Sammanträde 2005-12-13

Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.

Föredragningslistan godkändes.

Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.

Protokollet ska justeras den 19 december 2005.

Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 22 november 2005 hade justerats den 30 november 2005.

Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.

Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 9 december 2005 hade justerats den 9 december 2005.

Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.

Anmäldes att protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 18 november 2005 hade justerats den 22 november 2005.

Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträden den 17 november 2005 hade justerats den 22 november 2005.

Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.

Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 117-712/2005, dnr 301-31/2005, dnr 445-700/2005, dnr 107-687/2005 och dnr 103-682/2005 till handlingarna.

Anmäldes att protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 2 december 2005 hade justerats den 5 december 2005.

Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.

Dnr 446-656/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden beslutar att för sin del godkänna framlagda förslag till avgifter för ansökningar om serveringstillstånd (från och med 2006-07-01) och tillsyn enligt alkohollagen (från och med 2006-01-01).

2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.

Ärendet

Stadens arbete med serveringstillstånd finansieras med avgifter. För att uppnå de politiska ambitionerna om tidiga förebyggande insatser och en ordentlig uppföljning av givna serveringstillstånd föreslås justeringar av avgifterna, från och med den 1 juli 2006 för ansökningsavgifterna och från och med 2006 års debitering för tillsynsavgifterna. Det går inte att bibehålla kvalitet och omfattning på verksamheten samt rymma ytterligare åtaganden inom nuvarande ramar. Förvaltningen har rationaliserat verksamheten så mycket som bedöms möjligt.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik

Mannerstråle (mp) förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden beslutar att inte höja avgiften för slutna sällskap.
   
   

2. Socialtjänstnämnden beslutar att i övrigt godkänna förslaget.
   

3. Därutöver anförs följande.

Den kraftiga höjning som föreslås för de som söker serveringstillstånd till slutna sällskap riskerar leda till en minskad ansökning och en större olaglig försäljning och bör därför inte genomföras.

Svar på skrivelse från Margareta Olofsson (v), Monika Lindh (s) och Jamie Bolling (mp) - Bordlagt ärende

Dnr 421-446/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna tillägg till gällande riktlinjer enligt tjänsteutlåtandet.
   
2. Socialtjänstnämnden beslutar att fördela medel till nedanstående föreningar
   med angivna summor för år 2005.
   
   Afasiföreningen i Stockholms län 39 150
   Astma- och allergiföreningen 8 910
   Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm 12 690
   Föreningen Autism 17 640
   Hörselskadade och döva barn med familjer, Föreningen för 29 610
   Hjärt- och lungsjukas förening i Stockholm 1 080
   FUB i Stockholm 70 650
   Hörselskadades förening i Stockholm 42 300
   Hjärnkraft Stockholms län 8 460
   Intresseföreningen För Schizofreni/Centrala Stockholm 91 800
   Kommun-HSO Stockholm 54 990
   NHR, Sthlm, Neurologiskt handikappades riksförbund 32 850
   Stockholms Dövas Förening 87 120
   Stockholms reumatikerförening 42 930
   Storstockholms lokalförening av RTP, RTP-StS 4 230
   Stockholms stamningsförening 12 690
   Ångestsyndromsällskapet i Stockholms stad 15 210
   DHR – Stockholmsavdelningen 84 600
   SRF Synskadades förening i Stockholm 97 200
   PRO Samorganisation 108 500
   SPF (Sveriges Pensionärsförbund) Stockholmsdistriktet 79 000
   Summa 941 610
   

3. Därutöver anförs följande.

Handikapporganisationerna har en särställning i stadens intressepolitiska arbete genom att samverkan med handikapprörelsen är ett krav i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning. Genom att erbjuda deltagande i stadens olika råd och arbetsgrupper ställer staden samtidigt speciella krav på såväl handikapp- som pensionärsorganisationerna. Det är därför positivt att det ekonomiska stödet till handikapp- och pensionärsorganisationerna läggs direkt via nämnden.

Ett problem i sammanhanget är dock definitionen av vad ”intressepolitiskt arbete” innebär. Handikapporganisationerna har organiserat sig i ett samarbetsorgan, Kommun-HSO. Även enskilda föreningar i Kommun-HSO bedriver dock intressepolitiskt arbete. Två föreningar, DHR och SRF, har också valt att stå utanför samarbetsorganet Kommun-HSO. Från Kommun-HSO:s sida har framförts att man anser den i tjänsteutlåtandet föreslagna fördelningen av medel vara orättvis och något som i förlängningen försvårar samarbetet inom handikapprörelsen. Då dessa medel är avsedda att vara en positiv stimulans för det för staden så viktiga arbetet i handikappfrågor, ändras därför fördelningen med detta förslag i enlighet med önskemålen.

För majoriteten är det mycket viktigt att markera att det stöd som socialtjänstnämnden administrerar är för det stadsövergripande arbetet med handikapp- och pensionärsfrågor. Det är nödvändigt att stadens riktlinjer svarar upp mot det ansvar staden utkräver av organisationerna. Majoriteten avser därför att återkomma med vidare diskussioner om hur det övergripande stödet till de intressepolitiska organisationerna ska utformas.

Ärendet

Socialtjänstnämnden har av kommunstyrelsen beviljats extra medel om

2 mnkr i organisationsstöd för år 2005. En del av denna summa ska gå till de intressepolitiska organisationerna som medverkar i löpande utveckling av policy och programfrågor och som tillför förvaltningen värdefull kunskap och erfarenhet i beredningsfasen.

Förvaltningen föreslår att Kommun-HSO beviljas 500 tkr, att fördelas bland sina medlemsorganisationer, för att kunna förstärka det intressepolitiska arbetet. För övriga organisationer har förvaltningen funnit att det mest adekvata sättet att fördela pengarna är att bevilja en ökning på 12 % av nuvarande verksamhetsbidrag år 2005. Förvaltningen föreslår att detta riktade verksamhetsstöd för intressepolitiskt arbete budgeteras direkt under socialtjänstnämnden. Därmed tydliggörs organisations- och föreningsutskottets uppdrag, nämligen att primärt stödja organisationer som arbetar individstödjande.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden bifaller förslaget om att anslå ytterligare 930 000 kr till de fem föreslagna föreningarna för år 2005
   
   

2. Socialtjänstnämnden avslår i övrigt förvaltningens förslag
   
   
   

3. Därutöver anförs följande.
   

Förslaget om att dela upp stödet till föreningar med intressepolitisk verksamhet bör avslås. Organisationernas anslag bör även fortsättningsvis anslås från organisations- och föreningsutskottet.

Förslaget att en del av handikapprörelsens bidrag ska fördelas direkt av socialtjänstnämnden skapar en tudelad organisation för föreningsstödet. Detta är mycket olyckligt. Risken är mycket stor att den del av stödet som budgeteras direkt under socialtjänstnämnden i framtiden avskaffas. Stadens revisorer har tidigare uttryckt kritik mot att organisationsstödet periodvis använts som en budgetregleringspost i socialtjäntsnämndens budget. Om en del av stödet organiseras direkt under nämndens budget ökar riskerna för att detta sker igen.

Det föreslagna påslaget täcker också bara delvis de tidigare nedskärningar som gjorts av anlagen till de aktuella föreningarna.

Frivilligorganisationerna fyller en ovärderlig roll i det sociala arbetet. Det ekonomiska stödet till dem måste ges en stark ställning i budget. Stadens regler och riktlinjer ska gälla lika för alla organisationer, och fördelas av organisations- och föreningsutskottet.

Dnr 201-684/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden fastställer budget med verksamhetsplan för 2006 enligt tjänsteutlåtandet.

2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.

3. Tillståndsenheten definieras som resultatenhet verksamhetsåret 2006.

4. Socialtjänstnämnden redovisar omslutningsförändringar med 15,4 mkr till kommunstyrelsen.

5. Socialtjänstnämnden beslutar om prisjusteringar enligt tjänsteutlåtandets bilaga 7.

6. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 0,8 mkr för projektet boende för våldsutsatta, missbrukande kvinnor vid akut- och korttidsboendet Hvilan.

7. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 2,9 mkr för Maria prästgårdsgata, akutboende för hemlösa.

8. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 4,2 mkr för iordningställande av ytterligare 2 våningsplan vid Råcksta för referensboende i Stiftelsen Hotellhems regi.

9. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 3,0 mkr för Lotsprojektet.

10. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 0,5 mkr för projekteringskostnader i samband med självbyggeriprojekt för hemlösa enligt Skeve hus modellen.

11. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 1 mkr för hyreshöjningar inom LSS-kollo.

12. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om 1,5 mkr för fortsatt etablering av boende vid Flaten camping.

13. Därutöver anförs följande.

Kompensation för pris- och löneökningar tilldelas normalt inte någon av stadens verksamheter. Det finns därför inga skäl för socialtjänstnämnden att hos kommunstyrelsen hemställa om 1,2 mkr för Stiftelsen Hotellhems räkning.

Ärendet

Enligt Regler för ekonomisk förvaltning ska samtliga nämnder upprätta en egen budget/verksamhetsplan för det kommande året med utgångspunkt från den budget kommunfullmäktige fastställt. Kommunfullmäktige anger följande viktiga frågor för socialtjänstnämnden den kommande treårsperioden.

· Fler kvinnor och barn ska nås av stadens insatser

· Antalet alternativa boendeformer för olika grupper av hemlösa ska öka

· Fler missbrukare ska förmås upphöra med sitt missbruk.

Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att uppfylla sina mål och åtaganden inom budgetram verksamhetsåret 2006.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden slår fast att all myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga, men arbete med att hjälpa människor ut ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk med fördel kan utföras av andra.

2. ”Tak-över-huvudet-garantin” ska återupprättas och utvecklas genom att utvidga de mer långvariga boendeformerna, bl a genom ett närmare samarbete med frivilligorganisationerna.

3. Socialtjänstnämnden bör utreda formerna för en vårdgaranti för missbrukare som införs i Stockholm den 1 januari 2007.

4. Ändringar i socialtjänstnämndens budget/verksamhetsplan görs i enlighet med nedanstående.

5. Därutöver anförs.

Inom socialtjänsten är det en prioriterad uppgift att finna nya vägar och utveckla nya arbetsmetoder, där sociala problem angrips från nya infallsvinklar och utgångspunkter. Det kan gälla rehabilitering av missbrukare, att skapa möjligheter för socialbidragsberoende att komma ut på arbetsmarknaden, att skapa meningsfull sysselsättning för de psykiskt funktionshindrade osv. Det finns utvecklade metoder i andra länder som Tyskland, USA, Holland och Danmark, vilka bör studeras och prövas i Stockholm. Det kan exempelvis gälla system, där privata företag hjälper långtidsarbetslösa att få arbeten. Det finns flera internationella exempel på metoder för att hjälpa människor bort från långvarigt bidragsberoende.

Staden skall påbörja ett mångfaldsarbete inom socialtjänsten. Fler utövare av verksamhet leder till förnyelse och utveckling, vilket leder till högre kvalitet för den enskilde. Myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga, men arbetet med att hjälpa människor ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra än staden.

Socialarbetet skall i högre utsträckning ske fältförlagt och på mer flexibla arbetstider. Socialtjänsten måste bli mer tillgänglig utanför ordinarie kontorstid. 3-3 system och andra flexibla arbetstidslösningar skall prövas för att öka den fältförlagda arbetstiden.

Minskat bidragsberoende

Den minskade andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år.

Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett oavvisligt krav. I slutänden kan ett mänskligt samhälle bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många lediga jobb och arbetsgivare är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga, men misslyckade, projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

Cirka 10 000 fler stockholmare är idag arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om ett halverat socialbidragsberoendet i Stockholm i och med utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås flyttas till 2007.

Utvecklingen nu är mycket oroväckande, antalet bidragsberoende invånare ökar.

Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Eftersom bristande ekonomiska resurser i en familj alltför ofta leder till olika former av problem, kommer den satsning vi gör och de krav vi ställer att leda till att fler stockholmare får en bättre livssituation.

För att lyckas med målet om att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att hjälpa människor från bidrag till arbete. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, ska i stället erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.

En jämförelse mellan stadsdelarna visar tydligt att aktiva insatser och tydliga krav har mycket stor betydelse i arbetet med att hjälpa människor att gå från bidrag till jobb.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel - aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Föreligger medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten skall heller inte vara berättigad till socialbidrag.

Det är av stor vikt i arbetet med att minska bidragsberoendet att arbetshorisonten är långsiktig. Det är inte genom tillfälliga kosmetiska beredskapsarbeten och kurser som förändring kan ske. Möjligen förändras statistiken, men situationen för dem som är beroende av bidrag gör det i grunden inte. Samspelet med näringslivet i utvecklandet av jobbgarantin är i det sammanhanget centralt.

Det ställs i dag andra krav på stadens socialsekreterare än för bara ett par år sedan. Den drastiska ökningen av antalet bidragsberoende innebär dels att trycket på socialsekreterare ökar samtidigt som behovet av fler socialsekreterare som arbetar med fältförlagt arbete ökar.

Individualisera hjälpen till de hemlösa

I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilda individens problem och möjligheter därför vara i fokus. Många av de hemlösa i Stockholm har psykiska funktionshinder och eller missbruk. Därför måste vården för psykiskt funktionshindrade och missbrukare förbättras.

I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag.

Tak-över-huvudet-garantin som infördes av den borgerliga majoriteten ska återinföras och utvecklas med fortsatt utbyggnad av motivations- och planeringsboenden.

Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.

Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin som vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation. Socialnämnden skall tillsammans med bostadsförmedlingen öka antalet försökslägenheter.

