Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2013-05-21
Beslut
Kulturnämnden utser Tomas Rudin (S) att tillsammans med ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) justera dagens protokoll.
Justering sker tisdagen den 28 maj 2013.
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 3/2013 från nämndens sammanträde den 16 april 2013.
Dnr 1.1/69/2013
Kulturnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna.
Anmälan görs av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Stockholms konstråds protokoll 2013-03-14
c) Stadsarkivariens beslut enligt delegation
d) Utdrag från fastighetsnämndens protokoll den 5 mars 2013 om Upprustning av Stockholms stadsbibliotek, fastigheten Spelbomskan 16, och fastigheterna Spelbomskan 3 och 13. Reviderat utredningsbeslut, dnr 1.1/994/2012
e) Funktionshinderrådets protokoll 2013-04-11
f) Minnesanteckningar från funktionshinderrådets möte med kulturnämnden 2013-04-16
g) Arkivutskottets protokoll.
Dnr 1.1/1709/2013
Bordlagt den 16 april 2013 p. 12
Kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag:
1 Kulturnämnden beslutar om att driften för den kommunalt drivna samlingslokalen Alviks medborgarhus ska övergå till Alviks kulturhusförening den 1 juli 2013.
Handlingar i ärendet
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 21 mars 2013.
Sammanfattning
Alviks kulturhusförening har sedan 2010 drivit samlingslokalen Alviks medborgarhus genom ett samverkansavtal med kulturförvaltningen som tidigare ansvarat för driften. Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden fattar beslut om verksamhetsövergång från och med den 1 juli 2013.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Kulturnämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att nämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Tomas Rudin m.fl. (S) enligt följande:
Föreningens vision och ambitioner om att ta över driften i Alviks medborgarhus är väl genomarbetade och visar på den lokala, ofta ideella kraften som är så viktig i civilsamhället för ett aktivt föreningsliv. Risken finns dock att föreningen, istället för att utveckla verksamheten i enlighet med sin vision där både nolltaxeföreningar och övrig verksamhet ska finnas sida vid sida, får ägna all kraft och energi till att täcka framtida hyreskostnader.
Kulturnämnden måste ha beredskap att återta driften om det visar sig att Alviks medborgarhus i framtiden inte kan bära sina kostnader på egen hand.
Särskilt uttalande lämnas av Mats Berglund (MP) enligt följande:
Flera ideella föreningar uppger att de slutat arrangera evenemang i Alviks Medborgarhus till följd av kraftiga hyreshöjningar under senare år.
Inom ramen för det samlingslokalsuppdrag, som staden finansierar, får ideella föreningars ekonomiska möjligheter att hyra lokaler inte stå tillbaka för kommersiellt mer inkomstbringande uthyrning. Staden måste i avtal säkerställa detta villkor oavsett driftform hos den organisation, som svarar för uthyrning av samlingslokaler.
Särskilt uttalande lämnas av Mårten Andersson (V) enligt följande:
Vi anser att det är positivt att den lokala föreningen vill ta över driften av Alviks Medborgarhus och de har spännande planer på framtida utbyggnad och utveckling.
Vi vill dock framhålla att det nuvarande bidragsystemet sätter samlingslokalerna i en olycklig fälla, då de tvingas ta in fler betalande hyresgäster och minska antalet 0-taxerade hyresgäster, samtidigt som de vill prioritera det mest behövande grupperna. Vi förutsätter att det nya bidragsystemet som är under arbete kommer att utformas med hänsyn till detta.
Under hela 2000 -talet har antalet samlingslokaler minskat, bidragen urholkats och många fastigheter förfallit så att de i stort behov av upprustning. Vänsterpartiet anser att samlingslokalerna är en mycket viktig resurs i staden och en förutsättning för det demokratiska samtalet. Vi vill därför satsa betydligt mer på att rusta och driva stadens samlingslokaler.
SSA Dnr 1.7/6825/2013
Dnr 1.1/2174/2013
Kulturnämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag:
1 Kulturnämnden beslutar att godkänna Stadsarkivets yttrande över revisorernas årsrapport 2012 samt att överlämna yttrandet till revisorerna.
Stadsarkivets tjänsteutlåtande från den 18 april 2013.
Stadens revisorer har efter granskning av kulturnämndens verksamhet för år 2012 avseende Stadsarkivet tillstyrkt att kommunfullmäktige beviljar nämnden och dess ledamöter ansvarsfrihet för granskningsperioden.
Revisorerna har samtidigt överlämnat revisionskontorets årsrapport avseende kulturnämnden och dess förvaltning Stadsarkivet för yttrande.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att nämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag.
SSA Dnr 1.1/7778/2013
Dnr 1.1/2146/2013
1 Kulturnämnden beslutar att godkänna Stadsarkivets förslag till tertialrapport 1 2013.
2 Kulturnämnden beslutar att tillstyrka en omslutningsförändring om 2,6 mnkr och anmäla detta till kommunstyrelsen.
3 Kulturnämnden beslutar att överlämna Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen för beslut.
4 Kulturnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Stadsarkivets tjänsteutlåtande från den 8 maj 2013.
Stadens nämnder ska lämna tertialrapport som en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen har ansvar för. Stadsarkivets rapport för första tertialet 2013 har upprättats efter anvisningar från stadsledningskontoret.
Dnr 1.1/2145/2013
1 Kulturnämnden beslutar att godkänna tertialrapport 1 för 2013 och överlämna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande med bilagor till kommunstyrelsen för beslut.
