Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-04-16
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-04-30.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-03-12 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-04-07 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-04-03.
Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2010 och inriktning för 2011 - 2012. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-03-27.
Dnr 09-102/691.
Av nämndens underlag framgår – fördelat under inriktningsmålen – frågor som påverkar utvecklingen och ekonomin inom nämndens verksamhetsområde under perioden. Under de närmaste åren kommer ett stort antal förändringar inom skol- och utbildningsområdet att beslutas på den statliga nivån.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med de övriga avdelningarna inom förvaltningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S) och (V) gemensamt förslag och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (S) och tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Den moderatstyrda majoriteten i Stockholm har under två år bedrivit en politik där skattesänkningar har prioriterats före stadens utbildningsverksamhet. Såväl grundskola, gymnasieskola som vuxenutbildning har tvingats genomföra nedskärningar för att nå budget i balans, och nedskärningarna drabbar självklart såväl elever som personal.
Inför de kommande åren är det därför av största vikt att staden ser till att prioritera skola och utbildning så att alla elever får tillgång till det stöd de behöver och den högkvalitativa utbildning de har rätt till.
De nedskärningar som grundskolan har tvingats till har bland annat lett till att andelen elever per lärare ökar och resultaten försämrats. Den negativa utvecklingen behöver vändas. Istället för besparingar på skolan måste staden garantera tillräckliga resurser för att ge alla elever möjlighet att nå kunskapsmålen. Det behövs såväl generella höjningar av schablonerna till grundskolan, som riktade satsningar på t ex matematik, läsning och arbete med elevhälsovård och för en tryggare skolmiljö.
Barngrupperna och klassernas storlek måste minskas och personaltätheten måste förbättras. Med mindre grupper inom såväl skola som skolbarnsomsorg skapar man en lugnare och bättre pedagogisk miljö och ger alla elever förutsättningar för att få den uppmärksamhet och det stöd de behöver för att klara skolans kunskapsmål.
En skola av hög kvalitet kräver engagerade och engagerande lärare. För att lärarna skall kunna göra ett bra jobb krävs att de ges rätt förutsättningar i form av bra arbetsförhållanden, bra lön och tillgång till kompetensutveckling och för att detta måste staden avsätta tillräckliga resurser.
Den senaste tiden har det rapporterats om hur skolmaten har blivit allt sämre. Då det finns tydliga samband mellan å ena sidan kvaliteten på maten och å andra sidan barnens välmående och skolans inlärningsresultat är det av största vikt att staden garanterar skolmat av hög kvalitet. För att klara det krävs ökade resurser men också ett långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete för att förbättra skolmaten.
Skolan skall vara en trygg plats. Trygghet är en förutsättning för lärande och utveckling. För att nå dit behövs ökade resurser så att alla skolor kan arbeta systematiskt och förebyggande mot mobbing och våld från första skolåret.
Idag erbjuder ett antal stockholmsskolor läxläsningsstöd under eller efter skoltid. Detta är en verksamhet som behöver vara tillgänglig för fler elever än idag. Genom ökade resurser borde staden göra det möjligt för alla skolor att erbjuda alla elever läxläsning med lärarnärvaro under skoltid eller i direkt anslutning till skoldagen. Skolorna måste också ha möjlighet att ge stöd och kunskap till föräldrar så att de har bättre möjligheter att ge barnen god läxhjälp hemma.
Stadens gymnasieskolor står inför flera utmaningar. Dels har gymnasieskolorna fått stå tillbaka i resurstilldelningen vilket har lett till stora underskott och nedskärningar. Dels ökar antalet konkurrensen bland eleverna dramatiskt i samband med att allt fler fristående gymnasieskolor öppnar i Stockholm. För att bygga en konkurrenskraftig skola där fler elever klarar gymnasieskolans mål behövs ökade resurser. Gymnasieskolan måste kunna garantera stadens ungdomar goda förutsättning inför såväl fortsatta studier som ett arbetsliv med många möjligheter.
Den moderatstyrda majoriteten i Stockholm har tillsammans med den borgerliga regeringen valt att göra stora besparingar på den kommunala vuxenutbildningen. Detta har inneburit att flera tusen stockholmare har ställts utan möjlighet att läsa vid komvux. Bara det senaste året har antalet nekats plats fördubblats och vid det senaste intagningsomgång nekades närmare 2000 personer plats vid komvux. När oron på arbetsmarknaden ökar är det viktigare än någonsin att tillföra mer resurser till vuxenutbildning för att öka möjligheterna till vidareutbildning och att få ett arbete. Allt eftersom antalet arbetslösa ökar och behovet av utbildning blir större måste antalet utbildningsplatser vid komvux utökas.
Ledamoten Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Underlaget är väl underbyggt när det gäller kommande statliga förändringar som påverkar Stockholms stads skolor gällande personal, lokaler, system för uppföljning och återkoppling mm. Ambitionerna för att säkerställa kompetensförsörjning och utveckla ledningsfunktioner i skolan är god. Men det saknas ett helhetsperspektiv som sätter eleven i fokus. Ett framgångsrikt strategiarbete måste bygga på elevers, men även föräldrars och personals, delaktighet. När skolan är meningsfull för eleven, ökar möjligheterna till goda resultat. En skola i världsklass är meningsfull, begriplig och hanterbar för alla elever.