Uppbygganden av boenden för hemlösa måste tillåtas variera. Exempelvis hemlösa hiv-positiva och aidssjuka behöver boenden som ger möjlighet till ordnade omständigheter för att medicinering och behandling ska fungera.

I stadens prioriterade arbete mot hemlöshet är arbetet med att förhindra vräkningar en viktig del. Det behövs tätare kontakter mellan socialtjänsten och bostadsbolagen i ett tidigare skede samt proaktiva insatser exempelvis med boendestöd från socialtjänstens sida. Särskilda insatser måste riktas gentemot gruppen unga hemlösa.

Stärk de funktionshindrades ställning

Stadens omsorg om funktionshindrade skall hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande utgör såväl ledord som målsättningar.

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv samt ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.

Den funktionshindrade och deras anhörig ska i mycket större grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem, inte tvärtom.

Ökad valfrihet

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att öka makten i vardagen och göra det möjligt att själv bestämma vilken vård- och omsorgsgivare man vill samarbeta med. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta är viktigt för alla och särskilt för dem som varje dag be-höver och har rätt till stöd i sin vardag.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika, har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.

Full etableringsfrihet och lika villkor skall råda mellan kommunala och enskilt drivna alternativ. Valfrihet och en mångfald av aktörer ger också fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Sammantaget höjer detta kvalitén inom omsorgen.

Stadens IT-system behöver förbättras för att underlätta för medborgarnas val, inte minst är detta av central betydelse för funktionshindrade. Handikapp får aldrig vara ett hinder för att kunna ta del av vilka alternativ det finns att välja mellan. Det bör vara en självklarhet att alla stockholmarna på ett enkelt sätt har möjlighet att ta del av stadens verksamhet och jämföra den med andra enheter, kommunala såväl som enskilt drivna.

Offentligt tillgängliga kvalitetsregister ska införas där brukare och anhöriga själva kan se nyckeltal och utvärderingar på samma sätt som hur verksamheterna fungerar. Detta ska gälla både inom stadens omsorg och boenden men också inom landstingets verksamhet.

Lika behandling

Gemensamma riktlinjer kan enbart till en viss gräns säkerställa en lika behandling i hela staden rörande de funktionshindrade i Stockholm. Stockholm är en stad och det finns ingen anledning till att verksamhet som är relativt begränsad till sin natur fördelas på 18 stadsdelnämnderna med den osäkerhet rörande lika behandling som det medför.

Om vi vill nå målet med att bli en stad för alla måste vi tillse så att bemötande och beslut om hjälp är lika i hela Stockholm. Genom att samla omsorgen om de funktionshindrade centralt under socialtjänstnämnden nås en större säkerhet i likabehandling och ett effektivare resursutnyttjande.

Funktionshindrade ska ha rätt till likvärdig vård, omsorg och service oavsett var i staden de bor. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Ett problem i stadens egen verksamhet gäller bristerna i samordningen med andra huvudmän.

Ett påtagligt problem för vissa brukare gäller den stadsdelsarrest de upplever finns när det gäller deras möjlighet att nyttja daglig verksamhet i andra stadsdelsnämndsområden än där de själva bor. Denna stadsdelsarrest måste upphävas. Stadsdelarna omvandlas till sociala distriktsnämnder och ansvaret för att se till så att alla med funktionshinder boende i Stockholm behandlas lika och fritt få välja i stadens samlade utbud av privata och kommunala boenden, flyttas till en kommunövergripande nivå.

Ett anpassat boende

Funktionshindrade ska garanteras ett bra boende utifrån den enskildes behov. Bristen på platser i gruppboenden leder bland annat till att unga vuxna tvingas bo kvar på elevhem, trots att de behöver och önskar bo med andra vuxna människor i gruppboende. Andra bor kvar hemma hos sina föräldrar. Det finns även ett stort behov av gruppboende, service/stödboende för gruppen psykiskt funktionshindrade. Denna grupp är idag mycket utsatt sedan man inom landstinget kraftigt dragit ner på resurserna inom framförallt den slutna psykiatriska vården.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en bra utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbo

städer. I sammanhanget är det av central vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

Om vi lyckas i vår ambition att anpassa samhället efter allas behov kommer också kraven på specialinsatser att kunna minska. En funktionsnedsättning ska inte behöva bli ett hinder för att fullgott eget boende. Nyproducerade flerfamiljshus och den yttre miljön kring bostäderna bör så långt det är möjligt anpassas till människor med funktionshinder. Det kommer dock alltid att finnas situationer som kräver ytterligare anpassning för att enskilda ska kunna klara sin vardag. Det är viktigt att handikapporganisationer och anhörigföreningar ges möjlighet att delta i planeringen av boendet.

Satsning på de psykiskt funktionshindrade och samverkan med landstinget.

Ett grundläggande systemfel inom välfärden utgörs av de problem och glapp som uppstår i kopplingen mellan kommunens och landstingets ansvarsområde. Bland samhällets mest behövande människor återfinns ofta den gemensamma problematiken att man alltför länge bollats mellan olika huvudmän, utan att någon tagit ett helhetsansvar för individens vård och omsorg. För att minska problemen med att människor faller mellan stolarna krävs en betydligt mer långtgående samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting än vad som i dag är fallet.

En väl fungerande vård bygger på samverkan. Det är numera möjligt för landsting och kommuner att bilda gemensamma nämnder för samverkan kring vissa verksamheter. Stockholms stad och Stockholms läns landsting bör snarast inleda arbetet med att skapa gemensamma nämnder för att hantera den psykiatriska vården. Gemensam planering, finansiering och personalteam inom exempelvis psykiatrin skulle skapa förutsättningar för en effektiv samordning av de olika aktörernas insatser.

De psykiskt funktionshindrade ska ha möjlighet till arbete/sysselsättning eller utbildning. Behovet av sysselsättning är mycket stort för dessa personer. Det är också viktigt att samarbeta med frivilligorganisationer om fritidsaktiviteter. Anhöriga kan vara till stor hjälp vid planeringen av insatser för den enskilde.

Socialtjänsten har en pådrivande roll för att skapa förutsättningar för de psykiskt funktionshindrade att få meningsfull sysselsättning och att i detta arbete skapa fungerande samarbete med landstinget och andra som har ansvar för denna grupp. En viktig fråga är den kritiska punkt när ansvaret för psykiskt funktionshindrade skall övergå från landstinget till staden. Former och rutiner för denna överföring måste utarbetas, så att staden kan erbjuda dessa personer sysselsättning och lämplig vård, inte minst i förebyggande syfte. Här kan exempelvis Halmstad kommuns arbete vara ett intressant exempel.

Det är angeläget att samordna resurser och ansvar i arbetet med psykiskt funktionshindrade. Alltför ofta uppstår gränsdragningsproblem mellan kommun och landsting. Detta kan också gälla barn som väntar på exempelvis barnpsykiatriska utredningar samt sjukvårdsinsatser för psykiskt funktionshindrade.

Staden bör ta initiativ till ett samlat huvudmannaskap och i ett första skede uppta förhandlingar med landstinget om ett gemensamt vårdutskott under socialnämnden för att utveckla samarbetet mellan staden och landstinget. Det är väsentligt att staden och Stockholms läns landsting kommer lika långt i sin samverkan när det gäller vård och behandling för psykiskt funktionshindrade som har skett genom överenskommelsen inom äldreomsorgen och omsorgen om fysiskt funktionshindrade.

Brotts- och drogförebyggande arbete

Det är uppenbart att de initiativ som togs av den borgerliga majoriteten i form av PreCens och ambitiösa informationskampanjer nu börjat ge resultat. De undersökningar av ungdomars drogvanor som presenterats visar att drogmissbruket inte ökar bland stadens unga. Det är mycket angeläget att staden fortsätter att utveckla informationsspridningen om droger till ungdomar och deras föräldrar. Dessa informationssatsningar och kampanjer fyller en viktig funktion för att sprida kunskap om den stora mängden nya droger.

Arbetet med att kraftfullt agera mot drogmissbruket ska fortsätta. I synnerhet är det arbetet mot narkotikans utbredning som skall intensifieras. I detta arbete har bland annat kompetenscentrum, PreCens, en viktig roll i staden med uppgift att stötta utbildningsnämndens arbete med drogförebyggande arbete bland annat genom utbildning och handledning till berörd personal.

Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komp-lettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård skall användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.

Vi avvisar bestämt förslaget om införande av sprutbytesprogram. Sprutbytesprogram kommer att försvåra arbetet med att minska narkotikamissbruket i Stockholm och är därutöver en kapitulation inför missbruket som samhället aldrig kan acceptera. Det offentliga skall inte tillhandahålla verktygen för det olagliga missbruket.

Det är angeläget med förbättrad samverkan mellan staden, landstinget och frivårdsmyndigheten, som samtliga arbetar med vård och rehabilitering av missbrukare. Inom socialnämnden skall det ske ett arbete med att följa tunga missbrukare för att se till att vårdkedjan fungerar. I annat fall blir vårdinsatser snabbt verkningslösa. Uppehåll mellan avgiftning, behandling och kriminalvård kan leda till fördjupat beroende.

Stadens engagemang i Maria Ungdom måste utvecklas och en vårdgaranti för missbrukare införas. För få behandlingen av unga missbrukare att fungera bra är det nödvändigt att stärka resurserna så att behandlingsarbetet kan bedrivas med inneliggande patienter på vårdavdelning även under helger.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.

Det är viktigt att socialnämnden arbetar vidare med att utveckla och förbättra missbruksvården utifrån vad som framkommit vid kartläggningen av missbruksvårdens utveckling i staden.

Socialtjänsten bör fortsätta samarbetet med polis och övrigt rättsväsende samt kranskommunerna för att stävja den negativa utvecklingen kring ungdomsrånargäng. Det är samtidigt viktigt att staten tar sitt ansvar för insatser inom polis, kriminalvård och LVM-vård.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Det brotts- och drogförebyggande arbetet skall ha fortsatt hög prioritet.

Bekämpa våldet mot kvinnor

Arbetet inom Operation Kvinnofrid är mycket angeläget och måste utvecklas. Den nuvarande chanseringen av arbetet som blivit effekten av vänstermajoritetens i staden är ytterst beklaglig och utvecklingen måste vändas.

Det offentliga måste med oförminskad kraft fortsätta att verka för att förbättra situationen för våldtagna kvinnor och kvinnor som utsatts för annan typ av våldsrelaterade brott. Beträffande insatser för våldtagna kvinnor är självfallet landstinget och polisen betydelsefulla samarbetspartners, som ofta har ansvaret för den första kontakten med dessa kvinnor. Socialnämnden skall tillsammans med bostadsförmedlingen inventera behovet av skyddade bostäder för misshandlade kvinnor. Det är angeläget att polis, åklagare och socialtjänst på ett effektivt sätt finner samarbetsformer för att ytterligare effektivisera arbetet.

I arbetet med att bekämpa våldet mot kvinnor är det samtidigt av största vikt att inte generellt utmåla alla män som våldsverkare. Staden skall inte stödja eller samarbeta med organisationer som har en icke-demokratisk grundsyn.

Misshandlade kvinnors behov måste tydligt uppmärksammas. Arbetsmetoder bör ses över för att möta våld inom familjen.

Handlingsplan mot prostitution

Det är viktigt att handlingsplanen för att hjälpa prostituerade att komma ur prostitutionen konkretiseras i aktiva åtgärder och metoder. Stadens nuvarande verksamheter med prostitutionscentrum, det så kallade spiralprojektet och jourtelefoner tillsammans med den uppsökande verksamheten bör kompletteras med insatser mot trafficing. För att ytterligare belysa problematiken måste staden stå rustad inför den delvis förändrade verklighet som den nya sexköpslagen medfört.. Det är därför mycket oroande att den kompetens som tidigare byggts

upp inom polisen för att upptäcka och stävja prostitution på Internet nu har upphört. För att effektivisera arbetet bör staden ta initiativ för att återta den kompetensen.

Ideella organisationer

De ideella organisationerna gör viktiga insatser i samhället och det offentliga bör uppmuntra och skapa goda förutsättningar för det arbetet. Det gäller både långsiktig och tydlig finansiering och att det offentliga utgår från organisationernas rätt till självständighet i sitt arbete.

Staden bör också uppmuntra och ge stockholmarna möjlighet att engagera sig, vilket stödet till Volontärbyrån är ett bra exempel på. Volontärbyrån har bland de volontärer man förmedlat nått många unga och människor som inte tidigare varit ideellt engagerade.

Stadens stöd till de ideella organisationerna med sociala verksamheter bör öka. Ett brett samarbete och stöd till olika ideella verksamheter inom det sociala området är ett viktigt komplement till de offentliga verksamheterna.

De ideella organisationerna med sina arbetsformer och utgångspunkter har för-måga att nå några av de mest utsatta. Dessa verksamheter ger en form av stöd som det offentliga ofta inte kan erbjuda. Det gäller t ex Situations Stockholms arbete för att erbjuda utslagna en väg tillbaka in i samhället genom tidningsförsäljningen och stödet i kontakter med myndigheter. Det gäller även verksamheter som Ersta vändpunkten som arbetar med barn till missbrukare. Genom att se och möta barnens behov stärks deras självkänsla. Vändpunkten är en unik kompetensresurs i Stockholm. Det gäller också verksamheter som t ex KRIS och deras stöd till dem som vill lämna sitt kriminella liv. De erbjuder gemenskap och arbetstillfällen inom olika projekt, vilket är nödvändigt för människor som aldrig eller bara tillfälligt haft en förankring på arbetsmarknaden tidigare. Vi ser också de stödverksamheter som görs genom Brottsofferjourerna och andra jourverksamheter som en trygghet och ett viktig stöd för stockholmarna.