2 Kulturnämnden beslutar om omslutningsförändringar på 27,9 mnkr och anmäla detta till kommunstyrelsen.
3 Kulturnämnden beslutar att godkänna ansökan för ytterstadsmedel på 1,7 mnkr och överlämna ansökan till kommunstyrelsen för beslut.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 8 maj 2013.
Tertialrapporterna med helårsprognos är en del av den löpande uppföljningen. Uppföljningen baseras i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål. Nämnden redogör i tertialrapporten för uppnådda resultat och analys av verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen. Tertialrapporten har tagits fram i enlighet med anvisningar från SLK i ILS-webb. Rapportering till SLK sker i webben.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) föreslår (se beslutet).
2) Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Att nämndmål och indikatorer ändras och vidgas så att de mer stämmer överens med verkligheten och är fullt ut mät- och uppföljningsbara.
Att målet avseende Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm, anses ej uppfyllt då bl.a. lokalförsörjningen för mötes-, kultur- och idrottslokaler inte är tillräckligt.
Att utökade öppettider i enlighet med strukturplanen ska gälla alla bibliotek, inklusive de som majoriteten beslutat lägga ned, till dess de är nedlagda.
Att därutöver anföra följande.
Vi tackar förvaltningen för redovisningen och ett gott arbete hittills under 2013. De flesta av förvaltningens verksamheter visar prov på goda resultat och den nya resultatbaserade styrningen med ändrat fokus för målgrupperna verkar i många stycken möjliggöra att insatserna går att mäta och följa upp. I stora delar är nämndmålen ambitiösa och väl genomarbetade.
Den sammanfattande analysen reser trots allt ett antal frågor. Förvaltningen har att rätta sig efter den borgerliga politiken och med det sagt anser vi, tvärtemot analysen/prognosen, att nämndmål, årsmål och indikatorer inte kommer att uppnås under året.
Här är några exempel:
Målet Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm. Prognosen är att målet uppfylls helt trots att vi vet att bristen på lokaler är en av Stockholms stora utmaningar. En lösning man arbetar efter är att samutnyttja av lokaler dagtid och kvällstid mellan olika förvaltningar och målgrupper. Det fungerar inte idag. Detta skulle kunna vara en indikator som har relevans och skulle gå att mäta. Vidare skulle det vara värdefullt att veta hur indikatorerna Stockholmarnas nöjdhet med Stockholms kulturliv och Ungdomars nöjdhet med möjligheterna till eget utövande av kulturaktiviteter har mätts. Särskilt den senare mot bakgrund av att nolltaxeverksamheten får allt mindre utrymme i stadens samlingslokalverksamhet. Hur mäts målet och hur följs det upp?
Nämndmålet Stockholmare och besökare har tillgång till och kan delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Målet bedöms uppfyllas helt. Här har förvaltningen på olika sätt genomfört mätningar, bl.a. genom s.k. Mystery Visitor vilket sedan följs upp med samtal på arbetsplatserna om hur bemötandet utvecklas. Gott så, men med de klyftor vi alla ser i samhället idag kan vi konstatera att målet inte på långt när uppfylls helt.
Nämndmålet Alla i Stockholm tar del av ett kulturliv som är angeläget och av hög kvalitet är ett mycket lovärt och ambitiöst mål som kan överbrygga en del av de klyftor vi ser i samhället. Ett gott syfte är en sak, men att målet uppfylls helt är väl magstarkt.
Generellt bör uppföljningen av den kommunala verksamheten handla mer om uppnådda resultat och mindre om genomförda aktiviteter. Där passar den nya resultatbaserade styrningsmodellen väl in. Medborgarnas behov och önskemål måste vara viktiga utgångspunkter, mål och indikatorer bör i större utsträckning bygga på vad medborgarna faktiskt tycker om den kommunalt finansierade verksamheten och inte som idag, med mål, indikatorer och aktiviteter som i många stycken är irrelevanta och omöjliga att mäta och följa upp.
En högre ambitionsnivå måste till om Stockholm i verkligheten ska kunna leva upp till målet om en Stad i världsklass där Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm och där Stockholmare och besökare har tillgång till och kan delta på lika villkor i samhällets gemenskap.
När en underfinansierad budget ska räcka till för att säkra tillgängligheten och generösa öppettider i samband med nya strukturplanen för biblioteken i Stockholm blir det snarast fokus på effektiviteten. Vi anser att en riktig bibliotekssatsning på det lokala biblioteket hade varit att öka tillgängligheten, bl.a. med ökade öppettider – det gäller t.ex. Gamla stans bibliotek som fyller en viktig funktion till dess ett nytt bibliotek på Slussen är i drift om ca 8 år. Och det gäller områden där socioekonomiska faktorer t.ex. frågor såsom att öka läsviljan och utlåningen av böcker är lågt, behov av läxläsningshjälp och spontana besök är stort och att tillfredställa behovet av en öppen och tillgänglig mötesplats.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framställda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V).
Reservation
Tomas Rudin m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 1.1/1433/2013
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar kulturförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 7 maj 2013.
Salar Rashid (S) har föreslagit att staden ska utreda förutsättningarna att etablera en större utomhusscen på Vårbergstoppen. Berget består av schaktmassor, anlades 1965-80 och har en utformning som minner om en amfiteater. Motionären menar att en sommarscen här skulle kunna ge kulturen i ytterstaden ett lyft.
