Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-06-13
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde senast den 27 juni 2013.
Anmälan av protokollet från utbildningsnämndens sammanträde den 24 maj 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Fråga från ersättaren Abdo Goriya angående ärende i förvaltningsgruppens protokoll från den 4 juni 2013 rörande skriftliga omdömen. Förvaltningen lovade att återkomma i frågan.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 21 maj 2013, och den 4 juni 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Förvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 22 maj 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2013-05-01 – 2013-05-22 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 29 maj 2013.
Anmäldes månadsrapport från maj 2013.
Fråga från ledamoten Per Olsson angående rapporter från Skolinspektionen. Redovisning kommer att ske vid ett gruppledarmöte under hösten 2013.
Anmälan lades till handlingarna.
Svar på ”Skrivelse om modersmål i förskolan” (Dnr 13-441/1006) från Jan Valeskog (S).
Utbildningsnämnden föreslås besluta att som svar på skrivelsen överlämna detta tjänsteutlåtande.
Ärendet
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 april 2013, dnr 13-441/1006.
Ärendet bordlades vid utbildningsnämndens sammanträde den 24 maj 2013.
En skrivelse från Jan Valeskog (S) tar sin utgångspunkt i förskolans uppdrag att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Detta mot bakgrund av att den verksamhet med modersmålstränare inom Språkcentrum som riktat sig till förskolan upphörde den 1 augusti 2012.
Förskolans modersmålsstöd ska vara en integrerad del av förskolans ordinarie verksamhet och förskolan ska inte bedriva modersmålsundervisning enligt de krav som finns för grundskolan.
I stadens stadsdelsförvaltningar pågår ett aktivt arbete med att stödja barns modersmål och andraspråksutveckling. De fristående förskolorna har samma uppdrag. Förskolornas arbete stöds genom kompetensutvecklingsinsatser och nätverk för pedagoger via Språkforskningsinstitutet inom förvaltningen, oavsett huvudman.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förvaltningens tillhandahållaravdelning.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarande sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m.fl. (S) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Utbildningsförvaltningen menar i sitt tjänsteutlåtande att förskolan inte ska bedriva modersmålsundervisning, och att barnens rätt till att få utveckla sitt modersmål tillgodoses genom pedagoger med högskoleutbildning i andraspråksutveckling. Förskolans verksamhet definieras dock i den nya skollagen som just undervisning, och givetvis bör den undervisning som syftar till att barnen utvecklar sitt modersmål benämnas modersmålsundervisning. För att uppfylla skollagens krav på att förskolebarnen får utveckla sitt modersmål krävs pedagoger med kunskap i just det modersmålet, inte pedagoger med utbildning i svenska som andraspråk!
I den nya skollagen från 2010 används begreppet undervisning även för verksamheterna i t.ex. förskola och fritidshem. Undervisning definieras (1 kap 3 §) som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värde” och begreppet utbildning som ”den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål”.
Undervisning förstådd såsom målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande sker dagligen i förskolan, bland annat i form av lärande i vardagliga aktiviteter, i lek och i skapande verksamhet, precis som utbildningsförvaltningen skriver. Detta är undervisning, och för att stödja barnens språkutveckling i modersmålet behövs pedagoger med kompetens för just modersmålsundervisning.
De förskolor som har pedagoger med språkkunskaper som motsvarar barnens modersmål är att gratulera - där finns säkert mycket goda förutsättningar för att integrera modersmålsutvecklingen med den övriga undervisningen. I de flesta förskolor finns det dock förskolebarn som inte har tillgång till pedagoger med kunskaper i just deras modersmål. Hur dessa barns rätt att få utveckla sitt modersmål tillgodoses inom Stockholms förskolor besvaras inte tillfredsställande genom tjänsteutlåtandet.
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
För att modersmålsstödet ska fungera på det integrerande sätt som beskrivs i ärendet krävs det att de modersmålslärare som jobbar i förskolan är utbildade i förskolans läroplan, vilket ofta inte är fallet. Miljöpartiet vill se en samlad satsning på att utveckla arbetet med modersmålsstöd och modersmålsundervisning i staden.
1. Ändringar och tillägg i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 maj 2013, dnr 13-013/2867.
Enligt 6 kap 33 § kommunallagen (SFS 1991:900) får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag till ändringar i den delegationsordning för utbildningsnämnden som gäller från och med juli 2011.
Från och med den 17 juni 2013 har förvaltningschefen Anders Carstorp rätt att med bindande verkan teckna nämndens firma, alltså underteckna juridiska handlingar i nämndens namn.
Beslut om placering av elev vid skolenhet, som fattas mot elevens vårdnadshavares önskemål, på grund av hänsyn till andra elevers trygghet och studiero, som har varit delegerade till rektor, ska istället fattas av utbildningsnämnden. Grundskoledirektören föreslås vara den som beslutar om förändringar av organisationen avseende överföring av årskurser mellan grundskolor. Enhetschefen för HR-enheten föreslås vara lägsta nivå för beslut om avveckling/utköp av personal och beslut om särskild avtalspension. En del uppdateringar av lagrum och kommentarer med mera föreslås också i avsnitt 10.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och personalavdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag om ombyggnation av Hägerstensåsens skolas kök till en bedömd hyresgenererande projektkostnad på cirka 10 miljoner kronor med en årlig hyreshöjning om cirka 1 miljoner kronor.
2. Uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
3. Utbildningsnämnden anmäler ärendet till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
4. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 16 maj 2013, dnr 11-324/5731.
Hägerstensåsens skolas kök är ett av flera kök som prioriterats i den utredning avseende köksstandard som genomfördes för ett par år sedan. Det finns ett stort behov av upprustning för att klara dagens krav på både mathantering och arbetsmiljö.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning och grundskoleavdelning. Under utredningen har utbildningsförvaltningen haft kontakt med SISAB och Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Skolans personal och huvudskyddsombud har deltagit i projektet.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende ny skola i Årstadal, till en bedömd hyresgenerande projektkostnad på cirka 405miljoner kronor och med en tillkommande hyra år ett om cirka 32miljoner kronor.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ta fram underlag för genomförandebeslut.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 maj 2013, dnr 13-324/801.
I tjänsteutlåtandet föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende nybyggnation av en F-6 skola med sex paralleller för 1 140 elever i Årstadal, med möjlighet att ställa om till F-9 skola med fyra paralleller för 1120 elever. Uppskattad hyresgenererande projektkostnad är cirka 405 miljoner kronor inklusive skolidrott och med en tillkommande hyra år ett om cirka 32miljoner kronor. Bedömning är att den nya skolan kan stå klar till år 2018.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning och grundskoleavdelning. Under ärendets beredning har utbildningsförvaltningen samverkat med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning och SISAB.
Hela nämnden anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vid byggnation av skolgården är det viktigt att säkerställa att alla elever har tillgång till densamma. Skolgården naturliga kupering ska tas tillvara.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Många anser att Stockholm är en viktig tillväxtmotor i Sverige. Oavsett vilken uppfattning man har i den frågan är det svårt att inte se att Stockholm växer. De människor som söker sig till Stockholm är i liten utsträckning pensionärer, de som flyttar in vill etablera sig här för en framtid som i många fall innebär bildandet av familj. En naturlig följd av denna utveckling är att det behövs skolor, förskolor och fritidshem. Denna utveckling är inte ny, den pågående urbaniseringen rör i allra högsta grad Stockholms stad. Den borde därför vara en angelägenhet av högsta grad för dem som har den politiska makten i vår stad. Vi har brist på bostäder, vi har brist på studentbostäder och vi har brist på skolor, förskolor och fritidshem.
Vänsterpartiet, liksom förmodligen alla andra i utbildningsnämnden, översköljs av brev, mejl, uppvaktningar, telefonsamtal och upprop från förtvivlade föräldrar som upplever att deras barn trängs ihop och skuffas runt i provisoriska lösningar. Många upplever att staden tappat greppet över utvecklingen och att ansvariga politiker hänvisar till etableringen av friskolor som en lösning på problemet eller en osäkerhetsfaktor vid planeringen för nya skolor.
Vi vill självklart kunna medverka till en ansvarsfull utbyggnad av skolor, förskolor och fritidshem, och förlitar oss inte på friskolors agerande på en skolmarknad driven av vinstintresse. Förvaltningen måste ges bättre förutsättningar än som är fallet när det gäller situationen i Årstadal, förutsägbar långt före och klart dokumenterad 2011. Och nu ett förslag till inriktningsbeslut med många osäkerhetsfaktorer som i bästa fall ger Årstadal en ny skola 2018. Under tiden kommer barn och unga i området att befinna sig i en flyttkarusell mellan provisorier.
Ingen kan rimligen anse att detta är uttryck för en ansvarsfull politik för den växande tillväxtmotorn Stockholm. En hållbar skolplanering måste självklart integreras med bostadsplaneringen från första början.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende ny skola i Norra Djurgårdsstaden, till en bedömd hyresgenerande projektkostnad på cirka 350 miljoner kronor och med en tillkommande hyra år ett om cirka 28 miljoner kronor.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 maj 2013, dnr 13-324/3165.
I tjänsteutlåtandet föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag om nybyggnad av en F-6 -skola med fyra paralleller för 760 barn i Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen). Skolan ska kunna ställas om till F-9 -skola med tre paralleller för 840 elever. Skolan ska även rymma 4 avdelningar permanent förskola för 72 barn. Uppskattad hyresgenererande kostnad för skoldelen (exklusive förskola och idrott) är cirka 360 miljoner kronor med en tillkommande hyra år ett om cirka 28,8 miljoner kronor. Skolidrott tillgodoses genom att nyttja den idrottshall som idrottsförvaltningen planerar att bygga i området. En ny skola bör stå klar höstterminen 2018.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning och grundskoleavdelning. Under ärendets beredning har utbildningsförvaltningen haft underhandskontakt med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, idrottsförvaltningen, Östermalms stadsdelsförvaltning och SISAB.
I ett särskilt uttalande i ärende 9, förslag till inriktningsbeslut om ny skola i Årstadal, utvecklar vi vår syn på bristen på långsiktig planering när det gäller behovet av skolor, förskolor och fritidshem i ett växande Stockholm.
Det borde vara omöjligt att försvara en samhällsplanering som misslyckats med att förutse sambandet mellan etablerandet av nya bostadsområden och behovet av skolor, förskolor och fritidshem. Ett misslyckande som innebär att stora barnkullar också i Norra Djurgårdsstaden hänvisas till att under stor del av, eller hela, sin skolgång hänvisas till provisorier och nödlösningar.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens justerade inriktningsförslag om utbyggnad på Hägerstenshamnens skola, till en bedömd hyresgenererande projektkostnad av cirka 150 miljoner kronor och med en tillkommande hyra år ett om cirka 11 miljoner kronor.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 maj 2013, dnr 09-324/3037.