Valfrihet

Valfriheten inom socialtjänstnämndens område måste öka. Staden skall uppmuntra att enskilda och enskilda företag övertar uppgifter som inte utgör direkt myndighetsutövning. Nämnden skall ge stöd och stimulans till stadens medarbetare som vill avknoppa.

FoU-enheten

FoU-enheten utgör en viktig kunskapsbank för det sociala arbetet inom Stockholms stad, såväl för socialtjänsten som för de sociala distriktsnämnderna. För att höja kvalitén inom omsorgen för de sämst ställda, och säkra den stora kompetens som idag finns, skall byrån finnas som en resurs inom socialnämnden. Därutöver bör socialförvaltningen behålla beredningsansvaret inom det sociala området.

Reservation

Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

1. Myndighetsutövning skall alltid skötas av det offentliga, men arbete med att hjälpa människor ut ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra.
   
   

2. ”Tak-över-huvudet-garantin” ska återupprättas och utvecklas genom att utvidga de mer långvariga boendeformerna, bl a genom ett närmare samarbete med frivilligorganisationerna.
   
   

3. Stadens skall garantera funktionshindrade rätt att välja boende.
   
   

4. En gemensam nämnd skall inrättas med Stockholms läns landsting för psykiskt funktionshindrade och hemlösa med medicinska och psykiatriska problem.
   
   

5. Socialtjänstnämnden bör utreda ett förslag på vårdgaranti för missbrukare samt hur ett valfrihetssystem inom missbruksvården kan införas.

6. En tidsgaranti för ungdomsbrott skall införas som innebär att socialtjänsten ingriper mot minderåriga som misstänks för brott inom högst två dygn.

7. Att ändringar i socialtjänstnämndens budget/verksamhetsplan görs i enlighet med nedanstående.

Den enskilde individen är utgångspunkten i det socialpolitiska arbetet. Hennes intresse måste alltid sättas före systemets. Nyckelorden i en liberal socialpolitik är valfrihet, respekt, förnyade livschanser och rättssäkerhet.

Vår stad står inför svåra sociala utmaningar; ett växande drogberoende, vårdbehandlingar med dåliga – om ens mätbara - resultat, ett utbrett socialbidragsberoende där en allt större andel handlar om långtidsarbetslöshet, ungdomar på glid in i kriminalitet, permanent utanförskap, hemlöshet och stora brister i omsorgen om psykiskt sjuka.

Socialtjänstens problem bottnar i dag inte främst i resursbrist – även om så ibland är fallet – utan i den idé om att lägga livet till rätta för ”hjälplösa klienter”, som alltför länge tillåtits dominera svensk socialpolitik. Nu är tid att bryta ny mark.

Vi vill göra upp med den gamla modellen där människor ofta passiviseras och inte bemöts med den respekt som varje människa har rätt till. Människors valfrihet i livets olika skeenden är alltför begränsad och ofta tas människors initiativkraft ifrån dem. Vi vill driva en socialpolitik där omhändertagandets vanmakt byts mot tilltrons egenmakt. Vi vill sätta människans egna inneboende möjligheter i centrum.

Socialtjänsten fyller i dag både rollen som myndighetsutövare och utförare av social omsorg. Dessa dubbla roller bidrar ibland till konflikt och problem. Åtskilliga människor som i dag är i behov av socialtjänstens verksamheter, undviker att ta kontakt eftersom man vill undvika socialtjänsten som myndighetsutövare.

Frånvaron av en tydlig struktur i socialtjänstens roller, och vad som egentligen är socialtjänstens yttersta ansvar, blir alltmer påtaglig. Det saknas en tydlig strategi för vilka verksamheter som ska bedrivas i egen regi, och vad som sköts bäst av entreprenörer. Vi vill se en tydligare renodling av stadens socialtjänst, där myndighetsutövningen tydliggörs men där enskilda utförare kan driva verksamheter riktade till enskilda individer på entreprenad.

Behovet av valfrihet är minst lika stor i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete. Inom exempelvis missbruksvård och barn- och ungdomsvård bedrivs redan i dag en betydande del av verksamheten i enskild regi.

Valfrihet och mångfald skapar också nya möjligheter för dem som arbetar inom socialtjänsten. Att kunna välja mellan flera arbetsgivare innebär stora fördelar för den enskilde, inte minst när det gäller anställningsvillkor och kompetensutveckling.

Därför är det mycket oroande att staden under den nuvarande majoriteten tar allt större steg bort från valfrihet och mångfald på socialtjänstens område. I takt med att allt fler privata entreprenörer successivt trängs bort från socialtjänsten minskar den enskildes möjligheter till en bra vård, liksom personalens möjligheter att välja mellan olika arbetsgivare.

Enskilda alternativ kan självfallet aldrig komma ifråga för uppgifter som rör, eller direkt gränsar till, myndighetsutövning. Det vore varken lämpligt, önskvärt eller lagligt att överlämna myndighetsutövning eller de delar av utredningsarbete som hör till obligatorisk ärendehandläggning, i enskild regi.

Uppföljningen och kvalitetsgranskningen i socialtjänsten har stora brister. Allt för lite engagemang har genom historien lagts vid att ta reda på om insatserna för missbrukare, socialbidragsberoende och barn som far illa gör nytta. Här står staden inför ett viktigt utvecklingsarbete. Att eftersträva kunskapsbaserad vård och behandling måste bli en självklarhet.

Låt oberoende välfärdsinspektörer utvärdera socialtjänsten. Alla insatser i socialtjänsten skall utvärderas och följas upp systematiskt. Oberoende inspektörer skall årligen rapportera till kommunstyrelsen i syfte att ge en översikt om hur väl nämndernas beslut genomförs och vilka resultat den förda politiken ger. Stadsledningskontoret bör få i uppdrag att utreda inrättandet av välfärdsinspektörer.

Personalsituationen i socialtjänsten är på många håll ansträngd. Samtidigt är det en brist att många klienter har svårt att få hjälp och stöd under helgerna. Ett sätt att öka attraktiviteten i yrket genom flexiblare arbetstider, och samtidigt öka tillgängligheten och därmed tryggheten för socialtjänstens klienter, kan vara att införa så kallat 3-3-schema. Genom att socialsekreterarna jobbar efter 3-3-schema finns alltid någon tillgänglig för klienterna, och personalen får en mer flexibel arbetssituation. Ett antal arbetsplatser i stadsdelarnas socialtjänst bör erbjudas att pröva systemet på försök.

Bryt missbruk och utanförskap

Missbrukssituationen i Stockholm är allvarlig. Antalet tungt missbrukande vuxna växer stadigt, liksom nyrekryteringen till missbruk. Samtidigt har en stor del av den missbruksvård som bedrivs i dag en mycket begränsad effekt. I dag fokuseras alltför stor del av socialtjänstens insatser på upprepade behandlingar mot beroende, medan en alltför liten del handlar om att hjälpa människor att bryta sitt utanförskap. En bra eftervård är avgörande för att lyckas bryta det utanförskap ett långvarigt missbruk leder till.

Inom missbrukarvården skall metodfrågorna ses över. Dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare måste professionaliseras. Framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar bör följas upp och kunskapen om dessa spridas. Samverkan mellan staden, landstinget och frivårdsmyndigheten måste förbättras.

Motivation och förebyggande arbete är viktiga inslag i kampen mot missbruk. Viktigast är emellertid det förebyggande arbetet och att så tidigt som möjligt upptäcka de unga missbrukarna, för att snabbt kunna sätta in motåtgärder.

Missbrukare som är motiverade att bryta sitt missbruk måste snabbt ges rätt insatser. I dag får drogberoende långt ifrån alltid den behandling de har rätt till enligt socialtjänstlagen. En särskild vårdgaranti för missbrukarvård bör införas. Den som söker hjälp för sitt missbruk, på egen hand eller med hjälp av andra, ska garanteras kontakt inom ett dygn samt vård inom högst två veckor.

Ingen skall behöva vänta mer än en viss tid på att insatser sätts in. Socialtjänstnämnden bör utreda formerna för en vårdgaranti för missbrukare som införs i Stockholm den 1 januari 2007.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Framgångsrika och effektiva kunskapsbaserade behandlingar bör alltid prövas. I dag finns exempel på hur missbrukare nekas exempelvis en viss typ av läkemedelsassisterad behandling trots att forskning visat att metoden är framgångsrik. Att missbruksvården på detta sätt styrs av politiskt överväganden snarare än vetenskapliga forskningsresultat är olyckligt.

Tak-över-huvudet-garantin är en mycket viktig del av stadens stöd till hemlösa. Ingen människa ska tvingas sova på gatan i Stockholm. Det var bakgrunden till att tak-över-huvudet-garantin infördes under den förra mandatperioden. Stockholms hemlösa har sedan dess upprepade gånger uttalat sin uppskattning över garantin, som ger rätt till en plats på natthärbärge utan särskild biståndsprövning.

Under de senaste har emellertid tak-över-huvudet-garantin stundtals ifrågasatts i debatten, samtidigt som majoriteten genomdrivit försök med en fältförlagd biståndsbedömning. Vi vill slå vakt om garantin och all hemlösas rätt till en säng för natten.

Alla människors rätt att ta del av välfärden är den bärande tanken bakom tak- över-huvudet-garantin. Garantin är dock ingen långsiktig lösning för stadens hemlösa. Det är viktigt att utbyggnad av boende med olika nivåer och typer av stöd fortsätter. Bostäder för psykiskt sjuka och en fungerande missbruksvård är en förutsättning för att många av de hemlösa skall ha en chans att komma ur sin svåra situation. Det långsiktiga målet måste vara en egen bostad, ett mål som kan nås stegvis och med mycket stöd på vägen.

Även de som inte klarar de strikta kraven på drogfrihet måste erbjudas tak över huvudet. Därför krävs det fler lågtröskelboenden. Detta skall ses som ett första steg i en ”boendekarriär”, och ge hemlösa möjlighet att anpassa sig till ett ordinärt boende stegvis. För att säkerställa att fler försöks- och träningslägenheter byggs skall planerna på dessa finnas med tidigt i planprocessen i samband med nyproduktion av bostäder.

Öka stödet till frivilligt arbete

Offentlig och privat verksamhet skall komplettera varandra. De ideella föreningarna utgör en viktig del av samhället och bygger på frivilligt engagemang från individen själv. Det är dock angeläget att understryka frivilligorganisationernas självständiga status.

Det finns en kraft i det ideella arbetet som inte kan ersättas av något annat. Vi vet också att många människor undviker kontakt med sociala myndigheter. Frivilligorganisationerna kan med sitt ideella engagemang motivera människor till att försöka komma ur sin sociala situation och söka hjälp. Frivilligorganisationernas insatser för bland andra hemlösa människor måste stödjas av staden. Dessutom bör gåvor till frivilligorganisationer som utför värdefullt socialt arbete vara avdragsgilla.

Stödet till frivilligorganisationerna handlar inte bara om pengar. Staden kan även bidra genom att skapa mötesplatser för människor med ett socialt engagemang. Många människor är angelägna om att få arbeta ideellt med frivilligt socialt arbete. Volontärbyrån fyller en viktig funktion genom att länka samman dem som är intresserade av detta med Stockholms olika frivilligorganisationer.

De senaste årens upprepade nedskärningar i stödet till frivilligorganisationerna är mycket oroväckande. Årets ökning på två miljoner i majoritetens budget räcker inte alls för att kompensera tidigare års indragna medel. Nedskärningarna innebär inte bara rent ekonomiska försämringar för dessa verksamheter och de människor som besöker dem. Det skickar också tydliga signaler från Stockholms stad till frivilligorganisationer att deras verksamheter är mindre värda, att de inte behövs.

Folkpartiet har en stark tilltro till frivilligorganisationernas insatser i det sociala arbetet, och den mångfald detta skapar. Därför vill vi anslå 15 miljoner extra för dessa organisationers arbete med stadens mest utsatta människor.

För att stödet till den enskilde individen ska bli så bra som möjligt krävs en ökad samverkan mellan socialtjänsten och frivilligorganisationerna. Det behövs fler och mer regelbundna kontaktytor, liksom kortare och enklare kontaktvägar.

Upptäck unga i riskzon

Vart tionde barn i Stockholm har någon gång under uppväxten blivit föremål för socialtjänstens insatser. Dubbelt så många har vid minst ett tillfälle fått sin situation utredd av socialtjänsten. Uppgifterna kommer från FOU-enheten inom socialtjänstförvaltningen, och visar att de sociala insatserna för barn och ungdomar i Stockholm i dag är en mycket omfattande verksamhet.

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finns fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, en bra föräldradialog, tidig upptäckt av problem samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs. Föräldrar som ger stöd är den allra viktigaste resursen för barnen. Det kräver också ett gott samarbete mellan alla olika delar av samhället som möter ungdomarna. Föräldrar, skola, fritidsverksamheter, polis och fältassistenter har alla en viktig roll att fylla.

Stopp för droger

Debutåldern för när unga dricker alkohol är drygt 13 år. För de flesta är det den första drogen, men långt ifrån den enda som används av barn och ungdomar. Det finns fall där tolvåringar avslöjats med att använda narkotika. Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga.

Stockholms drogvaneundersökning visar nu på en minskning av såväl alkohol- som narkotikamissbruk bland elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. Minskningen är dock betydligt mindre bland flickor än bland pojkar. Fortfarande uppger en av fyra elever i årskurs två på gymnasiet att de någon gång provat narkotika.

