Din position: Hem > Stockholms stad > Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd > Sammanträde 2013-06-13
Vice ordföranden Eva Fagerhem (S) och ledamoten Johan Nilsson (M) utsågs att justera dagens protokoll. Justering sker 18 juni 2013.
Punkt 23 på dagordningen utgår. Ärendet behandlades av nämnden i februari och har av misstag skickats ut på nytt inför detta möte.
Anmäldes att protokollet från sammanträdet 23 maj 2013 justerades 28 maj 2013.
Dagordningen godkändes.
_____________________
Beslut
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lämnar medborgarförslaget till förvaltningen för beredning.
Ärendet
Inkommet medborgarförslag 10 juni 2013.
Dnr 268-2013-1.2.4
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på medborgarförslaget.
I ett medborgarförslag föreslås att trappan mellan Snöflingebacken och Hägerstensåsens tunnelbana förses med barnvagnsramp för att slippa omvägen via Skidvägen eller Vasaloppsvägen och Personnevägen.
Då trappan är i behov av omläggning, ser stadsdelsförvaltningen en möjlighet att i samband med det arbetet omforma trappan så att även en barnvagnsramp kan inrymmas. Stadsdelsförvaltningen har ansökt om medel för tillgänglighetsanpassning som om ansökan beviljas kan användas för en omläggning av trappan under 2013. I annat fall kan trappan tidigast byggas om 2014.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 21 maj 2013.
Dnr 115-2013-1.2.4
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
I ett medborgarförslag föreslås en komplettering med ytterligare en boulebana i anslutning till den befintliga boulebanan på Axelsbergs Torg då denna idag är överbelastad och det finns ett stort behov av ytterligare en bana.
Stadsdelsförvaltningen anser det motiverat att göra denna komplettering och kan under året anlägga ytterligare en boulebana på Axelsbergs Torg. Ytan är torgmark i detaljplan men uppfattas som parkmark då den idag är gräsbevuxen. Trafikkontoret som har det formella ansvaret för torgmark har gett sitt tillstånd att anlägga boulebanan genom områdesansvarig landskapsarkitekt.
Dnr 501-2012-1.2.4
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd godkänner att verksamheterna Glasade Gången och förskolan Paletten deltar i tävling om Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2013.
Kvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads årliga pris för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling i staden. De belönade enheterna ska kännetecknas av ett professionellt ledarskap, engagerade medarbetare och av en levande dialog med brukarna. För att delta i kvalitetsutmärkelsen ska verksamheten beskriva sitt kvalitetsarbete enligt fastställda föreskrifter och bli godkända att delta av ansvarig nämnd. Förvaltningen föreslår att Glasade Gången och förskolan Paletten deltar i kvalitetsutmärkelsen 2013.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 17 maj 2013.
Dnr 272-2013-1.2.1
1. Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd godkänner att avtalet med Attendo LSS AB, organisationsnummer 556664-4257, gällande entreprenaddrift av gruppbostaden Broder Pehr vid Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, förlängs från och med 1 februari 2014 till och med 31 januari 2016.
2. Nämnden godkänner att följande text läggs till i avtalet: Stadsdelsförvaltningen debiterar utföraren tertialvis för kostnader för utförarens rapportering i stadens IT-system. Debiteringen grundas på utförarens antal registrerade konton i Parainn den sista dagen i mars, juli och november. Då stadens kostnader för licenser med mera kan ändras över tid kan ersättningens storlek komma att ändras något under avtalets löptid. Ersättningen är för närvarande 165 kr per konto och tertial.
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Som ett komplement till den egna verksamheten har nämnden upphandlat entreprenaddrift av gruppbostaden Broder Pehr. Nuvarande avtal upphör 31 januari 2014 med möjlig förlängning på två plus två år.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 16 maj 2013.
Dnr 67-2009-103
Förslag till beslut
Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenback Tenezakis (V) anmälde att de inte deltar i beslutet.
Abit Dundar m.fl. (FP), Johan Nilsson m.fl. (M), Hans Tjernström (C) och Jessica Jormtun m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden förklarade överläggningen avslutad.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd utser Abit Dundar (FP) och Hans Tjernström (C) till ersättare i nämndens sociala delegation perioden 8 juli -2 augusti.
