Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-10-22
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-11-05.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-09-17 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-10-13 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-10-09.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-05. Dnr 09-221/3113.
Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att senast 2010-05-01 införande av rökfri arbetstid i Stockholms stads alla verksamheter. Utbildningsförvaltningen delar uppfattningen om det angelägna i att ingen medborgare eller arbetstagare ofrivilligt ska utsättas för tobaksrök, och att ”de som är beroende av tjänster som finansieras av staden har rätt till en rökfri miljö”. Förvaltningen stödjer förslaget om införandet av rökfri arbetstid, men vill framhålla att ett förtydligande bör göras vad gäller förtroendevalda, praktikanter och inhyrd personal.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av personalavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Ersättaryttrande
Ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett ersättaryttrande enligt nedan:
Centerpartiet menar att individen har en förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Detta gäller även i frågan om införande av rökfri arbetstid i Stockholms stads verksamheter. Att fler människor slutar röka är en eftersträvansvärd utveckling. Människor som vill sluta röka ska därför också erbjudas erforderlig hjälp och information från samhället sida. Att sluta röka är dock en tuff uppgift för alla de människor som har upparbetat ett nikotinberoende. Jag tycker därför inte att Stockholms stad ska förbjuda sina anställda att röka utan istället arbeta med att underlätta ett frivilligt nikotinavvänjande. Hänsyn ska givetvis tas till brukare som känner obehag av röklukt eller är astmatiker. Men att förbjuda folk att röka på arbetstid är fel väg. Det är en chefsfråga att hantera klagomål gentemot anställda som inte kan sköta sin rökning.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
samt därutöver anföra
Huruvida preparandutbildning formellt ska ligga inom gymnasieskolan, som föreslås i departementspromemorian, eller inom grundskolan med möjlighet att förlägga den till gymnasieskolan, vilket gymnasieutredningen föreslog, är en inte alldeles enkel avvägning. Det senare alternativet ger en tydlig anvisning att det är grundskolans ansvar att bedriva undervisning i grundskoleämnen. Förslaget i departementspromemorian motiveras i stället med att det är en signal om att eleverna i grundskolan ska fullfölja sin utbildning och bli behöriga till gymnasieskolan. Ingetdera alternativen saknar argument för sig, men vi finner att principen om att det är grundskolan som bedriver undervisning i grundskoleämnen väger tyngre, vilket också är förvaltningens förslag. Detta förslag, som är detsamma som gymnasieutredningens, håller också öppet för att utbildningen, om skäl finnes, i vissa fall kan förläggas till gymnasieskolan.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-04.
Dnr 09-421/3350.
I en departementspromemoria föreslås att det för behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram ska krävas minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare fem ämnen, sammanlagt minst 80 meritpoäng. Undantag kan göras när det gäller kravet på betyg i engelska för nyligen invandrade elever och som tidigare inte haft möjlighet att studera engelska. Förvaltningen tillstyrker detta förslag.
Individuellt program förslås bli avskaffat. För elever som är obehöriga till nationellt program inrättas fem olika särskilda program; Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Preparandutbildning föreslås formellt ligga inom gymnasieskolan.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen. Samråd har skett med grundskole- och vuxenutbildningsavdelningen.
Yrkanden
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (KD) och (C) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Utgångspunkten för skolpolitiken måste vara att alla elever ska klara av att få godkända betyg i så väl grund- som gymnasieskolan. Tyvärr är vi ännu inte där, varför det är viktigt att ha ett utbildningssystem som ger nya och fler chanser till alla de som i dag behöver det.
Vi beklagar därför att två av de nya programmen låser eleverna för endast studier på yrkesförberedande program eller motsvarande enklare lärlingsutbildning, i synnerhet som man i en annan remiss velat ta bort möjligheten att studera på komvux för alla under 25 år. Konsekvensen av detta är minskad flexibilitet och sämre möjligheter för människor att utbilda sig. Vi fruktar också att det vi ser nu är utbildningsväsende med allt tydligare hierarki mellan yrkesinriktade utbildningar, där regeringen i synnerhet är angelägen att tillföra sådana med lägre status och lägre teoretiska kunskaper. Detta bygger på en syn om vissa människor som outvecklingsbara, något vi vänder oss emot. Sverige måste växa och utvecklas med kvalificerad arbetskraft, inte genom att skapa nya marknader för lågavlönade arbeten.
