Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2008-12-11
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (m) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (m) och vice ordföranden Karin
Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras den 16 december 2008.
Dnr 1.6-0578/2008
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Ärendet
I motion 2008:61 har Karin Rågsjö (v) väckt förslag om att ge socialtjänstnämnden i uppdrag att 1) ta fram ett förslag till inrättande av en funktion som socialtjänstombudsman i Stockholms stad 2) ansvara för återkommande stadsövergripande brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och ekonomiskt bistånd och 3) utreda ytterligare former och modeller för ökad brukarmedverkan och ökat brukarinflytande inom samma verksamheter.
Socialtjänstförvaltningen anser att ett ställningstagande till en ombudsmannafunktion inom individ- och familjområdet bör avvakta kommunfullmäktiges behandling av förslag om inrättande av inspektörstjänster inom området. Förvaltningen tillstyrker motionärens förslag att former och metoder för ökat brukarinflytande behöver utvecklas inom individ- och familjeomsorg och ekonomiskt bistånd. Vad gäller återkommande stadsövergripande brukarundersökningar anser förvaltningen att man i första hand bör utvärdera de kvalitetsgarantier som redan finns och som har varit i bruk i flera år och därefter ta ställning till kompletterande brukarundersökningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 november 2008.
Förslag till beslut
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Stockholmare som har kontakt med socialtjänsten har ofta en svår livssituation jämfört med andra invånare. Staden har ett särskilt ansvar för att de berörda ska kunna komma till tals på ett bra sätt och att deras synpunkter ska komma fram och påverka socialpolitiken.
Det är därför positivt att förvaltningen vill bifalla motionens förslag att socialtjänstnämnden ska få i uppdrag att utreda ytterligare former och modeller för ökad brukarmedverkan och ökat brukarinflytande inom individ- och familjeomsorg samt inom ekonomiskt bistånd.
Det är lätt att förstå att socialtjänstförvaltningen är avvaktande inför inrättande av en socialtjänstombudsman och stadsövergripande brukarundersökningar, eftersom så många uppdrag under nuvarande majoritet har blivit ofinansierade. Detta drabbar givetvis den övriga verksamheten hårt förutom att det minskar trovärdigheten i den förda politiken.
För oss är det en rättvisefråga att även socialtjänstens brukare inom individ- och familjeomsorg respektive ekonomiskt bistånd får tillgång till samma brukarinflytande som de äldre och personer med funktionsnedsättningar.
Våra politiker får dagligen kontakt med människor som känner sig utlämnade. Precis som andra brukare inom socialtjänsten kan de ha glädje av en neutral ombudsman som för fram behov av förbättringar. Det är inte rimligt att invänta erfarenheter från eventuella inspektörsfunktioner, eftersom det kan dröja flera år.
Det är inte heller rimligt att säga nej till stadsövergripande brukarundersökningar med hänvisning till kvalitetsgarantierna. En utvärdering av dessa ger ingen stadsövergripande kunskap eftersom de är utformade lokalt med varierande grad av brukarinflytande. Garantierna täcker inte hela verksamheten, vilket gör att klagomål som rör det som inte står i garantierna inte täcks av en utvärdering. Ska garantierna utvärderas ska det vara över hela fältet. I konsekvensens namn bör alla övergripande brukarundersökningar ställas in tills garantierna är utvärderade. Detta är givetvis omöjligt, men tanken tydliggör den orättvisa som råder idag.
Dnr 1.6-0604/2008
Betänkandet Mångfald som möjlighet, SOU 2008:56, handlar om integration på landsbygden och om hur andelen utrikes födda kan öka inom de gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och nära relaterade verksamheter). Stockholms stad och dess socialtjänst berörs således inte i någon större utsträckning av huvudinnehållet i betänkandet. Socialtjänstförvaltningen anser dock att flera av förslagen till integrerande åtgärder är bra, t.ex. validering av utbildning från annat land samt yrkesanpassad sfi (svenska för invandrare).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2008.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi ställer oss i stort positiva till förslagen i utredningen men vill påpeka att de ska ses som en möjlighet och inte kunna användas som tvingande åtgärder.
Dnr 1.2-0660/2008
Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak budget med verksamhetsplan för 2009 enligt detta tjänsteutlåtande och överlämnar till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden att fastställa denna.
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Tillståndsenheten och Familjerådgivningen definieras som resultatenheter verksamhetsåret 2009.
Socialtjänstnämnden redovisar omslutningsförändringar med 84,7mnkr till kommunstyrelsen.
Socialtjänstnämnden beslutar om prisjusteringar enligt bilaga 7.
Socialtjänstnämnden föreslår en budgetjustering på 7,7 mnkr enligt tjänsteutlåtandet. Budgetjusteringarna gäller Familjerådgivningen, förmedling av bostäder med särskild service och felaktiga utbetalningar.
Socialtjänstnämnden fastställer risk- och väsentlighetsanalys enligt bilaga 4.
Socialtjänstnämnden fastställer regler för resultatenheter enligt bilaga 6.
Socialtjänstnämnden ansöker om 500 tkr ur central medelsreserv för genomförande av projekt i syfte att sänka sjukfrånvaron enligt bilaga 8.
Socialtjänstnämnden anför därutöver följande.
Det är angeläget att stadens sfi-verksamhet utvecklas på ett sådant sätt att verksamheten i ännu högre utsträckning kan möta såväl befintliga som framtida behov. För detta krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete där stadens egen sfi-verksamhet aktivt samverkar med andra aktörer som kan visa på innovationsförmåga i kombination med goda resultat, oavsett det om handlar om andra kommuners egen regi-verksamheter eller om externa leverantörer. Det är också viktigt staden utvecklar en framgångsrik sfx-verksamhet tillsammans med länets övriga kommuner och aktörer. En fungerande länsgemensam SFX kommer att bli än viktigare med tanke på kommande lågkonjunktur
Den 1 januari 2009 inrättas socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden (SAN) som får ansvaret dels för den verksamhet som nuvarande socialtjänstnämnden svarar för, dels för arbetsmarknadsåtgärder – Jobbtorg Stockholm, svenska för invandrare (sfi) och rekryteringsprogrammet.
SAN:s ansvarsområden delas in i ett stadsövergripande uppdrag och ett driftsåtagande. De stadsövergripande frågorna är arbetsmarknadsfrågor och flyktingmottagning, ämnesansvar för socialpolitik och arbetsmarknadspolitik inom ramen för stadens EU-arbete, utarbetande av riktlinjer och policys, metod- och verksamhetsutveckling, utbildningsinsatser samt forskning och uppföljning av stadens samlade socialtjänstverksamhet samt drog- och brottsförebyggande arbete.
Förvaltningens driftsenheter vänder sig till målgrupperna arbetslösa med försörjningsstöd eller introduktionsersättning, personer som saknar grundläggande kunskaper i svenska, barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, vuxna med missbruksproblem, hemlösa, våldsutsatta kvinnor samt prostituerade. Verksamheten finansieras dels med anslag från kommunfullmäktige dels genom intäkter från försäljning av tjänster till i första hand stadsdelsförvaltningarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2008.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) lämnade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vänsterpartiet driver en aktiv och solidarisk socialpolitik och satsar därför 44 mnkr mer än den borgerliga majoriteten på socialtjänstnämndens verksamheter, förutom de satsningar vi gör på arbetsmarknad och sfi i andra nämnder. Vi säger också nej till nedskärningar om 3,8 mnkr i socialtjänstnämnden. Vinster av effektiviseringar på grund av energibesparingar, sänkt sjukfrånvaro, e-tjänster och så vidare ska användas till att utveckla kvaliteten och inte bidra till att sänka skatten. Vi har ett barnperspektiv som genomsyrar hela vår budget och socialpolitik.
Vi tar avstånd från den borgerliga politiken
Vänsterpartiet vill att arbetsmarknadsverksamheterna förs tillbaka till stadsdelsnämnderna och att SFI återförs till utbildningsnämnden. Stadsdelsnämnderna ansvarar för äldreomsorgen som är en del av socialtjänsten. Det är naturligt att socialtjänstnämnden ansvarar för alla övergripande socialtjänstfrågor, och därmed även för äldreomsorgen i ett stadsövergripande perspektiv. Kommunstyrelsens handikappråd och Funktionshindersombudsmannen (FO) flyttas tillbaka till stadsledningskontoret eftersom det är stadsövergripande funktioner. Därutöver vill vi inrätta en socialtjänstombudsman och Barnens ombud på stadsledningskontoret.
Våra satsningar i socialtjänstnämnden
Vänsterpartiets mål för socialtjänstnämnden
- Förebyggande, uppsökande och tidiga insatser ska prioriteras.
- Bostad, stöd och sysselsättning byggs ut för människor som rehabiliterats.
- Alla som behöver socialtjänstens insatser ska snabbt få hjälp och stöd.
- Barns behov ska alltid uppmärksammas i socialtjänsten.
Se barn och ungdomar i riskzonen
Vi vill göra långsiktiga prioriteringar av förebyggande insatser som gynnar barns psykiska hälsa. En bred satsning krävs på kompetensutveckling för att tidigt stödja barn som riskerar att fara illa, vilket vi finansierar genom Personalmiljarden. Tillsammans med landstinget vill vi utbilda personal inom mödravård, barnavårdscentraler, förskola, skola och fritidsverksamhet så att vuxna lär sig se barn i riskzonen. Det ska vara obligatoriskt med samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Dessutom krävs att myndigheterna samverkar, tar fram checklistor för att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa och gör åtgärdsprogram som följs upp regelbundet. Barn med föräldrar som missbrukar, har psykiska eller andra problem ska garanteras stöd och gruppverksamhet. Barnstöd Stockholm samordnar, utbildar och stödjer gruppverksamhet i samverkan med Ersta vändpunkt och Rädda Barnen. Vi vill tillföra ökade resurser till Stockholms Barncentrum där våldsutsatta barn får hjälp av berörda myndigheter och för att säkra införandet av utrednings- och uppföljningsmetoden BBIC (Barns behov i centrum).