Tjänsteutlåtandet innehåller justering av tidigare inriktningsförslag från VP från 2012 om utbyggnad på Hägerstenshamnens skola. I det aktuella ärendet föreslås att den befintliga skolan rivs och en helt ny skola byggs på tomten.
Efter förvaltningens sammanställning av för och nackdelar för de under utredningen framtagna förslagen ser förvaltningen att det alternativ som innebär rivning av befintlig skola och byggnation av en helt ny skola är att föredra. Det med bakgrund av att kostnaden är mer fördelaktig, tidplanen skiljer inte markant mellan de olika alternativen och det krävs inte mer evakuering än för de andra alternativen. Nybyggnadsalternativet innebär drift, underhåll och miljömässiga fördelar.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning och grundskoleavdelning i samarbete med SISAB.
Vi kan i allt väsentligt hänvisa till vårt särskilda uttalande i ärende 9, förslag till inriktningsbeslut om ny skola i Årstadal, då situationen här när det gäller de grundläggande faktorerna är desamma.
I beslutsunderlaget återkommer rubriken Evakuering två gånger och där återfinns det som oroar oss och med stor säkerhet också berörda föräldrar. Det konstateras vid det första tillfället – säkert helt riktigt – att ”en total evakuering är nödvändig …” men inget nämns hur förutsättningarna för en god, säker och ändamålsenlig utbildning ska säkerställas för berörda elever under en evakuering.
När rubriken återkommer lämnas i förbifarten beskedet att ”framtida elevantalsprognoser kan visa på behov att tillfälligt behålla paviljonger efter byggprojektets slut”. I klartext kan det förstås som att Hägerstenshamnens skola trots satsningen kan visa sig vara för liten. Vilket innebär att elever även i fortsättningen kommer att varaktigt hänvisas till tillfälliga paviljonger.
Åter igen ett avslöjande exempel på bristen på långsiktig planering för ett växande Stockholm.
1. Utbildningsnämnden godkänner inriktningen att placera central förvaltning i en gemensam förvaltningsbyggnad i Tensta i enlighet med tjänsteutlåtandet.
2. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett genomförandeförslag i samverkan med Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning och fastighetskontoret.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 16 maj 2013, dnr 13-323/2992.
Inom ramen för en ökad stadsövergripande samordning av lokalplaneringen föreslås att flera av stadens förvaltningar omlokaliseras till ytterstaden. I stadsledningskontorets ärende (Dnr 308-1345/2012) ”Effektivisering av stadens administrativa lokaler” förordar stadsledningskontoret att utbildningsnämnden prövar en sådan etablering i söder- eller västerort. I söderort framhålls särskilt ett läge i Rågsved. I västerort ser stadsledningskontoret en möjlig samlokalisering med Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Vid en sammanvägd bedömning förordar förvaltningen att administrationen placeras i en förvaltningsbyggnad gemensamt med Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med administrativa avdelningen.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i detta utlåtande.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 maj 2013, dnr 13-013/2965.
Utbildningsförvaltningen genomför en förnyad upphandling av ramavtal för tekniska konsulter (nuvarande avtal benämns lokalkonsulter).
Nuvarande ramavtal löper ut och avslutas den 31 december 2013. Tanken med dessa ramavtal är att utbildningsförvaltningen både centralt och lokalt på skolenhet ska kunna avropa stöd och hjälp att arbeta fram beslutsunderlag vid planering av olika bygg- och ombyggnadsprojekt. Det kan röra alltifrån små enklare verksamhetsanpassningar till större byggprojekt.
Förvaltningen förbinder sig inte att avropa någon viss volym utan avropar tjänster vid behov.
Ärendet har beretts inom förvaltningens administrativa avdelning.
2. Omedelbar justering.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr: 125-1694-2012.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 21 maj 2013, dnr 13-125/2394.
Nu gällande upphandlingspolicy föreslås kompletteras med avsnitt om innovationer och samhällsansvar vid upphandling samt stadens riktlinjer för mutor och jäv. I samband med att upphandlingspolicyn revideras genomförs också en redaktionell uppdatering av texten för att denna bättre ska överensstämma med nu gällande lagstiftning och terminologi på upphandlingsområdet samt för att öka överskådligheten i dokumentet. Nuvarande tillämpningsanvisningar till policyn revideras och kompletteras med anvisningar för innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar.
Utbildningsförvaltningen ställer sig bakom stadsledningskontorets förslag till att inarbeta innovation och krav på samhällsansvar samt att stadens interna regler för mutor och jäv förs in i den reviderade upphandlingspolicyn.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
att därutöver vill vi framföra följande.
De nuvarande borgerliga direktiven, i policys som i aktivitetsplaner, är att i princip allt som går ska konkurrensutsättas. Vänsterpartiet har en grundläggande annan inställning till våra verksamheter. Det överordnade målet är ett demokratiskt samhälle där resurser fördelas efter behov och där medborgarnas, brukarnas och personalens inflytande är reellt. Där samhällsansvaret är på riktigt och går att utkräva ansvar för.
Stadsledningskontoret har valt att föreslå förändringar i upphandlingspolicyn istället för i konkurrenspolicyn. Vänsterpartiet vill avskaffa konkurrenspolicyn, men förbättra upphandlingspolicyn så att den kan fungera som en hävstång för en socialt och ekologiskt uthållig utveckling.
