Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2012-06-12
Utdelning av Lagervalls stipendium kl 15.30, cafeét, plan 6, B-huset
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 18 juni 2012.
Dnr 1.6-0222/2012
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden beslutar godkänna tjänsteutlåtandet som svar till Riksdagens ombudsmän.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Riksdagens ombudsmän (JO) har begärt att socialnämnden ska inkomma med utredning och yttrande över en anmälan om hantering av överklagan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 maj 2012.
Beslutsgång
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 2.7.1-0203/2012
1. Socialnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av driften av stödboendet Västberga 2.
Socialnämnden har i samband med verksamhetsplan för 2012 i aktivitetsplan för upphandling och konkurrens beslutat att en ny upphandling av Norrtulls planeringshem och Råcksta stöd- och referensboende ska göras. De båda verksamheterna har sedan 1 mars 2009 drivits på entreprenad av Stockholms stadsmission. Nuvarande avtal löper ut 28 februari 2013 och kan inte förlängas ytterligare. En ny upphandling av verksamheten måste därför göras. Ett förslag till förfrågningsunderlag har utarbetats. Verksamheten föreslås få samma koncept som Västberga stödboende. Arbetsnamnet för den nya verksamheten i Råcksta är därför Västberga 2. Upphandlingen är en ren kvalitetsupphandling. Utvärderingen görs till ett fast pris och anbuden jämförs med varandra för att bedöma vilket anbud som erbjuder bäst kvalitet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 maj 2012.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Förfrågningsunderlaget ska omarbetas för att inkludera sociala och etiska krav, yttrandefrihetskrav och antidiskrimineringsklausul enligt följande.
Sociala och etiska krav bör ingå i förfrågningsunderlaget, och ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas. Staden ska verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen även i verksamhet som drivs på entreprenad. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska vara ett krav. Självklart ska förfrågningsunderlaget säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda.
Vi anser att samma yttrandefrihet och meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för personalen i den upphandlade verksamheten som gäller för stadens egna anställda.
En antidiskrimineringsklausul bör tillämpas i upphandlingen, men stadens standardklausul är otillräcklig eftersom den inte gäller för underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Dessutom kan den tillämpas först när det finns en lagakraftvunnen dom, vilket är sällsynt eftersom ärendena brukar leda till förlikning.
Förfrågningsunderlaget bör även kompletteras med bestämmelser som tillförsäkrar staden rimliga möjligheter att följa upp de särskilda villkoren.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att inte godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av driften av stödboendet Västberga 2.
2. Socialnämnden beslutar att återta Västberga 2 i kommunal regi.
3. Därutöver anför nämnden följande
Vi anser att både Norrtulls planeringshem och Råcksta stöd- och referensboende ska drivas i kommunal regi
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi känner en oro för att den föreslagna enheten blir för stor och att kvaliteten i verksamheten därmed blir lidande. Även om erfarenheterna från Västberga är goda, är det inte säkert att denna enhet, som dels är än större och dels blandar boendeformer, kommer att kunna fungera.
Det hade varit önskvärt att nämnden först fått hantera frågan om vad som skulle upphandlas, innan den tog ställning till själva upphandlingsunderlaget.
Utöver detta vill vi framföra som vår uppfattning att ett annat namn än Västberga 2 bör användas för enheten. Vi förstår önskan att signalera att verksamheten utgör en logisk fortsättning och utökning av lågtröskelboendet i Västberga. Ur ett brukarperspektiv kan detta dock verka förvillande.
Dnr 3.5.1-0066/2012
1. Socialnämnden godkänner förfrågningsunderlaget för upphandling av enstaka platser för vuxna på hem för vård eller boende (HVB) inom socialpsykiatrin enligt socialtjänstlagen (2001:453).
2. Socialnämnden ger i uppdrag åt förvaltningschefen vid socialförvaltningen att för nämndens räkning fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal med valda utförare.
3. Socialnämnden ger förvaltningschefen vid socialförvaltningen i uppdrag att:
· å nämndens vägnar besluta om partsbyte, dvs. parts rättigheter och skyldigheter får överlåtas på annan utförare samt underteckna avtal om partsbyte.
· å nämndens vägnar besluta om förlängning, uppsägning samt mindre justeringar av avtal.
4. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Samtliga 14 stadsdelsnämnder i Stockholm och socialnämnden har tidigare gemensamt ramavtalsupphandlat enstaka platser på HVB för vuxna inom socialpsykiatrin. Den senaste upphandlingen genomfördes och administrerades av socialförvaltningen 2008 med avtalsperiod från 1 januari 2009 till och med 31 december 2010. Avtalen har förlängts vid två tillfällen. Efter år 2012 kan avtal inte förlängas utan en ny upphandling måste genomföras. Införande av valfrihetssystem år 2009 (lag 2008:962 om valfrihetssystem) har inte förändrat behovet av HVB för vuxna inom socialpsykiatri eftersom dessa boenden inte omfattas av valfrihetssystemet.
Socialförvaltningen kommer att genomföra och administrera även denna gemensamma upphandling. Alla stadsdelsnämnder förutom Hägersten-Liljeholmen har fattat beslut om att delta i den gemensamma upphandlingen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 april 2012
Remissvar på motion av Inger Stark och Jackie Nylander (båda V)
Dnr 1.6-0171/2012
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att bygga upp en kommunal pool med jourfamiljer, att socialförvaltningen erbjuder sina jour- och familjehem fortbildning och utbildning samt att det finns expertis som jour- och familjehemmen kan vända sig till när de har behov av extra hjälp.
Socialförvaltningen arbetar i dialog med stadsdelsförvaltningarna med utveckling av familjevården utifrån de förslag till förbättringar som initierades av BUSS-utredningen (Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst). I ärendet redovisar förvaltningen hur jour- och familjehemsvården är organiserad i staden.
Socialnämnden gav 22 maj 2012 förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer för godkännande av jourhem och handläggning av jourhemsplaceringar samt att intensifiera arbetet med att få fram fler jourhem och familjehem till Stockholms stad.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 maj 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
1. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen.
