Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2008-11-27
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (fp) och vice ordföranden Roger Mogert (s) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2008-12-11.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2008-10-23 och 2008-10-21 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2008-11-18 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2008-11-13
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-10-27.
Dnr 08-522/ 2725
Utbildningsnämnden har från kommunstyrelsen fått på remiss motionen från Abdo Goria m.fl. (s). Motionen är likalydande med en motion, som behandlade rasism i olika former, från ungdomsparlamentet 2007. Förvaltningen behandlar punkten i motionen som handlar om kulturkunskap, mediakritisk undervisning och samarbete med organisationer.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________
Svar på skrivelser från Roger Mogert (s), Anna Fredriksson (mp) och Inger Stark (v) samt Anna Fredriksson (mp) och Per Olsson (mp)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelserna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-06.
Dnr 07-427/1186.
En promemoria daterat 2007-06-07 angående avstängning och förvisning av elever i gymnasieskolan, som bygger på material från Skolverket, har tagits fram av utbildningsförvaltningen. Med anledning av denna promemoria inkom två skrivelser med ett antal frågor och synpunkter.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Särskilt uttalande
Ordföranden anmälde ett särskilt uttalande från (fp), (m), (kd) och (c):
Avstängning och förvisning av elever är skarpa åtgärder som omedelbart och påtagligt påverkar den avstängde eleven. Vi vill understryka vikten av att denna myndighetsutövning sker på ett korrekt och väldokumenterat sätt i enlighet med gällande lagar och stadens riktlinjer.
Dnr 08-520/3841.
Utbildningsnämnden har erhållit en remiss från kommunstyrelsen, social- och arbetsmarknadsroteln, avseende en motion om attityder till våldtäkt, skyll dig själv – du var ju full, från Karin Rågsjö (v). Motionen innehåller frågor utifrån den rapport som Amnesty International tagit fram angående våldtäkt i Sverige och förslag på åtgärder.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett gemensamt förslag till beslut från (s) (mp) och (v) och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Vi konstaterar att utbildningsförvaltningen delar vår uppfattning att det är viktigt att arbeta med ungdomars attityder och att det är genom förebyggande arbete som värderingar och attityder kan förändras. När en undersökning visar att en av fem svenskar tycker att en kvinna får skylla sig själv finns alltid skäl att syna om samhällets insatser är tillräckliga. Särskilt oroande är att personer 15-25 år enligt undersökningen är mer benägna att tycka att kvinnan har ett eget ansvar vid våldtäkt.
Stockholmsenkäten som förvaltningen hänvisar till är bra och ställer många viktiga frågor. Vår uppfattning är dock at mer preciserade frågor behöver ställas för att få fram om eleverna har blivit kränkta, utsatt för sexistiska påhopp eller varit i en situation där de har känt sig tvingade till sex. Vi måste ta reda på vad ungdomarna i vår egen stad har för attityder till våldtäkt och sexualiserat våld, för att kunna besluta om rätt åtgärder. Vuxenvärlden har ett ansvar för att ge unga människor möjlighet att diskutera svåra frågor och ge dem verktyg att hantera en omvärld som blir allt mer komplex.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-27.
Dnr 08-221/3444.
Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Stefan Nilsson (mp) om rökfri arbetstid för personal som arbetar med barn, äldre och människor med funktionshinder. Utbildningsförvaltningen delar motionärens uppfattning om det angelägna i att så långt möjligt undvika att utsätta de i motionen nämnda grupperna för alla former av restprodukter från tobaksrök.
Samtidigt pekar förvaltningen på de frågeställningar som kan uppkomma vid införande av rökfri arbetstid.
Ärendet har beretts inom personalavdelningen.
Ledamoten Per Olsson (mp) framlade ett annat förslag och yrkade bifall till detta.
Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Utbildningsnämnden beslutar att
· delvis anta förvaltningens tjänsteyttrande som svar på remissen.
· låta stycke två och tre under rubriken ”Förvaltningens synpunkter” utgå.
___________
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Beslutet justeras omedelbart.
Dnr 08-451/4037.
Förvaltningen har fått ”Utökad betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola mm” på remiss för yttrande.
I remissvaret lyfter förvaltningen särskilt fram följande frågeställningar:
- tillståndsgivning av betygsrätt
- överlåtande av myndighetsutövning i samband med överlämnande av utbildning på entreprenad
- sfi i folkhögskola
- en nationell betygsdatabas
Ärendet har beretts av vuxenutbildningsavdelningen.
Barn- och ungdomskulturplanen spelar en viktig roll för det fortsatta arbetet med att ge barn och unga tillgång till Stockholms rika kulturutbud. Tillsammans med utbildningsförvaltningens och kulturförvaltningens gemensamma projekt Kulturkuben utgör planen en god plattform för skolornas arbete med att ge eleverna tillgång till kultur.
Det är därför av yttersta vikt att kunskapen kring barn- och ungdomskulturplanen ges en stor spridning till Stockholms skolor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-04.
Dnr 08-407/4124.
Utbildningsförvaltningen har ombetts svara på remissen ”Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga – strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm 2009 – 2012”.
Utbildningsförvaltningen har aktivt deltagit i framtagandet av förslaget till barn- och ungdomskulturplan. Förvaltningen ställer sig därför helt bakom skrivningarna i planen.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till ett förslag från (fp), (m) och (kd).
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
En kulturplan är ett nödvändigt verktyg och principerna i dokumentet är väldigt bra. Kulturplanen tar avstamp i ungdomarnas egna engagemang och de barn- och ungdomskulturer som idag är rådande. Det som framförallt saknas i planen är en tydligare skrivning om var barn och ungdomar själva kommer in i arbetet med att förverkliga kulturplanen. Som en konsekvens av den moderatledda majoritetens besparingar har dock kulturköpen hos stadens skolor minskat kraftigt sedan 2006. Nedskärningarna på barn- och ungdomskultur går i motsatt riktning mot den föreslagna barn- och ungdomsplanen. Vi ställer oss därför frågande till hur planens goda intentioner ska kunna bli verklighet utan några resurser.
Kulturutövande och produktion och konsumtion av kultur är en likaså en stor och viktig del av ungas fritid och kan likställas med det icke-formella och livslånga lärandet. Unga görs ofta till objekt för vuxnas fostran och inte till subjekt som behöver stöd till sin egen utveckling. Politiken för ungas kultur och fritid ska inte enbart ses som ett komplement till socialpolitiken. Ungas kultur måste också upphöra att ses som alternativ i kontrast till vuxnas etablerade kultur.
Både kulturen och fritiden skapas till stor del i ungas egna organisationer. Häri ligger också den kortaste vägen ut ur utanförskap och till bättre hälsa och ökad makt i samhället. Ungas egna organisationer har mest potential att nå ut till dem som definieras som unga med begränsade möjligheter. Ungas organisering behöver få fortsatt stöd. Om detta nämns ingenting i planen.
Planen framhåller vikten av en samordnande funktion för förskolan, skolan och fritiden, samtidigt som man konstaterar att det bara är några enstaka stadsdelsförvaltningar som har kvar någon form av beställarfunktion för barnkulturprogram. Detta är resultatet av majoritetens nedskärningar av kultursekreterare. Vi vill betona att även exploateringskontoret har ansvar för att utarbeta former för barns och ungas inflytande, eftersom barnperspektivet behöver komma in redan i det grundläggande stadiet i samhällsplaneringen.