Kulturförvaltningen ser positivt på ambitionen att utveckla kulturlivet i ytterstaden och arbetar idag aktivt med fem utvalda stadsdelar där; Bredäng, Farsta, Husby, Skärholmen och Tensta. Det finns ett behov av nya kulturella strukturer i ett Stockholm som växer, men förvaltningen anser inte att en amfiteater på Vårbergstoppen är prioriterad. Enligt förvaltningens bedömning är det inte lämpligt att skapa en scen utan att också väga in frågan om den långsiktiga verksamhetens drift och finansiering. Mot den bakgrunden finner förvaltningen inte att det är motiverat att närmare utreda förutsättningarna för att etablera en scenanläggning på Vårbergstoppen.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M) föreslår (se beslutet).
2) Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:Att bifalla motionen
Att därutöver anföra
Den utveckling som sker idag där konsumtion och skapandet av kultur och konst håller på att bli en av vår tids tydligaste klassmarkörer är oroväckande. Dessutom produceras och konsumeras kultur i större utsträckning innanför än utanför tullarna. Det finns några få kulturinstitutioner ute i stadsdelarna, t.ex. Tensta Konsthall, Fria teatern i Högdalen och Stadsteatern i Skärholmen. Vi behöver fler ”kulturinstitutioner” likt dessa, som lyfter och formar stadsdelarnas identitet utanför tullarna till det bättre. En amfiteater i Vårberg skulle kunna vara en sådan satsning.
Vi instämmer med förvaltningen att staden gör en insats i ytterstadens kulturella infrastruktur genom den pågående processen vid fem s.k. Växtplatser för kultur där också nya former för samverkan och nya metoder för stadsutveckling prövas. Denna insats är viktig och spännande men utesluter inte att andra insatser, idéer och förslag prövas. Det ena bör och ska inte utesluta det andra.
Enligt förvaltningens bedömning är det inte lämpligt att skapa en scen utan att också väga in frågan om den långsiktiga verksamhetens drift och finansiering, därom är vi inte överens.
Det finns många scener i staden där driften inte bekostas av kulturförvaltningen, t.ex. i Årsta och i Vitabergsparken. I samverkan med stadsdelen bör kulturförvaltningen utreda förutsättningarna för att etablera en scenanläggning för utomhusevenemang likt en amfiteater, i Vårberg.
3) Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
att tillstyrka motionen
att anföra följande
Den kulturella segregationen i Stockholm växer. Vi instämmer med motionären i att det behövs fler kulturinstitutioner i olika delar av staden. Det har under de senaste åren framförts många förslag från oppositionen till satsningar i olika förorter. Samtliga har avslagits av majoriteten, med hänvisning till framtida projekt och tidsbegränsade ytterstadssatsningar.
Vi tycker att man i stället i största möjliga utsträckning bör ta tillvara befintliga lokala initiativ. Vi anser att en internationell gästspelscen i Hjorthagen knappast kan ersätta en amfiteater i Vårberg, som också har en helt annan målgrupp. Därför anser vi att frågan om möjligheterna att anlägga en ny scen i Hjorthagen bör utredas.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M).
Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 1.1/1434/2013
2 Kulturnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Mats Berglund (MP) föreslår att kulturförvaltningen uppdras att ta fram konkreta förslag på lämpliga platser och former för drift av kulturhusfilialer.
Kulturförvaltningen ser positivt på motionärens ambition att stärka kulturen i ytterstaden. Förvaltningen anser dock inte att rätt insats för att stärka kulturens infrastruktur i ett växande Stockholm är att ta fram konkreta förslag på lämpliga platser och former för drift av kulturhusfilialer. Kulturförvaltningens ambition är att stärka befintlig infrastruktur med kultur av hög kvalitet och ett ökat samarbete med lokala kulturaktörer. De satsningar som pågår i ytterstaden i form av växtplatser, El Sistema och ökad tillgänglighet till kulturstödet är några exempel på hur förvaltningen arbetar för att stärka kulturlivet i ytterstaden.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår (se beslutet).
2) Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) föreslår att kulturnämnden beslutar
att bifalla motionen,
att därutöver anföra följande:
Stadsbiblioteket med dess filialer har sedan 1920-talet utgjort en stomme i den offentligt drivna kulturverksamheten i Stockholm. Under efterkrigstiden utökades infrastrukturen med barnteatrar (Vår teater) och musikskolor. När nu Stockholm växer mycket fort och går mot att bli en miljonstad är det hög tid att fundera på hur vi kan stärka den offentligt drivna infrastrukturen för kulturlivet i Stockholm ytterligare. Nya idéer, och nya strukturer behövs samtidigt som vi inte får glömma att fortsätta utveckla de viktiga institutioner vi redan har.
På samma sätt som Stadsbiblioteket driver verksamhet över hela staden genom sina filialer, bör Kulturhuset driva verksamhet, inte bara vid Sergels torg utan över hela staden. Steg för att förverkliga kulturhusfilialer har redan tagits genom att låta kulturskolan, biblioteket och skolor samverka för att skapa lokala kulturkluster. Den utvecklingen bör fortsätta men även förstärkas genom att Kulturhuset kopplas in för att driva sin typ av verksamhet.
I motionen föreslås att staden via Kulturförvaltningen i ett första steg etablerar lokala kulturhus i de tre stora ytterstadscentrumen: Farsta, Skärholmen och Kista. På alla dessa tre platser finns idag stora incitament för ett starkare kulturliv samtidigt som staden redan har etablerat möjligheter för kulturhus: i Farsta genom lokalsamverkan mellan kulturskolan, biblioteket och en friskola; i Skärholmen genom att Kulturhuset under hösten etablerar sig lokalt via Stadsteaterns verksamhet; i Kista genom det genomförandebeslut om Kista nya bibliotek som nu föreligger Kulturnämnden.