Även om den senaste drogvaneundersökningen ska tolkas med försiktighet, talar mycket för att den satsning på drogförebyggande arbete som inleddes under den förra mandatperioden nu börjar ge resultat. Det lokala preventionsarbetet i stadsdelarna har visat sig ge resultat, liksom upprepade satsningar på föräldrainformation. Dessa insatser ska fortsätta prioriteras av staden. I områden där stadens drogvaneundersökningar tyder på ett särskilt högt missbruk bör det göras specialsatsningar.

Föräldrars ansvar för sina ungdomar måste betonas starkare. När skolpersonal, socialsekreterare eller poliser misstänker drogproblem eller andra allvarliga bekymmer skall familjen alltid underrättas och motiveras till samarbete.

Stockholms Preventionscentrum, Precens, har de senaste åren gjort betydande insatser för att förebygga missbruk, inte minst bland unga. Precens utför också ett mycket viktigt strategiskt preventionsarbete. Det är viktigt att den kompetens som finns hos Precens tillvaratas genom samverkan med andra aktörer inom samma område.

Ett intensivt lokalt arbete behövs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol. Staden skall kontinuerligt granska krogar med utskänkningstillstånd för att förhindra att minderåriga serveras alkohol. Krogar som serverar ungdomar under 18 år och affärer som säljer folköl till minderåriga skall drabbas av kännbara och snabba sanktioner.

Stockholms arenor för narkotikaförsäljning blir allt fler. Staden bör öka samverkan med polisen och det civila samhället för att förhindra nyrekrytering bland unga missbrukare. Stadsdelarnas uppsökande verksamhet bör i större utsträckning samordnas med polisen. Stockholms stad ska uppvakta Stockholms polisdistrikt för inrättande av en permanent gatulangningsgrupp som ska arbeta på de olika arenor för narkotikaförsäljning som finns runt om i staden.

Arbete mot brottslighet

Vägen in i kriminalitet sker ofta stegvis. Därför måste motåtgärder sättas in snabbt. Det är både viktigt och verkningsfullt att agera kraftfullt mot till exempel klotter och snatteri. I dag dröjer det ofta betydligt längre innan den första förseelsen uppmärksammas, och personen är inte sällan på god väg in i den kriminella ”karriären”.

Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske.

Förebyggande åtgärder bör inriktas på ungdomar som befinner sig i riskzonen att begå brott, på dem som begått sitt första brott eller mindre allvarliga brott. Arbete med denna grupp, som utgår från ett program som betonar vikten av ett socialt acceptabelt beteende och försöker hindra fortsatt brottsligt beteende, har visat sig vara effektivt. Arbetet kan med fördel bedrivas i samverkan med de frivilligorganisationer som har goda kontaktnät med stora ungdomsgrupper.

Det måste finnas ett tydligt program i Stockholm så att unga som dömts till ungdomstjänst omedelbart sätts i arbete eller fortbildning. I dag saknas sådana enhetliga regler, vilket ibland leder till att en dom om ungdomstjänst innebär att inget alls händer. Det sänder den helt felaktiga signalen att samhället inte tar allvarligt på de brott som begåtts.

Stoppa klottret

Klotter är ett allvarligt problem, inte minst ur ett socialt perspektiv. Klottret förfular stadsmiljön, gör bostadsområden nergångna och kollektivtrafiken

ogästvänlig. Det skapar en känsla av otrygghet och förslumning.

Den främsta drivkraften i kampen mot klottret är de problem klotterkulturen skapar för enskilda unga människor som dras med i den. Fältassistenter, poliser och andra som arbetar bland ungdomar vittnar om hur barn, ibland redan i elvaårsåldern, håller till i Stockholms tunnelbana. Polisen kan också berätta om ett utbrett missbruk bland ungdomarna. Forskning visar dessutom att mer än hälften av de som grips för klotterbrott kommer att gå vidare till grövre kriminalitet. Kampen mot klottret är central i arbetet med att förhindra att barn och ungdomar dras in i grövre brottslighet.

Det behövs en helomvändning i stadens klotterpolitik. Sanering ska ske fortast möjligt och nolltolerans ska råda. Klotter är ett brott och ska beivras. Socialtjänsten ska inleda utredning så fort en ungdom upptäcks för klotter.

Staden bör också genomföra ett projekt för att söka metoder att hjälpa ungdomar som fastnat i ett destruktivt beteende med klotter. För detta avsätts tre miljoner kronor.

Brottsförebyggande arbete

Stadens arbete för att förebygga brott måste intensifieras. Tidsgarantin vid ungdomsbrott är en viktig del av arbetet för att förhindra att unga människor glider in i brottslighet. Andra viktiga åtgärder handlar om ökad samverkan i lokala brottsförebyggande råd, konkreta åtgärder i den fysiska utemiljön med hjälp av så kallade trygghetsvandringar, och krav på regeringen om fler poliser till huvudstaden.

De lokala brottsförebyggande råden fyller en viktig funktion för att samordna brottsförebyggande arbete ute i stadsdelarna. Det finns i dag goda exempel på arbetssätt, som bör spridas över hela staden. Ett sådant är så kallade trygghetsvandringar, som tillämpats med framgång i flera stadsdelar. Stockholms stad ska också inrätta ett centralt brottsförebyggande råd.

Stadens insatser i det brottsförebyggande arbetet kan aldrig ersätta behovet av fler och mer synliga poliser. De senaste 8 åren har över 500 poliser försvunnit från Stockholmsregionen. Närpolisen har drabbats mycket hårt av nedskärningarna. Regeringen bör fortlöpande uppvaktas med krav på fler poliser till Stockholm.

Värna utsatta kvinnor

Var tredje vecka misshandlas en kvinna till döds av en närstående någonstans i Sverige. År 2004 anmäldes nära 3000 fall av misshandel mot kvinnor över 15 år i Stockholm. Mörkertalet är mycket större. Den allra största delen av kvinnomisshandeln sker i hemmen och det är mannen som slår.

Samma år anmäldes över 300 våldtäkter i Stockholm. Tre av fyra anmälningar handlar om brott som begåtts inomhus, ofta av en bekant till offret. Även här torde mörkertalet vara enormt.

Under sommaren 2005 har otryggheten för kvinnor som vistas i parker och andra utemiljöer uppmärksammats allt mer. Risken för våldtäkt och överfall gör att många kvinnor tvingas avstå från att vistas i det offentliga rummet under en stor del av dygnet. Detta är fullständigt oacceptabelt.

Det krävs en lång rad av skilda åtgärder för att minska våldet mot kvinnor – såväl i det egna hemmet som i utemiljöer. Stödet till kvinnojourerna är en viktig del av detta, men det handlar också om att göra utemiljöerna tryggare genom fler poliser, bättre belysning och tryggare parker.

Kvinnor som utsätts för grova brott måste få snabb hjälp och skydd. En trygg tillfällig bostad måste erbjudas direkt för kvinnan och eventuella barn. Barn blir ofta vittnen till misshandeln av sina mödrar. Det är nödvändigt att barnen uppmärksammas och erbjuds hjälp att bearbeta sina upplevelser. Barn som tvingas se sin mamma misshandlas ska ses som brottsoffer.

Hotade kvinnor måste få tillgång till en uppsättning stödåtgärder som rådgivning, besöksförbud, trygghetspaket, hemligt telefonnummer, skyddad adress med mera. Frivilligorganisationerna gör ett fantastiskt arbete som kompletterar det ansvar som staden och landstinget har. De kan erbjuda stöd i olika former som en tillfällig bostad, samtal, praktiska hjälp med mera. Kvinnor som utsatts för upprepat våld bör ges rätt att få vapenlicens för pepparspray. Staden bör uppvakta regeringen för att möjliggöra en lagändring.

Prostitution och trafficking

För sex år sedan förbjöds köp av sexuella tjänster i Sverige. Trots det är prostitutionen fortfarande utbredd i Stockholm, och resurserna för att hjälpa de kvinnor och män som prostituerat sig är knappa. Dokumentation och annat arbete som på sikt skulle kunna förbättra situationen för människor som försöker ta sig ur prostitutionen skjuts i dag åt sidan eftersom det operativa och kurativa arbetet tar all tid.

Prostitution får aldrig accepteras i vårt samhälle. Det behövs mer kunskap om prostitutionens orsaker och vilka metoder att bekämpa den som är effektiva. Stadens uppsökande verksamhet måste följas upp genom att klienterna erbjuds alternativ till prostitutionen genom en god eftervård, stöd att finna nya gemenskaper och inkomstkällor. Prostitutionscentrum, som arbetar kurativt med människor som försöker bryta med prostitutionen, bör på sikt utvecklas till ett kunskapscentrum kring prostitution.

En betydande del av prostitutionen förekommer bakom stängda dörrar och är mycket svåråtkomlig för stadens uppsökande verksamhet. För att nå den dolda prostitutionen på massageinstitut, i lägenheter, eskortservice och call-girl-verksamhet behövs ett gott samarbete med polisen. En allt större andel av prostitutionen bland unga kvinnor och män sker i dag via Internet. Insatserna för att finna och arbeta mot prostitution via nätet måste öka.

Fortfarande kommer många unga kvinnor – och i vissa fall även pojkar – till Sverige som offer för en internationell människohandel för sexuella ändamål, så kallad trafficking. Enligt polisens beräkningar finns anledning att tro att flera hundra människor faller offer för denna slavhandel varje år. Många av dem hamnar i Stockholm.

Folkpartiet har under de senaste åren lagt fram en rad förslag till åtgärder, som ständigt avvisats. Fortfarande finns stora behov av ökade insatser från stadens sida för att stötta och hjälpa människohandelns offer, liksom ett stort behov av samordning. Staden får inte undandra sig ansvaret för dessa frågor.

Socialtjänstens arbete är en viktig pusselbit när det gäller att hitta ett sätt att hjälpa människohandelns offer. Socialtjänsten måste exempelvis erbjuda platser för akutboende för de människor som fallit offer för trafficking och lyckats få kontakt med svenska myndigheter. Vi vill anslå en miljon kronor för stadens arbete mot trafficking.

Men att bara öka resurserna räcker inte, det krävs också ökad kunskap och samordning. Många aktörer pekar i dag på oklarheter och brist på samverkan mellan olika aktörer som arbetar mot trafficking. Staden bör därför snarast inleda ett samarbete med exempelvis Kvinnoforum för att öka kunskaperna kring trafficking. Projektet bör också syfta till att samordna de resurser som finns i dag och uppmärksamma brister och behov i samarbetet mellan olika aktörer.

Hedersrelaterat våld

Arbetet med att förebygga, upptäcka och beivra så kallade hedersrelaterade brott måste förbättras. Samhället bör agera på ett tidigt stadium för att fånga upp och möte de första varningssignalerna. Då det ofta handlar om unga människor har skolan en nyckelroll, men det måste också finnas en utvecklad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och andra berörda myndigheter.

Ett skyddat boende är ofta enda vägen ur en akut hotsituation. Att skapa stödjande nätverk, till exempel genom stödfamiljer eller kontaktpersoner, kan vara en hjälp för dessa människor att så småningom kunna komma vidare. För att kunna ge ett bättre stöd till människor som hotas av så kallat hedersrelaterat våld bör polis och socialtjänst tillsammans med hälso- och sjukvården upprätta gemensamma planer för varje individ.

Reformera socialpsykiatrin

Den psykiatriska vården och omsorgen måste förändras, på alla nivåer. Stockholms stad har ett stort ansvar för detta. Socialpsykiatrin måste reformeras för en ökad samverkan med landstinget, ett ökat tvångsinslag för dem som behöver det – även i öppenvård – och för att resurserna till boende och annan infrastruktur i socialpsykiatrin blir tillräckliga. En översyn av vården och omsorgen av psykiskt funktionshindrade missbrukare bör snarast genomföras i samverkan med landstinget.

Det är numera möjligt för landsting och kommuner att bilda gemensamma nämnder för samverkan kring vissa verksamheter. Stockholms stad och Stockholms läns landsting bör snarast inleda arbetet med att skapa gemensamma nämnder för att hantera den psykiatriska vården. Nämnderna skall ansvara för gemensam övergripande planering av den psykiatriska vården och socialpsykiatrin. En gemensam finansiering och gemensamma personalteam skapar förutsättningar för en effektiv samordning av de olika aktörernas insatser.

Människor med psykiska funktionshinder är en mycket utsatt grupp. De borde självklart omfattas av en rättighetslagstiftning, på samma sätt som människor med fysiska funktionshinder får rättigheter enligt LSS och LASS. I dag är dessa lagar inte alltid lätta att tillämpa på psykiskt funktionshindrade. I väntan på att lagstiftningen tydliggör psykiskt funktionshindrades rättigheter bör staden tydliggöra vilka rättigheter psykiskt funktionshindrade har i vår stad. Det handlar bland annat om att rätten till boende, sysselsättning och en god omsorg slås fast, liksom rätten att få vara delaktig i utformningen av insatserna.

Förutsättningarna för en meningsfull vardag måste förbättras för människor med psykiska funktionshinder. I dag finns exempel på hur personer nekas deltagande i dagverksamheter och i andra stadsdelar än den de är bosatta i. Att människor på detta sätt förvägras stöd och sysselsättning enbart på grund av att de råkar bo i en stadsdel vars verksamheter inte passar dem, är oacceptabelt. Denna form av stadsdelarrest måste omedelbart upphöra, och ersättas av valfrihet och möjlighet att delta i verksamheter på andra håll i Stockholm.

Psykiska funktionshinder förändrar livet inte bara för den som personligen drabbats av dessa, utan också personens närmaste. Många anhöriga vittnar i dag om en psykiatri som inte klarar av att fånga upp eller skapa en ordnad tillvaro för en familjemedlem med psykiska problem. I stadens arbete för en förbättrad omsorg om människor med psykiska funktionshinder måste en fungerande kontakt med enskilda anhöriga, liksom anhörig- och patientorganisationer, vara en viktig beståndsdel.