Det behövs beredskap om förvaltningen skulle behöva kalla till ett extra sammanträde i sociala delegationen under sommaren. För att klara detta föreslår förvaltningen att nämnden utser extra ersättare under en begränsad period.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 27 maj 2013.
Dnr 606-2012-1.1
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag och anmälde namn vid sammanträdet.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdels-förvaltningen att genomföra ett försök med pantrör i tre parker i stadsdelsnämndsområdet.
Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet i stadsdelsnämnden har i en skrivelse begärt utredning om pantrör på papperskorgar i stadsdelens större parker.
Förvaltningen föreslår att ett försök genomförs med två olika varianter av pantrör på tre platser i stadsdelsnämndsområdet. Totalt föreslås att cirka 20 pantrör monteras. De tre platser som föreslås ingå i försöket är Svandammsparken, Trekanten och Vinterviken.
Dnr 166-2013-3.1
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelserna.
I skrivelser från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i stadsdelsnämnden anförs att stadens ersättningssystem gör att både boendestödet och sysselsättningen inom socialpsykiatrin har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Förvaltningen menar att det inte finns något belägg för att ersättningssystemet påverkar de aktuella verksamheterna på något avgörande sätt. Istället är det valfrihetssystemet som ger utslag i form av att en del av de nytillkommande brukarna av olika orsaker väljer andra utförare än förvaltningens. Inom sysselsättningsverksamheterna är utmaningen idag att både tillgodose de nya brukarnas efterfrågan på mer arbetsinriktad sysselsättning och samtidigt värna om de befintliga brukarnas önskemål om att ha kvar den traditionella verksamheten.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 13 maj 2013.
Dnr 170-2013-8, 216-2013-8
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det som svar på remissen till kommunstyrelsen.
I budgeten för 2012 fick Miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram en färdplan som visar hur staden kan bli fossilbränslefri till 2050.
Förvaltningen anser att förslaget till färdplan tydligt visar på behovet av ett omfattande arbete och investeringar för att uppnå målet om ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. För att driva på utvecklingen och för att klara målet tror förvaltningen att utvecklingen kontinuerligt behöver följas. En viktig åtgärd är överföringen av persontransporter från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Till exempel kan en satsning som Spårväg Syd och annan spårbunden trafik i stor utsträckning bidra både till att det skapas fler bostäder samt till en betydande överföring av personresor till kollektivtrafiken.
Dnr 175-2013-1.5.1
Abit Dundar m.fl. (FP), Johan Nilsson m.fl. (M), Hans Tjernström (C) och Eva Fagerhem m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Jessica Jormtun m.fl. (MP) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Carita Stenbacka Tenezakis (V) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Reservation
Jessica Jormtun m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
”Att överlämna följande som remissyttrande till kommunstyrelsen. Vi är givetvis i huvudsak mycket positiva till att en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm nu har tagits fram. Men även om riktningen är i stort sett rätt är takten alldeles för långsam. Miljöpartiet har länge drivit målet att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2030. Efter sju år av alliansstyre i staden kan målet tyckas vara än svårare att nå i tid. Färdplanen visar ändå att många föreslagna åtgärder kan tidigareläggas och att vi därmed kan närma oss målet en fossilbränslefri stad i den takt som faktiskt krävs. En mer detaljerad och skärpt tidsplan behövs.
Den nuvarande majoriteten verkar inte alls vara redo att ta de radikala beslut som behövs för att nå målet om en fossilbränslefri stad. Planen ger på vissa punkter snarare ett kvitto på snart sju förlorade år med det borgerliga styrets vingliga klimatpolitik. Ett exempel är att åtgärder för ökad samlastning nu beräknas beslutas först någon gång under nästa mandatperiod. Arbetet måste intensifieras nu. Radikala beslut måste fattas. Hållbara infrastruktursatsningar måste påbörjas. Ekonomiska styrmedel måste införas och ekonomiska resurser måste tillföras.
Investeringar med långsiktiga negativa följder måste stoppas. Vi noterar att färdplanen på trafikområdet inte tillämpar den fyrstegsprincip som föreslås bli bindande nationellt. Det första steget, att vid samhällsplanering gynna ett mer transportsnålt samhälle, saknas. Tvärtom är man fortfarande inställd på att bygga en ny motorväg, den så kallade Förbifarten, genom regionen.