Mycket av planens viktigaste principer riskerar tyvärr att falla platt när det gäller principer som fokus på förorten och ungdomars egna engagemang, eftersom de krockar med den nuvarande borgerliga majoritetens politik. Exemplen är många, klotterpolicyn, inga nya pengar till stadsdelsnämndernas kultur- och föreningsverksamhet, nedskärningar på kulturskolan, kulturskolans nya uppdrag som motverkar att nya barn nås i skolan samt budgeten som inte ens nämner fritidsgårdar, ungdomens hus, kultursekreterare etc.
I planen framgår att barns och ungas tillgång till kultur ser olika ut i olika delar av staden. Centraliseringen av skolan kommer tyvärr inte att förbättra situationen, som förhoppningarna verkar vara i kulturplanen. Tvärtom bidrar den till att minska möjligheterna till satsningar på förmedling av kultur i förorterna, där avståndet till stadens kulturinstitutioner är så långt.
Den borgliga majoritetens politik koncentrerar i praktiken all barn- och ungdomskultur till innerstaden, medan elever i förorten får begränsade förutsättningar att både delta och konsumera kultur.
____________
Svar på skrivelserna ”Låt Stockholm gå före med ny teknikutbildning”, ”Uppdrag till förvaltningen att utreda förutsättningarna att skapa ett klimatgymnasium i Stockholm” samt ”Prognos för gymnasieskolan 2016”.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2009 godkänns. Del 1 av verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 932,6mnkr, se bilaga 2.
3. Beslut om fördelning av investeringsmedel delegeras till förvaltningschefen.
4. Elevpeng till grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 3, 4, 5, 7, 9.
5. Ersättning till fristående obligatorisk särskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 6, 8, 10.
6. Resultatenheter för 2009 godkänns enligt bilaga 12.
7. Föreslagna organisatoriska förändringar fastställs, se avsnitt 7.2.1 gymnasieavdelningen, uppdrag samt avsnitt 7.3.1 vuxenutbildningsavdelningen, uppdrag.
8. Skrivelsen ”Låt Stockholm gå före med ny teknikutbildning” från borgarrådet Roger Mogert (s), Susanna Brolin (v) och Per Olsson (mp) anses besvarad, se avsnitt 7.2.2 gymnasieavdelningen, utveckling samt bilaga 20.
9. Skrivelsen ”Uppdrag till förvaltningen att utreda förutsättningarna att skapa ett klimatgymnasium i Stockholm” från Helen Törnqvist (c) anses besvarad, se avsnitt 7.2.2 gymnasieavdelningen, utveckling samt bilaga 20.
10. Skrivelsen ”Prognos för gymnasieskolan 2016” från borgarrådet Roger Mogert (s) anses besvarad under nämndmålet ”utbildningsnämnden stimulerar till fler valmöjligheter inom de pedagogiska verksamheterna”. Se avsnitt 3.2 och bilaga 20.
11. Utvecklingsplan 2008-2010 godkänns, se avsnitt 3.4 och bilaga 17.
12. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 16.
13. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se avsnitt 5.1 samt bilaga 19.
14. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, bilaga 15.
Utbildningsnämnden anför därutöver:
Nämnden anser att verksamhetsplanen väl speglar verksamhetens prioriteringar och målsättningar. Verksamhetsplanens inriktning motsvarar väl de intentioner som lades fast i kommunfullmäktiges budget för 2008. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med åtaganden enligt följande:
Kunskap i fokus
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv till den uppväxande generationen. Människor växer med kunskaper. Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar och se nya perspektiv. Bildning ger människor makt att forma sina egna liv.
Tolerans, förståelse för olikhet och respekt för andra ska prägla skolans vardag. Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. Skolans ska fostra, men inte överta hemmets ansvar.
Vårt kulturarv erbjuder verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se på samhället ur nya perspektiv. En god förankring i den egna kulturen gör det också lättare att med öppet sinne möta människor från andra kulturer.
Utveckla kvalitetsarbetet
Uppföljning och utvärdering är av avgörande betydelse för att eleverna ska kunna nå skolans mål. Genom införandet av skriftliga omdömen och läsutvecklingsscheman ges lärare, föräldrar och skolledare viktiga redskap för att ständigt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper, och sätta in extra resurser där så behövs. Stadens skolor skall också genomföra nationella prov för alla elever i de ämnen och skolår som omfattas av nationella prov. Elever som av någon anledning, till exempel sjukdom, inte har möjlighet att göra det nationella provet ska istället göra ett prov från föregående eller tidigare år så snart det är möjligt.
Nationella prov och läsutvecklingsscheman skapar också stora möjligheter till jämförelser mellan skolor enligt exakt samma måttstock. Det är av stor vikt att alla skolor deltar i nationella prov och redogör för elevernas läsutveckling. Staden ska aktivt uppmuntra fristående skolor att delta i detta kvalitetsarbete.
Betyg och bedömning
En god kunskapsuppföljning förutsätter en hög kompetensnivå bland lärare när det gäller betyg och bedömning. Vi vill understryka vikten av fortsatta insatser för kompetensutveckling inom detta område, i synnerhet med tanke på de kommande förändringarna av det nationella betygssystemet.
Höj läraryrkets status
Lärarna är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är tillnärmelsevis så viktig för skolans kvalitet som en kompetent lärarkår. I samma takt som bildning och kunskap har nedvärderats i Sverige har läraryrkets status sjunkit. Att utveckla läraryrkets status och auktoritet är nyckeln till att skapa en skola i världsklass.
Skolledares och lärares ledarskap är av stor betydelse för hur skolan uppnår målen. För att upprätthålla ett gott och tydligt ledarskap krävs ständig fortbildning och utvecklingsarbete. Lärarlyftet ger goda möjligheter till kunskapsutveckling. Stadens skolor ska arbeta aktivt med att erbjuda lärare denna möjlighet. Det är också viktigt att utbildningsförvaltningen följer upp hur arbetet med lärarlyftet utvecklas samt arbetar aktivt för att uppmana alla skolor att delta.
Många lärare är i dag obehöriga. Genom kompetensutveckling och validering ska obehöriga lärare ges möjlighet att uppnå behörighet. I avvaktan på en skärpt lagstiftning ska staden endast tillsvidareanställa behöriga lärare.
Valfrihet och konkurrens på lika villkor
Fristående skolor fyller en viktig funktion som komplement och konkurrent till det kommunala skolväsendet. Full etableringsfrihet för friskolor ska råda. Staden ska varken gynna skolor i egen regi eller fristående skolor, utan likvärdiga villkor ska råda.
Målsättningen är att de fristående skolorna ska delta i stadens uppföljnings- och utvärderingssystem, som en del i arbetet med att säkra likvärdiga villkor för samtliga skolverksamheter oberoende av huvudman.
Miljöarbete
Vi noterar med glädje att verksamhetsplanen innehåller en rad åtgärder för att förbättra stadens miljöarbete.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-18.
Dnr 08-102/4176.
Utbildningsnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att tillhandahålla utbildning, oavsett huvudman, för alla barn, ungdomar och vuxna i staden. Visionen är att erbjuda medborgarna - oavsett anordnare - en utbildning av hög kvalitet samt en oberoende information om skolorna och deras verksamhet.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen.