Ökad trygghet för barn i familjehem
En åtgärdsplan ska tas fram för att förbättra tillsynen av familjehemmen. Kommunfullmäktige bör kunna följa utvecklingen genom en årlig redovisning av utvecklingen i varje stadsdelsnämnd. Dessutom vill vi att socialtjänstförvaltningen tar fram en tydlig bild av situationen för placerade barn i varje stadsdelsnämnd och arrangerar en hearing om familjehemsplacerade barn. Rekrytering, utbildning, handledning och tillsyn av familjehem ska kvalitetssäkras så att alla barn och familjehem får likvärdigt stöd. Det är viktigt att barn i familjehem alltid tillfrågas om hur de själva ser på sin situation. Dessa barn tillhör de mest utsatta och har rätt till en planerad vård och skolgång som noga följs upp i nära samverkan med barnet, familjen, fritiden och skolan. Många barn som bor länge i familjehem känner inte trygghet, vilket påverkar hela deras uppväxt och vuxna liv. Nästan ingen får kontinuitet i sin uppväxt genom nationell adoption eller överflyttning av vårdnad. Nuvarande riktlinjer bör ses över så snart Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst redovisats. En arbetsgrupp inom socialtjänstförvaltningen bör redan nu tillsättas för att stimulera diskussionen och ta fram idéer till kompetensutveckling. Ett nytänkande kan vara att se över möjligheten att rekrytera familjehem för små barn bland dem som väntar på en internationell adoption.
Ökade insatser till föräldrar
Föräldrautbildning är en av de bästa och billigaste förebyggande insatserna för att ge barn och unga goda uppväxtvillkor. Vi vill permanenta det evidensbaserade föräldraprogrammet Komet i ordinarie verksamhet eftersom utvärderingar av programmet visat att problemen i hemmen minskade med 40 procent. För att mildra de värsta köerna krävs en budgetförstärkning om ett par miljoner kronor. Ytterligare 5-7 mnkr behövs på sikt för att öka servicenivån. För att få en långsiktig lösning behöver antalet kommunala familjerådgivare utökas, gärna med breddad kompetens för att fånga upp behov i olika delar av staden. Socialtjänstnämndens framgångsrika information till tonårsföräldrar om alkohol och andra droger ska fortsätta med årliga kampanjer.
Ökade insatser för ungdomar och unga vuxna
Vi är mycket oroade över att statsmakterna skurit ner anslagen till information om hiv/aids och inte ser ungdomsmottagningarna som viktiga arenor i det förebyggande arbetet. Den allvarliga situationen kräver att ökade resurser tillförs för att inte rådgivningen ska försämras i ungdomsmottagningarna. Kunskap om hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar behöver förbättras. Det behövs årliga kampanjer i samverkan med myndigheter, skolor och organisationer för att nya generationer ska få kunskap om hur de kan skydda sig mot smittsamma sjukdomar. En HBT-jour i samverkan med RFSL utreds. Planering för en utredningsavdelning vid Maria ungdom med psykiatrisk kompetens tas fram i samverkan med stadsdelsnämnderna och landstinget. Information och rådgivning till unga vuxna ska prioriteras. För att upptäcka deprimerade unga människor behövs ökade resurser, metodutveckling och bättre ”screening”. Staden ska därför tillsammans med landstinget driva permanenta ”light-mottagningar” för unga vuxna över 20 år som snabbt kan erbjuda samtal och förebygga en allvarlig depression.
Kampanj om riskerna för sexuellt utnyttjande på Internet
Enligt stadens sociala program för att motverka prostitutionen ska socialtjänstnämnden bedriva uppsökande arbete, stimulera samverkan och stödja stadsdelsnämnderna i kompetensutvecklingen. Arbetet mot trafficking och Internetprostitutionen ska stärkas. En särskild kampanj riktas till ungdomar för att informera om riskerna för sexuellt utnyttjande via Internet.
Tänk nytt - nollvision för hemlösheten
Hemlösheten är möjlig att få bort. Genom en tydlig stadsövergripande plan som kommunfullmäktige antar och som har tydliga årsmål och självklart större satsningar ska Stockholm på 5 år ta bort hemlösheten. Det är inte värdigt en rik storstad att ha 3 081 hemlösa. Nyrekryteringen av unga vuxna in i hemlösheten måste stoppas. De härbärgen som idag stigmatiserar de hemlösa ska ersättas med andra typer av boenden.
Vår plan för att ta bort hemlösheten
En brukarundersökning bland hemlösa ska göras av socialtjänstnämnden i samverkan med stadsdelsnämnderna för att de hemlösas röster ska höras i planeringen, genomförandet och uppföljningen av hur vi kan nå en nollvision för hemlösheten. Med brukarundersökningen som grund vill vi bilda en referensgrupp med hemlösa och frivilligorganisationer som tillsammans med politiker tar fram en 5-årsplan för att få bort hemlösheten. Staden måste själv bli mycket bättre på att samordna sina insatser för att hemlösa ska få bostäder. De kommunala bostadsbolagen ska bygga fler billiga hyreslägenheter. En viss andel av de lägenheter som lämnas in till bostadsförmedlingen ska reserveras för hemlösa. Stimulansbidrag måste införas för att bygga stödboenden för hemlösa med missbruks- och psykisk problematik. Alla stadsdelsnämnder ska bidra till att bygga bort hemlösheten. Kommunfullmäktige ska tre gånger per år få en rapport om hur arbetet fortskrider. Socialtjänstnämnden och stadsdelsnämnderna ska söka upp och motivera hemlösa kvinnor och män till stöd och behandling. En stark vårdkedja ska byggas upp med boendestöd i tränings- och försökslägenheter och sysselsättning för härbärgesboende med gravt missbruk och psykiska problem. Stöd- och vårdboenden ska utvecklas för olika behov och önskemål. Hemlöshetssatsningen finansieras genom investeringar om 85 mnkr reserverade från vår tidigare mandatperiod och planerade investeringar i bostadsbolagen, investeringar ur Rättvise- och demokratimiljarden samt utökade budgetramar för individ- och familjeomsorgen i stadsdelsnämnder och enheten för hemlösa i socialtjänstnämnden.
Ideella organisationer
De ideella verksamheterna är ett viktigt komplement till stadens verksamhet och ska få ett ökat ekonomiskt stöd. Likställighet måste råda mellan kommunala och frivilligorganisationernas verksamheter. Vi vill därför utvärdera organisationernas arbete med daghärbärgen och boende och jämföra med de kommunala verksamheternas resultat.
Motverka missbruk
STAN-programmet är ett ambitiöst drogförebyggande program där många delar återstår att genomföra. Alla nämnder och styrelser ska se över lokala handlingsplaner i samverkan med brukarorganisationer. Den gemensamma strategin för missbrukarvårdens utveckling som togs fram i ett brett samråd av föregående majoritet ska genomföras. Arbetet med att minska antalet öppna drogarenor tillsammans med polisen och landstinget ska fortsätta. Det uppsökande arbetet ska stärkas. Erfarenheter från brukarorganisationen Rainbow ska tas till vara i arbetet med att ge marginaliserade människor bostad, arbete och fritid. Vård och behandling för människor som missbrukar ska inriktas på långsiktiga sammanhållna vårdkedjor i samverkan med den enskilde samt andra vårdgivare och organisationer. Stockholms stad ska tillsammans med Stockholms läns landsting snarast genomföra den utredning som beslutats för att förbereda en ansökan till Socialstyrelsen om att få starta sprututbytesverksamhet för injektionsmissbrukare. En väl fungerande sprututbytesverksamhet kommer inte stå i strid med det övergripande målet om ett narkotikafritt samhälle och inte med målen att förhindra nyrekrytering till missbruk och att flera missbrukare ska upphöra med sitt missbruk. Men det förutsätter att verksamheten håller en mycket god kvalité. Det sprututbytesprogram som planeras ska självklart vara en del av en kontaktskapande motiverande verksamhet med en ständigt öppen dörr mot vård och behandling. En stor andel personer i socialt och ekonomiskt utsatta grupper har dålig hälsa men avstår av ekonomiska skäl från att söka vård. Socialtjänstnämnden får i uppdrag att i samverkan med landstinget undersöka möjligheten att pröva en försöksverksamhet utifrån den tidigare modellen med socialläkare som en länk för att öka tillgängligheten till vård i staden.
Stöd till intressepolitiskt arbete återinförs
Stödet till intressepolitiskt arbete inom handikapp- och äldreorganisationerna som den borgerliga majoriteten tagit bort ska återinföras med 1 mnkr.
Bygg bort bostadsbristen för människor med funktionsnedsättningar
Det hastar att ta fram en plan för att bygga bort bostadsbristen för personer med funktionsnedsättningar, eftersom den tidigare planen gick ut för två år sedan. Vid inventeringen år 2006 fanns ett omedelbart behov av cirka 220 nya LSS-lägenheter och lika många inom två till tre år. I år genomförs en ny inventering, men allt tyder på fortsatt stort behov av utbyggnad. Därutöver tillkommer behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, där en inventering år 2007 visade att över 100 personer behövde annat boende. Många som bor i HVB-hem har inte ens en plan för att flytta till hemorten. Även behovet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder utöver Aspergers syndrom samt behovet av boenden i olika åldersgrupper måste kartläggas och tillgodoses. Förutsättningarna för gruppbostad eller stödbostad ska prövas i alla nya bostadsprojekt. Stadsdelsnämnderna ska redovisa skäl om de inte bygger gruppbostäder och handikapprådet ska alltid få yttra sig i planärenden. Stadsdelsnämnderna kan inte helt själva bestämma om de vill bygga gruppbostäder, eftersom det finns behov i andra delar av staden där det inte byggs i tillräcklig omfattning. Socialtjänstnämnden har ett övergripande ansvar för att hela stadens behov tillgodoses. Kommunfullmäktige ska kunna besluta om planering för boenden, exempelvis för små funktionshindersgrupper. Vi ser gärna att brukardrivna organisationer kan få stimulansbidrag för utbyggnad av gruppbostäder men anser inte att vinstdrivande företag ska få ett sådan offentligt bidrag.