Vi delar vidare inte förvaltningens uppfattning om att dessa nya program bör organiseras av grundskolan med möjlighet att förläggas på gymnasieskolan. Visst finns det en poäng i att ge grundskolan hela ansvaret för att eleverna ska klara sin grundskoleutbildning, men endast utifrån ett ledningsperspektiv. Utifrån ett elevperspektiv kan det snarare uppfattas som en bestraffning, en kvarsittning, om man tvingas läsa individuellt program inom ramen för grundskolan. Detta torde inte öka, utan snarare minska, elevernas studiemotivation. Oavsett hur eller av vilken part dessa program organiseras är det centrala att det finns stor flexibilitet och en anpassning sker utifrån varje elevs behov och förutsättningar.
Slutligen vill vi påtala behovet av att också kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen hos de elever som antas till nationella program och ha flexibla möjligheter att ge extra stöd när det behövs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-09-25.
Dnr 08-453/2899.
Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen påtalat brister i verksamheten. Förvaltningen beslutade om föreläggande den 14 mars och den 14 juli 2008. Tillsynsinspektioner genomfördes den 29-30 januari 2009 och den 11 september 2009. Dessa visar att verksamheten inte uppfyller skollagens krav på god kvalitet och säkerhet och att Föreningen inte har förmåga att bedriva förskola.
Enligt Skollagen 2 a kap. 16 §, tredje stycket, skall ett tillstånd återkallas om en huvudman inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjäpts efter påpekande för den som ansvarar för verksamheten. Förvaltningen har den 6 oktober 2008 påpekat för huvudmannen att följa denna lag. Trots detta har anställningar gjorts utan att denna lag följts.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskild och fristående verksamhet.
Särskilt uttalande
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är alltid en tragedi när barn kommer i kläm av de vuxnas brister. Det är olyckligt att missförhållanden tillåts gå så långt att barnen blir lidande.
Vi anser att det viktigaste är kvalitén i verksamheten, inte vilken huvudman som driver den. Tillsynsfunktionerna måste vara likvärdiga för kommunala och enskilda friskolor. Idag är tillsynen i kommunala förskolor bättre och eventuella missförhållanden upptäcks tidigare. För enskilda förskolor behöver tillsynen skärpas. Exempelvis ska inte tillståndet följa med vid ägarbyte, utan nytt tillstånd måste sökas av en ny ägare.
_________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-09-29.
Dnr 09-400/3311.
På utbildningsdirektörens uppdrag avlämnar kvalitets- och ekonomiavdelningens inspektions- och analysenhet årsrapporter från enhetens tre inspektionsgrupper. Årsrapporterna innehåller sammanfattningar och analyser av inspektörernas bedömningar av kvaliteten i de under verksamhetsåret inspekterade verksamheterna. Kvalitetsbedömningarna av respektive enhet har fortlöpande dokumenterats i särskilda rapporter. Följande antal inspektioner har genomförts under verksamhetsåret:
Förskola: 46 förskolor fördelade på 17 enheter
Grundskola/förskoleklass/skolbarnsomsorg: 51 skolor/fritidshem
Gymnasieskola/vuxenutbildning: 19 skolor/enheter
Rapporterna ingår i stadens kvalitetssystem för de pedagogiska verksamheterna som ett av underlagen till stadens planerings-, uppföljnings- och kvalitetsarbete.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Ordföranden anmälde ett särskilt uttalande från (FP), (M), (KD) och (C) enligt nedan:
Utbildningsinspektörernas rapport visar både på framgångar och på utvecklingsområden inom Stockholms skolor. Det är glädjande att det råder god stämning på skolorna. 90-95 procent av eleverna upplever att de är trygga, men i absoluta tal är 3000 till 7000 elever otrygga. Detta är inte acceptabelt och strider mot skolornas värdegrundsarbete.
Rapporten visar att de allra flesta skolorna har väl fungerande elevhälsoteam vilket bör framhållas, men samtidigt vill vi betona att elevhälsan ständigt kan utvecklas. Där det inte fungerar tillfredsställande måste åtgärder vidtas. Den nya skollagen skärper också kraven på tillgång till elevhälsa.