Ordföranden framlade ett gemensamt förslag till beslut från (fp), (m), (kd) och (c) och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (mp) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Inger Stark (v) framlade ett eget förslag till beslut från (v) och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m fl (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan
att ge förvaltningen i uppdrag att ändra förslaget till verksamhetsplan utifrån socialdemokraternas budgetreservation i kommunfullmäktige
samt att därutöver anföra följande:
Den moderatledda majoriteten har valt att under två år göra besparingar på stadens utbildningsverksamhet. Det har slagit hårt mot stadens skolor som har tvingats genomföra stora nedskärningar bland annat genom att minska antalet anställda. Värst drabbade har gymnasieskolorna varit och i dagsläget dras flera av stadens kommunala gymnasier med underskott trots att de genomfört stora nedskärningar.
I budget för 2009 erkänner den moderatstyrda majoriteten de problem deras besparingar på skolan har inneburit och lägger extra resurser till framförallt gymnasieskolan. Men problemen finns kvar, de har bara flyttats. I budget för 2009 är det främst förskola, skolbarnsomsorg och komvux som drabbas av majoritetens skattesänkningar.
Vi är övertygade om att det krävs mer resurser till skolan för att garantera alla en bra utbildning, oavsett vilken bakgrund och vilka förutsättningar man har som elev. Alla har rätt till kunskap och bildning. Alla har rätt att utvecklas och kunna delta som aktiva medborgare i samhället. Skolan är nyckeln till framtiden för individen och i förlängningen för samhället.
Därför innehåller socialdemokraternas förslag till budget för 2009 648,3 miljoner kronor till staden utbildningsverksamhet. Det är 350,6 miljoner mer än den moderatstyrda majoritetens förslag.
Kvaliteten i skolan ska ständigt bli bättre och måste kunna säkras för alla. Brister måste identifieras och metoder och pedagogik utvecklas. Skolan ska kunna ge varje elev det stöd som behövs för att hon eller han ska nå målen. Det kan aldrig accepteras att elever lämnar skolan med icke-godkända betyg.
Förutom att föreslå ytterliga höjningar av schablonerna vill vi också se satsningar på Komvux, fritidsklubbar, matematik, modersmål och svenska 2 och läxläsning i alla stadens skolor. Även stadens elevhälsoarbete och ett förbättrat arbete mot mobbning föreslås få extra resurser.
Inom skolbarnsomsorgen växer grupperna och antalet barn per anställd ökar. Sedan 2006 har antalet barn per årsarbetare inom fritidshemmen ökat från 14,5 till 16,6. Den moderatledda majoritetens besparing på skolbarnsomsorgen har alltså fått tydliga resultat. Skolbarnsomsorgen har en mycket stor betydelse i dess bidrag till barnets sociala utveckling och kunskapsutveckling. Därför behöver kvalitén i skolbarnomsorgen stärkas och personaltätheten behöver öka.
Nedskärningarna på komvux har gjort att över 1000 stockholmare har hindrats vidare studier. En sådan besparing minskar människors möjlighet till vidareutbildning och omskolning. När nu konjunkturen nu börjar vika är det extra viktigt att fler ökar sina möjligheter till inträde på arbetsmarknaden genom utbildning. Genom Vuxenutbildningen får alla stadens invånare tillgång till ett livslångt lärande, där man har möjlighet att läsa upp och komplettera sia betyg och utvecklas. Att minska intagningen och genomföra besparingar leder i helt motsatt riktning. Det innebär att flera människor helt saknar en andra chans till studier efter att man har lämnat gymnasiet och det är inte acceptabelt. Vi vill ge alla möjligheten att läsa in godkänt och läsa upp betyg på Komvux och därför föreslår vi att Komvux tillförs mer resurser än vad den moderatledda majoritetens budget innehåller.
Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för integration. Vi vill förbättra kvaliteten på svenska för invandrare (SFI) och anpassa den mer efter varje individs behov och förutsättningar. SFI ska vara nära kopplat till Komvux så att det blir möjlighet att läsa SFI och yrkesutbildningar samtidigt. Språkundervisningen ska starta omedelbart och kunna ske parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens.
Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
- att delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan
- att ge förvaltningen i uppdrag att ändra förslaget till verksamhetsplan utifrån miljöpartiets budgetreservation i kommunfullmäktige
- att därutöver anföra följande:
Vi anser att majoritetens satsningar på utbildningsområdet inte är några reella satsningar. Deras schablonökningar kommer att ätas upp av ökade pris- och lönekostnader. I miljöpartiets budget finns pris- och löneökningar redovisade separat och kostnader utöver det är reella satsningar inom utbildningsområdet. Inom förskolan ökar majoriteten schablonen med 144,4 mnkr (162,9 mnkr i schablonökning minus 18,5 mnkr i besparing genom sänkt sjukfrånvaro). Enligt USK:s uträkning behöver barnomsorgen 208 mnkr i pris- och lönekompensation. Miljöpartiet satsar totalt 283 mnkr.
Vi gör en satsning på mindre barngrupper i förskolan med totalt 75 miljoner kr: 50 miljoner kr i kommunala förskolor och 25 miljoner kr i förskolor i enskild regi. I skolbarnomsorgen gör vi en satsning med 30 miljoner kr på mindre barngrupper. Satsningarna motsvarar ungefär 191 nya anställda inom förskolan och 70 nya anställda inom skolbarnomsorgen.
Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
5. Därutöver framförs följande
Stockholmsvänstern återställer skatten till 2006 års nivå, vilket ger över en miljard kronor mer till att stärka välfärden och öka demokratin. Utbildningsnämnden får 43 mnkr mer till privat driven förskola, 143 mnkr till grundskola, särskola, skolbarnsomsorg och mellanstadieverksamhet, 47,9 mnkr till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt 19,8 mnkr till vuxenutbildningen och sfi. Därutöver görs satsningar på kommunala förskolan i stadsdelsnämnderna
Vi säger nej till nedskärningar med 61,2 mnkr i utbildningsnämnden och låter vinsterna av energieffektiviseringar, sänkt sjukfrånvaro och e-tjänster vara kvar i verksamheten för att höja kvaliteten och göra det möjligt att föra tillbaka kommunala grundskolan, särskolan, skolbarnsomsorgen samt mellanstadieverksamheten till stadsdelsnämnderna. Vi är också starkt oroade över konsekvenserna av de fortsatta kraven på effektiviseringar av administration och lokaler. Det totala effektiviseringskravet i utbildningsnämnden på 186,8 mnkr förskräcker.
I reservationen redovisar vi våra samlade förslag om grundskolan m.fl. verksamheter som vi vill återföra till stadsdelsnämnder, eftersom utbildningsnämnden för närvarande har kvar ansvaret. Vi avskaffar vårdnadsbidraget.
Kommunen är en demokrati och inte en shoppinggalleria. Vi vill därför avskaffa den plan för konkurrensutsättning som tvingar nämnderna att upphandla nästan all verksamhet. Istället vill vi satsa på att utveckla verksamheten, exempelvis genom självförvaltning. Arbetsmiljön ska vara god. Medarbetarna ska uppmuntras att utveckla verksamheten. Alla ska erbjudas heltid. Delaktigheten ska förbättras. Försök med självförvaltning ska inledas på 100 arbetsplatser. Lönen ska höjas för de lägst avlönade och lönestopp införas för de högst avlönade cheferna.
Vi måste garantera en likvärdig utbildningsstandard i staden. En översyn behöver därför göras av resursfördelningen. Sedan folkpartiet tog över ansvaret har den socioekonomiska fördelningen urholkats. Översynen ska även omfatta balansen mellan resurser till lägre och högre årskurser. I vissa områden behöver fler elever stöd för att klara skolans mål. Fler elever behöver därför olika former av åtgärdsprogram, specialpedagogisk hjälp, stöd på modersmål och hjälp med läxläsning, vilket medför ökade kostnader för skolorna.
