Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2012-05-10
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 3/2012 från nämndens sammanträde 2012-04-19, som justerats 2012-05-07.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av stadsarkivariens delegationsbeslut
c) Anmälan av protokoll från Rådet för Funktionshinderfrågor, 2012-04-12
d) Anmälan av protokoll från Stockholms Konstråd 2012-03-27
e) Anmälan av beslut om stöd ur fonden Innovativ Kultur
f) Anmälan av beslut om ateljéstöd 2012-2014
Dnr: 1.2-7990/12
1. att godkänna Stadsarkivets förslag till tertialrapport
2. att tillstyrka en omslutningsförändring om 4,1 mnkr
3. att tillstyrka en budgetjustering på 0,7 mnkr
4. att överlämna rapporten till Kommunstyrelsen
Sammanfattning
Stadens nämnder ska lämna tertialrapport som en del av den löpande uppföljningen som Kommunstyrelsen har ansvarat för. Stadsarkivets rapport för första tertialet 2012 har upprättats efter anvisningar från Stadsledningskontoret.
Ärendets beredning
Stadsarkivets tertialrapport 1 2012 har behandlats vid sammanträde med Arkivutskottet den 10 maj 2012 och i Stadsarkivets förvaltningsgrupp den 8 maj 2012.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det är en glädje att ta del av Stadsarkivets tertialrapport och se hur väl arkivet fortsätter att fullfölja och även överträffa sina mål och uppdrag, inte minst kring det viktiga digitaliseringsarbetet. Det är givetvis angeläget att arkivet kan fullfölja handläggningen av ärenden i socialtjänstens arkiv, kopplade till Vanvårdsutredningen, eftersom denna handläggning är av största betydelse för de enskilda berörda.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi noterar med glädje att Stadsarkivet upprätthållhåller en god, levande och planenlig verksamhet och att budgeten är i god balans. Vi hoppas att de styrande i Stadshuset förstår hur viktig denna verksamhet är, att de framöver kan ge något högre bidrag och att den nu begärda omslutningsförändringen och budgetjusteringen godkänns. Vi ser det som angeläget att medelsökningen på 0,7 mnkr beviljas eftersom de ökade kostnaderna kan hänföras till service åt dem som i anslutning till vanvårdsutredningen söker ersättning från staten.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr: 1.1/2325/2012
1. att godkänna tertialrapport 1 för 2012 och överlämna rapporten med bilagor till kommunstyrelsen för beslut,
2. att besluta om omslutningsförändringar på 30,4 mnkr och anmäla detta till kommunstyrelsen,
3. att justera och fastställa indikatorerna för:Andel identifierade sårbarheter som styrelse/nämnd avser förebygga eller minimera under året.Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid.Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare.Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete.
Tertialrapporterna med helårsprognos är en del av den löpande uppföljningen. Uppföljningen baseras i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål. Nämnden redogör i tertialrapporten för uppnådda resultat och analys av verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen. Tertialrapporten har tagits fram i enlighet med anvisningar från SLK i ILS-webb. Rapportering till SLK sker i webben.
Ärendet har handlagts av ekonomistaben i samarbete med verksamhetsavdelningarna. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 4 maj 2012.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
- att målet avseende Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid höjs till minst 50 % med hänvisning till den borgerliga majoritetens budget 2012 där det i inledningen står ” Som arbetsgivare ska staden vara ansvarstagande, med tydliga program för de som vill utvecklas. För de som idag har ofrivillig deltid och vill arbeta mer ska heltid erbjudas.”
- att hemställa att förvaltningen tillskjuts medel från Central medelsreserv som kompensation för minskade intäkter i form av entréavgifter för stadsmuseet och medeltidsmuseet som uteblivit.
- att därutöver anföra följande:
Vi tackar förvaltningen för redovisningen och ett gott arbete hittills under 2012. De flesta av förvaltningens verksamheter visar prov på goda resultat trots de otillräckliga förutsättningarna som förvaltningen har till sitt förfogande för att nå de höga och viktiga ambitionerna.
Ett exempel är just det orealistiska intäktskrav som satts avseende entréavgifterna för stadsmuseet och medeltidsmuseet. Den borgerligt förda politiken visar att för snäva budgetramar och s.k. affärsplaner även är svår för stadens förvaltningar att leva upp till. Likväl som det var för Barnpalatset på Riddarholmen.
Reservation
Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Tertialrapporten för kulturförvaltningen ger många positiva besked om hur kulturlivet i Stockholm utvecklas.