Ökad livskvalitet för människor med psykiska funktionsnedsättningar
Varje stadsdelsnämnd behöver ta fram en plan med åtgärder som täcker behoven samt regelbundet följa upp arbetet. Socialtjänstnämnden ska stödja utvecklingsarbetet med ökat boendestöd, sysselsättning för olika behov och åldrar, uppsökande och förebyggande arbete, systematisk samverkan med landstinget samt att socialtjänsten ökar sin tillgänglighet. Sociala arbetskooperativ och träfflokaler för olika målgrupper ska ingå i planeringen, eftersom ensamhet och social isolering är en svår plåga för många psykiskt funktionsnedsatta. Socialtjänstnämnden har särskilt ansvar att uppmärksamma insatser för människor med psykiska funktionsnedsättningar och andra funktionsnedsättningar. Det sedan länge planerade socialpsykiatriska kunskapscentret ska förverkligas för att samla och analysera kunskap om sociala insatser och bidra till bättre insatser för den enskilde individen.
Utvärdering av nya resursfördelningssystemet
Det centrala kansliet för nivåplacering inrättades som en projektorganisation och ett led i utvecklingen av resursfördelningssystemet. Kansliet motiverades med ökad likställighet men var ett avsteg från stadens organisation. I samband med den stora utvärderingen av systemet och kansliet är det viktigt att belysa hur nivåbedömningen kan organiseras för att både tillgodose likställighet ur brukarperspektiv och stadens grundläggande principer för styrning, det vill säga att stadsdelsnämnderna har kvar det fulla ansvaret för biståndsbedömningen. Omsorgstagaren och hennes eller hans företrädare ska alltid informeras om funktionsbedömningarna och resultatet samt hur det nya systemet fungerar.
Riktlinjer
Socialtjänstnämnden har i uppdrag att i samverkan med berörda brukarorganisationer se över riktlinjer för ledsagarservice utifrån behoven hos gravt synskadade personer. Dessutom ska översyn göras av behovet av riktlinjer för hur kommunikationsbehov ska tillgodoses vid ansökan om bistånd eller inom insatsen råd och stöd enligt LSS. Riktlinjer måste tydliggöra ansvaret för insatser för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där det finns gränsdragningskonflikter mellan socialpsykiatri och stöd och service till personer med funktionsnedsättningar.
Arbetsmarknadsfrågorna återförs till stadsdelsnämnderna
Stadsdelsnämnderna ska återfå ansvaret för de lokala arbetsmarknadsinsatserna. Jobbtorgen flyttas från kommunstyrelsen till stadsdelsnämnderna. Förslaget att lägga jobbtorg under socialtjänstnämnden grundar sig på otillräckliga analyser. Möjligheten att lägga verksamheten i de stadsdelsnämnder där de är belägna har inte utretts, inte heller en regionindelning. Nackdelar när Jobbtorg och försörjningsstöd ingår i olika organisationer har inte analyserats. SFI behålls på utbildningsnämnden. Ett arbetsmarknadsutskott för övergripande frågor inrättas under kommunstyrelsen och arbetsmarknadsfrågorna flyttas därför från socialtjänstförvaltningen till stadsledningskontoret.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vi socialdemokrater lade i vår budgetreservation för 2009 69,5 miljoner kronor mer på socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden än vad den borgerliga majoriteten gjorde i sin budget. Med vår budget hade verksamhetsplanen onekligen sett annorlunda ut och hade dessutom gett bättre förutsättningar för en mer offensiv verksamhetsplan där det skulle ha varit mer fokus på barn och unga.
Vi ser allt tydligare hur den moderatledda majoritetens budget för socialtjänsten slår mot de som bäst behöver ta del av socialtjänstens insatser. Av tjänstutlåtandet framgår att cirka 40 personer på förvaltningen kommer att bli övertaliga under 2009.
Hade socialdemokraternas budgetförslag fått majoritet hade skatten inte sänkts och det hade därmed funnits mer resurser till Stockholms mest utsatta. Vi hade heller inte kopplat ihop arbetsmarknadsfrågor med socialtjänstfrågorna eftersom vi inte tycker att de frågorna hör ihop politiskt eller organisatoriskt.
Vi tar avstånd från den borgerliga politiken som innebär att familjerådgivningen underfinansieras, att socialtjänstens verksamheter konkurrensutsätts, att färre organisationer kommer att få stöd via organisations- och föreningsutskottet och att enheten för hemlösa har stora underskott.
Vårt budgetalternativ hade bland annat inneburit att arbetet med Stockholms barncentrum utvecklades, att Maria Ungdom och KramiMoa fick ökade resurser, att det prostitutionsförebyggande arbetet förstärktes, att hemlöshetsarbetet fick mer resurser och att Navigatorcenter för unga återinfördes.
Den borgerliga regeringen har konsekvent monterat ner de statliga skyddsnäten, som exempelvis a- kassan och sjukförsäkringen. När ekonomin nu vänder neråt kommer många att behöva vända sig till kommunens socialtjänst för att klara uppehället och då minskar resurserna till förskola, skola och äldreomsorg. USK prognostiserar att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka med 10 % 2009 (jämfört med år 2008). Det behövs nu rejäl satsning på aktiv arbetsmarknadspolitik, i synnerhet arbetsmarknadsutbildning, och reguljär utbildning så att de närmaste åren kan användas till att rusta människor för de jobb som kommer.
Vi kan konstatera att det borgerliga vallöftet om jobb till avtalsenlig lön inom fem dagar fortfarande inte kommer att uppfyllas.
Rädda barnens rapport, Barnfattigdomen i Sverige 2007, visar att de flesta barnfamiljer har fått det bättre sedan slutet av 1990- talet med att det är tre grupper av barn som har halkat efter i välfärdsutvecklingen: Barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. En övergripande slutsats i rapporten är att klyftorna i samhället har ökat kraftigt. Stockholm ligger, med 18,1% barnfattigdom, på plats 282 av landets 290 kommuner. Det finns alltså bara 8 kommuner i hela Sverige som har en högre barnfattigdom än Stockholm.
Segregationen ökar i Stockholm. Resursfördelningen till stadsdelarna tar nu mindre hänsyn till de olika sociala förutsättningarna i skolan, förskolan etc. Det särskilda anslaget för stadsdelar med många socialbidragstagare har avskaffats vilket leder att dessa stadsdelar kommer att tvingas ta resurser från övriga verksamheter när lågkonjunkturen närmar sig.
Unga mår allt sämre. De senaste årens positiva utveckling när det gäller ungas användning av narkotika har avstannat. Det framgick av Stockholmsenkäten som Preventionscentrum Stockholm presenterade efter sommaren. Sammanlagt 13 132 elever i grundskolans årskurs 9 och år 2 på gymnasiet besvarade enkäten. Sedan 2006 års mätning har andelen som testat någon gång och andelen som använt narkotika de senaste fyra veckorna ökat med flera procentenheter. Stockholm ligger också högt över riksgenomsnittet.
Sammanfattningsvis så är det en dyster utveckling som Stockholm går till mötes. Underskottet under nästa år börjar med 30 miljoner men riskerar att öka under året, till exempel kommer stadsdelsnämndernas köp av tjänster med all sannolikhet att minska då deras ekonomiska utrymme kraftigt har krympt för 2009. Vi tvingas tyvärr konstatera att sociala frågor inte är något som den moderatstyrda majoriteten satsar på och vill utveckla.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Miljöpartiet de Grönas budget för socialtjänstnämnden skulle innebära förstärkningar på flera viktiga områden. Det gäller inte minst arbetet mot barn och unga och att inga människor ska behöva vara hemlösa.
Den organisatoriska placeringen av Jobbtorg och SFI under den nya social- och arbetsmarknadsnämnden är inte bra. SFI:s resurser ska återföras till utbildningsnämnden, och stadsdelsnämnderna ska ha det fortsatta ansvaret för arbetsmarknadsinsatserna och flyktingmottagandet. Att flytta SFI och vuxenutbildning till socialtjänstnämnden, som inte har någon erfarenhet av utbildning, gör att dessa verksamheter helt förlorar kontakten med skolvärlden, likaså med fortbildning och forskning. Det är inte rimligt att SFI blir en sysselsättning i väntan på första bästa jobb. Språk och vidareutbildning är en merit och ibland ett krav för jobb, men utbildning är också en förutsättning för ett aktivt medborgarskap, i det offentliga samhället, i föreningar med mera.
Det är glädjande att det operativa ansvaret även fortsättningsvis ligger hos stadsdelarna men vi kan inte se varför inte stadsdelarna kunde fått fortsätta sitt arbete med flyktingmottagandet såsom förut och att en utbildning som SFI även i fortsättningen ses som en utbildning inte som en socialtjänståtgärd. Kunskapen riskerar att försämras och då även introduktionen.
Erbjud barn i familjehem egna ombud
Barn och ungdomar i familjer där våld förekommer, där föräldrar missbrukar eller är psykiskt funktionshindrade är ofta mycket utsatta och behöver socialtjänstens stöd. Barnens behov måste tillgodoses och insatserna göras utifrån ett barnperspektiv.
Utveckla det förebyggande stödet till familjer. För barnet är det ett trauma när föräldrarna far illa och därför är det viktigt att satsa på hela familjen, och inte alltid främst flytta på barnet. De barn som hamnar i familjehem ska få tillgång till en egen, neutral, ombudsman som hon eller han kan vända sig till om man upplever missförhållanden. Ombudsmannen ska organiseras fristående från socialtjänst och skola och ska enbart se till barnets bästa.