26 punkter - för ett barnens Stockholm
Vår budget har en barnprofil. Ett Stockholm som är bra för barn är bra för alla. Barn är inga kunder på en marknad utan människor under 18 år som ska värnas enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt till inflytande i takt med ålder och mognad. I vårt förslag till utbildningsnämndens verksamhetsplan lyfter vi fram 26 punkter om barn och unga, vilket är samma antal som utbildningsnämndens ledamöter och ersättare. Om var och en tar sig an en punkt – vi tror att alla kan stödja något – får vi ett bättre stadsdelsområde för barnen.
Vänsterpartiet tar nu fram en alternativ skolplan som ska genomsyra vår kommunala skolpolitik från förskolan upp till vuxenutbildning och SFI. För vänsterpartiet är det självklart att alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och utbildning, oavsett social bakgrund. Alla barn och ungdomar har också rätt att få kunskap så att de kan göra sina röster hörda och kritiskt granska all information i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter.
Det främsta målet med vår skolpolitik är riktigt bra skolor för alla elever, så att alla kan få den kunskap de har rätt till. Skolpolitiken måste präglas av att det är skolans kvalitet som avgör hur det går för eleverna – inte deras sociala, biologiska eller etniska bakgrund eller det område där de bor. Allt för ofta diskuteras elevers skolresultat i termer av deras egna egenskaper, i stället för skolans. Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och övrig personal i förskola och skola kan göra skillnad. Vi tror att alla elever kan ha ”fallenhet för studier” som det ofta heter i argumentationen för elitskolor, bara de får rätt förutsättningar.
Det finns en radikal sprängkraft redan i dagens kursplaner, där målen definieras tydligt som rättigheter, ett garanterat minimum av kunskap som skolan är skyldig att ge eleverna. Den som ska stå vid skampålen om målen inte nås är skolan och dess huvudman – inte eleven. Den som ska vidta åtgärder för att förbättra resultaten är framförallt skolan, även om det ska ske i samspel, inte eleven.
En väl fungerande modersmålsundervisning och ett språkutvecklande arbetssätt redan i förskolan kan hjälpa flerspråkiga barn att lyckas i skolan. Ett erkännande av modersmålet och en positiv attityd kan spela roll för att stärka elevens utveckling. Från de borgerliga partierna är det däremot svenskan som lyfts fram i retoriken – till exempel krav på språktest och kanon av svensk litteratur.
Elevhälsa - alla barns rätt till bra och trygg skolgång
Skolans elevhälsoarbete ska vara förebyggande och systematiskt integreras i skolans alla verksamheter, där all personal ska vara delaktiga. Elevernas självkänsla ska stärkas och nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Drogfria arrangemang ska ersätta nollning. Motion ska vara en naturlig del av skoldagen, likväl som goda, näringsriktiga och avgiftsfria luncher under hela skoltiden. Majoritetens mål för ekologisk mat 13 procent är för lågt. Vi anser att målet ska sättas till 30 procent. Möjlighet till frukost i skolan är viktig framförallt i högre årskurser.
Alltför många unga mår psykiskt dåligt. Fler skolsköterskor, skolkuratorer, skolläkare och skolpsykologer samt studie- och yrkesvägledare ska anställas. Långsiktiga strategier tas fram för jämställdhet. Alla skolor ska ha tillgång till jämställdhetspedagoger. Skolan ska stödja tjejgrupper och killgrupper för att diskutera sexualitet, samlevnad och relationer ur jämställdhetsperspektiv. Vi vill också erbjuda feministiskt självförsvar under skoltid.
Eleverna ska lära sig hantera konflikter och värna sin integritet. Utanförskap och kränkande behandling av elever med funktionsnedsättningar ska bemötas med konkreta åtgärder. Risker med sexuellt utnyttjande på Internet ska tas upp. Livskunskap med sex- och samlevnadsundervisning ska vara obligatoriskt. Problem ska förebyggas genom aktivt arbete med att dämpa risk- och stärka skyddsfaktorer. Skolk som riskfaktor ska uppmärksammas. Skolorna ska använda metoder som har stöd i forskning i arbetet mot mobbning.
Specialpedagogisk personal används oftast som speciallärare och mer sällan som stöd eller handledare till övriga lärare för att utveckla undervisningen för att svara mot de enskilda elevernas behov. Vi anser att de specialpedagogiska resurserna måste användas för att öka kunskapen om hur elever i behov av särskilt stöd kan integreras i ordinarie verksamheter. Samarbetet mellan staden och andra myndigheter måste prioriteras när det gäller planeringen av skolgång, fritid, rehabilitering och habilitering för elever med funktionsnedsättningar.
Alla skollokaler måste betraktas som lokaler som allmänheten har tillträde till och ingå i åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Fungerande hörselslingor ska finnas. Även allergi, elöverkänslighet samt kognitiva och mentala svårigheter ska beaktas.
Skolan måste bli bättre på att uppmärksamma unga som kan vara utsatta för begränsningar i sin livsföring på grund av att de lever i familjer från hederskulturer. Rutiner måste finnas och följas upp för ett bra samarbete med socialtjänsten. Skolan ansvarar för att elever inte uteblir från undervisning. Insatser måste sättas in i tid för ungdomar som riskerar könsstympning eller tvångsäktenskap. Skolan ska ha handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor och pojkar som lever under hot om våld och förtryck ska få den hjälp och det stöd de behöver och har rätt till enligt barnkonventionen.
En del flyktingfamiljer bor i genomgångsbostäder, flyttar runt eller bor på hotell. Många föräldrar kan lida av posttraumatiskt stressyndrom. Elever som lever under sådana omständigheter kan ha svårt att koncentrera sig på skolan. Staden måste undersöka deras skolgång så att de får det stöd de behöver av skolan i samverkan med flyktingmottagningen. Dessutom ska barn till avvisningshotade sökas upp av stadsdelsnämnderna och erbjudas att gå i skolan.
Privat driven förskola
Den privat drivna förskolan får liksom den kommunala förskolan ökade socioekonomiska resurser för att bland annat kunna satsa mer på modersmålet. Dessutom höjer vi schablonen ytterligare en procent för att kunna minska barngrupperna. Vi återinför dessutom den avgiftsfria avgiften till förskolan. Totalt ger vi 43,3 mnkr mer till den privat drivna förskolan.
Pengarna för barnomsorgsgarantin stannar i den kommunala förskolan som har ansvaret. Med vår politik slipper vi avknoppade förskolor. Vi vill också införa obligatoriska och utökade inspektioner av privat drivna förskolor där både kvalitet och ekonomi granskas noga.
Grundskola, särskola, skolbarnsomsorg och mellanstadieverksamhet
Med vår politik får vi
- Alla elever ska ha trygg och kreativ miljö i skolan, särskolan och skolbarnsomsorgen
- Skolan ska verka för tillitsfulla relationer med föräldrar och elever
- Skolans lärmiljö ska ge förutsättningar för alla elever att nå målen
- Alla medarbetare ska ha kunskap om barns rättigheter, skydd mot sexuellt utnyttjande och kränkande behandling samt ha kunskap om hedersrelaterat liv.