Det är glädjande att både kulturnatten och vårsalongen återigen slagit publikrekord och att Stockholms stadsmuseum ser ut att gå ett mycket gott publikår till mötes. Under årets första tertial har både biblioteksplanen och strukturplanen antagits av kommunfullmäktige respektive kulturnämnden vilket borgar för ett fortsatt utvecklingsarbete på biblioteken. På många håll inom förvaltningen pågår ett spännande digitaliseringsarbete – på såväl Stadsmuseet, Kulturhuset som Liljevalchs – både i form av att öka åtkomsten av internet och att föra ut verksamheten och samlingarna på internet.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
I tertialrapporten anses att kulturnämnden uppfyller samtliga mål, varav de flesta inte är relevanta för kulturnämnden. Att ange att målet ”Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande” uppfylls genom förvaltningens 30 sommarjobb verkar vara en meningslös uppgift. Att uppfylla målet ”En klimatsmart kultur bidrar och inspirerar till en hållbar livsmiljö” genom att man planerar att byta ut några bilar mot miljöbilar förefaller inte heller så offensivt.
Trots att alla avdelningar på förvaltningen gör ett mycket bra arbete, måste vi framhålla att det är långt kvar till uppfyllelse av alla nämndens egna mål. Det är också långt kvar till att ”alla stockholmare och besökare har tillgång till och deltar på lika villkor i samhällets gemenskap”. Tvärtom växer den kulturella segregationen i vår stad.
Stadens redovisningssystem bör omarbetas från att tvinga alla nämnder att förhålla sig till dessa svepande politiska mål och i stället ge möjlighet till redovisningar av relevanta fakta från varje del av nämndens verksamsamhetsområde.
Dnr: 1.1/1742/2012
- att uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag ang utlånad lös konst
I förvaltningens kommentar konstateras: “Att åtgärda brister i hanteringen under 1900-talet till idag krävs antingen omprioriteringar av uppdraget eller väsentligt utökade resurser”
Med anledning av detta uppdras åt förvaltningen att efter beredning återkomma till nämnden med presentation av konsekvenserna av respektive alternativ,d.v.s. vilka omprioriteringar alternativt ytterligare ekonomiska resurser skulle krävas för att åtgärda tidigare brister i hanteringen av utlånad lös konst.
Revisorerna för kulturnämnden har avslutat revisionen av nämndens verksamhet avseende kulturförvaltningen under år 2011. Revisionskontorets granskning av kulturförvaltningens verksamhet har visat att kulturnämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat är tillfredställande. Revisionskontoret bedömer att nämnden under år 2011 nått kommunfullmäktiges mål för verksamheten och att nämnden i huvudsak har uppnått sina mål.
Sammanfattningsvis bedömer revisionskontoret att kulturnämndens styrning,
uppföljning och kontroll av kulturförvaltningens verksamhet är tillräcklig, men att det finns områden som bör utvecklas. Förvaltningen anser att bedömningen är riktig och de områden revisionen pekar på är under utveckling verksamhetsåret 2012. Förvaltningens kommentarer finns under respektive rubrik.
Revisionskontoret anser sammanfattningsvis att bokslut och räkenskaper för år 2011 är rättvisande. Förvaltningen uppskattar den goda bedömningen.
Ärendet har beretts av kulturförvaltningens administrativa stab.
Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubrik BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Anna Greta Leijon m.fl. (S).
Dnr: 1.1/1178/2012
Kulturnämnden beslutar att remissvaret godkänns.
I en motion till kommunfullmäktige, med remisstid 2012-05-15, föreslår Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP) att staden undersöker möjligheten att bryta kontraktet med SF Bio i förtid, att staden förbereder ny driftform för att motverka monopolsituationen på Stockholms biografmarknad och därigenom stärka utbudet av smal kvalitetsfilm och att resurser fördelas så att genomförandet kan möjliggöras.
Kulturförvaltningen konstaterar att genom det treåriga samarbetsavtalet med SF Bio tillförsäkras Kulturhusets besökare ett avsevärt mycket större utbud av kvalitetsfilm än tidigare. Enligt planerna ska Kulturhuset i egen regi presentera eller initiera minst 100 filmvisningar, utöver de cirka 900 som SF Bio planerar att genomföra varje år. Stockholms stads juridiska avdelning konstaterar att innevarande avtal inte kan sägas upp i förtid såvida inte speciella omständigheter föreligger i enlighet med gällande hyreslag.
Programutbudet har varit av hög kvalitet och i linje med samarbetsavtalet. Avtalet möjliggör att Kulturhusets tilldelade resurser används på ett ändamålsenligt sätt för dess breda verksamhet. Sammantaget ser därför inte kulturförvaltningen någon anledning att bryta samarbetsavtalet med SF Bio.
Kulturförvaltningen avstyrker motionens förslag.
Ärendet har beretts inom Kulturhuset.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att tillstyrka motionen,
Som anförs i kulturförvaltningens remissvar har samarbetsavtalet mellan Kulturhuset och SF på flera sätt inneburit en positiv utveckling för Klarabiografen. Bion har idag fler besökare och visar fler filmer idag än under tiden före avtalet. Det är självklart positivt för stockholmarna att 900 visningar av kvalitetsfilm nu kan erbjudas på Klarabiografen.