2. Därutöver anför nämnden följande:
Vi menar att det är viktigt att både jour- och familjehem drivs i kommunal regi. Då finns det demokratisk insyn och möjlighet att ställa hemmen till svars om det inte fungerar. Det är mycket allvarligt när 80 procent av jourhemmen drivs i privat regi. Därför vill vi ha en tillräckligt stor kommunal pool med jourfamiljer och även en kommunal pool med familjehem.
Svar på remiss av skrivelse från Stefan Nilsson och Åsa Jernberg (båda MP)
Dnr 1.6-0201/2012
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Enligt skrivelsen ökar de ekonomiska klyftorna i samhället och detta är ett problem för jämlikhet och folkhälsa på sikt. Alltför stora skillnader i samhället är en grogrund för utanförskap och ohälsa. Barnfattigdomen framhålls som ett fortsatt allvarigt problem i staden. Kommunstyrelsen föreslås utse en kommission för ett socialt hållbart Stockholm.
Förvaltningen menar att arbete med den inriktning som föreslås i skrivelsen pågår på såväl nationell som regional nivå och inom staden. Det finns en bred samsyn om vikten av att samverka såväl inom staden som externt för att utveckla staden med inriktning mot ökad jämlikhet och integration som också leder till förbättrad folkhälsa. Det finns i nuläget inget behov av att utse en kommission för ett hållbart Stockholm.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 maj 2012.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialnämnden beslutar att som svar på remissen säga följande.
Med den Moderatledda majoritetens politik i Stockholm är det uppenbart att klyftorna i Stockholms stad ökar och att utvecklingen går åt fel håll. För Stockholms stads del behövs en långsiktig strategi och ett samlat grepp för att vända den negativa utvecklingen. Där skulle en tvärvetenskapligt sammansatt kommission för ett socialt hållbart Stockholm göra en mycket viktig insats.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0193/2012
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Stadsledningskontoret har i samarbete med representanter från Älvsjö och Skarpnäck stadsdelsförvaltningar, socialförvaltningen och äldreförvaltningen arbetat fram ett förslag som innebär att stadens heminstruktörer delas in i tre regioner. Heminstruktörernas målgrupp är personer över 20 år i ordinärt boende och förslaget omfattar personer med synnedsättning, hörselnedsättning och kombinationer av dessa.
Socialförvaltningen instämmer i utredningens förslag och vill framhålla möjligheten till en ökad samsyn i staden bland annat genom bättre förutsättningar för kollegialt samarbete. Möjligheterna att specialisera sig som heminstruktör skulle också öka.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 april 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialnämnden beslutar att som svar på remissen säga följande:
Miljöpartiet gläds åt att flera av de förslag vi lagt om heminstruktörer nu har bifallits. Miljöpartiet har varit pådrivande för att det ska tas fram nya riktlinjer som tydligt talar om när personer med syn- och/eller hörselnedsättningar har rätt till hjälp av heminstruktör. Det är inte rimligt att det i några stadsdelar, men inte i andra, har funnits åldersgränser så att personer under 65 år inte haft rätt till insats. Likaså har det i vissa stadsdelar varit en begränsning så att personer med enbart hörselnedsättning inte inkluderats i rätten att kunna få heminstruktör.
Miljöpartiet välkomnar därför förslaget om en ny regional organisation för heminstruktörerna, som får i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer. Enligt förslaget tas åldersgränserna bort, så att även personer under 65 år kan omfattas, och både personer med synnedsättning, hörselnedsättning och kombinationer av dessa två kan ha rätt till heminstruktör. Detta kommer att leda till mer likvärdiga bedömningar över staden. Möjligen är det tveksamt om just tre regioner, och inte fyra med två i södra staden, är den bästa indelningen. Att både lokalkännedom och specialisering möjliggörs är dock bra.
Däremot är det allvarligt att boende i vård- och omsorgsboende fortfarande inte omfattas av rätten till heminstruktör. Det är inte tillräckligt att heminstruktörernas arbetsuppgifter i vård- och omsorgsboenden enbart ska gå ut på att utbilda och informera personal.
Dnr 1.6-0195/2012
I budget 2011 fick stadsdelsnämnderna i uppdrag att hitta nya samarbetsformer för att bilda kompetenscentrum. MAS och MAR var ett av de områden som ansågs lämpliga för detta. Under början av 2012 fick stadsledningskontoret i uppdrag att utreda den organisatoriska placeringen av MAS och MAR.
I uppdraget att se över placeringen för MAS och MAR i staden har två alternativ angivits; en central eller regional placering. Stadsledningskontoret föreslår en organisation av MAS och MAR i fyra regioner. Argumenten för en regionalisering är bland annat att öka möjligheterna till samverkan, metod- och kvalitetsutveckling samt att få en ökad överensstämmelse i utövandet av det lagstadgade tillsynsansvaret inom staden.
Förvaltningen anser att behovet av lokal förankring och god kunskap om lokala verksamheter hos MAS och MAR talar för en regional placering, men att även en central organisation kan ha fördelar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 14 maj 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD), föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD), förslag till beslut.
1. Socialnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anför nämnden följande.
Vi anser att den organisatoriska placeringen av MAS ska vara kvar hos stadsdelsförvaltningarna. Funktionen är viktig för äldreomsorgen och ska finnas så nära verksamheterna som möjligt.
Vi ser en risk att antalet MAS:ar kan minska i och med en regionalisering vilket skulle kunna innebära ett minskat stöd i stadsdelarna. Det är viktigt att beakta synpunkterna från KPR som vid flera tillfällen har framhållit att stadsdelens MAS ska ha tillsynsansvar för alla utförare, även de privata. I de fall utförarna har ”egen” MAS ska denne underordnas den kommunala MAS:en som ska ha det totala tillsynsansvaret för alla utförare samt ha rapporteringsskyldighet till nämnden.