Öka insatserna för att familjehemsvården ska följas upp bättre. Stora brister kvarstår år efter år. Fosterhemsföräldrar ska få handledning i hur de kan hantera relationen till barnets biologiska föräldrar. Staden ska därför arbeta med att utveckla former för handledning till fosterhemsföräldrar utifrån specialkunskap om de biologiska föräldrarnas speciella problematik och behov.
Familjerådgivningen
Familjerådgivningen har mycket stor betydelse för att förebygga konflikter och vårdnadstvister. Inte minst för barnen fyller den en viktig funktion. Familjerådgivningen erbjuder även samtal till skilda föräldrapar för att de ska kunna samarbeta kring vårdnad, umgänge, boende mm.
Bestämmelserna om familjerådgivning regleras i socialtjänstlagen 5 kap 3 §. Kommunen ska sörja för att ”familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det”. Tillströmningen av ärenden har ökat kontinuerligt på senare tid. En familjerådgivningspeng är värd att försöka i syfte att minska kötiden. Det är dock viktigt att det inte får ses som en besparingsåtgärd utan som en möjlighet till en kvalitetsökning. Därför är det viktigt att de resurser som behövs för denna åtgärd kommer nämnden till del
Stoppa våldet bland unga
Gatuvåldet i Stockholm kryper allt längre ner i åldrarna, och allt oftare är det mer än en gärningsman som angriper. Mycket av våldet sker utanför nöjeslokaler i innerstaden, och oftast är alkohol med i bilden. Det är ett faktum att den absoluta merparten av våldet utövas av män. Polisen har mycket kunskap, och samarbetet mellan socialtjänst och polis bör utvecklas ytterligare. Även samverkan mellan lokala myndigheter och nationella ska utvecklas. Det är viktigt att mansmottagningar har särskild beredskap för unga gärningsmän, och att förebyggande och attitydutvecklande arbete stärks.
Det uppsökande arbetet bland unga måste få resurser så de kan arbeta under dygnets samtliga timmar. Inga unga ska fara illa och vi vuxna måste alltid finnas till hands för dem oavsett orsak.
Det förebyggande arbetet mot barn och unga måste få en stark position så vi så långt det bara är möjligt kan förebygga mot att någon faller igenom det sociala nätverk som är så viktigt för vårt välbefinnande.
Tyvärr så har barnen varit de stora förlorarna under många års budget i Stockholm stad och nu ser vi tyvärr resultatet av detta genom fler barn som driver runt i förtvivlan och som till och med är hemlösa.
Akutboende för unga under 20 år samt tak-över-huvud-garanti för dessa
Många barn och ungdomar lever i dag i en situations som kan betecknas som hemlöshet. Man bor hos kompisar så länge de går därefter på nattbussar eller annat liknande ställe. Denna trend måste brytas omgående. Olika metoder måste prövas. Att utöka antalet jourhem är mycket viktigt men det måste också finnas ett metodiskt arbete att nå de unga på dygnets alla timmar. Ett ställe dit man kan söka sig nattetid är värdefullt för att nå de som redan har gått för långt i sin hemlöshet och även antagligen tappat tilltron till befintliga system. Målet ska vara att denna verksamhet ska behövas endast temporärt tills stabila system för att förhindra denna form av hemlöshet har utvecklats. Tak-över-huvudgarantin är viktig för att visa att vi tar detta på absolut största allvar.
Maria Ungdom
Maria Ungdoms arbete är av mycket stor vikt för att fånga upp de unga som hamnat snett i tillvaron. Ambitionen måste dock vara att denna verksamhet inte ska behövas. Vi förstår att det inte kommer att bli så på ett bra tag. Maria Ungdom måste få resurser så de kan jobba mer förebyggande och informativt. Om vi ska förhindra missbruk och till och med hemlöshet bland unga är samarbetet med skolorna av yttersta vikt. Det är skolorna som dagligen möter och/eller har någon översyn av de unga. Genom att stärka skolans personal med kunskaper är det en värdefull möjlighet att säkerställa att de unga går en positiv framtid tillmötes.
Uppsökande arbete
Det uppsökande arbetet mot målgruppen hemlösa., missbrukare och unga behövs på dygnets alla timmar. Problemen tar inte paus när andra snarare sover tvärtom. Stadens akutboenden upplever också att arbetet skulle kvalitetsstärkas om stadens uppsökare fanns tillgängliga även efter kl. 24. Därutöver är det en fördel om socialjouren får en förstärkning genom stöd av uppsökare under hela dygnet. Idag får de förlita sig på de uppsökare som finns på natten genom frivilligorganisationerna.
Hemlösheten
Aktiva insatser ska göras för att förhindra vräkningar. Än mer aktiva insatser måste göras från socialtjänsten för dem som riskerar vräkning om vi ska uppnå målet att vräkningar inte ska behöva förekomma. Ett samarbete mellan hyresvärdar å ena sidan och socialtjänsten och Stiftelsen Hotellhem å den andra bör upprättas så att det finns en möjlighet för en person eller familj som har problem runt bostaden att bo en period på Hotellhem under den tid som socialtjänst, andra myndigheter och det egna sociala nätverket ordnar upp de bekymmer som finns. Målet ska vara ett man kan återvända till bostaden. Om detta är svårt ska det finnas hjälp till att byta bostad.
I de fall som vräkning trots allt har varit nödvändigt är tak-över-huvudgarantin viktig som ett steg till eget boende. Det är bra att denna nu också kombineras med nödvändig biståndsbedömning på plats så att möjligheten att komma vidare från akutboende ökar och vägen-tillbaka-garanti kan realiseras.
Vi ställer rätt stora krav på den enskilde individen att samverka men vi bör kanske även reflektera mer på hur samverkan stadens olika förvaltningar och bolag samt mellan olika myndigheter fungerar. Samarbetet med landstinget kan och ska utvecklas. Antalet tvångsomhändertagningar bland hemlösa har ökat. En trend som måste brytas. Ett led i förbättrad samverkan kan vara att kommunen får möjlighet att återinrätta socialläkartjänster.
Trappstegsmetoden i boende samt biståndsbedömning med korta mellanrum är ett behov för socialtjänsten men ett hinder för den boende. Vi efterlyser stabila boenden där individen kan känna sig trygg. Däremot behövs mer kvalitativ uppföljning i form av mer frekventa besök från handläggare och kontaktperson via frivilligorganisationer eller någon man själv önskar.
I samarbetet måste det också finnas nätverk som kan finnas med långsiktigt. En innehållsrik vardag med en värdig sysselsättning är av stor vikt. Vi vill därför se att antalet sociala företag kan öka i staden för att kunna tillgodose fler utifrån dessa behov.
Sist men inte minst är behovet av ökat brukarinflytande. Brukarna bör vara en del av besluten som tas inte bara genom brukarråd utan även i de faktiska besluten.
Enheten för hemlösa
Enheten gör ett ovärderligt arbete för att hjälpa människor som hamnat i hemlöshet ur denna onda spiral. Vi ser nu resultatet av ett idogt arbete och ändrade arbetsmetoder för att tillsammans med sina klienter finna lösningar till boende, vård och omsorg. Detta resultat yttrar sig i form av ett stort underskott som tyvärr också hindrar möjligheten att ytterligare förstärka arbetet mot en nollvision mot hemlösheten. Vi i miljöpartiet vill skjuta till ett kraftigt anslag till enheten för hemlösa, dels för att eliminera underskottet och dels för att ge utrymme för att fortsätta det positiva arbete de gör. Att få fler av hemlösa i boende kostar på kort sikt och ger en bra bättre livskvalitet för den enskilde individen. På lång sikt tjänar såväl individerna och dess närstående som samhället i stort på att människor kan ta sig ur hemlöshet, vilket också innebär kriminalitet och många sjukdomar.
Därför är det viktigt att låta brukarna vara del av de beslut som tas – genom brukarråd och i de faktiska besluten. Vi vill att enheten för hemlösa tillsammans med Stiftelsen för hotellhem får möjlighet att utveckla arbetet med brukarråd och att också ge möjlighet att sprida denna kunskap till andra berörda delar av staden, framförallt stadsdelsnämnderna.
Kunskapen om hemlösheten
Den nyinrättande enheten Preventionscentrum ska få i uppdrag att åter göra kvalitativa räkningar av hemlösheten. Det räcker inte med att bara räkna antalet hemlösa en enda dag. Dels är den räkningen avhängigt av så många andra faktorer att den blir mycket tveksam dels så är kunskapen om tillståndet bland hemlösa mer relevant än antalet. På så sätt får man en inblick i om de insatser som görs är bra och vad som kan behöva utvecklas och/eller ändras.
Skyddat boende för misshandlade kvinnor med missbruk och hemlöshet
Vi vill att förvaltningen återinrättar det skyddade boende som fann på Hvilan för de kvinnor som har utsatts för och riskerar utsättas för våld. Att de har missbruksproblem och är hemlösa gör dem extra sårbara för våldet. Samarbetet med RFHLs verksamhet för denna målgrupp kan stärkas så att kvinnorna får det stöd de behöver.
Missbruk
Många människor far idag illa på grund av det stora utbudet av alkohol och droger. Socialtjänsten behöver än mer aktivt arbeta för att det ska finnas alternativ för människor. Det förebyggande arbetet är av stor vikt.
Fler drogfria mötesplatser ska skapas, och stödet ska öka till frivilligorganisationer som arbetar med barn och unga. Tidiga insatser för unga vuxna med hög alkoholkonsumtion eller sporadiskt användande av narkotika är betydelsefulla för att bryta begynnande missbruk. Samarbetet med skolorna ska utvecklas.
Ett allvarligt och ökande problem är spelmissbruket bland ungdomar. Spelmissbruk kännetecknas av att personen har svårt att begränsa sitt spelande och att detta får negativa konsekvenser, som problem i skolan, konflikter med familj eller vänner, eller skulder. Hjälp finns att få för dessa ungdomar och deras anhöriga, detta stöd ska stärkas.