Men de grundläggande problemen som anförs i motionen kvarstår: SF bidrar för det första inte till att utöka bredden i Stockholms filmutbud eftersom de filmer som visas på Klarabion parallellt går på andra biografer i staden. Och för det andra innebär valet av SF som samarbetspartner att staden på ett olyckligt sätt aktivt medverkar till att befästa den olyckliga monopolsituationen på biografområdet i Stockholm.
Motionen anger två förslag på lösningar på båda dessa problem. Dessa lösningar innebär inte någon inskränkning av de positiva effekter som samarbetsavtalet med SF har inneburit. Såväl staden som en mindre extern aktör kan självklart erbjuda lika många visningar som SF. Med stor säkerhet skulle en annan aktör kunna bredda utbudet.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 1.1/1179/2012
I motion av Mats Berglund (MP) om avpolitisering av stödet till Nobelmuseet föreslår motionären att Kommunfullmäktige beslutar att stödet till Nobelsmuseet avpolitiseras och istället förs in i det ordinarie kulturstödssystemet.
Inom staden hanterades stödet till Nobelmuseet av kommunstyrelsen under perioden 2003-2007. I stadens budget 2007 angavs att kulturnämnden skulle handlägga ärendet för beslut i kommunstyrelsen. I budget 2008 överförs 10,0 mnkr för bidrag till Nobelsmuseet från Central medelsreserv till kulturnämnden. Sedan dess har förvaltningen hanterat stödet till Nobelmuseet inom ramen för Verksamhetsstöd. Museet har haft en särställning i beredningen hos kulturförvaltningen baserad på överenskommelsen från 2001 mellan dåvarande finansborgarrådet Carl Cederschiöld och dåvarande kulturminister Marita Ulvskog.
Inför 2013 upphör den särskilda stödformen Verksamhetsstöd och ersätts med det av kulturnämnden beslutade stödsystemet Kulturstöd och Utvecklingsstöd, Dnr:1.1/3248/2011. Verksamheter som tidigare haft verksamhetsstöd och som har en omfattande programverksamhet uppmanas nu att komma in med sina ansökningar inför 2013 och kommer att bedömas utifrån de nu gällande riktlinjerna för kulturstöd. Förvaltningen handlägger Nobelmuseets ansökan inom ramen för kulturstödet och tar hänsyn till överenskommelsen från 2003.
Ärendet har beretts av Kulturstrategiska staben.
Nu har det gått ett decennium sedan dåvarande finansborgarråd och dåvarande kulturminister enades om att stödja Nobelstiftelsen med en årlig summa på c:a tio miljoner kronor för att etablera ett Nobelprismuseum i Stockholms innerstad. Museet är idag väl etablerat, det har en väl fungerande verksamhet och en vackert och pedagogiskt utformad basutställning. Det finns idag också långt gångna planer på en flytt och expansion i nybyggda lokaler i parken bakom Nationalmuseum. Man har således haft god tid på sig att anpassa sin verksamhet till en budget som inte är starkt beroende av offentliga bidrag.
Tio miljoner kronor, som är den årliga stödsumman till Nobelstiftelsen, är ett mycket högt belopp. Det är mer än vad någon annan verksamhet får genom kulturnämndens stödsystem. Stödet är politiskt styrt och regleras genom den borgerliga majoritetens budget för kulturnämnden. Även om någon summa inte anges i budget för 2012, så har ingen förändring skett sedan nivån på stödet senast angavs i stadens budget för 2010.
Det här är en ordning som bör omprövas. Den tio år gamla överenskommelsen – som inte finns nedskriven – har idag blivit obsolet. Stadens kulturstöd bör fördelas i konkurrens mellan relevanta och angelägna verksamheter.
Dnr: 1.1/1715/2012
Kulturnämnden beslutar att remissvaret godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen.
Kulturförvaltningen och Stockholms stadsarkiv har tagit del av remissen
”Förslag till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholmsregionen”. Förvaltningen och stadsarkivet ser generellt positivt på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholmsregionen då den möter de regionala utvecklingsfrågorna inom kulturella och kreativa näringar på ett relevant sätt.
Ärendet är berett av kulturförvaltningen, kulturstrategiska staben i samråd med Stockholms stadsarkiv.
Det är bra med en gemensam regional handlingsplan för kultur. Det finns en rad konkreta områden där regionen kan göra gemensamma insatser, t.ex. Filmregion Stockholm-Mälardalen, där Stockholms stad skulle kunna göra en större insats.
I planen föreslås ett regionalt resurscentrum för innovativ kultur, med utgångspunkt i Stockholms stads satsning Innovativ kultur. Vi anser att denna modell för kulturstöd inte utvärderats tillfredställande och därför inte ska bilda modell för liknande projekt i regionen.