Vänsterpartiet kan inte se att det finns någon som helst historisk evidens att konkurrensutsättning av våra verksamheter är vägen dit, snarare tvärtom. Vi ser inte heller att innovation per automatik gynnas av konkurrensutsättning. Till och med rapporter som tillkommit på uppdrag av nuvarande borgerliga regering visar snarare på motsatsen. Se till exempel i Den innovativa vården, Vinnova nov 2012, där de flesta exempel på innovationer i vården skett och fortfarande sker inom det offentliga och med stor framgång.
Vänsterpartiet anser att när vi upphandlar så ska vi självklart ha en bra policy för upphandlingsarbetet där staden ställer långtgående krav i upphandlingsdirektiven både för miljökrav och sociala krav. Där återstår mycket att göra och inte minst är det anmärkningsvärt att vi idag i Sverige är så mycket mer restriktiva och bakbundna vid upphandlingar än i övriga EU. Den största invändningen Vänsterpartiet har mot förslaget är allt som inte står där, förslaget väjer för de möjligheter en upphandling skulle kunna ge, sannolikt då vår svenska lagstiftning på området är så mycket mer begränsande än i jämförbara andra europeiska länder.
Tydligast är detta i stycket om krav på samhällsansvar. Där kan formuleringarna tolkas som att man inskränker sig till att säkra grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter. Vi kan inte se annat än att all verksamhet och alla upphandlingar i Stockholms stad självklart ska uppfylla grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter, om så inte är fallet i dag så är det givetvis viktigt att det förtydligas.
Men det går naturligtvis att vara lite mer proaktiv än så. I själva tjänsteutlåtandet till förslaget så nämns också andra exempel på krav på samhällsansvar som kan ställas i en upphandling. Ett sådant är anställning av långtidsarbetslösa, något som ofta används i Europa.
Tjänsteutlåtandet lyfter också att arbetstagare kan tillförsäkras minimilöner. Eftersom Sverige inte har minimilöner utan kollektivavtal så är detta ett problem för oss enligt EU-rätten. Att kräva kollektivavtal begränsar etablering av företag från andra länder – medan minimilöner inte gör det. Tjänsteutlåtandet ger inga exempel på hur vi kan agera för att uppnå samma syfte, troligen därför att den styrande majoriteten inte är intresserade av möjligheten att motverka lönedumpning. En möjlighet är att i förfrågningsunderlagen konkreta räkna upp och beskriva de anställningsvillkor som enligt kollektivavtal gäller i branschen, dvs. att staden åtminstone kräver ”kollektivavtalsliknade” villkor.
Ett annat exempel som Vänsterpartiet vill peka på är möjligheten att ställa krav på att de upphandlade företagen inte får vara vinstsyftande. Kommunen Lombardiet i Italien har ställt detta krav vid upphandling av äldreomsorg. Just detta exempel är intressant då det anmäldes, prövades och godkändes av EU-rätten. Kravet begränsar inte etablering, enligt EU- rätten. I England finns numer ett system med privata men skattefinansierade skolor som fungerar enligt svenskt mönster. Men i deras avtal förbinder sig skolorna att vara icke vinstsyftande. Det svenska företaget Kunskapsskolan har därför i England etablerat sig som ett non profit företag. Vänsterpartiet menar att det ska vara möjligt att i förfrågningsunderlag ställa krav på att vinst återinvesteras i verksamheten, som ett exempel på krav på samhällsansvar.
Ett problem vi har i Sverige är att LOU inte gör skillnad på A-tjänster (transporter, fastighetsförvaltning t.ex.) och B-tjänster (omsorg, hälso- och sjukvård, skola t.ex.). I övriga Europa är länder betydligt friare vad gäller upphandling av B-tjänster. För det första finns inget upphandlingstvång. I Sverige ska alla kontrakt med externa producenter som överstiger ett belopp på 284631 SKR upphandlas. I EU är upphandling av B-tjänster nu under utredning, och det förslag som ligger är att kontrakt som överstiger 500000 Euro ska upphandlas. Det är en avsevärd skillnad. För att Stockholms stad ska kunna bedriva en ansvarig och långsiktig politik måste staden ha större utrymme att kunna avgöra när det lämpar sig bäst att ha direktavtal med utförare. Det är därför av största vikt att LOU förändras. Utformningen av LOU kombinerat med direktiven från stadshusets egen majoritet om konkurrensutsättning bakbinder i själva verket möjligheterna att på riktigt främja innovation och samhällsansvar.
I en artikel i Dagens Arena[1] den 21 maj skriver företrädare för Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och organisationen Attac att konkurrensverket underkänt Kalmars skrivning i kommunens upphandlingspolicy om att företag som lägger anbud inte får ha koppling till skatteparadis. Kravet anses strida mot principen om icke-diskriminering i LOU. Artikelförfattarna menar att skattesmitare skyddas av lagen, medan kommuner som vill sätta stopp för fusket behandlas som lagbrytare. De menar vidare att regeringen bör genomföra nödvändiga ändringar i LOU samt driva frågan i EU. Vi instämmer till fullo och menar att med det system vi har idag kan inte upphandlingar, när vi väljer att upphandla, bli det verktyg som de annars skulle kunna vara. Så länge lagstiftningen inte ändras är det enda alternativet till samhällsansvar att driva verksamhet i egen regi i så hög grad som möjligt.