Över tid ser vi en långsiktigt positiv utveckling av resultaten i skolan, vilket naturligtvis är bra. Dock behövs mer fokus och satsning på matematik, vilket också finns med i stadens budget för 2010.
Det är oroväckande att inspektörerna fortfarande rapporterar om stora brister vad gäller uppföljning av olovlig frånvaro. Att fortsätta arbetet för att minska den olovliga frånvaron samt att se till att frånvarorapporteringen förbättras måste vara en prioriterad uppgift.
Inspektion är ett stöd för verksamhetens utveckling och kan tydligt bidra till en bättre måluppfyllelse. En av de brister som inspektionen pekar på är strategier för genusarbete inom värdegrundsområdet. Inte minst inom detta område kan inspektion vara till stor nytta. Det är också viktigt att nyanlända stockholmares språk tas tillvara och att de får sätta ord på det som behandlas i undervisningen. Deras förkunskaper är en värdefull tillgång.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S), (V) och (MP) enligt nedan:
Rapporterna från stadens egna skolinspektion är välkommen. Det är viktigt att nämnden får en god och sammanfattande bild av kvalitén på stadens skolor. Det finns mycket som staden behöver återkomma till, för den stora utmaningen är inte att utvärdera och inspektera utan att omsätta erfarenheter och analys i nya beslut och viktiga utvecklingsprojekt för stadens pedagogiska verksamheter.
Flera områden som rapporterna tar upp visar upp styrkor och en positiv utveckling. Men samtidigt visar rapporterna vikten av att tydligt satsa på ett antal utvecklingsområden, områden som den borgerliga majoriteten visat upp en ovilja att ens diskutera. Klyftan mellan de som presterar bäst och de som presterar allra sämst växer. Borgerligheten offrar dem som har sämst förutsättningar. Skolinspektörernas årsrapport framkommer kritik mot bland annat:
- brist på genusarbete, delaktighet hos föräldrarna och den pedagogiska miljön på förskolorna
- brist på samverkan mellan förskola och skola
- bristande kunskapsresultat som ligger under rikssnittet
- läroboksfokuserad undervisning
- varierande kvalitet i den individuella utvecklingsplanerna
- elevernas inflytande och kunskaper om målen
- bristande undervisning för elever med annat modersmål än svenska
- bristen på specialpedagogisk kompetens och ojämn nivå på lärarnas kompetens
- brister i efterlevnaden av diskrimineringslagstiftningen
- kvalitetsbrister i skolbarnomsorgen orsakade av försämrade ekonomiska förutsättningar; som brist på anpassning efter barnens behov, stora gruppstorlekar, ej närvaro från personal vid utvecklingssamtal liksom brist på målstyrning
- dåliga förutsättningar för den öppna fritidsverksamheten för 10-12 åringar
- brister i förskolor och skolors systematiska kvalitetsarbete, endast en av fyra grundskolor har en plan för detta arbete
- kunskapsklyftan mellan elever med höga och låga resultat i gymnasieskolan växer
- försämrade kunskaper i matematik på gymnasiet
- vuxenutbildningen har låga resultat och för få klarar sig igenom utbildningen
- skolan brister i sin framåtsyftande återkoppling, s k formativ bedömning
- brist på metoder för att utveckla lärares skicklighet
På några områden redovisas relativt många utvecklingsområden. Vi menar att förvaltningen måste lägga fram en tydlig åtgärdsplan för hur verksamheten ska förbättras utifrån dessa utvecklingsområden. Vi vill peka på några viktiga sådana områden från varje rapport.
Förskolan: förskolan har under en följd av år varit bra på att arbeta med genuspedagogik. De genuspedagoger som finns i stadsdelarna har kunnat utnyttjas på ett för verksamheten positivt sätt. Könsordningar reglerar och begränsar möjligheterna till social utveckling och kunskapsbildning. Att staden brister i genusarbetet i förskolan är inte godtagbart. Staden måste ge barn möjlighet att träna och utveckla olika sidor av sig själva och inte stänga in dem i begränsande könsroller.I år lyfter inspektörerna fram genus som ett utvecklingsområde och påpekar att arbetet med dessa frågor är förankrat men inte lika prioriterat som för några år sedan. Vi anser att det är mycket allvarligt att ett sådant viktigt område prioriteras ner. Andelen genuspedagoger måste öka och de måste ges möjlighet att arbeta. Förskolorna kopplar inte samman arbetet inom detta område med den övergripande värdegrunden och det formuleras inga mål. Enligt vår bedömning måste genusarbetet prioriteras.