Klimatomställningen kan inte vänta. Dessutom måste ett flertal beslut fattas på nivåer som Stockholm inte har egen rådighet över, vilket gör att samarbeten och samtal måste påbörjas snarast och starka krav på andra parter måste ställas från kommunen.
Vi föreslår att tidsplanen för olika åtgärder skärps och att det varje år ska stämmas av om tidsplanen hålls och vad som måste revideras i de fall där staden släpar efter. Många punkter i tidsplanen handlar om att ’verka för’ olika åtgärder, men det är viktigt att det även anges vad målet är för respektive åtgärd, till exempel hur mycket cykel- eller spårtrafiken ska ha ökat vid vissa tidpunkter. Viktigt är också att åskådliggöra vilka konsekvenserna blir av uppskjutna åtgärder.
Målet ett fossilbränslefritt Stockholm kan hamna inom räckhåll om olika åtgärder genomförs enligt tidsplanen. Detta får dock inte vara ett argument för att avvakta med sådana åtgärder som kan påbörjas redan idag.
Inte alla utsläpp av växthusgaser som stockholmarna ger upphov till räknas med inom ramen för åtgärdsprogrammet. Vi anser att bättre beräkningsmetoder bör tas fram, så att vi kan få ett mått på de reella utsläppen som Stockholms invånare ger upphov till.
Vi är skeptiska till flertalet av förslagen om klimatkompensation. Det är viktigt att inte avleda uppmärksamheten från konkreta utsläppsminskningar.
Slutligen anser vi inte att åtgärdsprogrammet ska uttala att Stockholm bedriver ett klimatarbete i världsklass. Dagens förda politik är inte i världsklass. Stockholms klimatarbete kan förbättras radikalt. Vi har ännu inte fattat de beslut som behövs för ett klimatarbete i världsklass. Denna färdplan visar hur ett klimatarbete i världsklass skulle kunna gå till – om vi vidtar tillräckliga åtgärder idag.”
Carita Stenbacka Tenezakis (V) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
”1. Nämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till utlåtande som
svar på remissen
2. Målet för färdplanen är 2030
3. Första utvärderingen görs 2014 och därefter vartannat år
4. Stockholm ansluter sig till målet om högst 1,5 grader höjning av medeltemperaturen
5. Planen kompletteras med åtgärder som binder och lagrar CO2 (koldioxid)
Det är bra att Stockholm tar fram en färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm. Vi vill dock att detta ska nås 2030 istället för 2050, som är för sent. Koncentrationen i atmosfären av CO2e är idag cirka 396 miljontedelar (ppm). Mängden ökar med nästan 2 ppm/år. Samtidigt är tendensen stigande vilket snart kan innebära mer än 2 ppm/år. Forskare bedömer att gränsen för att klara 2-gradersmålet ligger på 450 ppm. Till år 2040 har jorden således nått denna gräns. Allt fler menar att den välbärgade västvärlden snabbare behöver begränsa sina utsläpp av växthusgaser.
Täta utvärderingar
FN:s klimatpanel (IPCC) lämnar i september en ny rapport. Under 2014 är det rimligt att staden gör sin första utvärdering av färdplanen. Att vänta till 2020 är både senfärdigt och passivt. Det är ytterst angeläget att ha kort tid mellan uppföljningarna. Dels för att de har en motiverande effekt och dels för att snabbt kunna fånga upp tendenser.
Högst 1,5 graders höjning
Målet om högst 2 graders höjning avser medeltemperaturen, vilket tyvärr ofta är förbisett. Ökningen av temperaturen blir märkbart högre på vår halva av jorden. Detta är extra olyckligt för här finns Grönlands tjocka is. Viss forskning säger att denna is smälter utan återvändo vid en temperaturökning på 2,5- 3,0 grader. Då går havsnivån upp med 6-7 meter. Av försiktighet behöver höjningen av medeltemperaturen få bli högst 1,5 grader. Detta mål lanseras nu även av Stockholm Resilience Centre. Vi delar deras uppfattning.
Trä är klimatsmart
Ambitionen ’gneta och spara’ bör kompletteras med offensiva åtgärder som:
• att plantera många träd då dessa fångar in CO2.