Kommunala kulturhusfilialer får dock inte minska incitamentet att skapa fria kulturhus över hela staden. Ett mycket bra exempel på ett starkt lokalt kulturhus finns i de planer som Studiefrämjandet tagit fram med finansiering från Kulturförvaltningen kring den gamla brandstationen i Midsommarkransen: ”Mötesplats Brandstationen”.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Tomas Rudin m.fl. (S).
SSA Dnr 1.6-7181/2013
Dnr 1.1/1739/2013
Kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma förslag:
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande från den 7 maj 2013.
I utbildningsförvaltningens förslag till nytt förskoleprogram synliggörs Stockholms stads ambitioner och prioriteringar utifrån nationella styrdokument och lokala förutsättningar. Tillsammans med skolplanen bildar förskoleplanen en helhet för stadens utbildningssystem. Programmet är en revidering av tidigare dokument med en tyngdpunkt på lärande som tidigare. De värden och aspekter som beskrivs tydliggör förutsättningarna för lärande ur ett helhetsperspektiv.
Kulturförvaltningen ser särskilt positivt på avsnittet om högläsning och litteratur liksom den syn på barn som en kompetent och delaktig individ som präglar programmet som helhet. För att ytterligare stärka kulturperspektivet i programmet föreslår kulturförvaltningen viss komplettering:
· att integrera skapande verksamhet och kulturupplevelser i språkavsnittet,
· att tydliggöra förskolans möjlighet att ta del av stadens kulturinstitutioners utbud och av Kulan,
· att textavsnittet om personalens kulturkompetens och fortbildning återtas.
Stadsarkivet vill särskilt betona förskolans uppgift att lägga grunden till det demokratiska medborgarskapet, där allas rätt till insyn och inflytande kan åskådliggöras genom den verksamhet som arkiven bedriver.
2) Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen,
FN:s barnkonvention borde vara en tydligare utgångspunkt för förskoleprogrammet. Barnkonventionen omnämns, i en bisats, först på sidan 9 i förslaget, men borde fastslås redan i första stycket. Det saknas resonemang kring exempelvis artikel 12 om barns rätt till inflytande och delaktighet och artikel 31 om barnets rätt att fullt ut delta i det kulturella och konstnärliga livet. Alla barns rätt till kultur och rätt till utbildning genom förskola, även för papperslösa och gömda barn, bör skrivas in i programmet.
Verksamheten i förskolan ska ha en global utgångspunkt och relatera till barnets bakgrund, tidigare erfarenheter och språk. Det är viktigt att även små barn får modersmålsstöd så att de ges samma möjlighet att utveckla kulturell identitet samt förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Förskolan har en unik möjlighet att motverka befästandet av könsnormer, heteronormativitet och rasism. Förskolan ska ha ett medvetet, aktivt normkritiskt arbete och ett aktivt arbete mot diskriminering. De likabehandlingsplaner som förskolorna upprättar ska innefatta samtliga diskrimineringsgrunder och användas som hjälp i det dagliga arbetet. Alla förskolor ska sträva efter att ha personal med genuspedagogisk utbildning.
3) Mårten Andersson (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
1. Kulturnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
2. Dessutom vill vi framföra följande
Förskoleprogrammet har en hel del pedagogiska förtjänster när det gäller förskolans eget arbete, men rådande strukturella förutsättningar begränsar kraftigt möjligheterna att genomföra programmet. Den tilltagande segregationen i boendet motverkar den mångfald som programmet talar om. En likvärdig förskola lägger grunden för en likvärdig skola. Idag står vi allt längre ifrån den visionen eftersom kunskapssegregationen tilltar i vår stad.
Med detta sagt vill vi tillstyrka kulturförvaltningens samtliga synpunkter om ett stärkt kulturperspektiv i programmet, eftersom det kan bidra till att motverka segregationen och ge fler barn möjligheter till kulturellt skapande och kulturella upplevelser. Vi vill också föra fram att programmet inte räcker till för att stärka den röda tråden mellan förskolan och skolan, som ett led i det livslånga lärandet. Den klassmässiga och geografiska sortering av barn som börjar i förskolan och fortsätter i skolan gör att banden mellan förskolan och skolan försvagas.
Hemspråkets betydelse behöver stärkas i förskolan, för att ge barn tillgång till flera språk och öka deras kulturella kompetens. Det bör framhållas i förskoleprogrammet.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Tomas Rudin m.fl. (S).
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Mårten Andersson (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 6.1/1523/2013
1 Kulturnämnden godkänner och överlämnar kulturförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) efterfrågar i en skrivelse redogörelse för vilka medel som avsatts under 2013 för romsk kultur och hur kulturförvaltningen arbetar för att stödja den romska kulturen i Stockholm. Frågan ställs utifrån att kulturnämnden avslog Romskt Kulturcenters (RKC) ansökan om stöd för 2012 efter en granskning av verksamhetens ekonomi.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP) föreslår (se beslutet).
2) Mårten Andersson (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att godkänna svaret
att uppdra åt kulturförvaltningen att hitta en mer permanent lösning på lokalproblem för de romska föreningarna
Stadens ansvar för den romska kulturen har tyvärr minskat med nedläggningen av Romskt kulturcentrum (RKC) vilket för övrigt skedde under det officiella romska kulturåret i Sverige. Det är bra att enstaka kulturprojekt beviljas medel, men vi anser att det krävs en större kontinuitet i stödet och att det behövs en mer permanent lokal för de romska kulturarrangemangen. Det är ett stort problem för de romska föreningarna idag att större delen av alla bidrag måste användas till lokalhyror, som ju inte behövdes då man tillgång till RKC. Från romska föreningar har t ex framförts önskemål och att vid flera tillfällen under året få hyra in sig i Kulturhusets Studion, vilket staden borde aktivt stödja. Vi anser att detta eller andra lokallösningar bör utredas av kulturförvaltningen.