Vi satsar 143 mnkr mer på grundskolan, skolbarnsomsorgen och mellanstadieverksamheten (såväl kommunal som privat driven) jämfört med kommunfullmäktiges budget.
Barns bästa i fokus – kommunala grundskolan tillbaka till stadsdelsnämnderna
Med barnens bästa i fokus flyttar tillbaka områdesansvaret för grundskola, särskola och skolbarnsomsorg till stadsdelsnämnderna. Den röda tråden i det livslånga lärandet kan åter löpa mellan förskola och skolan. Resurser kan fördelas efter behov och samordningsvinster tas till vara. Föräldrar och elever kan ställa politikerna till svars på öppna nämndmöten. Samverkan med socialtjänsten kan byggas upp igen och inriktas på barnets bästa och inte på tvister om betalning av insatser.
Strategi för att alla ska kunna få fullständiga betyg
En kartläggning måste göras av orsaker till att så många lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och varför resultaten är olika över staden. Fokus i kartläggningen ska vara skolornas arbetssätt och målsättningar. Därefter ska staden ta fram en strategi för att alla elever ska få fullständiga betyg i grundskolan. Alla skolor ska ha handlingsplaner för hur alla elever ska få fullständiga betyg när de lämnar grundskolan. Ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer ger ekonomiska förutsättningar för bra arbetssätt. Resursfördelningen behöver ses över, för att garantera likvärdig utbildningsstandard i hela staden.
Återställ den socioekonomiska resursfördelningen
Den borgerliga majoriteten har minskat den socioekonomiska resursfördelningen från 20,3 procent till 18,5 procent av det totala anslaget till grundskolan. Det innebär att kommunala grundskolan har fått 94,5 mnkr mindre i socioekonomisk fördelning och 89,1 mnkr mer i förändring av beloppet som är lika för alla barn. Vi omfördelar därför inom ramen för den borgerliga budgeten, så att det socioekonomiska tilläggsbeloppet återställs. Detta ökar möjligheterna till ett bra modersmålsstöd och andra insatser för barn med särskilda behov av insatser. Vi höjer också ersättningen till kommunala skolor för skolpliktsbevakningen med 10 procent, eftersom de har ett områdesansvar för att ta emot elever när som helst under terminerna – ett ansvar som de privat drivna skolorna inte har.
Satsningar i de tidiga skolåren
Det är viktigt att satsa mer resurser på de tidiga skolåren där grunden läggs för kunskapsinlärningen. Vi höjer därför schablonen och det socioekonomiska tillägget för år F-3 med ytterligare 3 %. Fördelningen ska göras enligt 2006 års fördelning mellan grundbelopp och socioekonomiskt tilläggsbelopp. Skolorna ska göra handlingsplaner för hur de använder de utökade resurserna så att eleverna ska få den kunskap de har rätt till.
Alla barn ska kunna uppfylla läroplanens mål. Lärarna ska noga följa upp att eleverna lär sig från första början. Det handlar inte om att betygsätta barn utan att anpassa arbetssätt till barns behov. För att skolan ska stödja eleverna på rätt sätt måste lärare, elever och föräldrar kunna följa kunskapsutvecklingen. Läsförmågan följs från årskurs ett via läsutvecklingsschema (LUS). Även matematiskt utvecklingsschema ska användas.
Skolan mitt i byn – satsa på den kommunala skolan
En bra skola mitt i byn hör till en god civilisation, minskar resvägar, ökar den sociala kontrollen och ger liv i stadsdelarna. Vi är starkt kritiska till den borgerliga majoritetens hantering av lokalfrågor, där skolor på ett ensidigt underlag pekas ut som möjliga att lägga ned. Sådana beslut ska grundas på pedagogiska värderingar, socioekonomisk situation, lokalernas pedagogiska utformning, skolans resultat och möjliga alternativ. Personal, föräldrar och elever ska kunna vara med och diskutera skolans framtid och komma med alternativa förslag .
Alla skolor ska vara matematik-, språk- och kulturskolor vilket ger flera ingångar till lärande. Förskolepedagogiken och skolkulturen ska samverka i förskoleklasserna. Tillgång till jämställdhetspedagoger ska finnas i alla skolor. Språkutvecklande metoder och matematiskt tänkande ska genomsyra alla ämnen. I de större språkgrupperna ska ämnesundervisning finnas på modersmålet. Kultur, idrott och rörelse har en given plats i skolan. Kulturskolans uppsökande verksamhet ska åter släppas in i skolorna.
Skolorna ska uppmuntras att ha odlingslotter. Varje högstadieskola ska ha en studie- och yrkesvägledare. Alla skolor ska ha skolbibliotek. Skolan ska ansvara för att ta fram bra prao-platser till elever som inte kan skaffa platser själva.
Skolan ska ha fokus på resultat för alla elever. Rektorerna ska vara pedagogiska ledare och följa upp klassernas resultat. Både elev och förälder behöver veta hur eleven utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Åtgärdsprogram och stödinsatser ska utvärderas kontinuerligt. Åtgärdsprogrammen ska grundas på en pedagogisk kartläggning. Utvecklingssamtalen ska syfta framåt i alla ämnen. Skolan måste få igång en aktiv dialog med elever och föräldrar, istället för att ge ordningsbetyg och skriftliga omdömen om social utveckling.
Skolans miljö ska vara trygg och kreativ så att varje elev kan påverka sin vardag i skolan och utvecklas i egen takt. Det ska skrivas in i skolplanen att alla elever ska ha rätt att regelbundet ta del av kultur. Det ska vara lika självklart med en kulturarbetare i skolan som en skolkurator. När kulturen får ta plats i skolan nås alla barn. Elever garanteras medbestämmande utifrån ålder och mognad vilket även gäller särskolan. Varje skola ska ha studie- och yrkesvägledning och tillgång till jämställdhetspedagoger. Skolorna ska utveckla metoder om elevinflytande.
Policy för förtroendefull samverkan med föräldrar och elever
Elever som mår dåligt klarar inte alltid av att leva upp till skolans krav. Många lärare efterlyser därför förhållningssätt för ett samspel mellan skolan och hemmet, med elevens behov i fokus. Ett exempel är en framgångsrik dialogpedagogik kallad för Guldsitsen. Där betonas den mest verksamma skyddsfaktorn som en pedagogisk verksamhet kan erbjuda – tillitsfulla relationer mellan föräldrar och skola. Med tillit mellan lärare och föräldrar blir det lättare att hitta gemensamma lösningar, där också eleven rådfrågas och görs delaktig. Alla skolor ska ha en policy för förtroendefull samverkan med föräldrar och elever.
Minska barngruppernas storlek i skolbarnsomsorgen
Skolbarnsomsorgens ska komplettera skolan med att stödja barnets utveckling och erbjuda en meningsfull fritid, men är kraftigt eftersatt. Det är viktigt att personalen har fritidsledarutbildning och att verksamheten genomsyras av barns och föräldrars delaktighet. Skolans styrning måste förbättras så att inte skolbarnsomsorgens pedagogik trängs undan av skolpedagogiken.
Tillgången till skolbarnsomsorg är socialt snedfördelad. Enligt Skolverket utnyttjar föräldrar med kort utbildning i lägre grad skolbarnsomsorgen än föräldrar med högre utbildning. Vi ökar schablonen till skolbarnsomsorgen med 5 procent för att minska barngruppernas storlek. Vi minskar föräldraavgiften genom att återinföra den avgiftsfria månaden i juli.