• att ersätta betong och armeringsjärn med trä som byggnadsmaterial, då både betong och järn förorsakar stora utsläpp av koldioxid under sin tillverkning. Trä lagrar detsamma. Alltså dubbelt positiv klimateffekt.
• att i nybyggnation förbereda toaavloppen för urinseparering. Urin är ett väldigt rent kväve, som kan ersätta delar i konstgödsel, som är väldigt energikrävande att framställa. Vi skulle med denna teknik också kunna minska utsläppen av kväve till Östersjön.
Förbifarten knappast klimatarbete av världsklass
Trovärdigheten i ambitionen med att Stockholm bedriver ett klimatarbete av världsklass kollapsar om man genomdriver Förbifart Stockholm. Den kommer dels öka bilismen, dels också förorsaka stora utsläpp av CO2 vid tillverkningen av all betong och asfalt till detta otidsenliga vägbygge. Att luften i vägtunnlarna också blir farlig, enligt Umeå universitets undersökning, gör ju tankarna om Förbifarten än mer omoderna.”
Nämnden har fått en remiss om att inarbeta innovation i stadens upphandlingspolicy.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Tydliga riktlinjer och tillämpningsanvisningar underlättar kompetenshöjning och leder till tydligare förfrågningsunderlag och därmed avtal med hög kvalitet. I tjänsteutlåtandet ges fler synpunkter på förslaget.
Dnr 211-2013-1.5.1
Abit Dundar m.fl. (FP), Johan Nilsson m.fl. (M) och Hans Tjernström (C) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
”Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag till svar på remissen, samt anför därutöver följande:
Det är bra att staden uppdaterar sin upphandlingspolicy. Att skriva en policy med underrubriken innovation och samhällsansvar förpliktigar dock, och det remitterade förslaget har stora brister. Den utgår från de borgerliga direktiven att i princip allt som går ska konkurrensutsättas. Vi menar att principen istället ska vara samhällsnytta, samhälls-ansvaret ska vara på riktigt och det ska vara lätt att kräva ansvar för brister.
Flera år av dogmatisk utförsäljning och konkurrensutsättning av stadens egendomar och verksamheter har lett till att staden idag sitter fast i avtal utan vare sig innovationer eller samhällsansvar. Istället har staden avtal som i huvudsak reglerar den privata näringsidkarens rättigheter utan krav på skyldigheter och möjligheter att kräva ersättning för ej genomförda avtal eller möjligheter till ekonomisk kompensation eller hävning av avtalen. Avtalen präglas mestadels av total brist på affärsmässighet. Den konkurrenspolicy som de borgerliga har infört ska därför avskaffas.
I det remitterade förslaget måste stycket om ’krav på samhällsansvar’ skärpas. Annars inskränker sig staden till att säkra grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter bara om det motiveras av upphandlings art. Vi menar att all verksamhet och alla upphandlingar i staden självklart ska uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter.
Även stycket om miljö måste skrivas tydligare, entreprenörer ska följa stadens miljöpolicy och mål och leverantör ska ha motsvarande program. Nu konstateras bara att man ’får’ ställa krav på miljöhänsyn. Om undantag görs ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning göras. Miljöstyrningsrådets rekommendationer bör följas.
En grundläggande aspekt på samhällsansvar är att betala skatt. Konkurrensverket har tyvärr underkänt Kalmar kommuns skrivning i sin upphandlingspolicy om att företag som lägger anbud inte får ha koppling till skatteparadis. Kravet anses strida mot principen om icke-diskriminering i LOU. Det innebär att skattesmitare kan skyddas av lagen, medan kommuner som vill sätta stopp för fusket behandlas som lagbrytare. Så länge inte nödvändiga ändringar i LOU och på EU-nivå genomförs kan inte upphandling av varor och tjänster bli det verktyg för ett hållbart samhälle som de annars skulle kunna vara. Fullt samhällsansvar kan då bara tas av kommunen.
Ytterligare ett sätt att ta samhällsansvar är att återinvestera vinst i verksamheten. Det ska därför gå att ställa krav på att upphandlade företag inte får vara vinstsyftande. Det finns exempel inom äldreomsorg som har prövats och godkänts av EU-rätten.