Vi konstaterar att av de för 2012 avsatta 1 475 000 kr användes endast 1 264 966 kr. De projekt som beviljats stöd har sin plats inom det ordinarie kulturstödet. Därutöver borde de medel som tidigare tilldelades RKC användas för mer permanenta satsningar.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M), Tomas Rudin m.fl. (S) och Mats Berglund (MP).
Dnr 3.4/4624/2012
1 Kulturnämnden beslutar att godkänna kulturförvaltningens förslag till genomförandebeslut avseende utveckling av Kista nya bibliotek i Kista Galleria i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande, under förutsättning att beslut även godkänns av kommunstyrelsens ekonomiutskott samt att motsvarande beslut tas i Kista Galleria Holding AB.
2 Beslut från kulturnämnden skickas till kommunstyrelsens ekonomiutskott för godkännande.
3 Kulturförvaltningen får i uppdrag, under förutsättning av ekonomiutskottets godkännande, att genomföra utveckling av Kista bibliotek, med en ökad årlig hyreskostnad om 4,9 mnkr samt besluta att bekosta inredningen av Kista bibliotek till en engångskostnad om 3,3 mnkr, investeringsutgift om 6,6 mnkr samt totalt sett förändrade driftskostnader inklusive hyra om 8,2 mnkr.
4 Kulturnämnden ger i uppdrag åt kulturdirektören att teckna avtal med Kista Galleria Holding AB.
5 Kulturnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 29 april 2013.
Kista är både ett centrum för innovativ teknikutveckling och en mångspråkig stadsdel för boende från hela världen. Biblioteket har i uppdrag är att spegla Stockholm och stockholmarna, samt erbjuda alla i Stockholm att ta del av angelägen kultur av hög kvalitet – med mening för var och en.
Kista bibliotek ska vara en bro mellan Kistas båda sidor.
Stockholms biblioteksplan säger att Stockholms bibliotek ska vara angelägna, tillgängliga och effektiva. Kulturnämnden godkände redan i januari 2008 kulturförvaltningens förslag till inriktningsbeslut för ett nytt bibliotek med inriktning bildnings-/kulturcentrum i Kista centrum. Avgörande för tillgängligheten och attraktiviteten/effektiviteten är läget på lokalen, som enligt detta förslag kommer ligga mitt i besökarflödet i centrum. Genom den föreslagna lokaliseringen av biblioteket i Kista Galleria bedömer kulturförvaltningen att man kan fördubbla antalet besökare. Kulturförvaltningen beräknar att Kista bibliotek ska ge mer verksamhet till en oförändrad kostnad per besök, d v s maximalt värde för varje satsad skattekrona.
Fullskalebiblioteket i Kista ska erbjuda olika typer av medier, mer öppet 362 dagar om året och ett utvecklat programutbud. Biblioteket ska vara en stark bildningsplattform och partner i vardagen, utan höga trösklar. Användare i alla åldrar ska kunna pröva ny teknik inom berättande, lärande och skapande och utvecklas som digital medborgare.
Kulturförvaltningens svar på synpunkter och frågor från kommunfullmäktiges ekonomiutskott, Dnr 328-243/2013, redovisas under rubriken ”ekonomiska förutsättningar.
Kostnaden för utvecklingen av Kista bibliotek ryms inom befintlig ram, genom de särskilda medel för biblioteksutveckling som tilldelats kulturnämnden och följer strukturplanen "Bibliotek i rörelse". Satsningen på Kista bibliotek har sedan länge legat med i den långsiktiga Biblioteksplanen. Kulturförvaltningen ser utvecklingen i Kista i linje med stadens ytterstadssatsning och ett flerkärnigt Stockholm.
Nämnden föreslår (se beslutet).
Särskilt uttalande lämnas av Tomas Rudin m.fl. (S) och Mårten Andersson (V) enligt följande:
Genom lokaliseringen i Kista Galleria kommer det fullskaliga biblioteket ska vara en bro mellan det mångkulturella och mångteknologiska Kista. Biblioteket kommer inrymma kulturella upplevelser i rörelsernas centrum. Det här är en bra satsning. Bibliotekssatsningen förväntas dock bli dyrare än tidigare uträkningar, även om en del av kostnaderna täcks av de medel som kulturförvaltningen har erhållit inom ramen för bibliotek i rörelse samt 3-åringen. Faktum kvarstår att ett 10-årigt hyresavtal ska tecknas med Kista Galleria KB där det också ingår 13,5 mnkr i investeringsbidrag plus hyra och räntor.
Stadsledningskontoret har tidigare uttryckt i Ekonomiutskottet (2013-03-20): ”Stadsledningskontoret förutsätter att nämnden har utrymme och/eller prioriteringsmöjligheter inom befintlig budget för de ökade drifts- och kapitalkostnader som följer av projektet.”
Med en underfinansierad budget är risken stor att satsningen på Kista bibliotek sker på bekostnad av stadens övriga folkbibliotek vilket vi inte kan acceptera. Vi utgår ifrån att nästkommande budget med inriktning 2015 – 2018 tar höjd för de ökade kostnaderna som Kista bibliotekssatsning medför.
Miljöpartiet ser positivt på etablering av Kista nya bibliotek, men anser att satsningen bör göras parallellt med en etablering av ett lokalt kulturhus i Kista i enlighet med motionen (2013:23) om kulturhusfilialer (ärende 9).