Vård och behandling för personer med missbruk ska alltid utgå från individens behov och önskemål. Samarbetet ska utvecklas med andra vårdgivare, till exempel landsting, frivilligorganisationer och statliga vårdgivare.
HVB
Den totala budgeten i Stockholms stad innebär åtstramningar även för stadsdelarna där det inte finns någon garanti att de som mest behöver kommunens tjänster genom socialtjänsten kommer att få det. Vi är mycket oroade över den eventuella utvecklingen av HVB- verksamheterna. Risken är stor att stadsdelar prioriterar andra billigare lösningar trots att detta inte alltid är det bästa för klienten. Det är viktigt att kvalitén är hög i HVB-verksamheterna som inte får tummas på enbart på grund av bristande resurser.
Det är av yttersta vikt att man redan i ett tidigt stadium i samarbetet med de människor som har problem erbjuder omsorg av högsta kvalitet. I längden lönar det sig såväl mänskligt som ekonomiskt.
Det föreslagna arbetet med en tydligare skiljelinje mellan bostaden och det sociala arbetet tycker vi är bra framför allt för de individer som är i behov av HVB.
LSS
Vi tycker det är bra med den ökade möjligheten för valfrihet inom LSS såväl inom boendet så som daglig sysselsättning. Ingen ska bli tvingad till en bostad eller arbete som passar den berörda stadsdelen utan den enskildes livskvalitet måste få råda. De är viktigt att det tilldelas resurser för arbetet med denna valfrihet så den verkligen kan bli en valfrihet. Kommunstyrelsen måste skjuta till extra pengar så att arbetet kan fortskrida på ett kvalitativt korrekt sätt. Handikapporganisationerna kan här spela en viktig roll som mellanhand och stöd i den enskildes val. Projektet med en speciell arbetsförmedling, Alfa, är bra och ska fortsätta.
Diskussionen om att nämnden ska ta över stadsdelarnas tillståndspliktiga verksamheter ser vi som mycket olycklig. Det är viktigt att stadsdelarna har resurser så att de kan ta hela sitt ansvar för de som har någon form av åtgärd som kräver tillsyn. Att detta inte görs idag anser vi vara oacceptabelt. Stadsdelarna ska ta sitt ansvar utifrån den enskilda individen – därutöver anser vi att länsstyrelsen eller någon annan ”neutral” instans gör tillsynen på att boendet eller verksamheten håller hör kvalitet. Vi förespråkar också att alla barn som får en placering ska ha rätt till en oberoende ombudsman.
Arbete och sysselsättning
Vi är övertygade att alla vill och kan ta ansvar i samhället bara man får de förutsättningar som behövs utifrån sina individuella behov. På riksplanet förespråkar Miljöpartiet en grön skatteväxling så att kostnad för arbetskraft minskar. På så sätt vågar fler anställa. Det ska inte heller vara så stor tröskel att våga anställa människor som har haft det svårt en eller flera perioder av sitt liv. Här måste vi hjälpa till att plocka fram förutsättningarna för alla var och en för sig. Vi tror inte på piskor utan morötter. Att tillsammans stötta varandra ger en bra bättre utveckling för var och än att tvingas in i något som man egentligen mår sämre av.
Stödet till de som har svårt att på egen hand nå arbetsmarknaden ska vara välkomnande och inte tvingande. Vi får inte glömma att även myndigheter kan göra fel och att trenden att alltid skylla på individen är mycket olycklig och bör upphöra. Vi anser att det är bra om socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa i allt större utsträckning samverkar. Vi är förvånade att detta inte gjorts av sig självt. Samverkandet ska utgå från individen och vad den kan och vill. Om man utgår från att människor är lata så blir det inget bar resultat.
Stockholms stad måste i större utsträckning främja att andelen sociala företag kan ha möjlighet att etablera sig. Det är en bra väg för många in i normsamhället och att återta egenmakt.
Organisations och föreningsstöd
De organisationer och föreningar som idag får bidrag genom socialtjänsten gör en fantastisk insats. Deras insats blir än mer värdefull då det offentliga drar ner sina verksamheter, idag på ett mycket oroande sätt. Vi vill att det ska finnas såväl möjlighet till att utöka de befintliga organisationernas anslag men även att nya föreningar ska få en möjlighet att etablera sig på stadens arena. Framförallt skulle vi vilja se att de vi-för-oss (brukar) organisationer som nu etableras får en chans.
Många hemlösa, missbrukare och psykiskt sjuka har tappat sina gamla nätverk och när de ska lämna hemlösheten kan det behövas nya eller att det gamla nätverket återupptas. Stöd i detta ska vara en självklarhet. En innehållsrik vardag med en värdig sysselsättning är av stor vikt. Vi vill därför se att antalet sociala företag kan öka i staden för att kunna tillgodose fler utifrån dessa behov. Det finns ingen som kan sina behov så bra som en själv. Därför är det viktigt att låta brukarna vara del av de beslut som tas – genom brukarråd och i de faktiska besluten.
Alla organisationer som idag uppbär stöd från nämnden och många som kommer att tillkomma är ovärderliga som ett komplement och utmaning till det arbete kommunen gör. Många verksamheter är också betydligt bättre om de drivs av utomstående organisationer.
Stödet till kvinno- och mansjourerna är ett sådant exempel liksom brottsofferjourerna. Vi vill öka anslaget till dess verksamheter liksom många fler så att de kan fortsätta sitt ovärderliga arbete.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Den svaga budget som högermajoriteten har klubbat igenom i kommunfullmäktige avspeglar sig nu tydligt i verksamhetsplanen för socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden. Underskottet under nästa år börjar med 30 miljoner men riskerar att öka under året, till exempel kommer stadsdelsnämndernas köp av tjänster med all sannolikhet att minska då deras ekonomiska utrymme kraftigt har krympt för 2009. Sociala frågor är ingenting som högermajoriteten satsar på och vill utveckla. Det finns inte en enda satsning som visar att Stockholm på något sätt skulle ha ”En socialtjänst i världsklass”, snarare har högeralliansen lyckats skapa ”En Socialtjänst i strykklass.”
De uppdrag som högermajoriteten lagt in i verksamheten är inte finansierade; varken de som kommer från kommunfullmäktige eller de som kommer från nämnden. Man räknar iskallt med att förvaltningen ska lösa de ekonomiska problemen med interna sparkrav.
Vad gäller familjerådgivningen har inte högermajoriteten tagit hänsyn till pengsystem eller den beräknade ökningen av kunder, detta är inte finansierat. Om inte en budgetjustering görs kommer detta att bli mycket kännbart för de familjer som förväntar sig en fungerande familjerådgivning. Det finns i dagsläget ingen som helst chans att möta det ökade behovet utan en budgetjustering.
Att lägga in arbetsmarknadsfrågorna och SFI utan att budgetera för ökade övergripande kostnader kommer slå hårt på annan verksamhet inom socialtjänstförvaltningen. Risken är att de nya verksamheterna får en dålig start inom förvaltningen om de inte ges möjligheter att utveckla sin verksamhet byggd på kompetens och erfarenhet.
För barnuppdraget finns inte de resurser som skulle kunna ge staden det ”lyft” som behövs när det gäller barn som far illa. Med den socialbudget som finns i staden som helhet riskerar barn som far illa att inte få den hjälp och de stödinsatser som de har rätt till enligt socialtjänstlagen.
Maria Ungdom tar bort två tjänster (en socialsekreterare samt en psykoterapeut). Detta är ingen satsning utan snarare en nedskärning som enbart drabbar unga människor med drogproblem. Vilken stad som helst med sociala ambitioner skulle värna Maria Ungdom, men när enbart retoriken får råda blir innehållet i verksamheten underordnat.
Några nya satsningar på frivilligorganisationerna finns inte, tvärtom föreslås en besparing.
Hemlösheten är ett manifest problem som behöver en helhetslösning. Enheten för hemlösa får ett budgettillskott, det är positivt. Men hemlösheten kommer att öka om bristen på bostäder fortsätter och den generella nedskärningen inom socialtjänsten i Stockholms stad som helhet fortgår. Det går inte att spara bort sociala problem, det är inte så man får ”En socialtjänst i världsklass”.
Dnr 201-0603/2007
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per den 30 november 2008.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämndens samlade verksamhet för 2008 kommer att redovisa en ekonomi i balans. För den egna driftverksamheten beräknas ett överskott på 3,8mnkr. För entreprenaderna prognostiseras ett överskott på 3,3 mnkr och för stöd till utomstående organisationer prognostiseras ett underskott på 1,9 mnkr. Därutöver bedöms stadsövergripande frågor redovisa ett underskott motsvarande 6,1 mnkr medan ansvaret för utomlänsplacerade funktionshindrade beräknas medföra ett överskott på 4,0 mnkr. Tillståndsenheten som är nämndens enda resultatenhet bedöms ge ett överskott på 1,4 mnkr och lämnar därmed ett överskott på 0,7mnkr att föras till 2009. Bedömningarna grundas på beslut t.o.m. tertialrapport 2 för 2008.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 december 2008.
En mycket oroande tendens i månadsrapporten är underskottet för Enheten för hemlösa som fortfarande ligger på cirka 20 mnkr. Trots att antalet klienter till Enheten för hemlösa har ökat under åren, har personalstyrkan och budgeten varit densamma. Detta påverkar direkt kvaliteten i hjälpen till de hemlösa och vi oroar oss för personalens arbetsbelastning!
Konsultrapporten visar att enhetens kostnadsökning från 2007 till 2008 primärt orsakats av ett ökat antal vårddygn, ett ökat genomsnittligt pris per dygn samt i viss utsträckning en tendens att välja mer kostsamma och mer kvalificerade vård- och boendeformer.
En rad projekt med uppsökande verksamheter har medfört nya klienter. En del av dessa nya klienter har också visat sig vara i behov av vård och behandling och/eller försörjningsstöd.