Samtliga krav som ställs på leverantör och/eller leverantör i upphandlingar ska även omfatta underleverantörer. Tillsynsansvar ska ligga hos entreprenör/leverantör. I avtalen ska alltid skrivas in möjlighet för staden att utkräva vite vid avtalsbrott eller i fall som brott mot lagstiftning och/eller myndigheters regelverk.
I de fall upphandling görs till lägsta pris ska det dels vara särskilt motiverat och dels finnas garantier så att personalen försäkras och arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter. Annars kan det leda till social dumping. Tyvärr har upphandlingar till lägsta pris lett till oacceptabla försämringar och otrygghet för redan lågavlönad personal. Personal som övertas ska därför garanteras minst samma lön och villkor som de hade innan övertagandet. Sociala och etiska krav samt skrivningar om att ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas ska därför alltid skrivas in i förfrågningsunderlaget.
Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor, exempelvis enligt ’Vita jobb-modellen’ som har använts i staden och nu införts bland annat i Malmö. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor måste vara krav, och inte bara rekommendationer. En möjlighet är att i förfrågningsunderlagen konkret beskriva och ställa som villkor att anställningsvillkor som enligt kollektivavtal gäller i branschen ska uppfyllas av anbudsgivaren.
Det ska också skrivas in att entreprenören ska tillämpa medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen (FML) som om kollektivavtal finns. Om inte kollektivavtal finns, är MBL:s omfattning begränsad och möjligheten till fackligt arbete under arbetstid borta. Detta är en allvarlig försämring för arbetstagarna.
Samma yttrandefrihet och meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för anställda i upphandlad verksamhet som för offentliganställda. Antidiskrimineringsklausulen som staden tillämpar är otillräcklig eftersom den inte gäller för alla underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Klausulen kan bara tillämpas efter en lagakraftvunnen dom, vilket är sällsynt då mål om diskriminering brukar leda till förlikning. En skarpare antidiskrimineringsklausul måste tas fram.”
”1. Att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som remissyttrande till kommunstyrelsen.
2. Att tillägga följande.
Att förutsättningslöst lösa olika samhällsproblem kommer att bli allt viktigare framöver. Samhället utvecklas till att bli alltmer komplext. Då måste lösningar sökas som kommer att kräva ett högt mått av innovativa lösningar. Både inom den traditionella konsultbranschen och inom den idéburna sektorn finns den kompetens som staden kommer att behöva för att i framtiden klara sitt alltmer krävande samhällsuppdrag.
Ett tyngre samhällsansvar innebär att större vikt ska läggas på mänskliga rättigheter, förbud mot barnarbete, antidiskriminering, miljöhänsyn, lagstiftning för minimilöner och arbetsmiljö.
Det är mycket viktigt att se över policytexter så att de stämmer överens med nuvarande lagtexter och terminologi samt att stadens riktlinjer mot mutor och jäv arbetas in i upphandlingarna.”
Nämnden har fått ett förslag till reviderade riktlinjer för stadens familjehemsvård av barn och unga på remiss. Förutom förtydliganden innehåller förslaget ändringar utifrån nationella utredningar och lagändringar som gjorts under de senaste åren.
Förvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget, men menar att de krav som ställs i den nya lagstiftningen är svåra att genomföra utan att socialtjänsten får resurser till att öka kvaliteten i familjehemsvården.
Dnr 212-2013-1.5.1
Eva Fagerhem m.fl. (S), Carita Stenbacka Tenezakis (V) med stöd av Jessica Jormtun m.fl. (MP) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Eva Fagerhem m.fl. (S), Jessica Jormtun m.fl. (MP) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
”1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag
2. Därutöver vill vi framföra följande
Barn som växer upp i samhällsvård riskerar som grupp en ogynnsam utveckling över tid. Som grupp har dessa barn mycket höga risker för självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap.
Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Det har visat sig att skolmisslyckanden är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma utveckling. Samhället måste säkra de placerade barnens rätt till utbildning. Flera kommuner genomför därför en pedagogisk utredning i samband med utredningen för att synliggöra kunskapsluckor och kartlägga placerade barns förutsättningar för lärande. Exempel på detta är Skolfam en modell som används på flera orter i Sverige.