Dnr 3.4/119/2013
1 Gamla stans bibliotek flyttas till Stockholms stadsmuseum och ges en inriktning mot Stockholmslitteratur.
2 I avvaktan på att huvudförslaget vid Ryssgården kan förverkligas genomförs en provisorisk lösning med tillgängliga lokaler och längre öppethållande på Stockholms stadsmuseum.
3 Investeringskostnaden för biblioteksverksamhet i Stockholms stadsmuseum som beräknats uppgå till en engångskostnad av 1 525 tkr, samt investeringsutgifter om 1 175 tkr tas av de medel som kulturnämnden har erhållit inom ramen för Bibliotek i rörelse.
”En biblioteksverksamhet med stockholmsprofil bör etableras i samverkan med Stockholms stadsmuseum. Därför bör det övervägas att flytta verksamheten vid Gamla stans bibliotek till Slussen.”
2012 beslutade Kulturnämnden om en strukturplan för Stockholms stadsbibliotek 2012-2015. Denna plan ligger till grund för detta förslag till genomförandebeslut.
Gamla Stans bibliotek, som ligger i ett undanskymt läge en bit från de centrala stråken, har idag en kraftigt begränsad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Byggnadens kulturhistoriska värde hindrar den ombyggnad som skulle krävas för god tillgänglighet, enligt statens normer och stadens högre ambitioner. Därför föreslås biblioteket nu flyttas till Slussenområdet, där det profileras som ett bibliotek med fokus på Stockholm och Stockholms historia.
På nätet finns sedan många år en välbesökt plats, Stockholmskällan, som drivs i samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och stadsarkivet. Genom att skapa en fysisk plats för stockholmsrelaterat material, framförallt från Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek, stärks stadsmuseet och stadsbiblioteket som resurser och inspirationskällor för stockholmarnas starka intresse för sin stad. Det föreslagna läget vid Ryssgården gör biblioteket lättillgängligt för alla åldrar, alla stockholmare och övriga som besöker staden. Den centrala placeringen vid Slussen underlättar det spontana biblioteksbesöket, då det är en plats där många stockholmare rör sig och passerar. Placeringen i stadsmuseet gör att biblioteket fångar upp redan Stockholmsintresserade personer och kombinationen förväntas även locka nya besökare till såväl biblioteket som museet. Under planeringen av det nya biblioteket vid Ryssgården utvecklar bibliotekets och museets medarbetare ett gemensamt verksamhetskoncept genom att, tillsammans med användarna, praktiskt arbeta ihop verksamheterna i Stockholms stadsmuseum i en temporär lokal i Faktarummet.
Antalet biblioteksbesökare antas mer än fördubblas. Det ger en lägre kostnad per besök, trots en något ökad kostnadsnivå.
1) Ordföranden Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Mats Berglund (MP) föreslår (se beslutet).
2) Tomas Rudin m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att avstyrka förvaltningens förslag till beslut
Vi motsätter oss inte att en filial öppnas i Stadsmuseet, men inte som ersättning för Gamla stans bibliotek.Det föreslagna genomförandebeslutet innebär att boende i Gamla stan får vänta på sitt nya ”lokala” bibliotek i minst 8 år till dess ombyggnaden av Slussen är klar. Det här innebär snarare en avveckling av stadens folkbibliotek än en satsning på dem.
Vi anser att en riktig bibliotekssatsning på det lokala biblioteket hade varit att öka tillgängligheten, bl.a. med ökade öppettider. Biblioteket är idag öppet tre eftermiddagar i veckan och som majoriteten skriver "Ett sällan öppet bibliotek blir ofta ett sällan använt bibliotek…” Vi är därför övertygade om att utökade öppentider väsentligen skulle förbättra både besöks- och lånestatistiken.
Vidare skulle en enkel ramp kunna säkra tillgängligheten då lokalen ligger i gatuplanet. En lösning som för övrigt Nobelmuseet och Myntkabinettet redan använder.
De lokala krafterna har visat att viljan finns att utveckla biblioteket, göra det till en lokal mötesplats och därmed bidra till en spännande stadsutveckling. Mäster Olofsgården, en av Stockholms sex hemgårdar med en rad verksamheter, är villiga att samordna en bemanning med hjälp av ideella krafter samt lägga en del av sin verksamhet på biblioteket. Gymnasiesärskolan Kung Saga är angelägna om ett samarbete med biblioteket för sina elever. De fyra förskolorna i Gamla stan vill kunna låna på ett lokalt bibliotek. Biblioteket skulle kunna fungera som skolbibliotek för Estniska skolan och Storkyrkoskolan.
Den styrande borgerliga majoriteten har slagit in på en väg som skadar den lokala kulturen. Ett stadsdelsbibliotek är redan nedlagt, Akalla och nu hotas Gamla stans Folkbibliotek.
Att avslå förslaget
att undersöka möjligheten att i stället satsa på biblioteket i Gamla Stan och tillgänglighetsanpassa lokalerna
att utöka stadsmuseets faktarum med mer stockholmslitteratur
Vi är emot att lägga ner bibliotek i Stockholm. Med en växande befolkning krävs tvärtom fler biblioteksfilialer och de ska finnas lätt tillgängliga, i närområdena. Gamla stan är ett bostadsområde mitt i centrala staden, som dock snart har ”glesbygdskaraktär” med allt mindre offentlig och kommersiell service.