Jan Valeskog m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är av stor betydelse att i samband med stadens upphandlingar se till att samhälleliga intressen tas tillvara som till exempel att främja jämställdhet mellan könen, god arbetsmiljö, miljöaspekter och att inte undergräva kollektivavtalssystemet. Med detta synsätt uppmuntras leverantören att leva upp till lagens anda.
Det är särskilt viktigt att i samband med upphandlingar, att inte företag handlas upp som konkurrerar med dåliga arbetsvillkor.
EU – rätten om offentlig upphandling innehåller en gråzon där det är oklart hur långt sociala hänsyn kan vägas in. Men det står helt klart att ex. sociala hänsyn kan tas i olika skeden av upphandlingsprocessen och att handlings-utrymmet är större än vad som staden hittills praktiserat i upphandlingar.
Upphandling är ett betydelsefullt verktyg och ett politiskt styrmedel. Här har Stockholm stad juridiskt utrymme att gå längre än vad som görs idag, exempelvis inom miljöområdet. Inom utbildningsnämndens verksamhetsområde bör höga krav ställas gällande miljö- och djurhänsyn då det gäller mat i våra skolor. Företag ska konkurrera utefter faktorer såsom närproduktion, andel ekologiska råvaror, miljöcertifieringar m.m. och inte bara genom att servera billigast mat på tallriken. Det är signaler som Stockholm stad bör sända och Miljöpartiet ställer sig positiva till ett starkt krav på samhällsansvar. Ytterligare aspekter som kan vara relevanta i upphandlingsprocessen är hur medborgarinflytande kan tillgodoses gällande den verksamhet som upphandlingen rör.
Slutligen är det värt att fundera över hur staden kan agera då det i uppföljningen framkommer brister, men är svårt att backa tillbaka i processen.
[1] http://www.dagensarena.se/opinion/attac-s-v-mp-satt-stopp-for-skatteflykten/
1. Utbildningsnämnden godkänner handlingsplanen för it i undervisningen samt uppdrar åt förvaltningen att vid behov uppdatera handlingsplanen.
2. Skrivelsen från Per Olsson (MP) om it-pedagogisk handlingsplan, dnr 12-402/5780, anses besvarad i och med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 maj 2013, dnr 12-402/5780.
Utifrån kommunfullmäktiges beslut om it-strategi för bättre lärande har respektive nämnd fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan.
Planen synliggör hur förvaltningen arbetar för att stötta skolorna i deras arbete med att implementera strategin och för att stimulera skolutveckling med hjälp av it.
Ärendet besvarar också en skrivelse från Per Olsson (MP) som innebär att utbildningsförvaltningen tar fram en it-pedagogisk handlingsplan. I skrivelsen framförs att skolans utveckling och väg in i framtiden bör främjas av en god och ändamålsenlig it-miljö. Vidare framförs att förutsättningarna för användandet av it i skolan försämrats och att kostnaderna ökat sedan GS-IT infördes. I tjänsteutlåtandet redovisas ett antal aktiviteter och insatser som genomförts eller påbörjats för att främja en god och ändamålsenlig it-miljö.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samarbete med tillhandahållaravdelningen.
2. Skrivelsen från Per Olsson (MP) om it-pedagogisk handlingsplan, dnr 12-402/5780, anses besvarad i och med detta tjänsteutlåtande.
Staden har tyvärr fått de sämsta förutsättningarna att genomför en god it-miljö för den pedagogiska verksamheten på skolorna. Införande av GS-IT har för de flesta skolor inneburit en försämrad it-standard, långa uppkopplingar, kraftigt fördyrade kostnader som påverkat lärartätheten och en allmän uppgivenhet över stadens kompetens att hantera sådana upphandlingsfrågor.
Vi krävde att detta usla avtal med Volvo IT på hela 5 miljarder under perioden skulle avslutas Den borgerliga majoriteten valda istället att fortsätta projektet vilket vi starkt beklagar. Lojaliteten med Volvo IT är har bevisats vara större än med stadens skolor och deras behov av en fungerande it-miljö.
Upphandlingen av GS-IT har varit olycklig för personal och elever i Stockholms stads skolor. Den har inneburit att det på flera håll blivit både dyrare och krångligare att använda it i det pedagogiska arbetet och i administrationen. Det är mycket bra att en handlingsplan nu tagits fram för att förbättra lärandet utifrån stadens it-strategi.
Förvaltningens handlingsplan för it-användningen är i stort sett ett steg framåt. Frågan är i hur grad som rektorer och lärare deltagit i arbetet för att ta fram handlingsplanen, vilket Miljöpartiet föreslog i sin skrivelse.
Det måste nu bli enklare, billigare och mer tillgängligt för alla att använda it-hjälpmedel i skolan. Det är skolans behov och krav och inte företagets hittills illa passande system som ska styra användningen.
När det gäller målen för ökad tillgänglighet frågar vi oss vad det egentligen innebär att alla elever ska ha möjlighet att arbeta med digitala hjälpmedel i skolan. Behoven att använda digitala hjälpmedel skiftar naturligtvis i olika verksamheter. Men för de som regelbundet använder it-hjälpmedel som verktyg bör tillgången vara självklar och målet ska vara att de ska bli fler. Ett verktyg ska kunna tas fram och användas när det behövs, utan krångel och väntetider. Det är bra att elever kan ta med sig egna digitala verktyg men det får aldrig bli en förutsättning. Alla elever, oavsett ekonomiska förutsättningar i hemmet, ska ha lika stor och likvärdig tillgång till it-hjälpmedel i skolan. På samma sätt måste lärare få tillgång till den utrustning som bäst passar de behov de har av att utveckla sin undervisning.