Kostnadsfri och bra mellanstadieverksamhet för alla barn
Vänsterpartiet vill införa gratis mellanstadieverksamhet för 10-12-åringar, för att stödja barnens utveckling och erbjuda en meningsfull fritid. Idag går många barn inte i någon fritidsklubb, vilket främst drabbar barn vars föräldrar har kort utbildning. En orsak kan vara avgifterna. Dessutom följer fritidsklubbar som drivs av föräldraföreningar i högre grad stadens riktlinjer än övriga fritidsklubbar samtidigt som de tar ut de högsta avgifterna. Vi vill därför öka resurserna till mellanstadieverksamheten för att skapa ökad likvärdighet.
Språkpolicy för integrering av språkutveckling i hela undervisningen
Stockholms stad behöver en språkpolicy för alla skolor med flerspråkiga elever. Ökat stöd ges till elever med annat modersmål än svenska, vilket är nödvändigt om alla ska få samma möjlighet att lyckas i skolan och om alla stadens skolor ska öka måluppfyllelsen. Internationell forskning visar att undervisningen kan utvecklas så att andraspråkselever når lika långt som förstaspråkselever. Avgörande är bland annat mycket modersmålsundervisning, ämnesundervisning på modersmålet samt att det språkutvecklande arbetet integreras i all undervisning.
Nej till en treämneskola – ja till ett inkluderande arbetssätt
I skolan ska de pedagogiska metoderna stå i centrum. När elever själva får ta ansvar för att de inte lyckas, blir det förödande för främst pojkar och elever med annan etnisk bakgrund. Istället för att skolan placerar elever i en liten grupp ska skolan ändra förhållningssätt och arbetsmetoder. Vi vill inte ha en treämnesskola för barn med särskilda behov där tid tas till kärnämnen från andra ämnen. Alla ska kunna nå målen i alla ämnen. Skolan ska förstärka specialpedagogernas samordnande, handledande och konsultativa roll. Särlösningar ska bara användas när det är bäst för barnet. Skolorna ska samarbeta med landstinget om stöd för elever med nedsatt rörelseförmåga.
Särskolan ska finnas kvar som egen skolform, men i ökad utsträckning samverka med grundskolan, exempelvis genom att elever ska kunna delta i gemensam undervisning. Utbildningen i särskolan ska anpassas till elevens förmåga och behov av utmaningar. Särskolorna bör utöka samverkan om specialverksamheter som passar elevernas behov. Det behövs också mer fortbildning och samarbete mellan LSS-handläggarna och skolorna.
Privat drivna pedagogiska verksamheter
Det ökande antalet privat drivna pedagogiska verksamheter riskerar att hota hela det kommunala skolväsendet. Vilka konsekvenserna blir vet ingen idag. Staden bör därför utreda detta. Dessutom bör inspektionerna utökas och vara obligatoriska, för att skapa likvärdighet med de kommunala verksamheterna. Såväl pedagogiska som ekonomiska inspektioner ska göras och redovisas för brukarna. Granskningen av de religiösa verksamheterna ska intensifieras. Vi anser att religiösa förskolor och skolor inte ska kunna få kommunala bidrag.
Stadens möjlighet till kontroll och sanktioner behöver bli tydligare för enskilt drivna skolor som inte följer lagen eller stadens beslut. Staden bör begära översyn av kommunernas möjligheter till kontroll och sanktioner när privata anordnare inte uppfyller krav på ekonomisk sed eller bryter mot skollagen.
Samma kvalitetskrav ska ställas på privat drivna pedagogiska verksamheter som på de kommunala. För skolor gäller det exempelvis antalet behöriga lärare, att följa läroplanen, tillgång till skolgård, elevhälsovård, skolbibliotek, skolmåltider, tillgängliga skollokaler samt stöd till elever i behov av särskilt stöd. Inga tillstånd ska ges för att starta skolor utan skolgårdar,
Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Skolans lärmiljö ska ge förutsättningar för att
- alla elever ska få slutbetyg på yrkesförberedande program
- alla elever ska få högskolebehörighet.
Vänsterpartiet vill ha en demokratisk gymnasieskola där alla klarar av sina studier, har lust att lära, trivs och mår bra. Elevhälsan ska stärkas och kulturarbetare bör anställas i skolorna. Alla elever ska få gratis SL-kort för att kunna röra sig fritt i staden. Alla gymnasieskolor ska ha en studie- och yrkesvägledare. Skolbibliotek ska finnas i alla skolor. För att motverka segregation vill vi ha attraktiva program i förorterna och ett brett utbud av praktiska och teoretiska program i innerstaden.
Vi vänder oss mot den ökade uppdelningen av gymnasieskolan i en praktisk och en teoretisk del. Det är en återgång till gamla tider och motsvarar inte av hur människor fungerar. Elever behöver både teori och praktik. I takt med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen förändras arbetslivet så att allt fler behöver såväl teoretiskt som praktiskt kunnande. Det gäller även yrkeslinjer.
Elevernas inflytande måste stärkas, så att fler engagerar sig i det egna lärandet och i undervisningen. Lärarnas ledarskap är viktigt för att uppmuntra till ökad delaktighet, särskilt på skolor med låga intagningspoäng där det enligt kvalitetsredovisningen är vanligt att elever tar för lite ansvar trots att de kan. Elever kan ha olika sätt att lära sig vilket lärarna ska ta hänsyn till. Det är därför viktigt att lärarnas insatser utvärderas, eftersom de betyder mycket för resultaten.
Vi vill återinföra möjligheten att ge elever majoritet i styrelsen för gymnasieskolorna för att öka elevernas intresse att påverka besluten. Elever och lärare måste kunna mötas på andra villkor än i klassrummet. Det viktigaste är att eleverna ses som resurser. Elevernas aktiva deltagande ska säkras i utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Om eleverna ska ha inflytande måste de få seriös återkoppling. Sen ankomst är problem i nästan alla skolor och främjar inte elevernas inflytande. Skolorna bör därför arbeta mer aktivt för att hitta metoder som stödjer elevernas ansvarstagande. Elevomröstningar kan provas och vi vill också att eleverna ska få överklaga sina betyg.
Stärk gymnasieskolornas yrkesorienterande program
Målet är att alla gymnasieelever ska gå ut med fullständiga betyg, så att alla dörrar är öppna i framtiden. Alla behöver kompletta betyg och högskolebehörighet med sig in i yrkeslivet, eftersom ingen kan räkna med att stanna i samma yrke livet ut. Många svenska företag har engelska som koncernspråk, exempelvis Telia har sina instruktioner till avancerade växlar enbart på engelska. För att vara bilmekaniker måste man förstå datoriserad felsökning och facktermer på engelska. Vi vill att ämneslärare och yrkeslärare arbetar tillsammans, så att eleverna ser att de måste kunna exempelvis matematik och engelska. Det är också viktigt att eleverna får seriösa praktikplatser.
Heltidsprogram med utbildning för ungdomar i riskzonen
I varje stadsdel finns ungdomar som är i riskzonen för brott och missbruk. Oftast har de misslyckats i grundskolan och aldrig börjat eller hoppat av gymnasieskolan. Risken är stor att de helt förlorar kontrollen över sina liv. Det är socialtjänsten och gymnasieskolan som har det direkta ansvaret att fånga upp dessa ungdomar och se till att de får verktygen att förändra sina liv, ett hopp om en framtid utan kriminalitet och chans att läsa upp sina betyg. Målet ska vara att de får motivation att skaffa sig en utbildning som leder till ett bra arbete.