Öka samverkan med landstinget

Ett grundläggande systemfel inom välfärden utgörs av de problem och glapp som uppstår i kopplingen mellan kommunens och landstingets ansvarsområde. Bland samhällets mest utsatta människor återfinns ofta den gemensamma problematiken att man alltför länge bollats mellan olika huvudmän, utan att någon tagit ett helhetsansvar för individens vård och omsorg. För att minska problemen med att människor faller mellan stolarna krävs en betydligt mer långtgående samverkan mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting än vad som i dag är fallet.

Vi vill bland annat införa så kallade trygghetskvitton och vårdgarantier på fler områden än i dag. Ett trygghetskvitto inom psykiatrin och missbruksvården skulle kunna bidra till att kraftigt förbättra den enskildes möjligheter till en fungerande, sammanhängande vårdkedja. Trygghetskvittot innebär att det innan personen skrivs ut från landstingets vård ska finnas garantier för att allt är ordnat med den fortsatta öppenvården i kommunens regi. Personen som skrivs ut skall få ett dokument med alla de personer och instanser han eller hon kommer beröras av, som boende, stödpersoner, daglig verksamhet, kontakter med läkare etc.

Stockholms stad bör också öka samverkan med landstingen genom så kallade gemensamma nämnder. Gemensam planering, finansiering och personalteam inom exempelvis psykiatrin och beroendevården skulle skapa förutsättningar för en effektiv samordning av de olika aktörernas insatser. Det är mycket beklagligt att den socialdemokratiska majoriteten i landstinget avvisat initiativ för gemensamma nämnder. Stockholms stad bör ställa sig bakom förslaget och uppvakta landstinget i frågan.

Jobb istället för bidrag

Den styrande majoriteten har givit upp målet att halvera antalet stockholmare som är i behov av försörjningsstöd från 1999 till 2004. För ett år sedan omformulerades målet till en halvering till 2006. Ett löfte som i år blivit en ännu luddigare målsättning om att göra ytterligare ansträngningar fram till 2007. Majoriteten sätter sin tilltro till plusjobb och höjda barnbidrag för att minska socialbidragsberoendet men alla övriga åtgärder lyser med sin frånvaro. Det visar på en total uppgivenhet inför utmaningen att få människor att gå från bidrag till jobb.

En minskning av antalet personer som är beroende av försörjningsstöd innebär att fler får möjlighet att styra över sin ekonomi och sin vardag. En fortsatt minskning av bidragsberoendet är dessutom av närmast avgörande betydelse för stadens ekonomi.

För att lyckas nå målet om en halvering av antalet bidragstagare krävs en ny politik, där tilltron till den enskilda människans förmåga att komma ut på arbetsmarknaden sätts i centrum. Det krävs en aktiv politik med tydliga incitament för förändring.

Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Vi vill införa Skärholmsmodellen med jobbgaranti i hela Stockholm. En person som blir arbetslös och söker socialbidrag, ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelar arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel.

Socialtjänstens arbete bör delas upp så att biståndshandläggarna inte är samma personer som de som arbetar med jobbcoachning. Erfarenheterna från de fyra stadsdelarna som samverkar med Skärholmens Jobbcentrum visar att denna arbetsdelning är en viktig del i arbetet med att ställa högre krav för att man ska erhålla socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl behövs en aktivare socialtjänst. En jämförelse mellan stadsdelarna visar tydligt att aktiva insatser och tydliga krav har mycket stor betydelse i arbetet med att hjälpa människor att gå från bidrag till jobb. För att öka arbetet med att hjälpa personer som i dag har betydande hinder för att komma ut på arbetsmarknaden, vill vi föra över medel från försörjningsstöd till arbetsmarknadsåtgärder.

I de fall där det finns starka medicinska skäl till bidragsberoendet bör man göra en utredning för att se om personen borde ha en annan stödform, som sjukbidrag eller sjukpension.

Unga arbetslösa

Arbetslösheten bland unga stockholmare är i dag högre än på mycket länge. Därför krävs särskilda insatser för att stötta ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden, eller är på väg att göra det. För att lösa de grundläggande problemen med ungas utanförskap krävs en omläggning av hela den nuvarande skol- och arbetsmarknadspolitiken.

För att bryta utanförskapet krävs en individualiserad skola med höga och tydliga kunskapskrav. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok. De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid. Särskilda yrkesinriktade program bör skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning inrättas, där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.

Det måste finnas en vakenhet för att uppmärksamma unga som är på väg att falla ur skolan. Stöd och motivationsåtgärder måste sättas in innan det är för sent. Även om det kan vara ett resurskrävande arbete, är det ännu mer resurskrävande att i efterhand fånga upp ungdomar som hoppat av.

Alkohol och krogar

Folkpartiets inställning till tillståndsgivningen för alkoholservering är oförändrat positiv till att stockholmarna ska kunna äta och dricka på pubar och restauranger. Tillståndsgivningen ska vara generös och handläggningen skyndsam, men den som missköter sitt tillstånd ska snabbt kunna bli av med det.

Folkpartiet vill särskilt trycka på vikten att arbetet mot att minderåriga serveras alkohol på krogen prioriteras som den främsta uppgiften för tillståndsenheten och tillståndsutskottet.

Frågan om diskriminering på krogen blir allt mer uppmärksammad. Flera uppmärksammade rättsfall har under det senaste året riktat ljuset mot diskriminering av kroggäster med invandrarbakgrund och homosexuella. Staden har en viktig roll att fylla i arbetet mot diskriminering, inte minst i dialogen med krögarna. De senaste årens erfarenheter av samverkan med krogbranschen inom det så kallade STAD-projektet och även "Krogar mot knark" visar att attitydförändringar är möjliga.

Staden bör bland annat ställa krav på de restauranger som beviljas utskänkningstillstånd att tydligt informera gästerna om insläppsregler. På så sätt minskar risken för diskriminering på grund av för gästen okända och godtyckliga regler. Den så kallade antidiskrimineringsklausul som införts av den styrande majoriteten har emellertid visar sig helt tandlös och bör därför avskaffas.

Reservation

Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden beslutar att ”Tak-över-huvudet-garantin” återupprättas och utvecklas genom att utvidga de mer långvariga boendeformerna, bl. a. genom ett närmare samarbete med frivilligorganisationerna.
   
   

2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att införa en med frivilligorganisationerna gemensam reception för hemlösa centralt i Stockholm.
   
   

3. Socialtjänstnämnden beslutar att en gemensam nämnd inrättas tillsammans med landstinget för psykiskt funktionshindrade och hemlösa med medicinska och psykiatriska problem.
   
   

4. Socialtjänstnämnden beslutar att en översyn av tillståndsgivningen för alkoholutskänkning genomförs under 2006.
   
   

5. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag för att förbättra säkerheten vid krogarna.
   
   

6. Socialtjänstnämnden beslutar att staden ska garantera funktionshindrade rätt att välja boende.
   
   

7. Socialtjänstnämnden beslutar att snarast vidtar åtgärder för att avskaffa den stadsdelsarrest som socialpsykiatrin drabbats av avseende daglig verksamhet.
   
   

8. Socialtjänstnämnden beslutar att snarast möjligt införa en familjerådgivningspeng i staden
   
   

9. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att snarast förbättra samarbetet mellan olika myndigheter i syfte att snarast förbättra uppklaringsgraden avseende våldtäkter i staden.
   
   

10. Socialtjänstnämnden beslutar att myndighetsutövning skall skötas av det offentliga, men arbete med att hjälpa människor ut ur bidragsberoende, hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra.
    

Socialtjänstnämnden

Kristdemokraterna anser att människors nätverk och de naturliga gemenskaper skall tas till vara i socialtjänstens arbete. Engagemang och stöd från omgivningen skall ses som en tillgång som gör att det sociala arbetet kan bli framgångsrikt och att framstegen blir bestående. Socialtjänsten skall inta en stödjande roll till de naturliga gemenskaperna men det offentliga är alltid ytterst ansvarigt för att alla skall kunna leva ett tryggt och värdigt liv. Alla som bor i Stockholm skall kunna vända sig till staden för att få stöd och hjälp i svåra situationer.

Den nuvarande majoriteten har konsekvent vägrat att inse att frivilligorganisationernas arbete är mer än ett komplement till samhällets insatser. Frivilligt arbete bidrar med engagemang, men också andra synsätt och kanske framför är det ett sätt att hjälpa människor med sociala problem att återskapa en fungerande helhet av hem, arbete och fritid.

Det är anmärkningsvärt att majoritetspartierna fortsätter spara på det sociala området trots allt tal om satsningar på svaga grupper. De budgetramar som tilldelas socialtjänstförvaltningen innebär utebliven lönekompensation och ytterligare besparingskrav utöver detta. Detta trots 2005 års besparingsbeting på 10 miljoner kronor.

Missbruket i landet totalt men särskilt i Stockholm ökar lavinartat vilket påverkar behovet av insatser både förebyggande men också behov av vård och behandling. Antalet hemlösa minskar tyvärr inte heller varför ökade insatser och mer långsiktiga insatser krävs för att ge denna grupp en värdig tillvaro. Våld mot kvinnor ökar liksom behovet av placeringar av barn som har en utsatt situation. Dessutom finns i staden ett stort antal människor med psykiatriska problem som inte omhändertas på ett tillfredsställande sätt av kommun och landsting. Alltför många våldsdåd har redan inträffat för att dessa personer inte fått adekvat hjälp. Detta måste ske i samverkan mellan kommun och landsting för att det ska fungera effektivt.

Omsorg om funktionshindrade

Insatserna inom omsorgen skall utformas utifrån respekten för den enskildes önskemål och val, så att den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället.

Stadsdelsnämnderna får i uppdrag att utarbeta samverkansavtal för ett närmare samarbete inom missbruk och socialpsykiatri. Socialtjänstnämnden bör i samarbete med stadsdelsnämnderna återuppta förhandlingar med landstinget om ett gemensamt vårdutskott under Socialtjänstnämnden eller en gemensam nämnd för att utveckla samarbetet. Det är väsentligt att staden och Stockholms läns landsting kommer lika långt i sin samverkan när det gäller vård och behandling för psykiskt funktionshindrade som har skett genom överenskommelsen inom äldreomsorgen och omsorgen om fysiskt funktionshindrade.

Stadens arbete skall ha fokus på åtgärder som kan ge ökad tillgänglighet och valfrihet för funktionshindrade. Staden har en skyldighet att se till att den vård och omsorg som ges till den enskilde sker med hög kvalitet och respekt för personens integritet. Det är därför av största vikt att den funktionshindrade finns med i hela planeringen av stödinsatsen och därmed kan känna trygghet inför beslut som skall fattas. Genom de kvalitetsgarantier som stadsdelsnämnderna utarbetat ställs krav på att den utlovade kvaliteten efterlevs. De funktionshindrade har rätt till likvärdig vård, omsorg och service oavsett var i staden de bor. Detta får inte äventyras det nya resursfördelningssystem som majoriteten arbetat fram.

Valfrihet

Kristdemokraterna anser att det egna valet inom hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice som infördes från och med 2002 har ökat valfriheten för den enskilde. Modellen har lett till att den enskilde själv kan välja utförare vilket i sig är en kvalitetshöjning. Kristdemokraterna vill att staden behåller och vidareutvecklar valfrihetsmodellen inom hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice. Detta inflytande är viktigt och gör att människor känner delaktighet och så långt det är möjligt kan påverka sin vardag.

Staden måste åtgärda bristen på ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner. Att arbeta så nära en enskild person som dessa yrkesgrupper gör, kräver att staden erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling inte minst i bemötandefrågor men också för att säkerställa arbetet med respekt för den enskildes integritet. Den stora utbildningssatsning som staden påbörjat med hjälp av EU-medel är en viktig del i att uppvärdera dessa yrkesgrupper.

Boende

När staden ger markanvisningar för nya lägenheter skall krav ställas på tillgäng-

lighet för funktionshindrade. Staden bör också överväga att finna en form för att handikappanpassa (H-märka) hus i syfte att bevara och utveckla handikapp-anpassningar. Staden bör även uppmärksamma olika möjligheter att säkerställa att handikappanpassningar som gjorts i fastigheter inte undanröjs efter bostadsrättsomvandlingar. En hel del gruppbostäder är i dag inte fullt ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Staden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och en förhöjd kvalitet för de boende kan garanteras.

Staden skall föregå med gott exempel och anställa samt vara en god arbetsgivare för personer med funktionshinder. De arbetsmarknadsprojekt som bedrivs i staden för dessa grupper skall finnas kvar. Många personer med funktionshinder kan med rätt hjälpmedel delta i arbetslivet.

Elever med funktionshinder skall också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Stadsdelsnämndernas handikappråd har en viktig uppgift. Råden måste i god tid få ta del av detaljplaner, ombyggnationer mm som påverkar allas vardag. Offentliga lokaler skall utformas så att alla medborgare kan komma dit och vistas där utan besvär. Funktionshinder måste ses i ett vidare perspektiv så att tillgänglighet inte stannar vid exempelvis rullstolsburnas möjlighet att komma in. Detta gäller även de olika idrottsanläggningarna. Fritidsverksamheterna i staden skall i större utsträckning än i dag vara anpassade även till funktionshindrade.

Individ- och familjeomsorg inkl socialpsykiatri

Kristdemokraterna ökar stadsdelsnämndernas möjligheter att arbeta mot missbruk och att förbättra socialpsykiatrin genom att anslå ytterligare 20 mnkr.

Pengarna skall i första hand användas för dagverksamhet som för närvarande är eftersatt.