Enlig 29 kap. 13 § skollagen ska huvudmannen för skolan samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att falla illa. Socialtjänsten ska vara aktiv för att få fram de underlag som behövs. Den avlämnande skolan behöver idag se till att det finns dokumentation om elevens skolgång som individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, betyg, eventuella utredningar och åtgärdsprogram.
Mot bakgrund av detta stödjer vi att det av riktlinjerna ska framgå att den avlämnande skolan vid en familjehemsplacering generellt ska ta fram en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram så att elevens behov av utbildning kan beskrivas inför en placering.
En föreslagen förändring i de reviderade riktlinjerna handlar om att varje barn ska få en egen socialsekreterare. Något som förvaltningen redan anammat. För detta krävs emellertid utökad utbildning av dessa sekreterare om barns utveckling och behov, om traumatiserade barn, om samtals- och kommunikationsteknik med barn som varit/är psykosocialt utsatta, etc. Det behövs mer personal och utökade ekonomiska resurser för att kvalitén i familjehemsvården i enlighet med förslaget ska kunna upprätthållas. Härvidlag instämmer vi med förvaltningen.”
Nämnden har fått ett förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd på remiss. Översynen har gjorts avseende handläggning av ekonomiskt bistånd utifrån ändrad lagstiftning, uttalanden från tillsynsmyndigheter och granskningar genomförda av stadens socialtjänstinspektörer.
Förvaltningen är positiv till förslaget och välkomnar särskilt de utökade skrivningarna om handläggningsprocessen och betoningen av arbetet med att hjälpa de bidragssökande till annan försörjning.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 10 maj 2013.
Dnr 213-2013-1.5.1
”1 Nämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens svar på remissen
2. Samt att därutöver anföra följande
Nu reviderar socialförvaltningen riktlinjerna för det ekonomiska biståndet. Men nya riktlinjer kommer inte att lösa alla problem i Stockholms socialtjänst som lider av sviterna efter kraftiga nedskärningar. Bristen på resurser inom socialtjänsten får lika tydliga konsekvenser för personalen och klienterna. Socialsekreterarna i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvarar inte målen och kraven vi har på socialtjänsten.
I fackförbundet SSR:s senaste undersökning kan vi se att resultatet i Stockholm är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialchefer larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visar i sin chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ’ett ständigt krig’. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist.
Den undersökning som socialdemokraterna genomförde under våren 2012 visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i behandlingen av ansökningar. Drygt 80 procent av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete och att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Undersökningen visar behovet av att stärka socialtjänstens arbete för att få ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet.
Det är allvarlig kritik som riktas och måste tas på allvar. Det är viktigt, när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst, att det också tillförs ekonomiska resurser för detta. Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser ska motsvara den nivå att rättsäkerheten för medborgarna kan garanteras. Hälften av socialsekreterarna i SSR:s enkät svarar nej på frågan om man anser att man klarar kvaliteten och rättssäkerheten på sin arbetsplats, enligt lagens intentioner.
En högst rimlig ambition är att inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer. Stockholm har ett ur nationellt perspektiv högt kostnadsläge. Det höga kostnadsläget drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Därför är det lovvärt att majoriteten äntligen har fört in bredbandskostnader i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Bredband är viktigt för att aktiv kunna ta del av det samhället har att erbjuda.
Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde för att söka arbete eller upprätthålla sociala kontakter. Att inte ha råd med ett SL-kort kan göra det svårare att söka arbete. Det är ett brott mot bärande delar i en arbetslinje att begränsa människors möjlighet att ta ett arbete. Därför anser vi att SL-kort ska ingå i normen i likhet med vad som gällde åren 2003-2006.”
Vänsterpartiet föreslår i en motion till kommunfullmäktige att stadens norm för skälig boendekostnad ska räknas upp så att boende i nyproduktion inte utesluts för personer som är beroende av ekonomiskt bistånd.