Dnr 1.6-0214/2012
Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016. Förvaltningen anser att det är viktigt med en övergripande strategi för trygghets- och säkerhetsarbetet. De delar som berör säkerhetsarbetet har blivit tydligare och mer heltäckande, bland annat genom att inkludera ett leverantörsperspektiv. Programmet kan bidra till en tydligare styrning om det fungerar som ett övergripande program till det brottsförebyggande programmet som handlar om trygghetsskapande arbete. För socialnämnden är det dock viktigt att förhållandet mellan föreslaget program och det brottsförebyggande programmet klargörs, med syfte att skapa tydlighet i roller, ansvar och riktning. En dimension som saknas i programmet är samverkan. Det vore bra om programmet kunde beröra vikten av samverkan med relevanta aktörer och beskriva något om hur staden ska arbeta med samverkan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 10 maj 2012.
1. Socialnämnden hänvisar i huvudsak till tjänsteutlåtandet som svar på remissen och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
2. Socialnämnden föreslår att programmet kallas för ”säkerhets- och krishanteringsprogram”.
3. Socialnämnden anför även följande.
Som socialförvaltningen påpekar behandlar förslaget till ”trygghets- och säkerhetsprogram” endast en mycket liten del av Stockholms stads trygghetsskapande arbete, dit många av socialtjänstens insatser hör. I stället ligger programmets fokus på säkerhet och krishantering. Detta är i och för sig inte fel, men programmets rubrik bör ändras så att den återspeglar innehållet.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
I programmet står det att ”Stockholms stads samhällsplanering präglas av ambitionen att utveckla rena, väl upplysta och trygga stadsmiljöer för stadens medborgare. Vi ska även arbeta aktivt med att förebygga brott.”
Att känna trygghet i staden är viktigt för alla dess medborgare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att otrygghet, brott och skadegörelse hänger tätt samman med sociala och ekonomiska problem. Därför bör arbetet med trygghet och säkerhet även vara kopplat till stadens sociala och långsiktiga arbete.
Remissvar på motion från Karin Rågsjö (V)
Dnr 1.6-0215/2012
1. Socialnämnden godkänner för sin del tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Karin Rågsjö (V) yrkar i motionen ”Om tio kraftfulla insatser mot barnfattigdomen i Stockholms stad med sikte på en nollvision” på att en kommunal plan mot barnfattigdom ska tas fram. Motionären föreslår ett program med 10 punkter. Vidare föreslår motionären att planen ska tidssättas och vara fullt finansierad samt följas upp i tertialrapporter och verksamhetsberättelse.
Förvaltningens svar begränsar sig till de områden i motionen som berör socialtjänsten i staden. Förvaltningen instämmer med motionären om att det är väsentligt att alla barn och unga i staden erbjuds goda förutsättningar under uppväxten. Förvaltningen arbetar med att förstärka barnperspektivet i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Stödmaterial om samverkan mellan skola och socialtjänst ska implementeras lokalt för att få en förbättrad samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst med syfte att öka tidig upptäckt av barn i riskzonen och möjliggöra insatser riktade till barn i utsatta situationer i ett tidigt skede.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 4 maj 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller delvis förvaltningens förslag.
Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk – Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna i Sverige, ingenstans är skillnaderna så stora mellan barnfamiljerna som här. I Rinkeby växer över hälften av barnen i fattigdom medan i välbärgade Bromma är andelen 6,6 procent.
Detta till trots saknar staden idag en plan för att bekämpa barnfattigdom. Den borgerliga regeringens politik har haft direkta effekter på kommunal nivå. Försämringar i våra gemensamma trygghetssystem, som a-kassa och sjukförsäkring, har slagit hårt mot de föräldrar som redan har det tufft. Allt fler får inte ekonomin att gå ihop och tvingas söka ekonomiskt bistånd från kommunen.
Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att minska fattigdomen och segregationen mellan barnfamiljerna. Barnfattigdom måste bekämpas både i relativa och i absoluta termer. Både med långsiktiga och akuta åtgärder – de barn som växer upp i dag kan inte vänta. Vi behöver ett långsiktigt arbete för att successivt minska klyftorna och barnfattigdomen i Stockholm. Men vi behöver också kraftfulla åtgärder för att minska effekterna av barnfattigdomen i dag.
En handlingsplan bör ta sitt avstamp i Rädda Barnens krav på kommunala handlingsplaner mot barnfattigdom, men också från andra källor. Till att börja med vill vi att Stockholm Stad sätter upp ett mål om att halvera arbetslösheten under en fyraårsperiod. Vi vill se fler arbeten med avtalsenliga löner. Vi vill underlätta för föräldrar att kunna arbeta på obekväm arbetstid genom att erbjuda förskolor med längre öppettider.
Vi vill satsa på föräldrarnas utbildning eftersom vi vet att högre utbildning långsiktigt ger högre inkomster. Vi vill att alla som söker Grundvux eller Komvux ska få plats – begränsningsreglerna ska avskaffas. Möjligheter till en kommunal ekonomisk stimulans till studier ska prövas.
Precis som Rädda Barnen föreslår vi att en barnkonsekvensanalys ska göras vid biståndsbedömning. Det innebär bl.a. att man tar hänsyn till barnens behov vid prövning av socialbidrag. För att fler barn ska kunna delta på fritidsaktiviteter, idrott och kultur måste Stockholm bredda utbudet av fritidsaktiviteter som inte kostar pengar. Vi måste också arbeta systematiskt för att sänka avgifter på barns fritidsverksamheter.
Slutligen kräver vi att arbetet mot hemlöshet bland barn ska prioriteras högre. Inga barn ska vräkas från sina hem. Stockholm Stad måste uppdra åt sina egna bostadsbolag att ta ett större ansvar för att barn inte vräks. Utöver arbetet mot vräkning av barnfamiljer, krävs ett arbete för att se till att fattiga barnfamiljer kommer in på Stockholms bostadsmarknad.
1. Socialnämnden beslutar att uttala sig positiv till en kommunal plan mot barnfattigdom.
2. Därutöver uttalar nämnden följande.
Vi anser att en kommunal plan mot barnfattigdom är av stort värde. Det är viktigt att ta fasta på såväl generella som konkreta åtgärder som minskar barns utsatthet. Vi anser inte att det räcker att se över riktlinjerna i handläggningen ur ett barnperspektiv, förbättra samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst. Det är viktigt, men räcker inte.