Vi ser att det blir fortsatt viktigt att följa utvecklingen och att skolornas rektorer och personal, samt att fackliga organisationer har viktiga roller i uppföljningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner att följande kommunala enheter deltar som tävlande för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2013 i klassen skola: Södermalmsskolan, Sturebyskolan, Stockholms transport och fordonstekniska gymnasium samt SALUT och Tensta Ross gymnasium.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 maj 2013, dnr 13-400/3045.
Kvalitetsutmärkelsen är en del av stadens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att lyfta fram goda exempel, belöna ett bra kvalitetsarbete och en god kvalitetsutveckling. Genom att delta i utmärkelsen ges verksamheterna möjlighet att få sitt kvalitetsarbete värderat och bedömt av externa examinatorer som ett led i fortsatt utveckling.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab.
Kostnaderna för kurator under lördagsöppet vid Stockholms skolors ungdomsmottagning täcks genom omprioriteringar i ungdomsmottagningens verksamhet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 maj 2013, dnr 13-511/2998.
Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsnämnd beslutade i sin budget för 2012 om en försöksverksamhet under 16 månader med lördagsöppen ungdomsmottagning för att ytterligare öka tillgängligheten till mottagningarna. Stockholms läns landsting ersatte Stockholms stad/ utbildningsnämnden för anställning av barnmorska vid ungdomsmottagningen under försöksperioden. För kostnaderna för kurator ansvarar kommunen. Under lördagsöppet uppskattades kostnaderna för kurator till 250000 kronor för hela försöksperioden på 16 månader till och med augusti 2013.
Stockholms läns landsting har beslutat att satsa ytterligare på lördagsöppen ungdomsmottagning och har avsatt medel för detta resterande del av 2013 och även för 2014.
Kostnaderna för kurator under perioden september – december 2013 beräknas till 100000 kronor.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa och Stockholms läns landsting.
1. Utbildningsnämnden godkänner delvis utbildningsförvaltningens förslag till beslut.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att i bokslut 2013 återredovisa de avsatta medel som ej används under hösten 2013.
Utbildningsnämnden anför därutöver följande:
Stockholms välskötta ekonomi möjliggör att Alliansen kan satsa extra på unga stockholmares utbildning och framtid. Att säkerställa bra tillgång till it och moderna verktyg i skolan bidrar till att ge varje elev en god grund för fortsatta studier och framtida jobbmöjligheter. Stockholm ligger idag i framkant när det gäller datorvana och kompetens, det ska vi fortsätta med.
Stockholm skolor ska erbjuda eleverna den bästa undervisningen. Fler elevdatorer i gymnasieskolan gör skillnad för lärandet. Det ökar möjligheterna för ett bättre och mer individualiserat stöd till varje elev. En bärbar dator till varje gymnasieelev kan därför, om de används på ett för undervisningen anpassat sätt, fungera som ett av flera verktyg för att ge mer jämlika förutsättningar för våra elever. Att ge lika förutsättningar i dagens och morgondagens samhälle är grundpelaren i vår skolpolitik. IT är inte längre något vi kan välja bort – då måste skolan ge alla elever lika möjligheter att ta del i utvecklingen.
1:1-satsningen är således inte främst ett IT-projekt, utan i huvudsak ett skolutvecklingsprojekt som skapar nya förutsättningar för både lärare och elever genom en bättre IT-standard. Huvudmålen i satsningen är att öka elevernas måluppfyllelse, att IT ska vara ett naturligt redskap i lärandet, att öka lusten att lära hos eleverna, att utveckla arbetsformer, metoder och innehåll samt att öka samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och vårdnadshavare. Det är därför av stor vikt att satsningen genomförs på ett sätt som kommer elevernas kunskapsutveckling till gagn och att införandet är noggrant planerat.
Det är angeläget att alla elever får ta del av satsningen. 1:1-satsningen ska därför införas i stadens gymnasieskolor så snart som möjligt. Förberedelsearbetet tillsammans med skolorna måste därför accelereras, och leveransen ut till skolorna tidigareläggas, där så är möjligt.
Nämnden förväntar sig att få regelbunden uppföljning om hur genomförandeprojektet fortlöper. Förvaltningen ska därför återredovisa pengarna i årsbokslutet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27maj 2013, dnr 13-007/2302.
Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att fördela extra resurser till utbildningsnämnden till förmån för elevdatorer. Förslaget innebär att schablonen inom gymnasieskolan höjs. För fristående huvudmän höjs programpengen med 1603 kronor/elev. För kommunala gymnasieskolor finansieras ett införandeprojekt och programpengen höjs för berörda skolor.
Ärendet har beretts inom förvaltningens tillhandahållaravdelning i samarbete med gymnasieavdelningen samt administrativa avdelningen.
Utbildningsnämnden fördelar extra resurser till gymnasieskola i egen samt fristående regi enligt förslag.
Ordföranden Lotta Edholm (FP), ledamoten Markus Nordström (M), tjänstgörande ersättaren Linnea Cedergren (C) och ersättaren Ella Bohlin framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Jan Valeskog m.fl. (S), Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Det är utmärkt att datorer används fullt ut på stadens gymnasieskolor och av alla elever. Det är dock starkt oroväckande att supporten från Volvo It inte har fungerat och fungerar så undermåligt att detta kan bli ett hinder för en effektiv användning av datorerna.