Att fler och nya klienter leder till ökade kostnader för vård och boende är ingalunda förvånande. Man kan konstatera att den borgerliga majoriteten har lagt uppdrag på nämnden som inte har åtföljts av pengar. Det tycker vi är anmärkningsvärt.
När det gäller den statliga ersättningen för ensamkommande asylsökande barn bör den komma barnen till del, i form av ökad kvalitet i verksamheten, istället för att täcka underskottet i det underfinansierade hemlöshetsarbetet.
Att Organisations- och föreningsutskottet har ett underskott är mycket oroande och kommer att leda till att ideella organisationer tilldelas mindre bidrag vilket vi beklagar.
Dnr 1.7-0652/2008
Socialtjänstnämnden ansöker om 700000 kr hos Statens folkhälsoinstitut (FHI) för att genomföra kampanjen ”Stoppa langningen” år 2009.
Preventionscentrum vid socialtjänstförvaltningen tog år 2008 tillsammans med 19 andra kommuner i Stockholms län, STAD-sektionen vid Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län och polisen initiativ till kampanjen Stoppa langningen. Även ett antal frivilligorgani-sationer och Systembolaget deltog i samarbetet. Kampanjen finaniserades av de deltagande kommunerna och genom bidrag från Länsstyrelsen i Stockholms län. Webbplatsen www.stoppalangningen.se byggdes upp och utgjorde ett nav under kampanjens genomförande.
Inför 2009 års kampanj vidareutvecklas webbplatsen så att den ska innehålla mer information och fakta om alkohol- och narkotikasituationen i de olika kommunerna och vilka aktiviteter som genomförs lokalt och kontaktupp-gifter. Det tryckta materialet ska förnyas. En utvärdering ska genomföras under hösten 2009. Statens folkhälsoinstitut har utlyst ekonomiskt stöd för opinonsbildande insatser på ANTD-området (alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopingförebyggande arbete). Förvaltningen föreslår nämnden ansöka om 700000 kr för vidareutveckling av kampanjen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 november 2008.
Det är bra att nämnden ansöker om pengar för att genomföra projektet men vi kan tycka att det vore ännu bättre om detta inte bedrevs i projektform utan var ordinarie verksamhet.
Dnr 1.7-0658/2008
Socialtjänstnämnden ansöker om 500000 kr hos Statens folkhälsoinstitut (FHI) för att genomföra en förstudie för opinionsbildande insats för unga kvinnor.
Preventionscentrum Stockholm vid socialtjänstförvaltningen genomför vartannat år en livsstilsundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2. År 2008 genomfördes också för första gången en trygghetsmätning bland stadens vuxna befolkning. Undersökningarna visar på en ökande alkoholanvändning främst hos flickor/kvinnor. Även den psykiska ohälsan är stor och ökande hos flickor/kvinnor och unga kvinnor känner sig också utsatta och otrygga. Statens folkhälsoinstitut har utlyst ekonomiskt stöd för opinonsbildande insatser på ANTD-området (alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopingförebyggande arbete). Förvaltningen ansöker om 500000 kr för att genomföra en förstudie för en opinionsbildande insats kring unga kvinnors självbild. Förstudien ska resultera i en rapport.
Dnr 3.1-0650/2008
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut, kvartal 3 2008.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut till kommunfullmäktige.
3. Socialtjänstnämnden anför därutöver följande.
Sedan rapporteringsskyldigheten infördes för två år sedan har antalet beslut som inte verkställts minskat stadigt. Kvartal 3 2008 redovisades totalt 13 ej verkställda beslut, varav 7 gällde stöd och service till personer med funktionsnedsättning och 6 handlade om individ- och familjeomsorg. Det är en klar förbättring i jämförelse med samma period 2007 då det fanns totalt 21 ej verkställda beslut.
De ej verkställda besluten för både 2007 och 2008 handlar nästan uteslutande resursbrist, t. ex, avsaknad av lämplig person eller familj, för att kunna verkställa insatser som gäller kontaktpersoner eller kontaktfamiljer. Vi har flertalet gånger tidigare pekat på att dessa insatser är lika angelägna som andra behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen. Även om stora förbättringar har skett så visar rapporten att det fortfarande finns behov av förbättringar. Den rekryteringskampanj som förvaltningen planerar för våren 2009 är därför mycket angelägen.
Vi efterlyser dessutom en analysdel i rapporteringen av ej verkställda beslut för såväl LSS-området som för socialtjänstområdet. Dessutom bör rapporten innehålla redovisning av orsakerna till att personer tackar nej till erbjuden insats, samt en redovisning som visar hur graden av verkställighet utvecklats över åren.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att till länsstyrelserna rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut som inte verkställts på nytt efter det att verkställigheten avbrutits.
Kvartal 3 2008 redovisade stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden, enheten för hemlösa, totalt 13 ej verkställda beslut, 6 inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning (FH) och 7 inom individ- och familjeomsorg (IOF). Fyra av besluten rör avbrott i verkställighet. Insatsen kontaktperson dominerar fortfarande rapporteringen (5 beslut).
Antalet beslut som inte verkställts inom tre månader har fortsatt att minska sedan rapporteringsskyldigheten infördes för två år sedan. Enligt socialtjänstförvaltningens uppfattning är det tydligt att rapporteringsbestämmelserna i SoL har gett avsedd effekt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2008.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison, (kd) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Rapporteringsskyldigheten enligt socialtjänstlagen har visat sig vara positiv. Antalet rapporterade ej verkställda beslut har minskat under året. Det är väl känt från forskningen att uppföljning är en viktig del av implementering av nya metoder eller ny lagstiftning.
Med tanke på de goda erfarenheterna förslår vi att staden går vidare och inför en rapportering som rör överklaganden till länsrätten. Antalet överklaganden som brukare har gjort till länsrätten redovisas och antalet brukare som har fått sina överklaganden bifallna av förvaltningsdomstol bör redovisas i en sådan rapport. Syftet skulle vara att kommunfullmäktige får indikationer på hur biståndsbedömningen upplevs av brukarna samt visa behov av förändringar.
Rapporteringen bör göras samtidigt som den lagstyrda redovisningen görs av ej verkställda beslut. Den bör även vara uppdelad så att det framgår om besluten gäller barn som far illa, missbruk, socialpsykiatri eller ekonomiskt bistånd.
Dnr 3.1-0651/2008
Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS, kvartal 3 2008.
Socialtjänstnämnden överlämnar stadsdelsnämnderas rapportering av ej verkställda beslut till kommunfullmäktige.
Att 45 procent av de ej verkställda beslut som rapporterats beror på resursbrist, t.ex. avsaknad av lämplig person eller bostad, är inte acceptabelt. Att dessutom 60 procent av dessa avsåg brist på kontaktperson visar att det finns ett omedelbart behov att rekrytera kontaktpersoner. Den rekryteringskampanj som förvaltningen planerar för våren 2009 kommer därför att vara mycket viktig. Utöver ett förbättrat rekryteringsarbete krävs insatser för att lösa de övriga brister som gör att gynnande beslut ej kan genomföras inom föreskriven tid.
Vad gäller de 24 procent av besluten som ej kunnat verkställas på grund av att personer tackat nej till insats måste orsakerna följs upp och redovisas så att eventuella brister i stadens arbete kan åtgärdas. Vi efterlyser dessutom en analysdel i rapporteringen av ej verkställda beslut för såväl LSS-området som för socialtjänstområdet.
Vi vill också peka på att det faktum att Farsta stadsdelsnämnd står för 31 procent av det totala antalet ej verkställda beslut bör föranleda att det genomförs en särskild analys för att reda ut orsakerna så att rätt insatser kan vidtas.
Sett till hur verkställigheten av gynnande beslut inom socialtjänsten kraftigt har förbättrats sedan lagen om rapporteringsskyldighet för ej verkställda beslut infördes så kommer tillägget i lagen att rapporteringsskyldigheten även ska omfatta LSS-området innebära betydande förbättringar framöver.
Kommunerna har från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att till länsstyrelsen rapportera när gynnande beslut enligt 9 § LSS, inte verkställts inom tre månader från det att beslutet fattats.
För det tredje kvartalet 2008 – som är det första rapporteringstillfället - redovisade stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden (enheten för hemlösa) totalt 42 ej verkställda beslut enligt LSS. Merparten av besluten avsåg pojkar/män, 25 (62 %), och 16 (38 %) avsåg flickor/kvinnor. I 19 (45 %) av fallen var orsaken till att beslutet ej verkställts resursbrist. Den vanligaste typen av insats var kontaktperson, 25 (60 %).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2008.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ej verkställda beslut enligt LSS tredje kvartalet är så många som 42, vilket är 7 gånger så många som de 6 ej verkställda besluten inom funktionshinder enligt SoL. LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionsnedsättningar och därmed är det synnerligen allvarligt att så många beslut inte är verkställda. Att insatsen kontaktpersoner dominerar även inom LSS, visar att stadsövergripande återkommande kampanjer och utbildning behövs i samverkan med stadsdelsnämnderna för att löpande kunna tillgodose behoven inom LSS och SoL.
Dnr 3.3-0643/2008
Socialtjänstnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att ställa en samordnare till förfogande för en samordnande funktion för den fortsatta implementeringen av BBIC.
Socialtjänstnämnden beslutar att förvaltningen, vid behov, ska ansvara för att grundutbildning i BBIC genomförs för nya BBIC-användare.
Kommunstyrelsen fattade den 16 maj 2007 beslut om att införa BBIC-systemet (Barns Behov I Centrum) i Stockholm stad. Under 2008 har socialtjänstförvaltningen genomfört en grundutbildning för samtliga stadsdelsförvaltningar. För det fortsatta implementeringsarbetet behövs en centralt placerad samordnare som har till uppgift att följa och stödja arbetet på stadsdelsförvaltningarna. Samordnaren ska också ha som uppgift att vara stadens representant i Socialstyrelsens nationella nätverk. För att säkerställa likheten över staden får förvaltningen även i fortsättningen till uppgift att anordna grundutbildning i BBIC vid behov.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 november 2008.