Barn som är i ett utsatt läge måste till exempel kunna vara med på utflykter, kunna gå och simma, få skolfrukost i skolan. Alla barn ska ha vuxna i sin närhet som de kan lita på och som de kan vända sig till om de inte mår bra eller har bekymmer. De ska själva ha möjlighet att få ta del av insatser från samhällets sida, utan att de ska behöva ha definierats som klienter till socialtjänsten, även om det självklart är av största vikt att ett barnperspektiv verkligen finns med i allt bistånd. Vi anser också till exempel att möjligheten att ha tillgång till dator ska ingå i normen, liksom att SL-kort för vuxna är viktigt även ur ett barnperspektiv.
Vi vill tillstyrka motionens avsikt och menar att den kommunala planen bör innehålla ett flertal förslag som Miljöpartiet framfört i riksdagsmotion Barn som lever under utsatta livsvillkor, 2011/12:So658 och som även berör den kommunala nivån.
Vi anser också att det är av största vikt att långsiktigt utjämna skillnaderna i hälsa, ekonomiska förutsättningar, sysselsättning i Stockholm. Det i sig skapar förutsättningar för mer jämlika förhållanden. Därför vill vi att Stockholm i likhet med Malmö stad utser en kommission för ett socialt hållbart Stockholm.
1. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionen
Karin Rågsjö har i sin motion angående barnfattigdomen listat tio kraftfulla åtgärder. Vi menar att det är tio nödvändiga insatser för att komma tillrätta med den tilltagande barnfattigdomen i Stockholm stad. Planen måste dessutom vara tidsatt och fullt finansierad samt följas upp i tertialrapporter och verksamhetsberättelser.
Motionen ska fullt ut bifallas
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
I budget för 2012 gavs socialförvaltningen i uppdrag att se över hur barns tillgång till IT tillgodoses i Stockholms stad för familjer med ekonomiskt bistånd.
Internet och dator ingår idag inte per automatik. Finns särskilda behov efter den individuella bedömningen av familjens behov kan bistånd beviljas. Vi anser att det är bra om skolbarn i Stockholm har tillgång till Internet och dator i hemmet. Det är viktigt att beslut och bedömning är likvärdiga över hela staden.
Socialstyrelsen genomför för närvarande en revidering av både de allmänna råden och handboken för hur ekonomiskt bistånd ska beräknas. I denna översyn som ska vara klar under 2012 ska frågan om tillgång till dator och Internet ingå.
Dnr 2.1-0662/2011
Socialnämnden godkänner rapporten.
Förvaltningen bedömer att prognosen på +2,5 mnkr som lämnades i tertialrapport 1 fortsatt gäller. Förbrukningen i kombination med kända förändringar och normala kostnadstrender ger en klar indikation på ett visst budgetöverskott.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 juni 2012.
Dnr 3.1-0199/2012
1. Socialnämnden godkänner delvis förvaltningens rapport om utredning om ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL.
2. Förvaltningen får i uppdrag att göra en djupare undersökning kring skillnader när det rör insatsen ledsagarservice enligt LSS och SoL.
3. Socialnämnden anför utöver det följande.
Alliansen gav förvaltningen i uppdrag att följa upp insatsen ledsagarservice enligt LSS och SoL. Utredningen visar på skillnader mellan olika stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad vilka behöver undersökas vidare. Vi vill ge förvaltningen i uppdrag att mer genomgående ta reda på varför besluten skiljer sig mellan stadsdelsförvaltningarna. Undersökningen bör även fokusera på varför skillnaden mellan antalet beviljade timmar och antalet utförda timmar är så stor. Det är även viktigt att förvaltningen tillgodoser behovet av utbildning och information för att öka medvetenheten kring Stockholms stads riktlinjer och gällande lagstiftning. Uppdraget ska skapa en bättre kunskapsgrund för att kunna utveckla stadens arbete med ledsagarservice enligt LSS och SoL.
Det är viktigt att alla stockholmare med behov av ledsagarservice eller ledsagning får tillgång till ett likvärdigt stöd. För att uppnå detta behövs tydliga riktlinjer och god kunskap om gällande regler hos stadens medarbetare. Uppföljning och dokumentation är grundläggande förutsättningar för att besluten ska vara rättssäkra och korrekta. Handläggare i stadsdelsförvaltningarna ska ha tillgång till tydliga och vägledande riktlinjer från staden och följa dem.
Socialförvaltningen har genomfört en fördjupad analys av insatsen ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och ledsagning enligt socialtjänstlagen (SoL). Syftet har varit att klargöra hur stadens riktlinjer tolkas och tillämpas, utvecklingen av insatsen samt förutsättningarna för utförandet. Förvaltningen kan bland annat konstatera att det finns ett antal åtgärder som behöver göras för att stadens riktlinjer ska uppnå sitt syfte och det behövs ett tydligare och enhetligare regelverk kring ledsagning. Utförandegraden av ledsagning är påfallande låg i staden och förvaltningen kommer att fortsätta analysen av ett antal möjliga orsaker till det.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 april 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten.
2. Socialnämnden beslutar att omgående se över bristerna i verkställigheten.
3. Socialnämnden beslutar att förorda fortsatt ansvar på stadsdelarna.
4. För övrigt anför nämnden följande.
Inför den fortsatta utredningen vill vi påpeka att domstolarnas tolkning av LSS och socialtjänstlagen sätter miniminivån för vilken ledsagarservice staden måste erbjuda, men inte maximinivån. Om domstolarna öppnar för en mer restriktiv tolkning av lagen innebär det inte att stadens riktlinjer ska frångås.
Lika viktigt som vilken ledsagning som beviljas är att den faktiskt kan utnyttjas på ett sätt som passar den enskilda brukaren. Att kunna få ledsagning vid den tidpunkt då det behövs och att kunna ändra tidpunkt är en viktig frihets-, valfrihets- och tillgänglighetsfråga.