Kristdemokraternas idémässiga syn på till familjen uttrycks i inledningen av FN:s Barnkonvention. Där stadgas: ”...att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,” samt ”...att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse.”

Familjepolitiken är en huvudfråga för Kristdemokraterna på grund av den betydelse den har för barnen och för hur samhället byggs. Fungerande familjer är den bästa grunden i ett förebyggande arbete. När verkligheten ser annorlunda ut måste det finnas ett väl fungerande stöd från samhällets sida med utgångspunkt från familjens behov.

Familjehem

Efterfrågan på familjehem är större än tillgången vilket gör att många placeringar måste göras på dyra institutioner. Fungerande familjehem är ett bättre alternativ än institutioner. Så långt det är möjligt skall dock hjälp kunna ges på hemmaplan. Familjerådslag är ett utmärkt sätt att arbeta med. Genom att involvera de närstående lyfts vikten av varje persons delaktighet fram.

Socialtjänsten har ett stort ansvar att arbeta förebyggande och uppsökande. Arbetssätt och arbetsformer måste utvecklas så att socialsekreterare kan arbeta mer flexibelt och kunna möta ungdomar ute i deras verklighet. Arbetet måste genomsyras av ett utåtriktat synsätt och att se varje enskild individ och det sammanhang personen finns.

Stöd det civila samhällets insatser

Ingen människa är en ö. Kristdemokraterna vill gärna peka på vikten av ett samhälle där vi bryr oss om varandra och där ett medmänskligt perspektiv lyfts fram. Det civila samhällets stöd måste uppvärderas och medmänniskors stöd uppmuntras. Staden skall därför stödja och uppmuntra frivilligorganisationer genom generös bidragsgivning.

Missbruk

För att motverka ett utbrett missbruk måste samhället aktivt arbeta förebyggande. Ett stort gemensamt ansvar måste tas av familj, skola och socialtjänst. Det arbete som sker inom Precens skall fortsätta och information till föräldrar och barn ges fortlöpande. Skolornas ANT-arbete måste prioriteras och förnyas och eleverna involveras i planeringen av detta arbete. Det är också viktigt att arrangemang som anordnas för ungdomar i staden alltid är drogfria. Lots-arbetet måste utvärderas och om resultatet är positivt bör arbetet utvidgas till att gälla fler områden som exempelvis Hornstull.

Psykiskt funktionshindrade

Psykiskt funktionshindrade är en av de grupper som ofta kommer i kläm mellan flera huvudmän. Staden har därför ett stort behov av att hitta samverkansformer med landstinget som gör att vården och omsorgen om dessa kan förbättras.

Alla stadsdelsnämnder bör ha samverkansöverenskommelser med landstingets psykiatri så att arbetet med att uppfylla de mål och intentioner som slogs fast i samband med Psykiatrireformen blir verklighet. Det finns skäl att anta att många psykiskt funktionshindrade inte får det stöd och den hjälp de har rätt till.

Det är nödvändigt att samordna resurser och ansvar i arbetet. Alltför ofta uppstår gränsdragningsproblem mellan kommun och landsting. Detta kan också gälla barn som väntar på exempelvis barnpsykiatriska utredningar samt sjukvårdsinsatser för missbrukare och psykiskt funktionshindrade.

Enligt SoL skall kommunen medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunerna har ett ansvar att samordna samhällets insatser för denna grupp. Dock finns flera problem i stadens egen verksamhet, stora brister i samordningen med andra huvudmän och brist på resurser som gör att dessa människor upplever stora brister i tillvaron. Ett påtagligt problem för vissa brukare inom socialpsykiatrin gäller den ”stadsdelsarrest” som de upplever finns när det gäller deras möjlighet att nyttja daglig verksamhet i andra stadsdelsnämnder än de själva bor. En biståndsbedömning sker av vilken typ av social rehabilitering och arbetsträning som den enskilde bör få. Riktlinjerna hanterar dock inte problematiken att stadsdelsnämnderna kan skilja sig åt i bedömningen och generositeten i att bevilja insatser.

Hur barn- och vuxenpsykiatrin fungerar är de flesta omedvetna om så länge man själv eller anhöriga inte är i behov av psykiatrisk vård eller stöd. Resultatet av en dåligt fungerande psykiatriverksamhet blir dock synlig i antalet hemlösa som bor på gatan eller i antalet barn och unga som skadar sig själva genom en destruktiv livsföring. En grupp som skulle vara betjänt av ett förbättrat samarbete mellan huvudmän är de psykiskt funktionshindrade missbrukarna. Många är därtill hemlösa och svåra att nå med insatser. Riktlinjerna slår fast att korttidsboende kan komma ifråga. Möjligheterna till korttidsboende bör utökas. På så sätt kan hemlösheten och utanförskapet för psykiskt funktionshindrade missbrukare motverkas. En gemensam nämnd mellan landstinget och staden bör utses för de utrednings- och vårdtyper som avser hemlösas psykiatriska och övriga medicinska problem.

Ökad samverkan krävs mellan olika offentliga huvudmän. Ett gemensamt huvudmannaskap mellan staden och landstinget skulle underlätta arbetet med de grupper av medborgare som har behov av åtgärder både från landstingets och stadens sida.

Staden skall utveckla det egna stödet för psykiskt funktionshindrade både vad gäller boendestöd och dagliga verksamheter. Många stadsdelar har anställt personliga ombud och deras arbete bör utvärderas för att kunna utvecklas och om möjligt utöka samarbetet mellan stadsdelarna då behoven ser olika ut. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar och har en stor betydelse. De bör ges stöd och avlastning.

Hemlöshet

Hur staden lyckas i kampen mot hemlösheten är i hög grad beroende av hur samarbetet med frivilligorganisationerna fungerar. Deras arbete är ovärderligt både när det gäller att förebygga hemlöshet och i fråga om att bygga upp det mänskliga nätverk som krävs för att många av de hemlösa stegvis skall kunna ta ansvar för ett eget hem. Detsamma gäller anhöriga, vänkretsen, tidigare arbetskamrater etc. till den som blivit hemlös. Även om staden kan finna en bostad krävs ett mänskligt engagemang från det civila samhället för att bostaden så småningom skall bli ett bestående och tryggt hem.

Trots socialborgarrådets försök att bevisa motsatsen visar erfarenheten och återkommande vittnesbörd från de hemlösa själva att stadens tak-över-huvudet garanti inte fungerar. En avgörande förklaring är just att den rödgröna majoriteten fokuserat kommunala insatser snarare än att ge frivilligorganisationerna utrymme och resurser.

Kristdemokraterna vill återupprätta tak-över-huvudet garantin, men också utveckla arbetet mot hemlösheten med en stöd-garanti som tar vid där tak-över-huvudet garantin upphör. Den skall vara individuellt utformad och innefatta stöd och behandling mot missbruk/psykisk ohälsa. Stadsmissionens Bostället är exempel på en verksamhetsidé som det finns stort behov av.

I andra länder finns exempel på att byggentreprenörer tvingats avsätta lägenheter för försöksboenden för bland annat hemlösa, men också missbrukare och personer som lider av psykisk ohälsa, för att över huvud taget tilldelas markanvisning. Ett sådant system bör prövas även i Stockholm. I Stockholms program för 20 000 nya bostäder bör ett utökat antal försökslägenheter preciseras.

Socialtjänstförvaltningen bör ges i uppdrag att utreda en med frivilligorganisationerna gemensam reception för hemlösa centralt i Stockholm. Där skulle både företrädare för kommunens olika enheter och för frivilligorganisationerna finnas till hands. Hemlösa som bara vill kontakta någon av representanterna skall självfallet ha rätt att göra så. Den som vill träffa socialtjänstens ”tak-över-huvudet-jour” kan göra det och sedan direkt vända sig till någon av frivilligorganisationerna. Kontakt med enheten för hemlösas jourverksamhet borde också vara möjlig, liksom med landstingets vårdcentral för hemlösa. En samordning av detta slag skulle hjälpa många hemlösa att få stöd och hjälp.

Volontärbyråns verksamhet är mycket viktig för att ge människor större möjligheter att komma i kontakt med en frivilligorganisation där deras insats kan göra stor nytta. Att Volontärbyrån är en från staden fristående organisation visar att de frivilliga organisationerna gör en stor samhällsinsats.

En del hemlösa har under längre tid varit i kontakt med offentliga myndigheter och har av en eller flera anledningar gradvis tappat förtroendet för dessa. Här kan frivilligorganisationerna spela en viktig roll, bland annat med att återknyta kontakten med de sociala myndigheterna. Staden bör därför kunna upphandla verksamhet som syftar till att stödja de hemlösa. Personligt ombud bör därtill utses av stadsdelsnämnden för varje hemlös som önskar en person som följer med till myndigheter, hyresvärdar etc. Rekrytering av dessa personliga ombud bör ske bland frivilligorganisationer.

S:t Lukas

S:t Lukasstiftelsen har mottagning för psykoterapi, handledning och konsultation. De hjälper människor att betarbeta livsfrågor och psykiska problem. Kristdemokraterna anser att S:t Lukas verksamhet är angelägen och bör få ett bidrag om 1 mnkr per år. Bidraget budgeteras inom Kommunfullmäktige mm. S:t Lukas fick bidrag under den förra majoriteten då deras arbete uppskattades av staden men de har inte fått något bidrag efter 2002.

Familjerådgivning

Varje krona som satsas på familjerådgivning är en investering i familjesammanhållning, trygga familjer och stabila uppväxtvillkor. Staden lever i dag inte upp till målet om högst tre veckors väntetid. Efterfrågan på familjerådgivning har ökat när det gäller yngre par. Tidigare erfarenheter visar att många par väntade allt för länge med att söka hjälp och att problemen då hade hunnit fördjupas.

För att minska kötiden bör staden utöka stödet till familjerådgivningen, och öppna upp för fler utförare. Privata familjerådgivningsföretag skulle kunna bidra med alternativa metoder, t.ex. mer förebyggande parutbildning och relationsvård. Kristdemokraterna anslår 5 mnkr mer än majoriteten för att minska väntetiden till tre veckor.

Genom att införa en familjerådgivningspeng ökar medborgarens möjlighet att själv avgöra vem som skall utföra stödinsatsen. En ökad mångfald av utförare skulle kunna bidra till att det utvecklas alternativa metoder och insatser för par och familjer som behöver stöd. En möjlig utveckling skulle kunna vara att det växte fram familjerådgivningsenheter som exempelvis särskilt riktade sig till familjer med invandrarbakgrund.

Familjecentraler bör utvecklas i stadsdelsnämnderna. Vid dessa kan till exempel ungdomsmottagning, familjerådgivning och BVC samordnas.

Samverkan med landstinget

Ett gemensamt huvudmannaskap mellan staden och landstinget skulle underlätta arbetet med de grupper av medborgare som har behov av åtgärder både från landstingets och stadens sida. En gemensam nämnd tillsammans med Landstinget bör inrättas för i första hand psykiskt funktionshindrade och hemlösa med medicinska och psykiatriska problem.

Våld mot kvinnor

Det är viktigt att förbättra situationen för våldtagna kvinnor och kvinnor som utsatts för annan typ av våldsrelaterade brott. Många kvinnor får ett bra omhändertagande på kvinnojourer och mottagningen för våldtagna kvinnor. När det gäller kvinnor som utsatts för våldtäkt är problemet att brotten sällan leder fram till åtal och att kvinnor i många fall inte tycker att det är någon idé att ens anmäla våldtäkten.

Ett projekt där man samordnar polis, åklagare, socialtjänst och kvinnojour, Teamet för våldtagna kvinnor med flera borde därför vara en rimlig åtgärd. Ett sådant samarbete finns i Jämtland där en stor andel anmälningar om våld mot kvinnor i olika form de facto går till åtal jämfört med i Stockholm. Det är viktigt att tillsammans ta fram riktlinjer och handlingsplaner för hur man på bästa sätt kan se till att kvinnan som anmäler våldtäkt eller misshandel får en rättssäker behandling och att samarbetet fungerar effektivt. Att inte bli tagen på allvar och att ifrågasättas känns för många kvinnor som ytterligare ett övergrepp. Att starta ett projekt av det här slaget gör att frågan kommer att få större fokus än vad den har idag. Socialtjänstnämnden bör därför ges i uppdrag arbeta för ett sådant projekt.

Prostitution

Erfarenheter från Prostitutionscentrum visar att det finns en tydlig brist på behandlingsalternativ för kvinnor som försöker komma ur sin situation. Många är så skadade av åratal av övergrepp och missbruk att de behöver stöd under en längre tid. Kvinnorna har ofta drabbats av övergrepp som barn och skadats psykiskt på vägen Samtalsterapin behöver därför kompletteras med nya behandlingsalternativ, i möjligaste mån i samarbete med landstinget.

För uppstarten av detta projekt avsätter Kristdemokraterna 1 mnkr för 2006.

Säkerhet och tillståndsgivning

Många vålds- och vapenbrott sker i och utanför krogarna. Polisens tillsyn över krogarna visar att narkotikan flödar, restaurangerna överserverar, att personal är berusad och att situationen allmänt sett är ohållbar. Många krogar är därtill lokaliserade längs mycket trafikerade gator.

Fler åtgärder bör därför vidtas såväl av staden, som av krogarna, Polisen och av lagstiftaren.

Socialtjänstnämnden bör ges i uppdrag att återkomma med förslag om förändringar i Kommunfullmäktiges beslut om säkerheten vid krogarna vad avser ordningsvakter. Restauranger med serveringstillstånd efter kl. 01 bör ha obligatorisk utbildning av sina ordningsvakter. Staden bör eftersträva tydligare bestämmelser om vilka befogenheter ordningsvakterna har och att de står under polisens befäl.