Det är bra och nödvändigt att socialtjänstförvaltningen inrättar en samordnande funktion för implementeringen av BBIC i staden, men vi delar oron från kursdeltagarna i de lokala grundutbildningarna. Tillgången på tillräckliga resurser inom individ- och familjeomsorgen i stadsdelsnämnderna är avgörande för att den fortsatta implementeringen av BBIC ska fungera.
Dnr 3.1-0653/2008
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del förslaget till gemensam policy och modell för samverkan och samordning av insatser till vuxna personer med utvecklingsstörning som behöver stöd från såväl kommunen som landstinget.
Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet och förslaget till gemensam policy till kommunstyrelsen för beslut.
Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad och Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting har tagit fram ett förslag till gemensamt policydokument för samverkan och samordning av insatser av de båda huvudmännens insatser till vuxna personer med utvecklingsstörning. Den gemensamma policyn har sin grund i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2007:10 och SOSFS 2008:20.
I takt med att antalet privata utförare som ger insatser på uppdrag av landstinget och staden ökar, så ökar samtidigt behovet av samarbete för att samordna huvudmännens och olika aktörers insatser. Socialtjänstförvaltningen anser att policydokumentet kan bli ett viktigt redskap för att utveckla samarbetet mellan landstinget och staden i frågor som rör vuxna personer med utvecklingsstörning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 november 2008.
Svar på skrivelse från Gertrud Brorsson (mp)
Dnr 3.5-0630/2008
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Gertrud Brorsson (mp) har i en skrivelse till förvaltningen ställt frågor avseende upphandlingen av Råcksta stöd- och referensboende. Frågeställaren anser att det av tjänsteutlåtandet, som låg till grund för tilldelningsbeslutet, inte har gått att få svar på hur utvärderingen gjorts och ifrågasätter att Stockholms Stadsmission har fått högsta poäng avseende bemanning och kvalitet.
Upphandlingen har genomförts enligt reglerna om förenklad upphandling enligt 15 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU). I förfrågningsunderlaget, som fastställdes av socialtjänstnämnden den 17 april 2008, beskrevs vilken utvärderingsmodell som skulle användas vid utvärderingen av anbuden, vilka utvärderingskriterier som gällde samt vilka grundkrav som ställdes på kvaliteten. Därutöver angavs vilka extra poäng som kunde erhållas för mervärden på kvaliteten enligt de kriterier som specificerades i förfrågningsunderlaget. Kvalificeringen gjordes utifrån vad som angavs i förfrågningsunderlaget. Andra kriterier än de som är angivna i utvärderingsmodellen får inte användas, eftersom det skulle strida mot bestämmelserna i LOU.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison, (kd) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Upphandlingar ska och kan vara ett bra verktyg för att förbättra kvalitén i verksamheter. Om man använder upphandlingsinstrumentet i syfte att spara resurser och/eller användas i en ägandeideologisk politik så får man mycket snart äta upp det genom försämrad kvalitet. I verksamheter som denna kan det ge stort lidande framförallt mänskligt för de som bor i verksamheten men även ekonomiskt då ingen utveckling kommer att ske. När brister upptäcks i en upphandling är det därför viktigt att rätta till dessa, inte bara i det aktuella ärendet men också för framtida upphandlingar.
I svaret på frågorna i det aktuella ärendet kan vi se att det har uppstått klara brister i kvalitén och säkerheten. I anbudsunderlaget är ett ska-krav drogfrihet. Detta är helt avhängigt att det finns personal tillgänglig dygnets alla timmar för att stödja och motivera, framförallt under nätter och helger då ångest och oro kan bli mer påtaglig än under dagtid då många olika aktiviteter kan hålla en aktiv missbrukare sysselsatt och då lättare också kan avhålla sig från drogen. Att bara räkna huvuden sammantaget under dygnets alla timmar är alltså inte tillräckligt.
Att det dessutom kommer att bli så att endast två personer kommer att tjänstgöra under helgen kommer att innebära stora risker, framför allt för att det är fler våningsplan och att det därutöver finns många utrymmen som kommer att vara svåra att ha uppsikt över. Om det handlar om 83 eller fler spelar egentligen i detta fall inte så stor roll. Verksamheten är stor nog som den är. Såsom anbudet är formulerat är risken stor att det kommer att uppstå många situationer med ensamarbete.
Detta äventyrar säkerheten för såväl boende som personal. Att hänvisa till ett bevakningsbolag är absolut inte tillräckligt. Om det uppstår en hotfull situation i en verksamhet som Råcksta referensboende kan det handla om minuter, t.o.m. sekunder. Ett bevakningsbolag har inte en chans att hinna i tid. Då är det oerhört viktigt att det finns personal som har träning i att hantera sådana situationer samt känner de boende och eventuella besökare som kan vara inblandade.
Om det dessutom uppstår en krissituation i form av rök, brand och/eller översvämning, vilket inte är ovanligt så är den totala katastrofen ett faktum.
Det går alltså inte att säga att man uppfyllt kraven om man byter ut sådan viktig personal mot annan enbart på grundval av att antalet huvuden är detsamma.
Upphandlingar handlar i stort sett uteslutande om ledarskapet på en verksamhet. I anbudet så skulle namn och cv på tilltänkt chef lämnas in och bedömas efter erfarenhet. Det fanns ingenstans i anbudet där det framgick att den namngivna chefen skulle dela sin tid med andra verksamheter inom Stadsmissionen. Detta innebär alltså dels en försämring av tillgänglig chef men också en sammanblandning av bidragsfinansierad verksamhet och upphandlad verksamhet. Kan förvaltningen då garantera att detta anbud inte har ”prisdumpats” med hjälp av förvaltningens verksamhetsbidrag? Svaret är nej. Att sedan nuvarande chef erbjuds att gå över som biträdande chef eller som en del av de övriga anställda är inte relevant för frågan.
Stadsmissionen har lämnat Bostället som referensboende avseende metod, utvärdering och bemanning. Att inte den har används i själva viktandet borde ju vara självklart men det är nog så viktigt för att bedöma trovärdigheten i det inlämnade underlaget. Därför är bemanningen på Bostället relevant i detta fall. Om man kallar det referensboende eller kortidsboende borde egentligen vara underordnat då det handlar om samma målgrupp, dvs. hemlösa i aktivt missbruk utan en ordnad tillvaro (båda ställena har en drogfri våning).
Vid bedömning av anbud måste alltid trovärdigheten bedömas i viktningen.
Vi kan alltså konstatera att det finns mycket att göra i arbetet att utveckla upphandlingsinstrumentet så att kvalitén alltid säkerställs.
Dnr 447-0684/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del revidering av stadens brottsförebyggande program i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut.
I enlighet med projektdirektiv för revidering av Stockholms stads brottsförebyggande program, budgettext för 2007, inriktningsmål för 2007-2010, beskrivning av program som styrdokument i budget för 2009 samt vision 2030 har socialtjänstförvaltningen utarbetat ett förslag till reviderat brottsförebyggande program för staden som ska gälla från och med beslut i kommunfullmäktige till och med år 2012. Under år 2012 ska programmet revideras. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för programmets implementering och revidering.
Programmet anger att stadens övergripande mål med det brottsförebyggande arbetet är att minska antalet brott och öka tryggheten. Det brottsförebyggande arbetet ska präglas av en helhetssyn och integreras i alla förvaltningar och bolag. Stadens nämnder och bolag ska utifrån programmets övergripande mål, och med hänsyn till interna behov och prioriteringar utforma aktiviteter och formulera indikatorer för uppföljning inom sina respektive verksamhetsområden. Uppföljning av arbetet ska göras årligen inom ramen för stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS).
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
För att skapa trygghet och förebygga brott krävs resurser och satsningar på barn och unga. Under den här mandatperiodens första två år har vi tyvärr sett att den moderatstyrda majoriteten har skurit ner både på skolan och på stadsdelarnas verksamhet. För att öka tryggheten i staden krävs att vi motverkar skilda uppväxtvillkor för våra barn och unga. Vi måste satsa på förskolan och skolan, på träffpunkter för unga och även möten över generationsgränserna. Viktigt är också att skapa trygga boendemiljöer och att satsa på socialtjänstens arbete. Dessutom måste vi satsa på arbetet att minska diskrimineringen och motverka alla tendenser till främlingsfientlighet, nynazism och rasism.
Dnr 119-0305/2007
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Rapporten överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Preventionscentrum Stockholm har genomfört en utvärdering av tre projekt inom fyra stadsdelsnämnders arbete gentemot unga vuxna. Dessa lokala projekt samt den gemensamma utvärderingen delfinansierades med medel från länsstyrelsen. Arbetet har resulterat i rapporten Det blev inte som det var tänkt men det blev bra ändå - Utvärdering av fyra stadsdelsförvaltningars arbete gentemot unga vuxna.
Rapporten visar på svårigheter med att arbeta i projektform och att nå denna målgrupp. Projekten har använt sig av olika arbetssätt, vilket gör de samlade erfarenheterna bredare. Projektens arbete ger näring åt den viktiga diskussionen om hur bra metoder kan utvecklas gentemot unga vuxna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2008.
Att arbeta strategiskt mot unga vuxna som målgrupp bör vara en självklarhet för socialtjänsten. Det är därför värdefullt att läsa om de projekt som har genomförts i de fyra stadsdelsnämnderna.
De senaste åren har flera rapporter publicerats som samtliga ger en bild av att unga vuxna är en viktig målgrupp för många typer av insatser från socialtjänsten och psykiatrin, men självklart även från samhället i stort.
Vi måste bli bättre på att hitta arenor och kanaler för att tidigt nå unga vuxna i riskzon.