Det är också ett problem om gymnasieskolorna, som generellt har stora ekonomiska problem i Stockholm, upplever att ekonomiska tillskott sker för datorer till gymnasieeleverna, men att resurserna för lärarpersonal årligen urholkas med resultatet att undervisningsgrupperna blir allt större och undervisningskvaliteten påverkas negativt.
Allt för många projektet av det här slaget har haft slagsida mot att handla om tekniken för teknikens skull och därför är det glädjande att staden nu har en bra handlingsplan för IT i undervisningen att luta sig mot. Miljöpartiet ser utan tvekan positivt på att eleverna får tillgång till den moderna utrustning som borde vara en självklarhet i dagens skola, men vill samtidigt betona att datorer eller annan teknik i skolan alltid måste sättas i sitt pedagogiska sammanhang.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr: 325-577/2013.
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 maj 2013, dnr 13-030/2440.
Utbildningsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått socialnämndens förslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård för barn och ungdomar.
Utbildningsförvaltningen instämmer i stort i det reviderade förslaget till riktlinjer.
Av de föreslagna riktlinjerna framgår att den avlämnande skolan vid en familjehemsplacering generellt ska ta fram en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram så att elevens behov av utbildning kan beskrivas inför en placering.
Av skollag och Skolverkets allmänna råd framgår när, hur och under vilka former ett åtgärdsprogram ska och kan utarbetas. Utredning och åtgärdsprogram är relaterade till att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Det är således inte möjligt att av andra skäl utreda och utarbeta åtgärdsprogram, enligt skollagens nuvarande lydelse. Enligt förvaltningens mening behöver därför dessa delar i de föreslagna riktlinjerna utgå och hänvisning istället göras till stödmaterialet för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan som just nu uppdateras. Av stödmaterialet framgår till exempel uppdrag och ansvar med hänvisning till gällande lagstiftning. Det kommer också att framgå vilka dokument skolan har och eventuellt kan överlämna till en ny skola.
Att elevers övergång till en ny skola vid bland annat familjehemsplaceringar blir så bra som möjligt och att elevens skolgång inte avbryts är mycket viktigt. Detta har också uppmärksammats i utredningen ”Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning”, SOU 2012:76.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med grundskole- och gymnasieavdelningarna.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) och ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkanden mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jan Valeskog m.fl. (S) och Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
att därutöver tillägga följande.
Det är ett framsteg att nu reviderade riktlinjer tas fram när det gäller familjehemsvård av barn och ungdomar och vi ansluter oss i huvudsak till de kloka synpunkter som utbildningsförvaltningen tagit fram.
Vi vill dock särskilt lyfta att förslaget ska tas fram utifrån Barnkonventionens artikel 12, som inte är nämnd i texten. Den handlar inte bara om barns och ungdomars rätt att bli hörda, utan även att de, utifrån ålder och mognad, också har rätt till ett inflytande när det gäller förhållanden som påverkar deras liv. Detta måste även gälla om det skulle bli aktuellt med ett skolbyte. Här måste tas hänsyn till valfriheten när det gäller rätten att välja skola.
Utbildningsförvaltningen har invändningar emot förslaget att ett åtgärdsprogram ska tas fram om en elev som byter hem också behöver byta skola. Vi respekterar lagens skrivningar när det gäller vem som ska besluta om en åtgärdsplan ska skrivas, men vill ändå peka på vikten av att den mottagande skolan får den information skolan behöver, för att kunna göra ett bra jobb, vare sig eleven anses behöva särskilt stöd eller inte. Och den informationen behöver inte ens alltid vara skriftlig. Här blir det också mycket viktigt att eleven och vårdnadshavaren får säga sitt.
Barn som växer upp i samhällsvård riskerar som grupp en ogynnsam utveckling över tid. Som grupp har dessa barn mycket höga risker för självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap.
Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Det har visat sig att skolmisslyckanden är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma utveckling. Omvänt har frånvaron av skolmisslyckanden visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling.
Placerade barn, trots normalbegåvning, underpresterar ofta i skolan. De placerade barnen har som grupp väsentligt lägre utbildningsnivå vid vuxen ålder än andra jämnåriga, oavsett längden på placeringen, deras ålder vid placeringen eller placeringsformen.
När samhället gjort bedömningen och fattat beslut om att dessa barn inte kan leva med sina vårdnadshavare har samhället tagit på sig ett särskilt ansvar för dessa barn. Mot bakgrund av detta måste socialnämnden och utbildningsnämnden i Stockholm stad gemensamt säkra de placerade barnens rätt till utbildning.
Enlig 29 kap. 13§ skollagen ska huvudmannen för skolan samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att falla illa. Socialtjänsten ska vara aktiv för att få fram de underlag som behövs. I utredningen behöver socialtjänsten inhämta relevant information om barnets skolsituation. I de fall barnets rätt till utbildning eftersatts behöver skolan kartlägga barnets kunskapsutveckling, inlärningsmässiga förutsättningar och eventuella behov av särskilt stöd. Flera kommuner genomför därför en pedagogisk utredning i samband med utredningen för att synliggöra kunskapsluckor och kartlägga elevens förutsättningar för lärande. Exempel på detta är Skolfam en modell som används på flera orter i Sverige.