De boende i Gamla stan värnar om sitt bibliotek och många invånare står bakom protesterna mot en nedläggning. Man har också hittat konstruktiva alternativ för att utveckla biblioteket, t ex samarbete med Mäster Olofsgården. För förskole- och skolbarn eller äldre är det inget bra alternativ att gå till Stadsmuseet eller Kulturhuset.
Det ”folkbibliotek” på Stadsmuseet som skisseras i ärendet är inget folkbibliotek i ordets rätta bemärkelse. Det handlar om att utöka bokbeståndet i en temporär lokal, faktarummet. och sätta dit en återlämningsautomat. Det riktiga biblioteket skjuts på en oviss framtid. Under en lång period av ombyggnad av Slussen finns dessutom risk att Stadsmuseet kommer att vara föga tillgängligt för besökare.
Vi anser att staden i stället skall dels rusta upp och tillgängliggöra folkbiblioteket i Gamla stan, dels satsa mer på en specialiserad avdelning för stockholmslitteratur i Stadsmuseet. Vi vill utveckla Stadsmuseet till ett centrum för stadsmiljödebatten, men det som nu föreslås är i stället krympta utrymmen och mer verksamhet i samma lokaler.
Beträffande biblioteket i Gamla stan så är vi övertygade om att det går att tillgängliggöra lokalerna, som ligger i bottenplanet. De kulturhistoriska värdena bör inte utgöra ett hinder för anpassning för personer med funktionsnedsättningar. Det finns en rad exempel på att dessa frågor går att lösa med försiktiga ingrepp som inte påverkar de kulturhistoriska värdena. Besöksantalet är förstås relaterat till de snåla öppettiderna. Biblioteket håller numera stängt onsdagar samt fredag, lördag och söndag, vilket vi anser vara oacceptabelt för ett stadsdelsbibliotek. Med en nysatsning skulle detta säkert gå att lösa på ett konstruktivt sätt och vi anser att detta bör grundligt utredas i stället för att lägga ner biblioteket.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Maria Braun m.fl. (M) och Mats Berglund (MP).
Miljöpartiet deltog i beslutet att godkänna strukturplanen för Stockholms stadsbibliotek 2012–2015, men anser samtidigt att den borgerliga majoritetens satsningar på biblioteksverksamheten varit i lägsta laget för att fullt ut genomföra strukturplanen. I synnerhet behöver vi satsa mer på personalens kompetens och på utökade öppettider.
En flytt av biblioteksfilialen i Gamla stan till Stadsmuseet kommer – förutom de skäl som anförs i tjänstutlåtandet – bidra till att stärka kompetensen på biblioteket och att locka fler besökare till Stadsmuseet. Etableringen av ett folkbibliotek inom ramen för Södra stadshuset bör också ses som ett steg mot ett fullt utvecklat ”urbant centrum” i Stadsmuseets regi där Stockholms historia, nutid och framtid undersöks och diskuteras.
Dnr 2.6/1865/2013
1 Kulturnämnden beslutar godkänna att kulturförvaltningen genomför en upphandling av transporttjänster samt uppdrar åt kulturdirektören att:
- besluta om förfrågningsunderlag
- genomföra upphandlingen
- fatta tilldelningsbeslut
- teckna avtal med vald anbudsgivare.
Stockholms stadsbiblioteks transporttjänster upphandlades senast år 2010 och omfattade då maximalt 3 år. Nuvarande avtal går ut 2013-09-30 och kan ej förlängas. De stadsgemensamma avtal som finns omfattar inte det specifika transportbehov som biblioteket har, varför en separat upphandling måste genomföras.
Mot denna bakgrund föreslår Kulturförvaltningen att en upphandling genomförs. Då det beräknade värdet av upphandlingen beräknas överstiga det lagstadgade tröskelvärdet 1,9 mnkr föreslås upphandlingen genomföras som en öppen upphandling enligt 5 kap i Lagen om offentlig upphandling (LOU).
2) Tomas Rudin m.fl. (S), Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt följande:
Att delvis bifalla kulturförvaltningens förslag till beslut,
att i upphandlingsdirektiven ställa långtgående miljökrav och sociala krav,
Stadens upphandlingspolicy är inte tillräcklig gällande miljökrav och sociala krav. Transporter står för en betydande del av både den lokala miljöproblematiken och den globala klimatproblematiken som vi står inför idag. Därför bör höga miljökrav ställas i samband med upphandlingen av transporttjänster. Samtidigt ser vi att stadens idag inte alls utnyttjar möjligheten att använda upphandlingsinstrumentet för att för att skapa en socialt hållbar, arbetsmarknad som är inkluderande och jämställd, och fri från diskriminering. Krav bör därför ställas exempelvis kring föreningsfrihet och kollektivavtalsliknande villkor.
Vi anser att det är hög tid att ta till vara den offentliga upphandlingens fulla potential som beställare av en hållbar framtid. Det är viktigt att stadens behov av varor och tjänster tillgodoses på ett sätt som är förenligt med en god samhällsutveckling. Kulturförvaltningen måste därför ställa långtgående krav i upphandlingsdirektiven både vad gäller miljökrav och sociala krav.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Maria Braun m.fl. (M).
Tomas Rudin m.fl. (S), Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr 6.1/2170/2013
1 Kulturnämnden beslutar i enlighet med till tjänsteutlåtandet bilagda förslag om kultur- och utvecklingsstöd.
I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar förvaltningen underlag till beslut om kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet. Det har inkommit 19 ansökningar om kulturstöd och 11 om utvecklingsstöd över 350 tkr. För de verksamheter som föreslås en stödnivå som överstiger 350 tkr fattas beslut av kulturnämnden. I enlighet med gällande delegationsordning fattas övriga beslut av kulturdirektör eller stabschef. Ett av förslagen innefattar stöd upp till tre år.