Förvaltningen menar att det idag inte finns anledning att ändra riktlinjerna för vad som ska anses som skälig hyra, det vill säga att den ska ligga på en nivå som en låginkomsttagare kan klara av. Eftersom ekonomiskt bistånd är tänkt som en tillfällig hjälp under den tid som det tar för den bidragssökande att hitta annan försörjning kan och bör socialtjänsten generellt inte medverka till levnadsomkostnader som gör att den enskilde inte kan bli självförsörjande. Förvaltningen anser dock att det kan vara motiverat med en översyn av om de nu gällande normbeloppen för hyror är relevanta utifrån de faktiska hyresnivåerna i staden.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 8 maj 2013.
Dnr 202-2013-1.5.1
Jessica Jormtun m.fl. (MP) med stöd av Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Jessica Jormtun m.fl. (MP), Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
”Att överlämna följande som remissyttrande till kommunstyrelsen.
Vi instämmer i motionärernas förslag.
Vi bedömer att det finns anledning att ändra riktlinjerna för vad som ska anses som skälig hyra. Hyrorna i Stockholm har skjutit i höjden, medan försörjningsstödet har halkat efter. Det är svårt att hitta bostad i Stockholm. Än svårare är det att hitta en lägenhet med låg hyra. Om försörjningsstödet ska räcka till ’normalhyror’ ens i Stockholms förorter krävs det att normbeloppen höjs.
Som en konsekvens av ombildningarna av äldre hyreslägenheter med förhållandevis låg hyra till lägenheter med bostadsrätt har staden försatt sig i en position där utgifterna för försörjningsstödet kommer att öka. För en del medborgare är en nyproducerad lägenhet med en kostnad långt över normen för försörjningsstöd den enda möjligheten för att ha någonstans att bo. Alla vill ha tak över huvudet. En barnfamilj, eller ensamstående förälder, kan inte heller tränga in sig i en för liten lägenhet för att hålla sig inom ramarna för dagens skäliga boendekostnad. Det kallas trångboddhet och strider mot Barnkonventionen.
Frågan vi ställer oss är: Var ska människor med nuvarande försörjningsstöd bo? Det ekonomiska biståndet måste följa hyresutvecklingen i samhället och uppgraderas.”
Särskilt uttalande
Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) anmälde ett särskilt uttalande.
”Vi instämmer med förslaget som framförs i motionen att stadens norm för skälig boendekostnad ska räknas upp så att boende i nyproduktion inte utesluts för personer som är beroende av ekonomiskt bistånd.
Stockholms stad blir allt mer segregerad i takt med att allmännyttan säljs ut, hyresrätter omvandlas till bostadsrätter och hyran i nyproduktion vida överstiger det som till och med personer med medelinkomst klarar.
I stället för att den politiska majoriteten i staden motverkar en ökande segregation genom att t.ex. planera för att det i varje stadsdel ska finnas bostäder med blandade upplåtelseformer så medverkar man till att det i vissa stadsdelar knappt finns kvar några hyresrätter till överkomliga hyror.
Möjligheten för en person med låg inkomst att få bostad med en hyra som ryms inom ramen för de nu gällande normbeloppen är begränsade och kommer troligen att bli mindre inom de kommande åren.
Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att anpassa riktlinjerna till dagens verklighet med de mycket höga hyror som finns i stora delar av nyproduktionen.”
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger anmälan till handlingarna.
Stadsdelsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram en skrivelse från stadsdelsnämnden till trafik- och renhållningsnämnden vid sammanträdet 23 maj 2013. Skrivelsen anmäldes till nämnden.
Dnr 289-2013-3.2
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd har tagit del av pensionärsrådets synpunkter och lägger protokollet och minnesanteckningarna till handlingarna.
Anmäldes protokoll från pensionärsrådets möte 11 juni 2013.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd har tagit del av synpunkterna från rådet för funktionshinderfrågor och lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes protokoll från rådet för funktionshinderfrågor från 10 juni 2013.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes protokoll från förvaltningsgruppen från 4 juni 2013.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger minnesanteckningarna till handlingarna.
Anmäldes minnesanteckningar från Lokala Brottsförebyggande rådet från 17 maj 2013.
Följande skrivelser anmäldes till stadsdelsnämnden:
Gångbro mellan Liljeholmen och Årstadal
(rubricerat som medborgarförslag)
Inkom 13 maj 2013, dnr 261-2013-1.2.3
Översänt till Trafikkontoret och exploateringskontoret
Trafiksäkerhet vid Slättgårdsvägen
Inkom Från föräldrar vid förskolorna Juvelen och Slättgården
29 maj 2013, dnr 292-2013-1.2.3
Översänt till Trafikkontoret
Synpunkter på personalomsättning och öppettider på förskola
Från förälder 4 juni 2013, dnr 303-2013-1.2.3
Förvaltningens svar daterat 5 juni 2013 biläggs.
