dialog med kommuninvånarna förändra konsumtionsmönster och öka återanvändning.
För att de i planen föreslagna åtgärderna ska kunna genomföras effektivt behöver det för varje åtgärdsområde pekas ut ansvariga förvaltningar och bolag inom staden.
Den nationella avfallsutredningen har nyligen presenterat förslag till ny lagstiftning i SOU 2012:56 Mot ett hållbart samhälle – resurseffektiv avfallshantering. Bland annat föreslås kommunen överta ansvaret för att samla in förpacknings- och tidningsavfall från producenterna. Hela framtagandet av ny avfallsplan för Stockholms stad behöver tydligare förhålla sig till ett eventuellt förändrat insamlingsansvar som beslutas av riksdagen. Det bör också beskrivas hur föreslagna åtgärder i Naturvårdsverkets nationella avfallsplan kan genomföras i Stockholms stad.
Planen behöver kompletteras med kvantitativa mål för kraftigt minskad andel matavfall, förpackningar och textilier i hushållsavfallet. Insamling av matavfall ska ske i alla stadens verksamheter som hanterar mat. Kommunens verksamheter ska vara ett föredöme.
Mål 4 att avfallshantering ska vara en självklar del i planeringsprocessen bör kompletteras med delmål för att successivt skapa utrymmen för källsortering för utbyggd hushållsnära insamling. Behovet av mark för återvinningscentraler måste säkras. Flera mindre återvinningscentraler kan möjliggöras genom att placering i några av stadens ca 50 bergrum.
Det är nödvändigt att skapa möjlighet till snötippning för snörika vintrar. Behovet av kommunaltekniska ytor måste säkras lokalt i både befintlig och planerad bebyggelse. Dessa ytor bör ha flexibla användningsområden. Ytor som avsätts för snöupplag på vintern, kan användas för lokalt omhändertagande av dagvatten på sommarhalvåret. Snötippning i vatten ska så långt möjligt undvikas. På sikt bör snö betraktas som en resurs, möjlig att avnvända för fjärrkyla.
Det saknas referenser till vad Stockholms stad och dess förvaltningar själva kan göra. En ambitiös avfallsplan saknar i trovärdighet om den som ställer upp planen inte själv förmår leva upp till den.
Det är positivt att man i samband med att fosforföreningar från avlopp ska återföras till produktiv mark jobbar med läkemedelseliminering, dock pratas det bara om att eliminera läkemedelsrester från slam, kommunen bör även titta på möjligheten att införa urinseparerade toaletter i syfte att återanvända fosfor och eliminera läkemedelsrester.
Att delvis godkänna kontorets förslag till beslut.
Att därutöver anföra följande:
Det finns många positiva delar i liggande förslag till avfallsplan för Stockholm, men generellt är ambitionsnivån för avfallshanteringen för låg.
Vi vill se en kraftigare ökning av mängden insamlat matavfall. Målet bör vara minst 70 % insamlat matavfall år 2016. Det är då nödvändigt att även möjliggöra insamling i flerfamiljshus så snart som möjligt. Vi vill också se ett system där producenterna tar ett större ekonomiskt ansvar för sina produkter, även om kommunen och fastighetsägarna står för själva insamlingen. De gröna behållarna bör ersättas med fasta lokaler för insamling av förpackningar (Fastighetsnära insamling, FNI). Starkare krav ska ställas på fastighetsägare att tillhandahålla FNI och det ska vara ett krav vid nybyggnation. För att underlätta för invånarna att lämna sitt farliga avfall krävs en snabbare utbyggnad av de fasta miljöstationerna och den mobila insamlingen. Stationerna ska vara bemannade och ge möjlighet till rådgivning.
Avfallstaxans styrande effekt ska även fortsättningsvis stimulera till minskade avfallsmängder, ökad källsortering och därmed minskad miljöbelastning.