Vi konstaterar dock att det bland åtta angivna områden som sägs spegla kulturbehoven inom regionen inte nämns något om konst eller konstnärer. Konstnärsnämnden har i dagarna publicerat antologin ”Konstnären och kulturnäringarna” där en rad forskare och konstnärer problematiserar frågan om de kreativa näringarna och deras relation till kultur och konst. Man slår fast att konst och kultur inte är en servicenäring bland andra och att konstnären är en unik del i ett system, inte en kugge i ett maskineri. Många erfarenheter från olika länder visar att satsningar på ”kreativa näringar” inte nödvändigtvis gynnar konsten och att konstnärerna och deras publik kan bli förlorarna vid en ensidig betoning av kulturens näringsaspekt.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Kulturförvaltningen har i allt väsentligt lyft fram både möjligheter och utmaningar som Stockholmsregionen står inför, i den fortsatta utvecklingen av kulturella och kreativa näringar som förslaget till handlingsplanen tar fasta på.
Vi Socialdemokrater vill härutöver poängtera vikten av att inte tumma på kontrollen avseende konsult- och administrationskostnader i den fortsatta utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Annars är risken stor att dessa kostnader äter upp en stor del av de framtida satsningarna i förhållande till själva kulturutövandet.
Som all annan verksamhet i staden bör det fortsatta arbetet noga utvärderas, så att det ger mesta möjliga utbud och involverar fler Stockholmare i stadens kulturliv, i såväl innerstaden som ytterstaden.
Dnr: 1.1/1880/2012
Kulturnämnden beslutar att rapporten godkänns.
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av kultur- och fastighetsborgarrådet, redovisar kulturförvaltningens och kulturnämndens roll i uppbyggnaden av barnkulturhuset Palatset till vilket kulturnämnden bidragit med totalt 9,7 mnkr mellan 2008 och 2011. Förvaltningen konstaterar att projektet, som presenterats som i huvudsak finansierat av egna och privata intäkter, inte fick den finansiering som verksamheten krävde efter invigningen i oktober 2011. I samband med konkursutbrottet den 17 januari 2012 fastställde konkursförvaltaren en brist på 28,2 mnkr.
Rapporten visar att kulturförvaltningen haft en fortlöpande dialog med projektägaren och kontinuerligt begärt in kompletteringar av ansökningar och redovisningar. Samråd har i övrigt skett med ett antal involverade bidragsgivande kulturaktörer, företag och organisationer. Rapporten bygger delvis på denna diskussion.
Bland lärdomar nämner rapporten vikten av gemensamma samråd mellan bidragsgivare och projektägare, nödvändigheten av verklighetsförankrade affärsplaner, samt stärkt kompetens inom kulturförvaltningen för att bedöma stora kulturprojekt med komplex kostnads- och intäktsbild.
Rapporten har utarbetats inom kulturförvaltningens administrativa stab.
- att uppdra åt kulturförvaltningen att ta fram en oberoende granskning med en total redovisning av de ekonomiska faktorerna
- att därutöver anföra
Vi välkomnar den utförliga rapporten om kontakterna mellan kulturförvaltningen och ledningen för Palatset. Vi instämmer också i slutsatserna att det finns lärdomar att göra beträffande fler gemensamma samråd, nödvändigheten av verklighetsförankrade affärsplaner och eventuellt stärkt kompetens inom förvaltningen på detta område.
Vi vill också framhålla att vi ser en brist i den knapphändiga information som nämnden fått ta del av. Alla de kontakter som förekommit mellan förvaltningen och Palatset har i mycket ringa utsträckning refererats för nämnden inför besluten om bidrag. Oppositionen ordnade på eget initiativ ett möte med Palatsets ledning under våren 2011 och fick då för första gången ta del av mer detaljerade planer t.ex. kostnadsnivån för besökare.
Vi anser att det är viktigt att också få en redovisning av vilka kontakter med Palatset som tagits på politisk nivå av majoriteten, vilket bör ingå i en oberoende granskning.
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak godkänna rapporten
- att uppdra åt kulturförvaltningen att omgående stärka upp sin kompetens för att möta utvecklingen mot allt fler storskaliga projekt med nya samarbetskonstellationer och finansieringsmodeller.
- att därutöver anföra följande.
Inte bara kulturförvaltningen utan staden som sådan behöver stärka upp sin kompetens för att möta framtida produktionsmiljöer och verksamheter där flera aktörer såsom offentliga och privata ingår komplexa och affärsmässiga avtal och partnerskap.
Förvaltningen lyfter fram viktiga lärdomar i sin rapport där bl.a. större fokus bör läggas på oberoende externa kompetenser i förstudiearbetet, affärsplaner och långsiktighet gällande driftbudget.
Vi kan inte nog understryka vikten av kulturförvaltningens analyser och lärdomar i samband med utvärderingen av fiaskot som satsningen på Barnpalatset i slutändan resulterade i. Vi avstyrker därför förslaget att lägga över ansvaret på den referensgrupp som ska tillsättas 2012 inom ramen för stödet till det fria kulturlivet. Särskild kompetens behövs för det.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag till beslut.