Riktade åtgärdsprogram behöver tas fram i samverkan mellan stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden för att kunna erbjuda attraktiva strukturerade heltidsprogram för dessa ungdomar. Programmen ska innefatta mentorsstöd från yrkesverksamma, fritidsaktiviteter samt utbildning och praktik inom yrke som leder till anställning. Även föräldrastöd ska ingå.
Privat drivna gymnasieskolor hotar det kommunala skolväsendet
Lagstiftningen räcker inte för att värna det kommunala skolväsendet från negativa följder av den ökade etableringen av privat drivna skolor. Kommunala gymnasier tvingas in i en ond spiral av nedskärningar och sämre möjligheter att få elever. Elevernas resvägar ökar och stora områden i förorterna kan komma att sakna gymnasieskolor. Varje enskild ansökan om nyetablering är inte ett hot men den sammantagna bilden år efter år visar allt mer oroande effekter. Vi anser att staden ska skriva till regeringen och begära en ändrad lagstiftning så att kommunen kan säga nej till etablering av privat drivna gymnasieskolor.
SFI och vuxenutbildning
- alla elever ska få godkända betyg i vuxenundervisningen.
Vi satsar 15 mnkr mer på vuxenutbildning och 4,8 mnkr mer på sfi jämfört med kommunfullmäktiges budget, förutom att vi låter vinsten av effektiviseringar vara kvar i verksamheten.
Bra kommunal vuxenutbildning och SFI med praktik
Vi vill ha en kommunal infrastruktur för vuxenutbildning med fler kommunala anordnare där staden har huvudansvar och privata anordnare är ett komplement. Både SFI och vuxenutbildningen ska vara kvar i utbildningsnämnden.
En satsning behövs på kommunal vuxenutbildning bland annat för att möta det ökade flyktingmottagandet. Möjligheten att studera med rekryteringsbidrag måste återinföras. Arbetslösa med försörjningsstöd ska få läsa in grundskolan utan att tvingas söka studiemedel. Dessutom får inte alla som sökt plats i vuxenutbildningen plats på grund av resursbrist.
Inom SFI vill vi ha verksamheter som kombinerar studier med praktik eller deltidsarbete. Vi vill att staden tar vara på människor med invandrarbakgrund som lärare eller extraresurs inom SFI-undervisningen. På så sätt kan vissa moment i undervisningen förklaras på hemspråket. Det ska vara möjligt att fortsätta på SFI även om man fått ett heltidsarbete.
Vi tar avstånd från pengsystem i vuxenutbildningen och SFI. Vi vill inte ha tillbaka tiden då eleverna blev utan utbildning på grund av ett ideologiskt experiment som byggde på teorier om marknadens förtjänster snarare än elevernas behov. Myndighetsutövning och studie- och yrkesvägledning ska aldrig kunna konkurrensutsättas utan organiseras inom ramen för den kommunala verksamheten för att garantera likvärdighet i staden.
Stadens samlade kvalitetsredovisning för Stockholms stads grundskola avseende läsåret 07/08 godkänns.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-03.
Dnr 08-411/4146.
Kvalitetsredovisningen för grundskolan, läsåret 07/08, redovisar skolornas arbete utifrån läroplanens övergripande mål - kunskaper och lärande, normer och värden, ansvar och inflytande, betyg och bedömning samt samverkan. Vidare redovisas förutsättningarna för arbetet och kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningen avslutas med en redogörelse av hur grundskoleavdelningen/utbildningsförvaltningen tagit itu med föregående års åtgärder för utveckling. Följande utvecklingsområden identifierar grundskoleavdelningen för läsåret 08/09 i syfte att öka elevernas måluppfyllelse.
· Utveckla ett analysinstrument för ”välskötta” skolor
· Utveckla och fördjupa de pedagogiska revisionerna
· Fortsatt utvecklingsarbete inom IT, likvärdig bedömning och betygssättning, språkutveckling, kvalitetsarbete, matematik och naturvetenskap/teknik
· Utveckla samverkan mellan fritidshemmet och skolans verksamheter
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Kvalitetsredovisningen för grundskolan visar på en positiv kunskapsutveckling vilket är mycket glädjande. För första gången sedan 2004 förbättras värdena för samtliga tre mått på elevernas kunskapsresultat i år 9 – genomsnittligt meritvärde, gymnasiebehörighet och Salsa.
En kompetent och engagerad lärarkår är nyckeln till ökad kunskap bland eleverna. Därtill spelar olika former av kunskapsuppföljning en avgörande roll. Vi vill understryka vikten av att alla skolor deltar i uppföljningar som nationella prov och läsutvecklingsscheman och att alla de obligatoriska momenten genomförs. Vi vill också betona vikten av att barn med särskilda behov ges adekvat stöd även i fritidshemsverksamheten efter skoltid.
En god kvalitetsuppföljning förutsätter ett gediget underlag. Vi vill därför betona vikten av att skolorna skickar in sina kvalitetsredovisningar i tid till utbildningsförvaltningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) anmälde ett särskilt uttalande från (s), (mp) och (v):
Det är uppfriskande att läsa hur förvaltningen utvärderar och drar slutsatser kring kvalitén i den pedagogiska verksamheten. Det är dock anmärkningsvärt att majoriteten inte ser till att dessa erfarenheter återspeglas i den verksamhetsplan som läggs för kommande år. Det är bra att utvärdera men även viktig än att det kommer en kvalitetsredovisning som möjliggör utveckling och förbättringar.
Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-05.
Dnr 08-431/4225.
I den skolformsvisa kvalitetsredovisningen återges en övergripande bild av de tre olika utbildningsformerna inom stadens vuxenutbildning, d v s sfi - svenska för invandrare, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende ombyggnad av delar av Bandhagens skola och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa ombyggnadsåtgärderna av SISAB.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-10-28.
Dnr 08-324/1332.
Utbildningsnämnden beslöt den 15 maj 2008 att godkänna ett inriktningsförslag avseende ombyggnadsåtgärder i Bandhagens skola samt uppdrog åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till inriktningsbeslut.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens förslag till ombyggnad av delar av Bandhagens skola samt uppdrar åt förvaltningen att beställa ombyggnadsåtgärderna.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Dnr 08-423/4155.
Förvaltningen föreslår att det startas ett nytt specialutformat program närliggande Naturvetenskapsprogrammet på Kärrtorps gymnasium i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och Södertörna högskola.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande:
Att erbjuda specialutformade program för att öka möjligheterna för elever att välja mellan olika inriktningar och fördjupa sig i vissa ämnen är något positivt. Sådana utbildningar ska dock vara tillgängliga för alla och inte avgränsas till en viss målgrupp genom att vända sig till elever med ”fallenhet” för ett särskilt ämne.
De uttryck om elevernas fallenhet som återkommer i den borgerliga majoritetens skolpolitik är skrämmande. Att tala om elit och fallenhet blir raka motsatsen till att uppmuntra alla elevers utveckling utifrån vilka intressen de har, och det kan också skapa större skillnader mellan gymnasieeleverna i Stockholm. Den moderatledda majoriteten förordar en orättvis sortering där elever som getts goda förutsättningar ska ges andra möjligheter än barn och unga som t ex inte kommer från studievana miljöer.