När det gäller språkutveckling saknas mycket. Den pedagogiska grundsynen behöver formuleras tydligt och man måste ta fram strategier för det mångkulturella arbetet.
Ett annat utvecklingsområde som ständigt återkommer är barns inflytande. Det påpekas att det som synes svårast är att ge barnen återkoppling på vad deras önskemål och inflytande har lett fram till samt att ta tillvara barnens synpunkter på ett systematiskt sätt i utvärderingarna.
Samverkan med förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet är ett bekymmer. Samverkan med socialtjänsten vill vi lägga till. Arbetet behöver organiseras, vara ett trepartssamtal (förskolan, skolans verksamheter och föräldrar) och innefatta en pedagogisk dokumentation. Valfriheten ställer till en del bekymmer som man måste komma tillrätta med. Samarbetet med närliggande skolor fungerar skapligt men det är svårare när det gäller andra skolor som föräldrar/barn har valt.
Grundskola-Förskoleklass och Skolbarnsomsorg: grundskolan, förskoleklass och fritidshemmen har aldrig kommit igång med ett utvecklat genuspedagogiskt arbete. Naturligtvis görs ett bra arbete på en del skolor men de är alltför få. Symptomatiskt är att i rapporten från grundskolan nämns inte genus en enda gång. Däremot nämns det under skolbarnsomsorgen men som ett utvecklingsområde. Inspektörerna upplever att det finns en relativt låg medvetenhet hos personalen om hur man arbetar med genuspedagogik. Alltså i allra högsta grad ett utvecklingsområde.
Inspektörerna pekar på att en alltför stor del av eleverna inte når kunskapsmålen. I stort sett var fjärde elev lämnar skolan utan ett fullständigt betyg. Detta är naturligtvis fullständigt oacceptabelt och vi menar att staden måste göra en kartläggning över varför så många elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och därefter ta fram en strategi för att komma tillrätta med problemet.
Stockholms stad tar inte tillräckligt tillvara nyanlända stockholmares förkunskaper och språkliga kapital. Genom att tillåta att undervisning, stöd och studiehandledning kan ske delvis på det språk som den individuella eleven kan bäst ökar också förutsättningarna till kunskapsutveckling och förståelse för det egna lärandet. Dessutom förutsätter kunskaper i svenska språket att kunskaperna i ex modersmålet tas tillvara och får utvecklas.
En konsekvens av den borgerliga majoritetens motvilja att se andra språk som en tillgång i grundskolan är fallande matematikresultaten i gymnasiet. Avancerad kunskap kräver ett avancerat språk.
När det gäller skolbarnsomsorgen är vi mycket bekymrade, en oro vi utan tvekan delar med inspektörerna. Barngrupperna är för stora och den fria leken tar helt över från pedagogisk verksamhet där personalen har en aktiv roll. Andelen utbildad personal är mycket låg. Ett krav som förs fram och som vi helt instämmer i är att Skolverkets allmänna råd ”kvalitet i fritidshem” bör vara en utgångspunkt i arbetet. Vi vill påpeka att allmänna råd ska följas om man inte har något mycket bättre att erbjuda. Vilket man helt klart inte har.
Än värre är det när det gäller den öppna fritidsverksamheten. På många håll är det oklart vad barnen kan erbjudas och antalet öppna verksamheter har minskat. När den istället borde öka, barn i åldern 9 – 12 år är i stort behov av en strukturerad verksamhet efter skoltid. Även kvaliteten på den verksamhet som finns behöver utvärderas och förbättras.