Ungdomsmottagningarna är en arena som har en stor potential när det gäller trovärdighet i målgruppen. Därför är det av största vikt att stärka stadens ungdomsmottagningar i samverkan med landstinget.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v), Abdo Goriya (s) och Gertrud Brorsson (mp)
Dnr 3.5-0536/2008
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Karin Rågsjö (v), Abdo Goriya (s), och Gertrud Brorsson (mp) vill veta om det finns en tydlig policy som belyser frågan om frivilligorganisationer som upphandlas av Stockholms stad. De frågeställningar man vill ha belysta är följande:
Förvaltningen bedömer utifrån lagstiftningens bestämmelser att en upphandlad entreprenör även kan ansöka om bidrag och att det i sådana fall är av synnerlig vikt att hålla isär redovisningarna av den del av organisationens verksamhet som får bidrag och den del av organisationen verksamhet som är upphandlad. Det får under inga omständigheter föras över medel från den del som av verksamheten som fått bidrag till den del av verksamheten som är upphandlad. Detta för att säkra konkurrensneutraliteten.
Förvaltningen har regelbundna protokollförda uppföljningar av upphandlad verksamhet, vilket sker inför varje tertial. Beträffande verksamheter som får bidrag så sker uppföljningsmöten två gånger per år och vid dessa möten tas bl.a. upp frågor om avvikelser från verksamhetsplan och budget planeras, eller har skett.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2008.
Under senare tid har frågan väckts om intressekonflikt uppstått i olika sammanhang. Det har handlat om huruvida verksamhetsbidrag hållit nere priset vid anbud i och med upphandling men också om verksamhetsbidrag riskeras att täcka upp för missade intäkter i och med att en organisation lagt anbud vid ramavtal med avrop. Det finns också verksamheter som under en lång tid fått verksamhetsbidrag men som nu på senare tid har konstaterats borde vara upphandlad. Det har också uppstått situationer och frågetecken mellan föreningar och föreningsdeltagares egna bolag där nu Kvinnoforum är under utredning.
Fler situationer kan uppstå och allt känner vi nog inte heller till då det i många fall kan vara mycket svårt att ha full insyn om inte till och med omöjligt. Som förvaltningen helt riktigt påpekar får inga sammanblandningar ske. Därför måste tydliga riktlinjer utarbetas så att alla parter tydligt och klart vet vad som gäller.
Det allra bästa är om organisationer kan hållas helt isär mellan verksamhetsbidrag och upphandling och detta förhållande ska vara det som nämnden hela tiden eftersträvar i första hand.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v)
Dnr 5.0-0537/2008
I skrivelsen lyfter man fram situationen för unga vuxna som är hemlösa, med särskilt fokus på de som bor på härbärge. Man oroas över att unga ökar bland de hemlösa trots att det pågår ett förebyggande arbete med barn och ungdomar i staden.
Förvaltningen har god kunskap om unga hemlösa på härbärge, dels om antalet och hur det förändrats över åren, dels genom det projekt ”Unga vuxna på härbärge” som pågår för närvarande. Mycket av det som efterfrågas i arbetet med unga vuxna på härbärge idag sker i det pågående projektet. Förvaltningen anser, i enlighet med förslagsställarna, att det är bra om nämnden informeras mer regelbundet än idag om utvecklingen inom den berörda gruppen. Nämnden kommer att få denna information vid varje tertialrapport.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison, (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Stockholm är en stad som bör ha en självklar regel om att inga unga vuxna (18-29 år) ska bo på härbärge. Att hänvisa till att ”det finns en åldersgräns i praktiken” räcker inte. Praktiken kan ändras när stadsdelsnämnderna får sämre ekonomi etc.
Unga missbrukare eller unga vuxna med psykiska problem ska ha vård och behandling, inte hänvisas till härbärge. Det projekt som förvaltningen hänvisar till bör vara en del av ett ordinarie arbete och det självklara är just detta; att projektet övergår i reguljär verksamhet.
Unga vuxna med en social och psykiatrisk problematik ska ha den hjälp och det stöd de behöver enligt socialtjänstlagen. Om vi inte värnar unga vuxna blir de nästa generations hemlösa. För att motverka det behövs en tydlig struktur inom reguljär verksamhet.
Dnr 119-0052/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för sin del rapporten om utvecklingsarbete för folköls- och tobakstillsynen.
Socialtjänstnämnden överlämnar rapporten till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Ansvaret för folköls- och tobakstillsynen i Stockholm ligger på stadsdelsnämnderna. Socialtjänstnämnden har en övergripande och samordnande roll. För att få sälja tobaksvaror eller folköl finns ett lagligt krav på att den som lämnar ut varan ska förvissa sig om mottagarens ålder.
Socialtjänstnämnden har hos länsstyrelsen beviljats medel för inventera och utveckla arbetet med folköls- och tobakstillsynen. Socialtjänstförvaltningen har under 2007 sänt ut en enkät till samtliga handlare som anmält försäljning av folköl och/eller tobak i Stockholms stad (Handlarenkäten). Omkring 46 % av försäljningsställena besvarade enkäten. Flera av de som svarat på enkäten uppger att de saknar egentillsynsprogram. En särskild enkät har även skickats ut till 600 slumpvis utvalda 17 åriga ungdomar (Ungdomsenkäten). Samtliga ungdomar var folkbokförda i Stockholm stad. Syftet med den enkäten var att vinna kunskap om ungdomarnas eventuella erfarenhet av att köpa folköl och/eller tobak. Omkring 55 % av ungdomarna besvarade enkäten.
Förhoppningsvis kommer insatsen leda till en ökad benägenhet att genomföra ålderskontroll när ungdomar köper folköl och/eller tobak. Inköpsstudierna som alla stadsdelsförvaltningar ska genomföra kommer att visa om benägenheten att kontrollera ålder ökat bland handlarna.
Dnr 118-0403/2008
Socialtjänstnämnden godkänner lägesrapporten.
I tjänsteutlåtandet lämnar förvaltningen en lägesrapport om planerad renovering av Bandhagshemmet. Efter nämndens behandling av ärendet i augusti 2008 har frågan även varit uppe i styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Enligt uppgift från Micasa kommer ett program för ombyggnad, kostnadsanalys samt kostnadsfördelning att presenteras för förvaltningen i februari 2009. Förvaltningen återkommer då till nämnden med ett nytt ärende.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2008.
Dnr 105-0095/2007
1. Socialtjänstnämnden beslutar i enlighet med vad som anges i tjänsteutlåtandet att upphandling sker under 2009 av sysselsättning för döva med psykisk funktionsnedsättning.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Socialtjänstnämnden beslutade 15 februari 2007 att socialtjänstförvaltningen i samråd med stadsdelsförvaltningarna skulle utarbeta förslag till utveckling av verksamheter för målgruppen döva med psykisk funktionsnedsättning utifrån tidigare gjord kartläggning. Resultatet från uppdraget visade att kunskapen om målgruppen och dess specifika behov var bristfällig inom Stockholms stad. Det råder också en akut brist på sysselsättnings- och arbetsträningsverksamheter för målgruppen där stödet ges med hjälp av teckenspråkskunnig personal.
Förvaltningen föreslog mot bakgrund av ovanstående att en central upphandling av sysselsättningsverksamhet för döva psykiskt funktionshindrade skulle genomföras samt att utbildning av stadens personal skulle anordnas. Beslut om ovanstående fattades av socialtjänstnämnden i februari 2008. Kommunstyrelsen beslutade om upphandling den 3 november 2008. Av beslutet framgår det att socialtjänstnämnden ska genomföra en central upphandling för döva med psykiska funktionsnedsättningar under 2008. Då det inte är möjligt att genomföra upphandlingen under återstående tiden av 2008 föreslår förvaltningen att upphandlingen genomförs under 2009.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 november 2008.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison, (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden avslår förslaget att upphandla sysselsättning för döva med psykisk funktionsnedsättning.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att inom förvaltningen svara för att i samverkan med handikapprådet och KSL bygga upp en stadsövergripande verksamhet som ska stå färdig den 1 juni 2009.
Socialtjänstnämnden framför därutöver följande.
Det är inte rimligt att döva med psykiskt funktionshinder under två år har varit helt utan verksamhet sedan Brittagruppen i Skärholmen lades ner. Att inte majoriteten hade en plan för verksamheten efter nedläggningen är ofattbart och tyder på brist på kunskap om behoven eller att frågan inte ansågs vara prioriterad. I stället för nedläggning kunde den borgerliga majoriteten ha valt att rekonstruera verksamheten i samverkan med KSL och handikapprådet. Det hade varit ett sätt att markera att brukarna och inte upphandling är i politiskt fokus.
Socialtjänstnämnden beslutar lägga följande ärenden till handlingarna.
Protokoll från socialtjänstnämndens sammanträde den 20 november 2008 justerat den 24 november 2008.
Protokoll från handikapprådets sammanträde den 8 december 2008 justerat den 8 december 2008.
Protokoll från individutskottets sammanträde den 3 december 2008 justerat den 8 december 2008.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation med dnr 2.5-0647/2008, dnr 2.5-0648/2008, dnr 2.5-0655/2008, dnr 2.4-0673/2008 och dnr 307-0019/2008.
Inkomna handlingar till socialtjänstnämnden perioden den 6 oktober 2008 till den 25 november 2008.
Förhandlingsprotokoll MBL § 11 från den 10 december justerat den 11 december 2008.
Ledamöterna Christina Elffors-Sjödin (m) och Kerstin Gustavsson (m) tackade förvaltningen för att de haft möjlighet att delta i en natt med uppsökande arbete den 4 till 5 december 2008.
En skrivelse om Hbt-perspektiv inom socialtjänstförvaltningen från vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Abdo Goriya (s) överlämnades till förvaltningen för beredning.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (m) tackade nämnden och förvaltningen för höstens arbete och önskade god jul och gott nytt år.
Rita Kahn lämnade en kompletterande rapport om Ungdomsjourens arbete utifrån frågor som ställts när ett tjänsteutlåtande om Ungdomsjourens arbete behandlades av nämnden den 20 november.
__________________________