Alla barn och ungdomar behöver utmaningar för att utvecklas. Det finns många elever som ligger före den övriga klassen och då behöver stimulerande arbetsuppgifter och extra uppgifter för att känna sig stimulerade i skolarbetet. Vi menar att alla skolor ska kunna ge elever som behöver det spetsutbildning i sin klass, sin skola.
Dnr 08-423/4156.
Förvaltningen föreslår att det startas ett nytt specialutformat program närliggande Samhällsvetenskapsprogrammet på Globala gymnasiet i samarbete med Stockholm Resilience Centre (ett forskningscenter kopplat till Stockholm Universitet) och Södertörns högskola.
Dnr 08-423/4157.
Förvaltningen föreslår att det startas ett nytt specialutformat program närliggande Naturvetenskapsprogrammet på Norra Real i samarbete med Stockholms Universitet, KTH och Karolinska Institutet.
Dnr 08-423/4212.
Förvaltningen föreslår att det startas ett nytt specialutformat program närliggande Samhällsvetenskapsprogrammet på Östra Real i samarbete med Stockholms universitet.
Dnr 08-423/4213.
Förvaltningen föreslår att det startas ett nytt specialutformat program närliggande Naturvetenskapsprogrammet på Spånga gymnasium i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.
Dnr 08-403/3833.
Utbildningsdepartementet startar en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden ger förvaltningen uppdraget att ansöka om försöksverksamhet med tre klasser, en på vardera Globala gymnasiet, Spånga gymnasium och Östra Real.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamoten Inger Stark (v) framlade ett eget förslag om återremiss och yrkade bifall till detta.
Ordföranden tog upp yrkandet om återremiss och förklarade sig finna att nämnden beslutat avslå återremissyrkandet.
Därefter tog hon upp yrkandet om bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden antagit förvaltningens förslag.
Roger Mogert m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att återremittera det ärende som rör försöksverksamhet med ett uppdrag att återkomma till nämnden med ett nytt förslag rörande intagningssystem i enlighet med vad som nedan anförs
samt att därutöver anföra
Att erbjuda specialutformade program för att öka möjligheterna för elever att välja mellan olika inriktningar och fördjupa sig i vissa ämnen är något positivt. Sådana utbildningar ska dock vara tillgängliga för alla och inte göras tillgängliga endast för några få genom att intagningsprov införs.
Förslag om inrättande av inträdesprov till en specialutbildning innebär att utbildningen görs tillgänglig för några medan flertalet av dem som är intresserade av att läsa vid ett specialutformat program ställs utanför.
Nämnden fastställer det 4-åriga specialutformade programmet, Service, barn och omvårdnadsprogrammet på Kista gymnasium enligt bifogade timplan och programmål.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-10-02.
Dnr 08-401/3807.
Förvaltningen föreslår att det på Kista gymnasium startas ett nytt specialutformat program för gymnasiesärskolan, Service, barn och omvårdnadsprogrammet med timplan och programmål enligt bilagor.
Nämnden fastställer nya poängplan för det specialutformade programmet för elever med särskilt fallenhet för och intresse av matematik på Norra Real.
Dnr 08-423/4232.
Förvaltningen föreslår att poängplanen för det specialutformade programmet för elever med särskild fallenhet för och intresse av matematik på Norra Real ändras efter påpekanden i Skolverkets inspektion.
Nämnden fastställer nya poängplan för det specialutformade prog- rammet för elever med särskild fallenhet för och intresse av matematik på Norra Real.
Nämnden fastställer studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2009/2010 i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Dnr 08-423/4236.
Tjänsteutlåtandet innehåller förvaltningens förslag till studievägsutbud läsåret 2009/2010. Studievägsutbudet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall enligt skollagen anpassas till elevernas önskemål. Det innebär att den definitiva dimensioneringen inte kan göras förrän elevernas val är kända. Beslut om ändringar i dimensionering, liksom fördelningen av utbildningsplatser till respektive skolenhet, är delegerat till chefen för gymnasieavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) anmälde ett särskilt uttalande från (mp), (s) och (v) enligt nedan:
I enlighet med vårt ställningstagande i ärende 16 till 20 hänvisar vi till de delar i studievägsutbudsbeslutet som berör program som avses inrättas för försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar.
Svar på skrivelse från Per Olsson (mp) och Sofia Wiklund Österborg (mp)
Utbildningsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-10.
Dnr 08-110/1308.
Utbildningsnämnden har erhållit en skrivelse med frågor om avgifter i Stockholms skolor från Per Olsson och Sofia Wiklund Österborg (mp).
Skolornas ledningar är mycket medvetna om kravet på att utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna och att avgifter aldrig får bli ett hinder för elevernas deltagande.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med avdelningen för enskild och fristående verksamhet.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett gemensamt förslag till beslut från (s), (mp) och (v).
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att
Stockholms skolor ska vara avgiftsfria och följa skollagen. Skollagen är inte helt tydlig och det finns i förarbetena till lagtexten inte någon vägledning om vad som kan vara obetydliga kostnader. Stockholms stad ser allvarligt på en skola som diskriminerar och stänger ute elever på grund av ekonomiska förutsättningar. Därför ska förvaltningen ta fram ett förslag på policy vad gäller avgifter i stadens skolor.
I Stockholm finns det flera skolor som bedriver verksamhet som direkt och indirekt tar ut höga kostnader av elever och föräldrar. Det sträcker sig från obetydliga summor om 50 kronor till över 3000 kr/termin.
En policy angående avgifter i skolan ska fungera som en guide för rektorer som idag har ansvar för att skolan följer lagen. Denna guide ska också erbjudas fristående skolor. Arbetet med att få bort avgifterna ska sedankontinuerligt följas upp och rapporteras till nämnden.
(Mål 5176-08 Rotel 034)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-11.
Dnr 08-022/3889.
Utbildningsförvaltningen har från Bromma stadsdelsnämnd fått överta ett ärende rörande undervisning i hemmet. Bromma stadsdelsnämnd avslog ansökan i beslut 2007-04-12.
Beslutet överklagades till Länsrätten, som i dom 2008-06-02 avslog överklagandet. Länsrättens beslut har sedan överklagats till Kammarrätten, som 2008-09-19 meddelade prövningstillstånd. Föreläggande om skriftligt svar på överklagandet skickades till Bromma stadsdelsnämnd, som, då ansvaret för grundskolan flyttats, överlämnat ärendet till utbildningsnämnden.
Nämnden utser Birgit Marklund Beijer (s) som ledamot till utbildningsnämndens Intagningsdelegerade.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-19.
Dnr 08-012/4347.
Intagningsdelegerade är ett beredande och beslutande organ till utbildningsnämnden.
Delegerade skall besluta om bl a besluta om tidplan för intagning till gymnasieskolan, preliminär och slutlig intagning till gymnasieskolan och övriga allmänna intagningsfrågor som inte är av principiell betydelse.
Intagningsdelegerade består av 5 ledamöter och 3 ersättare som utses av nämnden för den tid som nämnden bestämmer, dock längst till utgången av mandatperioden.
Ledamoten Jens Lundberg (s) har avsagt sig uppdraget i utbildningsnämnden och därmed också i Intagningsdelegerade varför en ny ledamot måste utses.
Utbildningsnämnden utser en ledamot till Intagningsdelegerade.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade att nämnden skulle föreslå Birgit Marklund Beijer som ledamot till Intagningsdelegerade.
Ordföranden förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) anmälde en skrivelse angående utveckling och satsning på läxhjälp i stadens skolor. Skrivelsen lämnas till förvaltningen för beredning.