Trots att det under de senaste åren har begåtts många vapenbrott och överservering har ägt rum har mycket få tillstånd dragits in. Det finns skäl att ifrågasätta om Socialtjänstnämndens tillståndsutskott verkligen efterlever de regler som fullmäktige fastställt eller om det är så att staden tar konkurrensmässiga hänsyn som alkohollagen inte tillåter. Om någon diskrimineras eller om unga under 18 år får köpa alkohol så bör utskänkningstillståndet dras in omedelbart.

En översyn och utvärdering av stadens tillståndsgivning bör genomföras under 2006.

Såväl Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare som polisen och Socialtjänstförvaltningen menar att kameror utanför krogar ökar säkerheten för både personal och gäster. Därtill kan de bidra till att brott klaras upp.

Drogförebyggande arbete

Drogvaneundersökningar i Stockholms skolor har visat på ett trendbrott i konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak. Men nivån är fortfarande skrämmande hög. Det finns en överhängande risk att insatserna för att förebygga och motverka alkohol och narkotika minskas om stora växlar dras på drogvaneundersökningar. Erfarenheterna som till exempel lokala drogsamordnare, Maria Ungdom och polisen för fram är snarare att alkohol- och narkotikabruket är fortsatt stort bland ungdomar. Därtill finns en farhåga att yngre ungdomar, som inte fångas upp i undersökningar, ökat sitt alkoholbruk. Insatserna för att skapa drogfria miljöer och att skjuta upp ungdomars första kontakt med alkohol måste därför intensifieras.

Kampen mot drogerna kan förmodligen aldrig vinnas om inte det civila samhället mobiliseras. Föräldrarna har en nyckelroll och måste få stöd att lära ungdomarna en sund inställning till alkohol- och droger. Samtidigt krävs en översyn av skolornas ANT-utbildning. På många håll är den förlegad och behöver anpassas till dagens samhälle och värderingar.

Vid missbruk är det viktigt att socialtjänsten kommer in i rehabiliteringsarbetet så tidigt som möjligt. Socialtjänsten skall i första hand överväga stöd och vård på hemmaplan och därför skall resurser satsas på detta i förhållande till dyra institutionsplaceringar. Sådana måste dock finnas tillgängliga och ett bra samarbete måste finnas med landstingets missbruksvård. I arbetet med hemlösa och rehabilitering av drogmissbrukare skall staden arbeta aktivt tillsammans med frivilligorganisationer. Deras verksamhet fyller en viktig funktion då de ofta finns tillgängliga på tider utöver socialtjänstens verksamhet.

Dnr 201-619/2004

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2005-11-30.

Ärendet

I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer förvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I detta tjänsteutlåtande redovisas månadsrapport per 2005-11-30. Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2005.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 december 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) lämnade följande särskilda uttalande.

Enheten för hemlösa har under en längre tid haft problem med underskott. Det måste understrykas att den viktigaste orsaken till detta underskott är att enheten hjälper fler utsatta människor, vilket leder till ökade kostnader för ekonomiskt bistånd till följd av fler boende i träningslägenheter samt fler omhändertagna enligt LVM. Detta är i grunden en positiv utveckling men det är naturligtvis inte hållbart att detta leder till ekonomiska underskott för enheten. Majoriteten ökar därför anslaget till enheten för hemlösa med 6,0 mnkr för 2006. Den aktuella månadsrapporten uppvisar dock ett större prognostiserat underskott än tidigare månadsrapporter. Detta är en oroande tendens och det är viktigt att förvaltningen noga analyserar utvecklingen inom detta område.

Dnr 202-89/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner rapport av internrevision 2005.

Ärendet

Förvaltningen har för år 2005 utarbetat en internkontrollplan utifrån en risk- och väsentlighetsanalys enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning. Internkontrollplanen ligger till grund för besöken på enheter och institutioner. Resultatet av internrevisionen vid de granskade enheterna har inte påvisat några större brister.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Svar på motion av Kristina Axén Olin m.fl. (m)

Dnr 106-328/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.

Ärendet

Kristina Axén Olin m.fl. (m) har föreslagit att den enskildes möjlighet att välja vård och omsorg ska öka och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag på valfrihetssystem inom särskilda boenden för äldre samt på valfrihetssystem inom omsorgen om funktionshindrade, socialpsykiatrin och missbrukarvården.

Förvaltningen anser att det redan idag finns möjligheten att välja utförare inom delar av äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. Införande av ytterligare valfrihetssystem inom omsorgen om funktionshindrade skulle till viss del öka alternativen för den enskilde, men vissa insatser är av sådan art att inte är lämliga i ett valfrihetssystem. Förvaltningen anser vidare att man inom socialpsykiatrin bör utveckla den enskildes möjlighet att välja när det gäller sysselsättning och arbetsverksamheter. När det gäller missbrukarvården och andra områden inom socialpsykiatrins verksamhetsområde ser förvaltningen betydande svårigheter att införa kundvalsmodeller där den enskildes valmöjligheter ökar och ger ett större och bättre utbud av insatser.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.

Dnr 119-711/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.

Ärendet

I budgeten för 2005 uppdrogs åt socialtjänstförvaltningen att presentera förslag till utformning av kriscentrum för barn. Kommunstyrelsen har dessutom uppdragit åt socialtjänstnämnden att återkomma med förslag rörande kunskapscentrum inom socialtjänsten med inriktning på barn som far illa. En förstudie har gjorts med medel från kompetensfonden. Förvaltningen överlämnar nu ett förslag till plan för utveckling av Barncentrum i Stockholm som arbetats fram i samråd med stadsdelsförvaltningarna och de övriga myndigheter som är ansvariga för att en verksamhet kommer till stånd och utvecklas vidare vid Barncentrum. Barncentrum föreslås organisatoriskt tillhöra socialtjänstnämnden.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.

Dnr 106-665/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.

Ärendet

Remissen omfattar tre delar; tidigt stöd, insatser för barn och unga samt utbildning, kompetens och forskning.

Kommittén fastslår i sitt betänkande att det är angeläget ur såväl barns synvinkel som ur samhällets att understödja förebyggande arbete och tidigt stöd. Samtidigt får dock satsningen på tidigt stöd inte innebära att barn och unga som har behov av skydd eller omfattande insatser åsidosätts. Den sociala barn- och ungdomsvården ska, enligt kommittén, i allt större utsträckning och så långt möjligt vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Likaså behövs ett tydliggörande vad gäller vilken kompetens som ska krävas för olika arbetsuppgifter inom den kommunala sociala barn- och ungdomsvården.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 106-650/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden godkänner anmälan och lägger denna till handlingarna.
   
   

2. Paragrafen justeras omedelbart.
   

Ärendet

Regeringen uppdrog år 2002 åt berörda myndigheter att överväga vad staten bör göra för att underlätta kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. Den största utmaningen för den framtida kompetensförsörjningen bedöms vara bristande tillgång till yrkeskompetenta omvårdnadsassistenter. Socialstyrelsen fick i uppdrag att, inom ramen för en s.k. kunskapsöversikt, precisera de grundläggande kompetenskraven för omvårdnadspersonal. Rapporten har sänts till staden på remiss. På grund av kort svarstid efterfrågas ett s.k. kontorsyttrande av förvaltningen.

Förvaltningen anser att begreppet ”omvårdnadsassistent” är för otydligt och att kompetensbeskrivningen är alltför komplex och bred. Beskrivningen skulle tjäna på en komplettering med yrkesspecifika beskrivningar. Vissa resonemang om de s.k. kvalitetsrelaterade förmågorna förtjänar också att fördjupas och få en mer central plats i rapportens disposition.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 105-501/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden godkänner förslaget för egen del och föreslår att kommunfullmäktige antar förslaget till socialt program för att minska prostitution.

2. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt socialtjänstnämnden att utforma en informationskampanj riktad till stadens invånare kring sexköpslagen

Ärendet

Sedan den 1 januari 1999 är det förbjudet att köpa sexuella tjänster. Kommunfullmäktige antog med anledning av det ett socialt program för att minska prostitution (KF 2001-09-17). Socialtjänstnämnden fick den 1 mars 2004 i uppdrag av kommunfullmäktige att revidera programmet. Ett förslag

till program har utarbetats som vänder sig till stadens alla nämnder och bolag. Syftet med programmet är att stödja den svenska lagstiftningen och visa på områden där staden kan bidra till minskad efterfrågan på sexuella tjänster och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 oktober 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
   
   

2. Därutöver anförs följande.
   

Ett socialt program för att minska prostitutionen är angeläget av flera skäl. Dels innebär det en tydlig politisk markering att detta är en prioriterad fråga, där staden är beredd att möta nya problem med nya arbetsmetoder och ställa nödvändiga resurser till förfogande. Dels ger det personalen inom de berörda verksamheterna, såväl inom socialtjänstförvaltningen som ute i stadsdelarna, tydliga mål att arbeta efter och verktyg att utvärdera de insatser som görs.

Fortfarande finns emellertid flera brister i det förslag till program som föreligger. Det gäller inte minst inom nya och växande problemområden som Internetprostitution och trafficking.

Prostitutionen via Internet är på många sätt oerhört allvarlig. Såväl polis som socialtjänst vittnar om att denna form av könshandel är svår att komma åt. Många nätprostituerade har också en social situation som till stora delar skiljer sig från den problembild som många gatuprostituerade har, något som ställer ytterligare krav på socialtjänsten i arbetet med att hjälpa människor att ta sig ur prostitutionen.

I den delrapport från projektet mot nätprostitution som redovisas i ett annat ärende till nämnden framgår tydligt det mycket stora behovet av fortsatt arbete med denna fråga. Då krävs också tydliga politiska prioriteringar av frågan. En fortsatt prioritering av resurser för arbete mot Internetprostitutionen är mycket angeläget, liksom en samverkan med de frivilligorganisationer som besitter kunskaper i frågan.

Som sägs i programmet behövs det en god tillgång till vård och behandling. Det sägs vidare att det ofta är en lång process att ta sig ur prostitution. Idag finns det stöd i form av särskild gynekologmottagning, krisbearbetning samt stödsamtal. Inga direkta behandlingshem eller andra vårdalternativ finns.

Erfarenheter från Prostitutionscentrum visar att det finns en tydlig brist på behandlingsalternativ för kvinnor som försöker komma ur sin situation. Många är så skadade av åratal av övergrepp och missbruk att de behöver stöd under en längre tid. Kvinnorna har ofta drabbats av övergrepp som barn och skadats psykiskt på vägen Samtalsterapin behöver därför kompletteras med nya behandlingsalternativ, i möjligaste mån i samarbete med landstinget.

Vi föreslår därför att socialtjänstförvaltningen ser över behovet av ytterligare behandlingsalternativ för denna grupp.

När det gäller trafficking har det nya förslaget till program en alltför avvaktande hållning. Samordningsprojekt och förändrad lagstiftning har skapat bättre möjligheter för staden att hjälpa de personer som utsatts för internationell könshandel. Men de löser inte problemen. Stadens insatser för traffickingoffer måste öka, i samarbete med frivilligorganisationer. Bland annat handlar det om att erbjuda boende och andra former av stöd för dessa människor.

Vi vänder också starkt emot förfaringssättet att överlämna ärenden för personer som utsatts för trafficking till stadsdelarna. Risken är stor att stadsdelarna mycket sällan får sådana ärenden, och därmed saknar den kunskap och de kontakt-kanaler som krävs för att erbjuda ett bra stöd. Ärenden med personer som utsatts för trafficking bör hanteras centralt av staden.

Förslaget till nytt program tar upp vikten av att arbeta förebyggande mot prostitution. Det är mycket bra. Vi vill dock peka på behovet av en ökad kunskapsöverföring mellan prostitutionsenheten och stadsdelarna. Prostitutionsenheten har också ett viktigt uppdrag som katalysator för att få igång arbetet på exempelvis skolor. Vi vill understryka att uppdraget att arbeta förebyggande inte får utdelas passivt utan måste innehålla krav på uppföljning.

Skolan har en central roll att spela i det förebyggande arbetet mot barn och ungdomar, och inte bara när det gäller att informera om prostitution. Ungas språkbruk är en viktig fråga, en annan handlar om de alltmer populära hemsidorna på Internet där framför allt ungdomar triggas att vika ut sig. Från sajter som porrigast.se är steget till prostitution kanske kortare än många vuxna förstår.

Programförslaget understryker vikten av ett helhetsperspektiv i arbetet för att minska prostitutionen. Detta är helt riktigt. Men ambitionen att ta ett helhetsgrepp på frågan får inte fastna på förslag som enbart handlar om krav på porrfria hotell eller förbud mot viss typ av reklam. Arbetet för att bryta prostitutionen måste gå avsevärt djupare än så.

Till sist vill vi också understryka vikten av att kontinuerligt utvärdera det arbete som görs för att motverka prostitutionen i stadens olika verksamheter.

Särskilt uttalande

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) lämnade följande särskilda uttalande.

Stadens prostitutionsenhet bildades hösten 2004 genom en sammanslagning av Procentrum, Spiralprojektet, Prostitutionsuppsökarna och KAST. Till prostitutionsenheten fördes också det övergripande ansvaret för traffickingfrågor. Genom omorganisationen har alla prostitutionsrelaterade frågor förts till en och samma enhet, vilket har förbättrat stadens prostitutionsarbete.

Projektet nätprostitution och ett nytt uppdaterat socialt program för att minska prostitution kommer ytterligare att förbättra stadens arbete. Inte minst med tanke på att såväl nätprostitution som trafficking helt saknades i det gamla programmet.

Dnr 404-652/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.