Protest mot Årstadalsskolans utbyggnad på Sjövikshöjden
Inkom 12 juni 2013, dnr 320-2013-1.2.3
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd lägger sammanställningen av tjänstemannabeslut till handlingarna.
Anmäldes tjänstemannabeslut fattade enligt delegationsordningen.
Dnr 3-2013-1.1
Skrivelse för beredning om sophantering i parker
Jessica Jormtun m.fl. (MP) med stöd av Eva Fagerhem m.fl. (S) och Carita Stenbacka Tenezakis (V) överlämnade en skrivelse om sophanteringen i stadsdelens parker.
Dnr 328-2013-3.2
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning överlämnar skrivelsen till förvaltningen för beredning.
Stadsdelsdirektörens information
Månadsrapport
Lars Wennberg informerade och besvarade frågor om månadsrapporten för mars 2013. Dnr 148-2013-1.2.1
Förskoleutbyggnad i Årstadal
Gunnar Ohlsén och Maria Mannerholm och informerade och besvarade frågor om förskolepaviljongerna i Årstadal och förskoleutbyggnaden i stadsdelen.
Förskolan Arken
Gunnar Ohlsén informerade att förskolan Arken kommer att läggas ner och kontraktet sägas upp på grund av miljöproblem. Alla barn har fått nya förskoleplatser efter sommaren.
Inbjudan till verksamhetsbesök
Maria Mannerholm informerade om utdelad inbjudan till verksamhetsbesök på Tora och Kravatten. Inbjudan mejlas även till nämnden.
Balanslista
Anmäldes balanslista över inkomna skrivelser från nämnden 2013.
Frågor från nämnden
Förskolan Mikrofonen
Carita Stenbacka Tenezakis (V) frågade om arbetet avstannat på grund av miljösanering för förskolan på Mikrofonvägen. Gunnar Ohlsén svarade att prover tagits och att arbetet kommer att återupptas inom kort. Förvaltningen räknar med att förskolan ska kunna öppnas vid årsskiftet.
Ekonomiskt bistånd till boendekostnader
Eva Fagerhem (S) tackade för ett intressant verksamhetsbesök på enheten för ekonomiskt bistånd och önskade med anledning av detta en redovisning av hur stor del av kostnaden för ekonomiskt bistånd som går till boende och hotellkostnader. Förvaltningen återkommer.
Radiusgården
Jessica Jormtun (MP) tackade förvaltningen för verksamhetsbesöket på Radiusgården 4 juni.
Maria Mannerholm besvarade frågor från Hans Tjernström (C) om avgifter på fritidsgårdarna och frågor från Eva Fagerhem (S) om besöksfrekvensen.
Lördagsöppet
Ingrid Widebäck besvarade frågor från Christopher Ödmann (MP) om lördagsöppet på Fruängens ungdomsgård.
Verksamhet för ungdomar under sommaren
Christopher Ödmann (MP) frågade om verksamhet för de ungdomar i stadsdelen som inte reser bort över sommaren. Ingrid Widebäck svarade att parklekarna är öppna och att fältassistenterna arbetar hela sommaren.
Kollo
Maria Mannerholm besvarade frågor från Eva Fagerhem (S) om kolloansökningar.
Avslutning
Abit avslutade den öppna delen av sammanträdet med att önska alla en trevlig sommar.
Avtalet för driften av parklekarna Lugnet och Vippan upphör 30 september 2013 och går inte att förlänga ytterligare. Nämnden beslutade därför att genomföra denna upphandling. Vid anbudstidens utgång hade två anbud inkommit. I detta ärende lämnas förslag på tilldelningsbeslut.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 24 maj 2013.
Dnr 393-2012-2.2.2
Jäv
På grund av jäv deltog inte ledamoten Jessica Jormtun (MP) i handläggningen i detta ärende.
Anmäldes protokoll från sociala delegationen från 4 juni och 13 juni 2013.