Förvaltningen har på uppdrag av kulturnämndens ordförande gjort en uppföljning av Stockholms stads förehavanden angående Palatset med bakgrund av dess konkurs.
Av uppföljningen framgår att Palatset hade stöd för sin idé och sitt projekt från ett flertal olika finansiärer och intressenter, såväl privata som offentliga: Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Statens kulturråd, Natur & Kultur, Norstedts, Allmänna arvsfonden, Statens Fastighetsverk, Postkodlotteriet m.fl.
Denna breda och blandade uppslutning utgjorde självklart en tillgång för Palatsets förverkligande men ställde samtidigt höga krav på samordning mellan de olika finansiärerna/intressenterna. Av uppföljningen framgår att kulturförvaltningen gjorde regelbundna avstämningar med Palatset gällande stadens engagemang men att det hade varit förtjänstfullt att ha mer kontakt med övriga finansiärer/intressenter och Palatset i organiserade former.
Förvaltningen pekar i uppföljningen även på vikten av att nyetableringar av större verksamheter bör ske organiskt, det vill säga börja i en mindre skala för att sedan växa.
Både kommunikationen mellan finansiärerna/intressenterna samt påpekandet om försiktighet vid storskaliga projekt är lärdomar för staden att dra med bakgrund av Palatset. Lärdomarna från Palatset kommer att vara viktiga för stadens agerande i framtida engagemang i det fria kulturlivet då många aktörer är inblandade.
Särskilt är sådana erfarenheter och lärdomar viktiga med en kulturpolitik som inser att en förutsättning för kulturlivets tillväxt är att fler aktörer än de offentliga är med och bidrar.
Dnr: 1.1/968/2012
Kulturnämnden beslutar att svaret på skrivelsen godkänns med hänvisning till rapporten” Uppföljning av Palatset” (Dnr: 1.1/1880/2012) som kulturförvaltningen lagt fram till kulturnämnden den 10 maj 2012.
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av kultur- och fastighetsborgarrådet, redovisar kulturförvaltningens roll i uppbyggnaden av barnkulturhuset Palatset till vilket kulturnämnden bidragit med totalt 9,7 mnkr mellan 2008 och 2011. Förvaltningen konstaterar att projektet, som presenterats som i huvudsak finansierat av egna och privata intäkter, inte fick den finansiering som verksamheten krävde efter invigningen. I samband med konkursutbrottet den 17 januari 2012 fastställde konkursförvaltaren en brist på 28,2 mnkr.
Rapporten visar att kulturförvaltningen haft en fortlöpande dialog med projektägaren och kontinuerligt begärt in kompletteringar av ansökningar och redovisningar. Samråd har i övrigt skett med ett antal involverade bidragsgivande kulturaktörer, företag och organisationer.
Ärendet har beretts inom Administrativa staben
Dnr: 4.1/1719/2012
Kulturnämnden beslutar att avstyrka detaljplaneförslaget med hänvisning till den negativa påverkan på kulturhistoriskt värdefulla miljöer och bebyggelse som förslaget innebär.
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär etablering av skola, kontorsarbetsplatser och bostäder inom rubricerade fastigheter. Ett genomförande av planförslaget förutsätter rivning av kulturhistoriskt värdefulla delar, omfattande ändring av interiörer och påbyggnad av två byggnader samt borttagande av biografen Astorias fasad mot gata. Kulturförvaltningen anser att det är möjligt att inrymma bostäder, kontor och skola inom kvarteret under förutsättning att hänsyn tas till kulturhistoriska värden. Kulturförvaltningen anser dock med hänvisning till den negativa påverkan på stadsbilden, kulturhistoriskt värdefulla miljöer och bebyggelse som förslaget innebär att detaljplaneförslaget bör avstyrkas i sin helhet.
Ärendet har handlagts av stadsmuseets kulturmiljöenhet.
Stadsbyggnadskontoret har goda intentioner i det upprättade detaljplaneförslaget för kvarteret Riddaren där både bostäder, kontorsarbetsplatser och skola inryms.
Vi instämmer dock med kulturförvaltningen som anser att detaljplaneförslaget i sin nuvarande utformning får för stor negativ påverkan på kulturhistoriska värdefulla miljöer och bebyggelser i stadsbilden.
Vi ser fram emot nytt omarbetat detaljplaneförslag som tar hänsyn till byggnadernas ursprungliga karaktärer och förvaltar Stockholms kulturhistoriska värden och skönhet så som beslutats ÖP 2010.
Dnr: 1.1/1266/2011
Kulturnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande.