3. Delrapporten skickas till kompetensfondens kansli.

Ärendet

Socialtjänstnämnden har beviljats 500 tkr av kompetensfonden för att kartlägga prostitutionen på nätet och att utveckla metoder för att nå prostituera

de som erbjuder sexuella tjänster på nätet. Man har i projektet hittat en metod att på ett strukturerat sätt organisera den information om prostitution som finns på nätet. Med hjälp av denna metod kommer Prostitutionsenheten lättare kunna ha överblick över de förändringar som hela tiden sker. Erfarenheterna från projektet visar att prostitutionen på nätet inte är dold. Vem och vad som erbjuds och vilka önskemål som framförs är lättillgängligt.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) lämnade följande särskilda uttalande.

Stadens prostitutionsenhet bildades hösten 2004 genom en sammanslagning av Procentrum, Spiralprojektet, Prostitutionsuppsökarna och KAST. Till prostitutionsenheten fördes också det övergripande ansvaret för traffickingfrågor. Genom omorganisationen har alla prostitutionsrelaterade frågor förts till en och samma enhet, vilket har förbättrat stadens prostitutionsarbete.

Projektet nätprostitution och ett nytt uppdaterat socialt program för att minska prostitution kommer ytterligare att förbättra stadens arbete. Inte minst med tanke på att såväl nätprostitution som trafficking helt saknades i det gamla programmet

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.

Arbetet med att kartlägga prostitutionen på nätet är viktigt och det är glädjande att kartläggningen ger ett bra stöd för att gå vidare med utarbetandet av lämpliga metoder för att försöka minska nätprostitutionen. Faran med finansieringsformen av projektet, via kompetensfonden, är att när de projektpengarna är slut måste arbetet avvecklas. Arbetet med att motverka prostitutionen får inte vara beroende av tillfälliga insatser.

Ansökan till kompetensfonden om utvecklingsmedel

Dnr 448-694/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos kompetensfonden ansöka om medel till metod- och kompetensutveckling avseende tillsynen över folköls- och tobaksförsäljningen i Stockholms stad i enlighet med tjänsteutlåtandet.

2. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstförvaltningen som angivits i ansökan.

Ärendet

Ansvaret för folköls- och tobakstillsynen har efter beslut i kommunfullmäktige lagts ut på stadsdelsnämnderna med vissa övergångsbestämmelser. I praktiken har dock Precens haft kvar ett samordnings- och utbildningsansvar. Folköls- och tobaksprojektet har med utvecklingsmedel från Kompetensfonden pågått under år 2005. Socialtjänstförvaltningen har även beställt och prövat ett ärendehanteringssystem som kallas OL2. Syftet med OL2 är att underlätta och systematisera tillsynsarbetet inom staden.

Socialtjänstförvaltningen ansöker om medel från kompetensfonden även för år 2006. Målet med projektet är att bland annat fortsätta att utbilda personal inom stadsdelsförvaltningarna i OL2 och se till att ärendehanteringssystemet kan tas i full drift under året. Socialtjänstförvaltningen kommer även under projekttiden att arbeta fram nya riktlinjer för tillsynsarbetet.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.

Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.

Reservation

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.

1. Socialtjänstnämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut.
   
   

2. Därutöver anförs följande.

Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling är något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond.

Den uppenbara risken med att välja en extraordinär finansieringslösning är att personalutveckling friställs från den ordinarie verksamheten och riskerar att försvinna eller försämras när pengarna som finns avsatta i kompetensfonden tagit slut.

Dnr 448-695/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden beslutar hemställa hos kommunfullmäktige att godkänna riktlinjer för användandet av ärendehanteringssystemet OL 2 i stadsdelförvaltningarna vad det gäller folköls- och tobakstillsynen.

Ärendet

Enligt alkohollagen och tobakslagen har kommunen en skyldighet att bedriva tillsyn över deltaljhandelsställen och serveringsställen som försäljer folköl och/eller tobak. För närvarande finns inget enhetligt system i staden för registrering av uppgifter kring försäljningsställena. För att utveckla och förbättra tillsynsarbetet föreslår socialtjänstförvaltningen att även Stockholms stad använder sig av OL2.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 119-645/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utveckla Resurs- och kunskapscentret för adopterade och deras familjer, i enlighet med tjänsteutlåtandet.

Ärendet

Under 2005 tillfördes förvaltningen i budget 0.7 mkr för arbetet med att inrätta ett resurs- och kunskapscenter för adopterade och deras familjer. En samordnare anställdes i januari och denne har sedan dess arbetat med frågor som rör området.

Förvaltningen ser utifrån den sammanställning av resurser och de erfaren

heter som gjorts under 2005 att det finns behov av att fortsatt utveckla ett Resurs- och kunskapscenter i stadens regi. Ett sådant center skulle kunna stå för samordning av resurser, utbildning, kunskapsinsamlande, följa aktuell forskning inom området etc.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.

I arbetet med att stödja de adopterade och deras föräldrar visar sig öppna förskolor och en mångfald av utförare vara en viktig del i stödet. Vänstermajoritetens njugga inställning till såväl fristående utförare som öppna förskolor försvårar arbetet med att hjälpa de adopterade och deras föräldrar. Vi beklagar denna utveckling.

Dnr 121-672/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden beslutar att en ny upphandling av verksamheten vid

Planeringshemmet Hammarbybacken ska genomföras.

Ärendet

Planeringshemmen AB driver sedan den 1 april 2002 verksamheten vid Planeringshemmet Hammarbybacken på entreprenad. Hammarbybacken är ett akutboende för hemlösa män och kvinnor med 26 platser. Nu gällande avtal kan inte förlängas ytterligare, varför förvaltningen föreslår att en ny upphandling genomförs.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 113-661/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner kvalitetsgarantierna.

Ärendet

De verksamheter inom förvaltningen som vänder sig direkt till brukarna/medborgarna har formulerat kvalitetsgarantier utifrån stadens kvalitetsstrategi. Socialtjänstnämnden ska årligen i samband med budget/ verksamhetsplan godkänna aktuella kvalitetsgarantier. Uppföljning av kvalitetsgarantierna ska ha hög prioritet i verksamheterna. Verksamheterna har olika sätt och metoder för denna uppföljning.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.

Arbetet med kvalitetsgarantier är mycket bra och tydliggör stadens ansvar gentemot medborgarna. För att ytterligare stärka betydelsen av kvalitetsgarantierna bör nämnden kontinuerligt ges uppföljningar av hur de efterlevs.

Dnr 402-667/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.

Ärendet

Stadsmissionen ansvarar för driften av två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder på entreprenad sedan april 2003. Ombuden har skrivit en rapport om verksamheten till och med oktober 2005. De personliga ombuden har etablerat kontakt med personer med svår problematik och är en viktig länk till det ordinarie hjälpsystemet.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 403-705/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.

Ärendet

Socialjouren beviljades 2005 ett stipendium för resa till Oslo för fem personer. Resans syfte var att undersöka de metoder Oslo kommun och landsting använder vid omhändertagande av våldtagna kvinnor och det samarbete Läkarjouren (Legevakten) utarbetat med polisen i dessa ärenden.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 402-706/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.

Ärendet

Stockholms stad var inbjuden att både tala och deltaga vid konferensen i Cork våren 2005. Socialborgarrådet Margareta Olofsson höll sitt tal på tema problem med och möjliga lösningar på hemlösheten i Stockholm. En tjänsteman vid socialtjänstförvaltningen deltog också på konferensen. Förutom konferensen erbjöds också ett antal studiebesök som stadens representanter deltog i.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 421-631/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden beslutar bevilja stiftelsen Unga Kvinnors Värn 700 000 kr i verksamhetsbidrag för år 2006.

Ärendet

UKV är ett kris- och motivationshem som bedriver psykosocialt arbete med utsatta kvinnor utan barn mellan 18-30 år. UKV har plats för 7 kvinnor utan pågående missbruksproblem. Personal finns tillgänglig dygnet runt. De kvinnor som placeras på UKV har på olika sätt varit utsatta för övergrepp (misshandel, incest, hedersrelaterat våld och människohandel/trafficking). Många hjälpsökande kommer till UKV i en akut krissituation, varav flera också är hemlösa.

Enligt riktlinjerna för bidrag till frivilligorganisationer är huvudregeln att

stiftelser inte bör beviljas bidrag av socialtjänstnämnden, men undantag kan göras för verksamheter som bedrivs i samverkan med Stockholm stad. Förvaltningen anser att UKV bedriver en verksamhet för mycket utsatta grupper, som är av stort värde för staden. och förvaltningen föreslår därför att Unga Kvinnors Värn beviljas ett verksamhetsbidrag om 700 000 kronor för år 2006.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Svar på remiss av motion från Paul Lappalainen (mp)

Dnr 106-655/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.

Ärendet

Paul Lappalainen (mp) föreslår i sin motion att staden ska använda diskrimineringskontroller för att analysera effektiviteten i de antidiskrimineringspolicys som används. Förvaltningen delar motionärens uppfattning att det är av största vikt att diskriminering inte förekommer inom stadens verksamheter. Hur effektiviteten i arbetet mot diskriminering ska mätas bör rimligen kunna göras på olika sätt i olika verksamheter. Förslaget att använda sig av diskrimineringskontroller kan säkert komma till användning, exempelvis vid anställningar. I andra verksamheter kan andra metoder för uppföljning av insatserna vara lämpliga. En redogörelse för hur arbetet mot diskriminering på stadens krogar bedrivs lämnas i tjänsteutlåtandet.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.

Svar på remiss av skrivelse från Kristina Axén Olin (m), Sten Nordin (m) och Mikael Söderlund (m)

Dnr 106-612/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.

Ärendet

Kristina Axén Olin (m), Sten Nordin (m) och Mikael Söderlund (m) tar i sin skrivelse upp att Militärdistriktsorganisationen föreslås avvecklas enligt före-liggande proposition om det militära försvarets framtida inriktning. Det anges därutöver att de särskilda lokala ledningsgrupperna i Malmö och Stockholm ska avvecklas. Man föreslår att Stockholms stad uppvaktar regeringen om behovet av en särskild lokal ledningsgrupp i Stockholmsregionen.

De senaste årens kriser och katastrofer har visat på en betydande sårbarhet i det civila samhället i fredstid. Förvaltningen delar den uppfattning som framförs i skrivelsen om behovet av en tydlig och etablerad krisledningsorganisation i regionen.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.

Svar på remiss från kommunstyrelsen

Dnr 106-689/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.

Ärendet

De grundläggande bestämmelserna om bevarande och gallring av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen och i arkivlagen. Gallring är tillåten under vissa förutsättningar. Varje kommun ansvarar för sina allmänna handlingar och det är angeläget att råd för bevarande och gallring tas fram och ges ut samlat som en gemensam utgångspunkt för kommunerna. Då verksamheter på ett flertal håll inom socialtjänsten har genomgått organisatoriska förändringar är det extra viktigt att dokumenthanterings- och arkivfrågorna uppmärksammas om inte arkiven ska riskera att utarmas. Förvaltningen tillstyrker i huvudsak de föreslagna gallringsfristerna i remissen. Men då förvaltningen inte omfattar alla de verksamheter som räknas upp blir förvaltningens synpunkter på remissen begränsade.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Svar på remiss

Dnr 106-603/2005

Socialtjänstnämndens beslut

1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.

3. Paragrafen justeras omedelbart.

Ärendet

I stadens budget för 2005 fick kommunstyrelsen i uppdrag att revidera personalpolicyn Personalpolitik för Stockholms stad som antogs av kommunfullmäktige 1998. Stadens reviderade personpolicy har tagits fram genom ett brett samarbete med deltagande från såväl förvaltningar som fackliga organisationer. Det är viktigt att ha en personalpolicy som stadens förvaltningar och bolag känner sig delaktiga i och som kan utgöra en gemensam värdegrund. Förvaltningen anser att förslaget till personalpolicy bör ha goda förutsättningar att bli ett bra redskap i det praktiska arbetet på lokal nivå.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 101-704/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden godkänner föreslagna ändringar i delegationsordningen.

Ärendet

Ändringarna i delegationsordningen berör områdena Förvaltningsorganisation och Ekonomi, upphandling m.m.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.

Dnr 101 701/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare i individutskottet under 2006.

Ledamöter

Karin Rågsjö (v), ordförande
Kerstin Gustavsson (m), vice ordförande
Ian Hamilton (s)
Marie-Helena Ohlsson (mp)
Anita Hillerström Vagli (m)

Ersättare

Victor Montero (s)
Jackie Nylander (v)
Malin Strid (fp)

Dnr 101-702/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare i tillståndsutskottet under 2006.

Ledamöter

Jackie Nylander (v), ordförande
Oskar Öholm (m), vice ordförande
Lilian Falkbäck (s)
Marie-Helena Ohlsson (mp)
Patrik Silverudd (fp)

Ersättare

Margareta Olofsson (v)
Inga Näslund (s)
Elias Wästberg (m)

Dnr 101-703/2005

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare i organisations- och föreningsutskottet under 2006.

Ledamöter

Karin Rågsjö (v), ordförande
Hanna Broberg (m), vice ordförande
Jari Visshed (s)
Britta Andersson (s)
Abit Dundar (fp)

Ersättare

Björn Kron (s)
Henrik Mannerstråle (mp)
Hardy Hedman (kd)

Socialtjänstnämndens beslut

Socialtjänstnämnden väljer Henrik Mannerstråle (mp) som ersättare i organisations- och föreningsutskottet under 2005.

Förvaltningschefen kommenterade utsänd PM om apatiska flyktingbarn.

Informationsbroschyr om socialtjänstnämnden delades ut.

Seminarieprogram till fördjupning i Handikappolitiskt program delades ut.