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen: Så väl gymnasieskolan som vuxenutbildningen dras enligt rapporten med stora problem med avhopp och låga resultat. Det finns brister i hur väl skolan lyckas motivera och engagera eleverna. Inspektionsrapporten pekar således på att mycket av den borgerliga skolpolitiken – som handlar om att straffa ut elever, snarare än att uppmuntra dem – riskerar att förvärra de problem som redan finns i dag. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste bli bättre på att möta eleverna på deras egna villkor, snarare än bli hårdare gentemot dem.
Särskilt viktigt är också att rektorerna tar en mer aktiv roll i att utveckla lärarnas pedagogiska skicklighet och därmed kvalitetssäkra undervisningen, något som saknas på många skolor i dag enligt inspektörerna. Bara fem av 19 inspekterade gymnasieskolor har ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar hela skolan. Detta är i mångt och mycket en resursfråga, inspektörerna skriver bland annat att sådant utvecklingsarbete får ge vika för administrativt arbete. Ansvaret faller därför tungt på den sittande majoriteten, som kontinuerligt genomför nedskärningar i skolan.
Stadens inspektörer ger också beröm för att lärarna blir bättre på att bedöma kunskaper och ge betyg. Men inspektörerna konstaterar också att bedömningen inte i tillräcklig utsträckning är framåtsyftande. Bedömning måste ske på ett sätt som inkluderar eleven och skapar en förståelse för vad som krävs för att utvecklas inom de olika ämnena eller i skolan som helhet. Att detta inte sker är ett resultat av en politisk prioritering där den borgerliga majoriteten styrt skolan mot mindre dialog och möjlighet för eleverna att förstå sin egen kunskapsutveckling.
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet går till val på att höja utbildningskvaliteten i Stockholms skolväsende. Vi är beredda att tillföra mer resurser för att ge rektorerna större utrymme att arbeta med den pedagogiska utvecklingen och för att ge elever större möjligheter till extra stöd. Men vi är också beredda att på ett betydligt mer aktivt sätt än den sittande majoriteten ta oss an och lösa skolans olika problem. Stockholms skolor behöver en politik som bryr sig mer.
I stadsbudgeten för 2010 ges utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram åtgärder för att motverka så kallad betygsinflation. Betygsinflation är inget generellt problem för Stockholms skolor, men enstaka skolor avviker märkbart. Det finns problem på några skolor där betygskraven förefaller vara omotiverat höga eller låga. Riktade insatser till de skolor som utmärker sig med att sätta högre eller lägre betyg än förväntat bör göras samt gott stöd till lärarna bör ges. Det är väldigt viktigt för eleverna att deras betyg är lika mycket värda oavsett vilken skola de gått i.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-08-18.
Dnr 09-400/3332.
Rapporterna som redovisas i detta ärende ingår i stadens kvalitetssystem för de pedagogiska verksamheterna som ett av underlagen till stadens planerings-, uppföljnings- och kvalitetsarbete och genomförs årligen. I rapporterna redovisas resultatet av dels en undersökning av sambandet mellan elevers meritvärde i årskurs 9 och deras slutbetyg i gymnasieskolan tre år senare och dels en undersökning av samstämmigheten mellan slutbetygen och provbetygen i nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 i stadens kommunala grundskolor.
Undersökningarna visar att det finns ett starkt generellt samband mellan betygen i grundskolan och gymnasieskolan och en samstämmighet mellan resultaten i de nationella proven och slutbetygen i grundskolan som tyder på en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning i de flesta skolor. Av resultatet av studien av sambandet mellan
grundskole- och gymnasieskolbetyg framgår även att ett antal skolor visar fortsatt tendens till generös eller restriktiv betygssättning.
Detta ärende har utarbetats inom kvalitets- och ekonomiavdelningen. Synpunkter har inhämtats från grundskoleavdelningen. Undersökningarna har genomförts och redovisats av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB.
Ordföranden framlade ett gemensamt förslag från (FP), (M) (KD) och (C) och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Roger Mogert m fl (S), ledamöterna Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
De två rapporter som redovisas behandlar sambandet mellan grundskolebetyg och gymnasiebetyg respektive samstämmigheten mellan slutbetyg och nationella proven. Vi tycker att rapporterna är intressant underlag för fortsatta analyser och studier. Men det är lite förvånande att tjänsteskrivelsen så tydligt trycker på att resultatet i USK:s rapport pekar ut skolor som satt högre eller lägre betyg än vad som borde ha gjorts. Det underliggande antagandet är därmed att det går att peka ut skolor som otillbörligen är generösare med betygsättning än vad kunskapsnivån hos eleverna tillåter.