Svar på skrivelse från Madeleine Sjöstedt (FP) och Ariane Bucquet Pousette m. fl. (M) om att uppdra till kulturförvaltningen att arrangera en ljusfestival i Stockholm. Motionärerna menar att en stad i mörker är trist och att det finns flera festivaler runt om i Sverige och utomlands som visar den moderna teknikens sprängkraft och förmåga att med ljus levandegöra en stad. Som exempel lyfts fram Prag, Paris och Uppsala där byggnader och topografi används som scenografi för slagkraftiga och överraskande ljussättningar.
Kulturförvaltningen ställer sig positiv till en ljusfestival i Stockholm och ger i sitt svar ytterligare exempel i Europa. Förvaltningen har även gått igenom ett antal idéer och förslag som tidigare inkommit till staden och konstaterar att det finns gott om underlag för en lyckad ljusfestival.
Kulturförvaltningen bedömer att en publikt och internationellt uppmärksammad ljusfestival i Stockholm kommer att kosta ca 10-12 miljoner kronor och att finansieringen från stadens sida bör ligga kring minst 5 miljoner kr med extern finansiering av resterande medel. En ljusfestival av detta slag bör också genomföras i nära samarbete med bl.a. Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Stockholm Visitors board m fl.
Ärendet har beretts kulturförvaltningens evenemangsavdelning.
- att tillstyrka förvaltningens tjänsteutlåtande som väl beskriver möjligheterna att genomföra en ljusfestival
- att förutsättningar för ett genomförande är att medel tillförs utöver nuvarande budgetram i enlighet med de uppskattade kostnader som redovisas tjänsteutlåtandet
Förvaltningen gör bedömningen att goda förutsättningar finns för ett samarbete med intressenter och partners, dock menar vi Socialdemokrater att staden måste ta ett tydligare ansvar för en verklighetsförankrad och hållbar affärsplan samt en realistisk budget i ärendet.
Kulturförvaltningen ger i sitt tjänsteutlåtande flera goda exempel på ljusfestivaler runtom i Europa och vilken betydelse de har för de städer i vilka de äger rum. Förutom att ha kulturpolitiska förtjänster skulle en ljusfestival, särskilt med bakgrund av turist- och besöksnäringens allt mer växande betydelse för Stockholm, bidra till att staden både uppmärksammade och lockade hit än fler besökare och turister.
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Kulturförvaltningen har genom åren byggt upp en stabil och professionell organisation för att arrangera fester och festivaler i Stockholm. Dessa fester är mycket populära bland Stockholmarna, och har samtidigt en positiv effekt på Stockholms kulturliv. Det finns därför all anledning att utvidga den verksamheten. Det föreslagna temat med en ”ljusfestival” under årets mörka del är intressant och bör prövas.
Skrivelsen från moderaterna och folkpartiet tar dock upp ytterligare ett tema: fasadbelysning. Som anförs i skrivelsen har Stockholm valt en linje med relativt sparsam – och smakfull – belysning. Låt oss behålla den linjen även i framtiden. Några skräckexempel på städer som valt en mer offensiv linje anförs också i skrivelsen, till dessa exempel kan tilläggas en rad andra städer, exempelvis Lyon, som marknadsför sig med sin förfärliga fasadbelysning som inte på något sätt har tagit intryck av moderna kunskaper kring byggnadernas kulturhistoria och kulturvärden.
Dnr: 1.1/965/2012
Mats Berglund (MP) och Ann Marie Engel (V) föreslår i en skrivelse till kulturnämnden att kulturnämnden ska besluta om att initiera en omprövning av ”stadens 0-tolerans mot graffiti”.
2007 antog fullmäktige ”Policy mot klotter och liknande skadegörelse i Stockholm”. Förvaltningen anser att stadens klotterpolicy och barn- och ungdomsplanen för kultur Kultur i ögonhöjd inte har motstridiga budskap.
Kommunfullmäktige antog stadens klotterpolicy och kommunfullmäktige tar också beslut i frågan om en eventuell omprövning av policyn.
Ärendet är berett inom kulturstrategiska staben.
- att kulturnämnden beslutar att föreslå kommunstyren att Paragraf 9 i den s k Klotterpolicyn avskaffas
- att anföra följande
Med hänvisning till vår skrivelse i ärendet anser vi det vara dags att kulturnämnden tar kontakt med kommunstyrelsen för att föreslå fullmäktige att avskaffa Paragraf 9 i ”Policyn mot klotter och liknande skadegörelse i Stockholm”.
Vid en första anblick kan det tyckas i allra högsta grad märkvärdigt att Stockholm har en politik som innebär nolltolerans mot en enskild och utpekad konstform, nämligen graffiti.
Funderar man vidare, och undersöker vad denna intoleranta inställning innebär i praktiken inser man, som förespråkare för demokratiska ideal, att sådant på intet sätt ska höra hemma i ett modernt samhälle. Vi måste ha en tolerant inställning till konst och kultur! Nolltoleransen måste avskaffas!