I rapporten dras slutsatsen att det finns ”ett behov av att bygga centrala stöd” kring insatserna. Det är viktigt att detta inte leder till en centralisering av ansvaret.
Av ärendet till sammanträdet i mars 2012 framgick att Omsorgshuset, som efter beslut av den moderatledda majoriteten driver stadens ledsagarservice på entreprenad, endast hade upprättat genomförandeplaner för 200 av sina 700 ärenden. Dessutom hade Omsorgshuset slutat att ge sin timanställda personal ersättning för restid och betalade nu endast lön för den tid personalen har varit hos brukarna. Denna misslyckade privatisering har lett till en kraftigt försämrad tillgänglighet och flexibilitet, vilket sannolikt är en delförklaring till att endast 64 procent av den beviljade ledsagningen faktiskt utnyttjas.
Vi ser fram emot en åtgärdsplan för att staden åter ska kunna erbjuda ledsagning med brukarens behov och valfrihet i centrum.
Dnr 1.3-0088/2012
1. Socialnämnden godkänner socialtjänstinspektörens rapport.
2. Socialnämnden skickar rapporten till Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäcks stadsdelsnämnder.
Socialtjänstinspektörernas uppgift är att granska kvaliteten och rättsäkerheten i individ- och familjeomsorgens verksamheter ur ett brukarperspektiv. Denna rapport omfattar en avgränsad granskning av ekonomiskt bistånd i Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäcks stadsdelsnämnder. Båda nämnderna arbetar planerat för ett kvalitetssäkrat socialt arbete. Utvecklingsbehov finns och förutsättningarna för den fortsatta utvecklingen är i hög grad beroende av hur personalomsättningen kommer att utvecklas vid enheterna som arbetar med ekonomiskt bistånd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 maj 2012.
Regelbunden granskning och uppföljning av verksamheter runt om i Stockholms stad är viktiga för att säkerställa en god kvalité. Därför är det bra att alla verksamheter medverkar och säkerställer en god svarsfrekvens.
Stockholms stad arbetar brett med insatser såsom jobbtorg och förebyggande arbete. Exempelvis ser vi idag ett rekordlågt antal vräkningar av barn. Men det är viktigt att vi fortsätter att arbeta för ett kvalitetssäkrat socialt arbete samt verkar för en god arbetsmiljö. Genom en god kompetens hos stadens medarbetare ökar vi tryggheten hos både handläggare och klienter.
Det är också viktigt att dokumentera det arbete som genomförs samt att arbeta lokalt för att skapa en kontinuitet i personalbemanningen. Stockholms stad ska arbeta med regelbundna utbildningar och skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan handläggare. Genom att aktivt följa och utveckla rutiner för ekonomiskt bistånd kan resurserna tas tillvara på ett bättre sätt och arbetet bli mer rättsäkert samtidigt som det leder till minskad arbetsbelastning för medarbetarna.
Granskningsrapporten tecknar en bekymrande bild av verksamheten för ekonomiskt bistånd i Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Uppenbarligen är arbetsmiljön så dålig att många i personalen söker sig till ett nytt jobb, medan det är svårt att rekrytera erfaren personal. Det konstruktiva sociala arbetet, som syftar till att frigöra och utveckla människors egna resurser, har trängts undan av administration och kontroll.
Rapportens iakttagelser stämmer väl överens med den bild som fackligt engagerade socialarbetare i Stockholm ger, både muntligt och i fackens erinran till detta ärende. Den känns tyvärr också igen från tidigare granskningar av andra stadsdelsnämnders verksamhet för ekonomiskt bistånd.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Miljöpartiet anser att socialtjänstinspektörernas granskningar av det ekonomiska biståndet ger anledning att ompröva den social- och arbetsmarknadspolitik som förs i staden, i synnerhet dagens ensidiga fokus på att kortsiktigt minimera det utbetalda biståndet.
Dnr 3.2-0265/2012
Socialnämnden godkänner förslag till ansökan till Socialstyrelsen om sprututbytesprogram.
I ärendet redovisas förslag till ansökan till Socialstyrelsen om att starta ett försök med ett sprututbytesprogram i Stockholms län. Stockholms läns landsting ansvarar för ansökan men godkännande måste ske av Stockholms stad. Information har lämnats till övriga kommuner inom länet.
Verksamheten beräknas komma igång under senare delen av 2012 och kommer att drivas av infektionskliniken på KS (Karolinska Universitetssjukhuset.)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 28 maj 2012.
Det är bra att det nu finns ett förslag till placering av en sprututbytesverksamhet i Stockholms län. Sedan kommunfullmäktiges beslut i maj 2012 har arbetet letts av en styrgrupp som består av både representanter från landstinget och staden.
Det är viktigt att placeringen av sprututbytesprogrammet uppfyller den framtagna kravspecifikationen för lokalen och dess omgivning. Förslaget har dröjt eftersom det har varit svårt att hitta en lokal som lever upp till dessa krav, bland annat kravet på närhet till ett akutsjukhus, men en placering i paviljonger på S:t Görans sjukhusområde uppfyller dessa krav. Lokalen är ändamålsenligt anpassad för verksamheten samtidigt som placeringen tar hänsyn till omgivningen. Lokalen är även centralt placerad med goda kommunikationsmöjligheter för programmets klienter.
Sprututbytesprogrammet är ett fyraårigt pilotprojekt där Stockholms läns landsting ansvarar för verksamheten, som drivs av Karolinska Universitetssjukhuset och som beräknas starta upp under hösten 2012. Stockholms stad tillför en uppsökarresurs till verksamheten.
Äntligen ser det ut som att ett sprututbytesprogram, med tillhörande sociala och sjukvårdande insatser, kan starta i Stockholm. Delvis på grund av Moderaternas förhalning av ärendet har det tagit nära fem år från första beslutet i kommunfullmäktige tills verksamheten kan öppna, vilket vi djupt beklagar. Under budgetfullmäktige 2007 föreslog Miljöpartiet att sprututbytesprogram skulle införas, vilket ledde till att fullmäktige beslöt att starta en utredning i frågan. Den utredningen föreslog 2010 att sprututbytesprogram skulle införas.