Den avlämnande skolan behöver idag se till att det finns dokumentation om elevens skolgång som individuell utvecklingsplan, skriftliga omdömen, betyg, eventuella utredningar och åtgärdsprogram.
Allt detta framgår av och har stöd i Socialstyrelsens och Skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar, som nyligen utkommit.
Mot bakgrund av det som nu sagts stödjer vi att det av riktlinjerna ska framgå att den avlämnande skolan vid en familjehemsplacering generellt ska ta fram en pedagogisk utredning och ett åtgärdsprogram så att elevens behov av utbildning kan beskrivas inför en placering.
I motsats till förslaget till beslut föreslår vi att dessa delar i de föreslagna riktlinjerna ska kvarstå.
Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och förslag.
2. Utbildningsnämnden antar från och med år 2014 Kommunförbundets Stockholms län förslag till gemensamma tilläggsbelopp för Stockholms läns gymnasieskolor.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 maj 2013, dnr 13-126/2948.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden antar Kommunförbundets Stockholms län (KSL) förslag till gemensamma tilläggsbelopp för Stockholms läns gymnasieskolor från och med 2014. Förvaltningen har dock några synpunkter på de begrepp som används i rekommendationen från KSL.
Ärendet har beretts förvaltningens tillhandahållaravdelning. Samråd med Rådet för funktionsfrågor har skett.
Vice ordförande Jan Valeskog, ledamöterna Per Olsson (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S), Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
att föreslå att den länsgemensamma programpengen ska innehålla en socioekonomisk fördelning.
att därutöver anföra.
Vi understryker vikten av ett gemensamt pengsystem som möjliggör för skolor, oavsett vart i länet de ligger, att ge sina elever den bästa utbildningen och det stöd som krävs för att eleven ska nå målen med sin utbildning. Detta ska självklart gälla oavsett vilka eleverna är och varifrån de kommer. Av den anledningen menar vi att ett måste finnas en socioekonomisk fördelning inom samverkansavtalet och den länsgemensamma programpengen. Avsaknaden av detta och det faktum att inga ersättningar för nivå A och B utgår, leder till att de skolor som arbetar med stor andel elever med mindre, men dock behov av särskilt stöd, att drabbas negativt.
Små undervisningsgrupper och stora stödbehov sammanfaller ofta för skolor som ligger i mindre socialt starka områden och/eller områden långt ut i länet. Det medför, med dagens system, dålig ekonomi i skolor där resurserna behövs som mest.
Vi kan inte se att förvaltningens kritik mot KSLs rekommendationer gällande ”indelning av grader av svårigheter” är relevant. KSLs indelning kan knappast påstås vara en beskrivning av elevens problematik eller funktionsnedsättning utan snarare utgående just från elevens ”stödbehov”. Dessutom är den för utomstående tämligen pedagogisk och lättbegriplig, även mer tydlig än de kriterier som utbildningsnämnden tidigare godkände för grundskolan i Stockholm.
Svar på rekommendation från Kommunförbundet i Stockholms Län, KSL.
1. Utbildningsnämnden antar rekommendationen från Kommunförbundet Stockholms län om överenskommelse mellan länets kommuner om kostnadsfördelning för särskild undervisning vid sjukhus.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 24 maj 2013, dnr 13-126/2950.
Elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete ska erbjudas särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande institution.
Tre kommuner i länet bedriver särskild undervisning vid sjukhus, även kallat sjukhusskola. Det är Stockholms stad, Solna stad och Huddinge kommun. En statlig utredning har visat att de flesta av kommunerna som anordnar sjukhusundervisning anser att de inte får full täckning för sina kostnader genom statsbidraget.
KSL har tagit fram ett förslag på kostnadsfördelning i Stockholms län för den resterande kostnaden, utöver statsbidraget, för särskild undervisning på sjukhus.
Förslaget innebär att den totala årskostnaden utöver statsbidraget delas lika mellan länets 26 kommuner utifrån antal folkbokförda barn i åldern 7-18 år.
Ärendet har beretts inom förvaltningens gymnasieavdelning i samarbete med grundskoleavdelningen och tillhandahållaravdelningen.
Följande skrivelser lämnades in till utbildningsnämnden:
Skrivelse från Lotta Edholm (FP), Markus Nordström (M), Linnea Cedergren (C) och Ella Bohlin (KD) rörande höj ambitionerna för simkunnigheten.
Skrivelse från Jan Valeskog (S) om förvaltningens hantering och rutiner för olämplig lärarpersonal på skolorna i Stockholm.
Skrivelse från Jan Valeskog (S) om antal klasser, 1-2, som har elevgrupper på fler än 25 elever i Stockholm.
Skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) rörande oroligheterna i Stockholms stad och skolornas påverkan av detta.
Skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) rörande nedläggning av JBs fristående gymnasieskolor.
Skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) rörande medborgardialog.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningens för beredning.
Utbildningsdirektören rapporterade om att det inkommit en skrivelse från Kommunförbundet Stockholms Län, KSL, angående programpengar. KSL föreslår att programpengen räknas upp med 2,3 %. Därtill har KSL gett sitt kansli i uppdrag att se över samverkansavtalet så att det ska ske en automatisk uppräkning.
Fråga från tjänstgörande lersättaren Monzer Dia om vad som händer med Enskedefältet. Förvaltningen rapporterade om hur läget.