Nolltoleransen har funnits i Stockholms län sedan 1990-talet, och fick ny luft i kommunen senast med antagandet av ”Policy mot klotter och liknande skadegörelse i Stockholm”, 2007, i synnerhet den nionde paragrafen. Den hade då föregåtts av ett massivt kampanjarbete av SL:s styrelse sedan mitten av 1990-talet, huvudsakligen genom det egna forumet: ”SL-direkt”, en annonssida i gratistidningen Metro där målet var att sänka den folkliga acceptansen för graffiti för att legitimera stora satsningar på sanering.
Syftet med nolltoleransen är, så som den debatterats av Stockholms borgerliga politiker, att den ska motverka skadegörelse och klotter. Ny forskning från Stockholms universitet visar att någon sådan effekt inte kan påvisas. Snarare har nolltoleransen medverkat i att hålla liv i den snart 30-åriga ungdomskulturen (Kimvall 2012).
Nolltoleransen har inte bara inneburit oacceptabla inskränkningar för stockholmarnas sätt att uttrycka sig konstnärligt, utan även kostat stora summor pengar. Klottersanering är idag en lukrativ bransch som omfattar över 1500 företag i Sverige, och bekostas till stor del av Stockholms stads och läns skattebetalare. Endast saneringsbranschen och dess lobbyister kan idag sägas vara vinnare på nolltoleransen. Också det är oacceptabelt.
Vi instämmer med förvaltningen att graffiti är en text eller bild som lagligen har anbringats på plats eller föremål till skillnad från klotter som olovligen anbringats på plats eller föremål.
Gatukonsten som etablerad konstform är här för att stanna och stadens klotterpolicy bör revideras avseende meningen om olaglig graffiti. Noll-toleransen mot klotter är rätt och riktig, däremot blir det missvisande att i policyn likställa klotter med graffiti.
Dnr: 1.1/1712/2012
I en skrivelse till kulturnämnden från Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) beskrivs att Stockholm stad ingår i förvaltningsområdet som har ansvar för förstärkt skydd av finska språket. Under 2011 hade staden 6590000 kr i statsbidrag för detta och endast 14% användes. Författarna undrar ”varför Stockholms stad i strid med lagen sparar in på minoriteternas rätt till språk och kultur”.
I staden ligger det övergripande ansvaret för frågor om de nationella minoriteterna hos arbetsmarknadsnämnden sedan 1 januari 2012. Kulturnämndens ansvar i staden vad gäller de nationella minoriteterna är att ge stöd till de lokala minoritetsorganisationerna. Kulturförvaltningen fick sent under 2011 överfört 250000 kr från stadsledningskontoret som en del av det statsbidrag som staden fått för att ingå i förvaltningsområdet för finska språket. Dessa pengar fördes över till 2012 års budget. Utöver dessa medel fördelade kulturförvaltningen stöd till nationella minoriteter om 3735 000 kr för 2011 och fram till denna tidpunkt 2012 har 2595 000 kr fördelats. Till den sverigefinska minoriteten fördelades 755000 kr 2011 och under 2012 har 975 000 kr fördelats.
Ärendet har beretts på Kulturstrategiska staben i samråd med Arbetsmarknadsförvaltningen.
Vi tackar för redovisningen av användningen av de medel kulturförvaltningen förfogar över. Det förefaller som om det övergripande ansvaret för medel för minoriteterna har varit oklart. Från 2012 ska det övergripande ansvaret finnas hos arbetsmarknadsnämnden men hittills har det sedan 2004 funnits hos kulturnämnden, medan de tillkommande medlen från 2010 enligt detta utlåtande funnits hos stadsledningskontoret.
Vi beklagar att den oklara ansvarsfördelningen medfört att en stor del av medlen inte använts. Vi har konstaterat att det statliga bidraget nu verkar vara överfört till olika nämnder och hoppas att de därigenom kommer att användas så som de var tänkta. Enligt länsstyrelsens rapport ska pengarna användas främst till förskolor och äldreomsorg, varför vi förvånas över att merparten av medlen läggs hos arbetsmarknadsnämnden.
Vi vill också understryka att det enligt lagen ska göras en kartläggning av behoven, i dialog med berörda minoriteter och att samråd med företrädare för de nationella minoriteterna måste genomföras i bidragsgivningen.
Dnr: 1.1/5615/2011
Kulturnämnden beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns.
I budgeten för år 2012 har kommunfullmäktige gett kulturnämnden i uppdrag att se över verksamheten i Studion på Kulturhuset.
Baserat på sju månaders verksamhet konstateras i översynen att erfarenheterna av Studions mycket breda repertoar är goda och att lokalen används på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med Kulturhusets uppgift att erbjuda kultur till alla åldersgrupper. Kulturhuset har nu ytterligare en stor programlokal att förlägga egenarrangerade och externa kulturprogram i.
Till en mindre del har externa arrangörer bjudits in vid så kallade klubbevenemang och hyran har då bestämts utifrån självkostnadsprincipen. Musik- och klubbverksamheten är ett nytillskott för stockholmarna och konkurrerar inte med kommersiella aktörer.