Socialtjänsten har ett viktigt ansvar för att motivera till och erbjuda missbruksbehandling i samband med sprutbytesverksamheten. Detta medför behov av större resurser, inte bara till socialnämnden utan även till andra delar av stadens socialtjänst. Om det uppsökande arbetet i anslutning till sprututbytesverksamheten är framgångsrikt – vilket vi tror och hoppas – kommer det att leda till ökade kostnader även för den vård och behandling som stadsdelsnämnderna står för.
Att behöva uppge sin identitet och inledningsvis styrka denna med legitimation kan vara problematiskt om man ska försöka nå personer som hittills hållit sig undan socialtjänsten. Det kan möjligen försvåra motivationsarbetet och är därför något som bör följas upp och utvärderas.
Dnr 3.1-0198/2012
1. Socialnämnden godkänner förslaget till program för stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående.
2. Programmet ersätter ”Anhörig/närståendepolicyn för Stockholms stads äldreomsorg” som beslutades i kommunfullmäktige 21 juni 2010.
3. Socialnämnden överlämnar programmet till kommunstyrelsen.
Stödet till anhöriga som vårdar en närstående förtydligades 2009 i socialtjänstlagen. I lagen står att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Hittills har stödet huvudsakligen riktats till anhöriga till äldre personer, men intentionen med den skärpta lagstiftningen är att anhörigstödet ska vidgas och omfatta hela målgruppen. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har därför utarbetat ett gemensamt förslag till program för stöd till anhöriga som vårdar personer som är både över och under 65 år.
I regeringens proposition som föregick lagändringen framhålls vikten av att förebygga att den anhöriga själv blir fysiskt och psykiskt utsliten. Det betonas att den anhöriga ska ha möjlighet att ansöka om stöd för egen del. Programförslaget omfattar socialtjänstens hela verksamhet, dvs. äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorgen samt verksamheter enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Socialförvaltningen och äldreförvaltningen föreslår att programmet för stöd till anhöriga ska gälla till och med 2016. Inför revidering av programmet ska en utvärdering göras.
Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget till program för stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående med tillägg enligt vad som anförs nedan.
Många av intresse- och idéburna organisationer är direkt eller indirekt anhörigstödjande verksamheter. Organisationsstödet är därmed av största vikt och en förutsättning för att organisationerna ska kunna verka optimalt och samverka med kommunen för de anhörigas bästa.
Mångfald behöver särskilt beaktas, till exempel är det viktigt att det finns organisationer som riktar sig till människor med olika etnicitet. Anhöriga vänder sig till olika organisationer för olika typ av stöd.
Angeläget är också att staden och stadsdelsförvaltningarna kontinuerligt efterfrågar och tar tillvara organisationernas erfarenhet av brister i stöd och handläggning för förbättrade insatser. Den preventiva ansatsen behöver särskilt betonas inte bara när det gäller insatser i förhållande till den enskilde, utan även när det gäller relationen till den idéburna sektorn. Den överenskommelse som nyligen antagits mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn behöver i högsta grad få bäring på Stockholms program för stöd till anhöriga 2012 – 2016, vilket behöver läggas till.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Likväl som Stockholms stad ska ge en god vård och omsorg för sina invånare ska stöd ges till anhöriga till en närstående som har funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Tidigare var anhörigstödet mest fokuserat mot anhöriga inom äldreomsorgen, varför Alliansen gav ett budgetuppdrag att arbeta fram ett program som även omfattar stöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning och långvarig sjukdom oavsett ålder.
Behov av stöd kan se olika ut beroende på omständigheterna och det är därför bra att staden lägger vikt på att erbjuda olika typer av insatser anpassade efter den enskilde individens situation. Vi välkomnar att programmet fokuserar på att anhöriga möts av respekt och ges ett erkännande för det arbete som de gör.
Det är viktigt att säkerställa att information om stöd till anhöriga finns lättillängligt och är enkelt att ta till sig samt att medarbetare är väl informerade om anhörigas rätt till stöd. Under 2011 genomfördes olika insatser för att stärka kunskap och uppbyggnad av stöd till anhöriga i Stockholms stad.
Dnr 3.1-0218/2012
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 1 år 2012.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
En ökning av antalet ej verkställda beslut har skett för insatser enligt såväl LSS som SoL under kvartal 1 2012 jämfört med kvartal 4 2011. Det finns 55 ej verkställda beslut enligt LSS, varav 37 avser bostad för vuxna (67 procent). Könsfördelningen visar en kraftig övervikt för män, 73 procent.
Motsvarande siffror för insatser enligt SoL var 37 ej verkställda beslut, varav 10 avser permanent bostad. Vid SoL-insatser är könsfördelningen kvartal 1 ganska jämn, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Tidigare har kvinnorna varit överrepresenterade.
I flertalet fall har besluten inte kunnat verkställas på grund av att personen ifråga av olika orsaker tackat nej till erbjudande om insats alternativt att det finns andra skäl. Bristen på lämpliga bostäder utgör också en orsak till att beslut inte kan verkställas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 3 maj 2012.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Rapporteringen belyser att det finns män och kvinnor, flickor och pojkar som inte får den hjälp som de har rätt till enligt lagen. Det är tydligt att det inte finns tillräckliga resurser för att följa upp de beslut som är fattade, och bristen på lämpliga bostäder är ett allvarligt problem. Det är oacceptabelt att människor i svåra situationer hamnar i kläm när resurserna inte räcker.
Dnr 3.2-0093/2012
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
2. Rapporten överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Hösten 2011 genomfördes en kartläggning av öppna preventiva insatser till barn och deras föräldrar i staden. Intervjuer genomfördes med öppenvårdschefer eller motsvarande i respektive stadsdelsförvaltning.