Vi tycker att USK:s rapport på ett förtjänstfullt sätt just problematiserar möjligheten att göra den typen av antaganden (under rubriken ”Tolkning av resultaten” på sidan 9f) och skulle önska att den fortsatta dialog som anges i nämndens andra beslutspunkt i högre grad syftar till en allmän dialog bland skolorna om vad som påverkar elevernas utveckling istället för att fokusera på betygen. Underlaget i båda rapporterna utgör ett utmärkt underlag för denna typ av diskussioner.
Nämnden fastställer studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2010/2011 i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-06.
Dnr 09-423/3409.
Tjänsteutlåtandet innehåller förvaltningens förslag till organisation av studievägsutbudet läsåret 2010/2011. Studievägsutbudet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall enligt skollagen anpassas till elevernas önskemål. Det innebär att den definitiva dimensioneringen inte kan göras förrän elevernas val är kända. Beslut om ändringar i dimensionering, liksom fördelningen av utbildningsplatser till respektive skolenhet, är delegerat till chefen för gymnasieavdelningen.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samråd med stadens gymnasieskolor.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag och yrkade bifall till detta.
att bifalla förvaltningens förslag till beslut
att uppdra åt förvaltningen att utarbeta förslag till nytt gymnasieprogram för affärsutveckling och entreprenörsskap i kreativa näringar
Till de kreativa näringarna kan företag som arbetar med reklam, design, mode, arkitektur, datorspel, tv, radio, musik och bokutgivning räknas. Dessa näringar är allt viktigare för Stockholms ekonomi och därför bör staden ta ett större ansvar för att bidra till utvecklingen av dem.
Av särskild strategisk vikt för de kreativa näringarnas framväxt är tillgången till kompetent personal som kan kombinera affärsmässigt tänkande med nya kreativa idéer och skapande. Därför vill vi att staden ska erbjuda ett studieförberedande men praktiskt inriktat gymnasieprogram inriktat på affärsutveckling och entreprenörsskap inom kreativa branscher. Eleverna som går programmet ska få så väl generella kunskaper i företagsekonomi som spetskompetens i att arbeta med att utveckla affärsidéer och koncept inom dessa branscher. Programmet skulle kunna baseras på det samhällsvetenskapliga programmets gren i företagsekonomi.
Nämnden sammanträder under 2010 följande dagar: 14 januari, 11 februari, 18 mars, 15 april, 20 maj, 10 juni, 19 augusti, 23 september, 21 oktober, 18 november, 9 december.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-14.
Dnr 09-014/3392.
Förslaget till utbildningsnämndens sammanträdestider år 2010 har anpassats till de tider stadsledningskontoret beslutat för inlämnande av nämndbehandlade ärenden avseende tertialrapporter, delårsbokslut, verksamhetsberättelse och bokslut.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen.
Nämnden sammanträder de dagar och tider som förvaltningen efter samråd föreslagit i tjänsteutlåtandet.
___________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-05.
Dnr 09-022/3143.
Utbildningsnämnden i Stockholms Stad beslutade den 20 augusti 2009 att återkalla tillståndet för Stockholms Språkskola AB (nedan kallat Bolaget) att bedriva fritidshem på adressen Luftskeppsgatan 17. Beslutet gällde omedelbart och beslutet förklarades omedelbart justerat.
Bolaget har överklagat nämndens beslut (bilaga 1, exklusive bilagor) och Länsrätten i Stockholms Län har den 25 september 2009 förelagt nämnden att yttra sig över innehållet i de av motparten inlämnade handlingarna. Yttrandet ska lämnas senast den 24 oktober 2009.
Ärendet är berett på Avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samråd med Stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Nämnden utser Annika Stridh som ledamot i nämndens handikappråd t o m utgången av år 2010 enligt nominering av HSO Stockholms stad.
Dnr 09-015/3429.