Studion är en integrerad del av Sveriges största kulturhus och i översynen framgår att den mångfacetterade verksamheten ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.
Dnr: 3.1/1235/2012
Kulturnämnden beslutar att nominera Administrativa staben till tävlingen om 2012 års Kvalitetsutmärkelse.
Administrativa staben avser att delta i 2012 års utmärkelse. Processen kring tävlingen skapar delaktighet och fungerade verksamhetsutveckling.
Ärendet har beretts inom kulturförvaltningens administrativa stab.
Dnr: 1.1/1714/2012
7. Delegationsordningen gäller från den 1 maj 2012 och tillsvidare. Tidigare delegationer återkallas
- att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut,
- att belopp även fortsättningsvis anges i tusentals kronor,
- att delegationsordningen förnyas genom årliga beslut i nämnden,
- att maxbeloppet för delegation till förvaltningschef gällande beslut i stadens bidragsgivning (punkt 5.1) halveras, samt
En delegationsordning innebär alltid en inskränkning i den representativa demokratin och måste därför behandlas med försiktighet. Beslutsansvar och beloppsnivåer måste vara genomskinliga och tydligt definierade. Användande av prisbasbelopp i stället för tusentals kronor innebär ett avsteg från den principen samtidig som man låser fast de relativa nivåerna. En årlig reglering av delegationsordningen skulle medföra både en flexibilitet och ökad tydlighet.
Det offentliga stödet till det fria kulturlivet står i ett starkt behov av ökad öppenhet och insyn, inte minst för att få acceptans från kultursektorn och från medborgarna. En mängd åtgärder krävs för att uppnå detta. Delegationsordningen kan bidra med att göra beslutsgångarna mer demokratiska genom att sänka beloppsgränsen för bidragsgivning så att fler beslut protokollförs.
Konfidentiella ärenden
Dnr: 6.3/1604/2012
Kulturnämndens beslut är konfidentiellt fram till dess att kommunstyrelsen fattat det slutgiltiga beslutet.
Dnr: 6.2/1605/2012
Kulturnämnden beslutar att tillstyrka förvaltningens förslag om mottagare av stadens kulturstipendier 2012:
Bildkonst
Simon Häggblom
Karin Lind
Lina Selander
Erik Jeor
Ulrika Sparre
Stefan Otto
Konsthantverk
Ulla West
Christian-Pontus Andersson
Illustration
Siri Ahmed Backström
Mati Lepp
Fotografi
Joanna Rytel
Gabriella Bier Sandegård
Musik
Sarah Riedel
Maher Cissoko
Sousou Cissoko
Sten Sandell
Dans
Marie Fahlin
Carl Olof Berg
Cirkus
Marie-Louise Masreliez
Litteratur
Joar Tiberg
Hanna Nordenhök
Kulturnämnden har i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna förslag till kandidater för Stockholms stads kulturstipendier. De 20 stipendierna på 25 000 kr vardera fördelas inom bildkonst, konsthantverk, illustration, foto, film, musik, dans, teater och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv på senare tid.
Ärendet har handlagts av kulturstrategiska staben.
Dnr: 6.1/1981/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna FOSAM:s förslag om mottagare av stadens folkbildningsstipendier 2012:
ABF (Arbetarnas bildningsförbund): Anita Persson
Bilda: Anna-Lena Tell Eriksson
Folkuniversitetet: Eva Sandberg
Ibn Rushd: Ibrahim Bouraleh
NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet): Reidar Mattson
Medborgarskolan: Jonas Arbman
Sensus: Hans Ulfvebrand
Studiefrämjandet: Aron Schoug
Studieförbundet Vuxenskolan: Monica Cristea
FOSAM (Folkbildningsorganisationernas Samarbetskommitté i Stockholm) har i uppdrag att anmäla förslag på folkbildningsstipendiater i Stockholms stad till kulturnämnden.
Ärendet har handlagts inom kulturstrategiska staben.
Vid behandling av ovanstående ärende deltar inte ledamot Anna-Greta Leijon (S).
Anmälan av inkomna skrivelser
Ordföranden anmälde en inkommen skrivelse:
1. Skrivelse från Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Anna-Greta Leijon (S) samt Mats Berglund (MP) angående stadens hederspriser och kulturstipendier
Information
- Johan Westin informerade om kulturförvaltningens administrativa stab. Staben bildades 2011-10-01 genom en sammanslagning av tre tidigare staber; ekonomistaben, IT-staben samt personalstaben, där även arkiv- och nämndkanslifunktionen ingick. Funktionen intern service, vilket innebär reception och vaktmästeri, flyttades samtidigt från kommunikationsstaben till den nya administrativa staben. Staben skall ge strategiskt stöd till verksamheten samtidigt som den har en kontrollerande roll.