Rapportens slutsatser är att i stort sett samma utbud av insatser erbjuds över hela staden. Det vanligaste och mest spridda föräldrastödet är råd- och stödsamtal. Den vanligaste föräldrautbildningen är Komet och den vanligaste barngruppen Skilda världar. Många stadsdelsförvaltningar har dock svårt att rekrytera deltagare både till föräldra- och barngrupper. Utrymmet hos öppenvårdsenheterna att ge insatser utan bistånd varierar. Det kan också variera om en insats ges som service eller efter utredning. Kartläggningen uppmärksammar att det inte finns något enhetligt system för uppföljning och statistik. I rapporten konstateras också att det saknas en gemensam begreppsapparat för öppna insatser och annat förebyggande arbete i staden.
I 2012 års budget gjorde Alliansen i Stockholms stad en rekordstor satsning på tio miljoner kronor på föräldrastöd. Det arbetet sker med barnens behov i centrum. Vi har lagt ett ökat fokus på tidiga insatser där exempelvis KOMET visar på goda resultat och där ABC är under uppföljning. PLUS arbetar med att utveckla riktade föräldraprogram både för biologiska föräldrar och foster- eller familjehemsföräldrar.
Ett annat utvecklingsområde är föräldrastöd till hemmasittare – elever som inte går i skolan. Genom att tidigt ge de stöd och råd som en förälder kan behöva ökar vi chansen för en gynnsam utveckling och en god uppväxt för barnen. Vi är glada över att Stockholms stads arbete med KOMET för barn mellan tre och elva år har uppmärksammats internationellt för sitt goda resultat.
För att kunna utvecklas måste stadens arbete ses över, varför vi välkomnar rapporten om serviceinsatser till barn och deras föräldrar samt fortsatta satsningar inom området.
Flertalet stadsdelar visar på en problematik med att rekrytera till föräldra- och barngrupper. Genom en ökad samverkan mellan olika stadsdelar samt en utveckling av e-tjänster skapas fler möjligheter för att fylla de föräldra- och barngrupper som finns. Det är även viktigt att alla invånare i behov av föräldrastöd erbjuds lika möjligheter till stöd och insatser oavsett var i staden de bor.
Det är bra att det görs en kartläggning av de preventiva insatser som riktar sig till barn och deras föräldrar. Det största problemet för stadsdelsförvaltningarna idag är inte svårigheten att rekrytera deltagare till barngruppen och föräldrautbildningen. Det största problemet är de senaste årens drastiska minskning av tilldelade resurser för att bemöta behoven hos dem utsatta barnen, ungdomarna och deras föräldrar. För att bemöta svårigheterna hos de flesta stadsdelsförvaltningar måste staden i allmänhet, och socialnämnden i synnerhet, rikta tydligare punktinsatser till den gruppen.
Dnr 3.2-0010/2012
1. Socialnämnden fördelar FoU-medel enligt förvaltningens förslag.
Vid socialnämndens sammanträde den 24 november 2011 antogs stadens FoU-plan (dnr3.2-0478/2011). I planen angavs att 3 mnkr skulle avsättas för lokalt utvecklingsarbete 2012. Under årets första ansökningsomgång, mellan februari och april 2012 inkom ansökningar från ett antal stadsdelsförvaltningar och socialförvaltningens socialtjänstavdelning. I ärendet föreslås fördelning av 1,73 mnkr till lokalt utvecklingsarbete och MUST (Mutual study visit).
Dnr 3.2-0266/2012
2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en handbok för hur socialtjänsten ska använda internet som ett verktyg i det sociala arbetet.
Rapporten är ett resultat av en utredning som genomförts inom ramen för projektet socialtjänsten online. Inom utredningen har juridiska, tekniska och etiska aspekter, av hur internet kan användas som ett verktyg i det sociala arbetet, undersökts. Ett antal fokusgrupper med personal i stadsdelsförvaltningarna har även genomförts i syfte att ringa in viktiga frågeställningar för utredningen. I utredningen identifieras fyra olika områden som i olika utsträckning används i det sociala arbetet på internet i Stockholm som rapporten är strukturerad utifrån. Dessa är kommunikation, informationssökning, informationsspridning via sociala medier och uppsökande arbete. Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att, utifrån föreliggande rapport, utforma en handbok för hur socialtjänsten ska använda internet som ett verktyg i det sociala arbetet.
Arbetet med att etablera socialtjänsten online är nu på väg att genomföras. Det är en viktig utveckling i det sociala arbetet. Allt fler använder idag Internet som en naturlig kommunikationskälla, samtidigt som allt fler verksamheter förmedlar information och material digitalt. Att socialtjänsten ska finnas på nätet är ett naturligt steg där Stockholms stad har kommit en god bit på vägen i sitt arbete.
Kommunikation, informationssökning och informationsspridning över Internet skapar nya möjligheter då det blir enklare och mer lättillängligt online. Det skapar även nya arbetsområden såsom ett uppsökande arbete och social rådgivning. Genom ett aktivt arbete på Internet kan staden komma i kontakt med personer som vi dag har svårt att nå. Socialtjänsten online skapar även möjligheter för samverkan mellan socialtjänst och stadens invånare och mellan olika verksamheter. Det är viktigt att arbetet sker korrekt och med god kunskap, varför en handbok för hur socialtjänsten ska användas som ett verktyg i det sociala arbetet är bra.
Dnr 1.7-0345/2012
1. Socialnämnden godkänner ansökan om utvecklingsmedel om 430000 kr till Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens arbete mot våld i nära relation.
Socialstyrelsen utlyser 70 mnkr som kommuner eller stadsdelsförvaltningar kan söka, enskilt eller i samarbete, för att utveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Tre projekt har sammanförts i en ansökan om 430000 kronor.
Kriscentrum för Kvinnor söker medel för två utvecklingsprojekt:
– Stöd till barn med aggressivt beteende under boendetiden.
– Riskbedömningar gällande boende barn.
I ett tredje projekt vill förvaltningen genom tre parallella aktiviteter förbättra förutsättningarna för tidig upptäckt av våld samt verka för att förhindra våld och förtryck. Aktiviteterna förväntas medföra en attitydförändring som på lång sikt utgör ett viktigt förebyggande arbete.
Dnr 3.3-0220/2012
Socialnämnden beslutar enligt tjänsteutlåtandet.