HSO Stockholms stad (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 28 föreningar i samverkan) samordnar nomineringarna till stadens handikappråd, i samverkan med handikappföreningarna både inom och utanför HSO. De har tidigare nominerat sju ledamöter till utbildningsnämndens handikappråd. En ledamot har avsagt sin plats varvid HSO föreslår en fyllnadsnominering.
Nämnden uppdrar åt juridiska avdelningen vid stadsledningskontoret att företräda nämnden i mål nr 6808-09 och 6807-09 i Kammarrätten rörande överklagande och ansökan om prövningstillstånd i enlighet med rättegångsfullmakten från 2008-10-23.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-15.
Dnr 09-023/3530 och 09-023/3531.
Målen avser tillämpning av personuppgiftslagen (1998:204) (kameraövervakning inomhus i Tensta och Bromma gymnasieskolor).
Länsrättens dom 2009-09-22 innebär att utbildningsnämnden i Stockholms stad föreläggs att upphöra med behandling av personuppgifter som sker genom kameraövervakning inomhus i Bromma efter kl 08.00 och före kl 1700 måndag till fredag ordinarie skoldagar, och för Tensta efter kl 08.30 och före kl 1700.
Nämndens ordförande har 2009-10-06 till kammarrätten hemställt om anstånd med att utveckla grunderna för överklagandet och skälen för prövningstillstånd till den 30 november 2009.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Förslag till beslut
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut, vilket även ledamoten Inger Stark (V) anslöt sig till.
Ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
· Att inte överklaga länsrättens dom
· och därutöver anföra
Med ökade besparingar i skolan, färre vuxna och större klasser så ökar mobbning, psykiska och fysiska trakasserier och skadegörelse. Det är riktigt att kameror och övervakning minskat skadegörelsen på kort sikt. Men det är inte en hållbar lösning.
Skolorna poängterar själva att teknisk utrustning långt ifrån är lösningen på problemen. Det finns också skolor som provar andra åtgärder så som utveckling av mentorskap, enhetligtvuxenuppträdande, samarbete med fritids/fältassistenter och kamratstödjare.
Att staden nu än en gång överklagar ett beslut som allvarligt kränker elevers integritet utan att ens diskutera kring möjligheterna med andra satsningar är inte bra. Vi behöver istället se sambandet mellan trygghet och eget ansvar, mellan inflytande och mening. En skola som är meningsfull, begriplig och hanterbar för alla elever blir också trygg och säker.
Övervakningskameror har visat sig vara en betydelsefull åtgärd för att öka tryggheten på våra skolor. En noggrann avvägning mellan behovet av övervakning och elevernas och personalens integritet måste alltid ligga bakom behovet och bruket av varje enskild kamera. Det är också mycket angeläget att de som vistas på skolan informeras om den övervakning som sker. Skolan bör också regelbundet ompröva behovet av de kameror som finns uppsatta på skolan, eftersom detta kan förändras över tid.
Avslutningsvis vill vi understryka att rektor är den person som på varje enskild skola är bäst lämpad att avgöra behovet och bruket av övervakningskameror. Beslut om att införa kameror fattas av rektor men ska föregås av dialog med elever och personal.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-10-20.
Dnr 09-454 /3550.
RHS gymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt (bilaga 1) om godkännande och rätt till förskoleklass och grundskola för F-9 Freinetskolan Sokrates i Stockholms stad. Stockholms stad bereds tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 1 a kap. 2 § förordning (1996:1206) om fristående skolor.
Etableringen av en Freinetskola i området Liljeholmen medför inte sådana påtagliga negativa följder för skolväsendet i staden som avses i skollagen 9 kap. 6 §. Förvaltningen har därför inget att erinra mot RHS gymnasiet AB ansökan om att starta en ny grundskola F-9 inför läsåret 2010/2011.
Ärendet har beretts inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) överlämnade två skrivelser:
”Skrivelse angående att säkra barnens väl i verksamheter som fått Inspektionskritik”. Dnr 09-453/3602
”Skolan mitt i Östberga”. Dnr 09-322/3603
Ledamoten Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse angående Hässelby gymnasium, dnr 09-322/3604
Skrivelserna överlämnas till förvaltningen för beredning.
Ledamoten Per Olsson (MP) gratulerade förvaltningen som fått Svenska Publishingpriset 2009 i kategorin personaltidningar inom kommun och landsting.
______________