Förvaltningen föreslår nämnden att fatta beslut om sammanlagt 2900 tkr i kultur- och utvecklingsstöd till 5 ansökanden. Beslutet omfattar 2500 tkr för budgetår 2013 och 200 tkr för vardera budgetår 2014 och 2015.
Ordföranden Madeleine Sjöstedt (FP) finner att kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag.
Dnr 6.1/2254/2013
1 Kulturnämnden beslutar att för år 2013 fördela verksamhetsstöd till studieförbund enligt följande.
Studieförbund
2013
2012
ABF
4760 000
4781 000
Medborgarskolan
2341 000
2306 000
Bilda
1786 000
1814 000
NBV
1 211 000
1207 000
Folkuniversitet
1433 000
1460 000
Sensus
2 132 000
2240 000
Ibn Rushd
862 000
823 000
Studiefrämjandet
3 181 000
3078 000
Kulturens bildningsverks.
257 000
79 000
Studieförbundet Vuxenskolan
4 227 000
4402 000
Summa
22 190 000
22190 000
Det nuvarande kommunala stödet till studieförbund innehåller tre bidragsgrundande delar; grundbidrag, volymbidrag och bidrag till prioriterad verksamhet. Kulturnämnden beslutade vid sitt möte den 7 februari 2013 att göra en förskottsutbetalning baserad på 25 procent av verksamhetsstödet 2012. I detta ärende lämnar kulturförvaltningen förslag till den slutliga fördelningen av verksamhetsstödet 2013. Från och med 2014 kommer stödet till folkbildningen att fördelas enligt nya riktlinjer som beslutades i juni 2012.
Jäv
Joar Forssell (FP) har på grund av jäv inte deltagit i eller varit närvarande vid handläggningen av detta ärende.
Dnr 6.3/2023/2013
1 Kulturnämnden beslutar tillstyrka förvaltningens förslag om mottagare av Stockholms stads hederspris, Bellmanpris och Lennart af Petersen fotopris år 2013, samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 22 april 2013.
Stockholms kulturnämnd har i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna förslag till kandidater för Stockholms stads hederspris, Bellmanpris och Lennart af Petersen fotopris. Hederspriserna ska enligt statuterna fördelas mellan en bildkonstnär, en tonsättare, en författare samt företrädare för två övriga konstområden, varav en ska vara scenkonstnär. Mottagarna erhåller vardera en prissumma om 100 000 kronor.
För Bellmanpriset gäller enligt statuterna att priset ska tillfalla den eller de som har ”skildrat eller beskrivit Stockholm ur ett konstnärligt perspektiv, använt staden sceniskt i det konstnärliga uttrycket eller bidragit till att ge en positiv bild av Stockholm som kulturstad i ett internationellt sammanhang”. Prissumman uppgår till 100 000 kr.
Lennart af Petersenspriset delas ut vartannat år och alternerar med Cullbergpriset. Priset avser att belöna en fotograf som på ett personligt och konstnärligt vis berättar något väsentligt om staden som livsmiljö. Priset är på 100000 kronor och inkluderar en utställning på Stockholms stadsmuseum.
Förvaltningen har annonserat i dagspress och på hemsidan. Förslag har inkommit från organisationer och privatpersoner.
Dnr 6.2/2024/2013
1 Kulturnämnden beslutar tillstyrka förvaltningens förslag om mottagare av stadens kulturstipendier.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 15 maj 2013.
Kulturnämnden har i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna förslag till kandidater för Stockholms stads kulturstipendier. De 20 stipendierna på 25 000 kr vardera fördelas inom bildkonst, konsthantverk, illustration, foto, film, musik, dans, teater och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv på senare tid.
Dnr 6.2/2167/2013
1 Kulturnämnden godkänner FOSAM:s förslag om mottagare av stadens folkbildningsstipendier.
FOSAM (Folkbildningsorganisationernas Samarbetskommitté i Stockholm) har i uppdrag att anmäla förslag på folkbildningsstipendiater i Stockholms stad till kulturnämnden.
Inkomna skrivelser
Anmälan görs av inkomna skrivelser till kulturnämnden enligt följande:
1 Upphandlingen av bl.a. vaktmästeriservice på Stadsbiblioteket, från Mårten Andersson (V), Tomas Rudin (S) och Mats Berglund (MP), dnr 2.6/2591/2013.
2 Bidragen till invandrarföreningar, från Mårten Andersson (V), dnr 6.1/2593/2013.
3 Utreda det ökade behovet av dans- och idrottslokaler i Stockholm och samordna resurserna, från Tomas Rudin (S), Mats Berglund (MP) och Mårten Andersson (V), dnr 1.1/2592/2013.
Information från förvaltningen
Berit Svedberg informerar om oroligheterna i Husby och kulturförvaltningens verksamheter där.
Inga Lundén informerar om Stockholms stadsbiblioteks verksamhetsplan 2013.
Dnr 1.1/1390/2013
1 Kulturnämnden beslutar att utse Armand Gutheim (MP) till ersättare i Stockholms konstråd för tiden till och med den 31 december 2014.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande från den 16 maj 2013.
Konstrådet har till uppgift att som rådgivande organ biträda kommunens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Konstrådet är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.
Ersättaren i Konstrådet, Mohamed El Abed (MP), har meddelat att han önskar lämna sitt uppdrag. Miljöpartiet har ombetts nominera en ny ersättare och föreslagit Armand Gutheim.