I 2012 års budget fick socialnämnden i uppdrag att starta en förmedling av kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. En utredning har gjorts, som visar att både rekrytering och tillsättning av kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS i huvudsak fungerar bra på stadsdelsförvaltningarna. För att ytterligare stärka rekrytering av kontaktfamiljer och kontaktpersoner kan förvaltningen vid rekryteringsproblem och/eller resursbrist utgöra ett komplement till stadsdelsförvaltningarna genom att förmedla kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Denna förmedlingstjänst kommer fr.o.m. 15 augusti 2012 att erbjudas inom ramen för Resursteamens nuvarande verksamhet med rekrytering och utbildning av familjehem.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 maj 2012.
Insatsen kontaktperson/kontaktfamilj har under en lång tid varit socialtjänstens mest använda verktyg i arbetet med utsatta barn och familjer. Uppskattningsvis har cirka tre procent av alla 18-åringar någon gång under sin uppväxt har haft kontaktperson eller kontaktfamilj. Det motsvarar i genomsnitt en elev i varje skolklass.
I budget 2012 gav Alliansen i Stockholms stad socialnämnden i uppdrag att starta en förmedling av kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt LSS och SoL. Detta då Stockholms stad har haft svårigheter med att rekrytera kontaktpersoner och kontaktfamiljer. I de fall där resurser saknas eller det finns svårigheter att rekrytera lämpliga kontaktpersoner och familjer kan stadens förmedling agera som ett komplement och stärka upp rekryteringen.
2012 gavs även förvaltningen iuppdrag att se över möjligheten till riktlinjer för kontaktperson/kontaktfamilj med tydligare koppling till att stärka barnens skolgång. Detta för att insatsen ska ge mer effekt i form av stärkande skyddsfaktorer för barns utveckling.
Dnr 3.1-0219/2012
1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till riktlinjer för lex Sarah.
2. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge socialförvaltningen och äldreförvaltningen i uppdrag att gemensamt utarbeta rutiner för uppföljning av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah inom stadens socialtjänst och verksamhet enligt LSS.
Den 1 juli 2011 infördes nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lex Sarah utvidgades till att gälla inom hela socialtjänsten inklusive verksamhet vid Statens Institutionsstyrelse (SiS) samt i verksamhet enligt LSS. Stadsdelsnämnderna och övriga berörda nämnder har under hösten 2011 utsett lex Sarah-ansvariga och tagit fram preliminära rutiner i avvaktan på riktlinjer om lex Sarah för stadens hela socialtjänst och verksamhet enligt LSS. En arbetsgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen, äldreförvaltningen och stadens juridiska avdelning har utarbetat ett förslag till gemensamma riktlinjer för staden angående lex Sarah (bilaga).
Förvaltningen föreslår att socialförvaltningen och äldreförvaltningen som ett led i stadens kvalitetsarbete får i uppdrag att ta fram gemensamma rutiner för stadens uppföljning av lex Sarah angående rapporter och anmälningar till Socialstyrelsen.
2. Socialnämnden tillägger följande.
För att lex Sarah ska fungera som det är tänkt måste medarbetare våga anmäla. Det finns all anledning att tro att anställda kan dra sig för att göra det, för att inte stöta sig med chefen eller ledningen. Inte minst är det troligt eftersom situationen direkt eller indirekt kan höra samman med bristande resurser.
Vi menar att det även måste gå att göra anmälningar anonymt till ansvarig myndighet. Plikten att anmäla borde också kombineras med ett skydd mot att arbetsgivaren eventuellt försöker ta reda på vem som anmält eller att en som anmält på något sätt drabbas negativt av detta.
Dnr 2.7.3-0207/2012
Socialnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att teckna avtal med SHIS om genomgångsbostäder för familjer enligt till tjänsteutlåtandet bilagt avtal.
Nuvarande avtal mellan Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) går ut 31 juli 2012. Förvaltningen föreslår därefter ett nytt avtal med vissa villkorsändringar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 maj 2012.
Förslag till föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga som tas emot i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende
Dnr 1.6-0239/2012
Socialnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Socialförvaltningen har på kommunstyrelsens uppdrag besvarat Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga som tas emot i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Då remisstiden inte medger vanligt remissförfarande har socialförvaltningen ombetts att via kontorsyttrande lämna synpunkter direkt till Socialstyrelsen.
Förvaltningen ser positivt på att vården av barn och ungdomar regleras tydligare genom föreskrifter och allmänna råd. Förvaltningens förslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård som beslutades av socialnämnden i mars 2011 innehåller flera förslag som överensstämmer med förslaget till föreskrifter och allmänna råd.
Förvaltningen lyfter i yttrandet fram ett par områden där förtydliganden behövs, bland annat saknas specifika föreskrifter och allmänna råd om jourhem i förslaget.
Vi ser med oro på en merkostnad för att förverkliga dessa allmänna råd och samtidigt klara fyra besök per år för att säkra barn och ungas trygga placeringar. Därför behövs större ekonomiska resurser, speciellt då antalet barn som behöver detta stöd ökar.
Arbetet med placerade skolbarns utbildning är mycket central för att de senare i livet ska lyckas att undvika ett så problemfullt liv som deras föräldrar ofta har. Därför vill vi förorda ett fortsatt arbete av typen SkolFam.
Vid de oplanerade besöken har socialtjänsten möjlighet att se mer av vardagen och det blir inte så tillrättalagt för besöket.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 22 maj 2012 justerat 29 maj 2012.
Protokoll från rådets för funktionshinderfrågor sammanträde 7 juni 2012 justerat 7 juni 2012.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-0349/2012 och 2.5-0350/2012.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 8 juni 2012 justerat 11 juni 2012.
En inbjudan till signeringsceremoni 4 september 2012 kl. 17.00 – 18.30 i Stadshuset, avseende Överenskommelsen mellan staden och idéburna organisationer, delades ut.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) önskade nämnden och förvaltningen en trevlig och vilsam sommar.
Avdelningschef Fredrik Jurdell bad om ursäkt för att det inte helt färdigställda ärendet Kartläggning av hemlöshet i Stockholms stad kommit med på föredragningslistan och skickats ut.
___________________________