Det saknas också ett resonemang kring huruvida man är nöjd med att skolor väljer att inte anställa vikarier eller genomföra nödvändiga ombyggnader för att klara de budgetkrav som majoriteten satt up för att tvinga fram överkott i verksamheten. Det finns ingen plan för att säkerställa att kuratorer, specialpedagoger och studievägledare som fått gå i den borgerliga ivern efter kostnadseffektivitet i verksamheten.
Vision Järva 2030 och Söderortsvisionen
Dagens insatser inom ramen för Järvalyftet är inte tillräckliga när det gäller utbildningsområdet. Även om ambitionerna är goda är det resurser som saknas. Skolor av hög kvalitet där elever lär sig konstruktiva sätt att lösa konflikter är den bästa investeringen för Järvas framtid. Möjligheterna för framgångsrikt utbildningsarbete hade varit större om sfi hade legat kvar under utbildningsnämnden.
Pris- och lönekompensation
Vi anser att majoritetens satsningar på utbildningsområdet inte är några satsningar. Deras schablonökningar kommer att ätas upp av ökade pris- och lönekostnader. I Miljöpartiets budget finns pris- och löneökningar redovisade separat och kostnader utöver det är reella satsningar inom utbildningsområdet.
Särskilt uttalande
Tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Skolan står inför ett antal utmaningar och behöver en långsiktig strategi gällande kommande uppdrag och målstyrning. Vi i vänsterpartiet tycker därför att det är anmärkningsvärt att den nuvarande majoriteten är ovilliga att föra en dialog med oppositionen, kring budgetdirektiven. Det handlar bland annat om direktiven till förvaltningen angående analysen om konkurrens fördelar. Kommer man att väga i aspekter kring elevsammansättning, vinster till privat drivna skolor, krav på kringutrymmen och ansvaret om en skola går i konkurs? Samma sak gäller eventuella nedläggningar av kommunala skolor. När det sker så måste det planeras och på ett sätt som gör att föräldrar, elever och personal kan vara med och påverka.
I underlaget tar man även upp en antal stora reformer som väntas till följd av olika regeringsförslag. Det gäller till exempel lagändringar om en ny skollag, förslag på lärarlegitimation, ny betygsskala etc. Förslag som inte tar det kommande valet i beaktande vilket borde vara givet eftersom det ligger före beslutens verkställande. Det kommer att leda till reformer rivas upp i onödan, ett enormt resursslöseri som ytterst drabbar eleverna.
Det vore även intressant att få en mer genomgripande analys kring nya och det snartgällande bidraget till privatdriva skol- och omsorgsverksamheter. Vad kommer detta att innebära för Stockholm? Utifrån behovet av insyn vill vi i vänsterpartiet även få ta del av de direktiv som ska gälla inför översynen av det socioekonomiska anslaget.
Tillsist är vi klart tveksamma om förvaltningen kan räkna hem vinsten med centraliseringen av ekonomifunktionen, med tanke på det ekonomiska läget.
Svar på remiss från stadsrevisionen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsrevisionen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-03-30.
Dnr 09-124/266.
Revisionskontoret har med hjälp av konsult granskat hur elevhälsoarbetet fungerar vid 20 kommunala grundskolor.
Nämndens styrdokument bedöms ha ett ändamålsenligt och funktionellt innehåll, men skolorna har otillräcklig kännedom om dem, enligt revisionsrapporten. I rapporten sägs vidare att nämndens uppföljning av elevhälsoarbetet är otillräckligt då uppföljning görs på individnivå, men en samlad analys av effekter av insatser saknas. Vidare sägs att nämndens styrning är oklar/svag.
Utbildningsförvaltningen menar att revisionen vid sin granskning inte beaktat aktuella styrdokument för elevhälsoarbetet i Stockholms stads grundskolor. Rapporten ger en ofullständig och i delar motsägelsefull bild av det aktuella arbetet.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab i samverkan med grundskoleavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett eget förslag från (S) och yrkade bifall till detta.
Tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en särskild genomlysning av stadens arbete med elevhälsa för att möjliggöra vidareutveckling av elevhälsoarbetet
Elevhälsoarbetet i Stockholms skolor behöver stärkas och utvecklas. Idag saknar många skolor viktiga elevhälsofunktioner som en följd av bland annat de besparingar som den moderatstyrda majoriteten fattat beslut om. Styrdokument och uppföljningsarbete verkningslösa i ett sammanhang där resurserna saknas.
För att klara en välutbyggd elevhälsa där alla elever får det stöd de behöver måste resurserna ökas. Staden måste kunna garantera en elevernas tillgång till stöd i skolan i form av t ex läkare och kuratorer. I det arbetet bör också den Elevhälsostrategi som avskaffades från och med den 1 januari 2008 återinföras.
Tjänstgörande ersättaren Susanne Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att därutöver anföra
Det är glädjande att läsa i stadsrevisionens rapport att utvecklingen av mer inkluderande arbetssätt på skolorna gått framåt och att det tycks ha skett ett skifte från att betona särskiljande åtgärder till inkluderande lösningar. Stadsrevisionens rapport visar dock på vissa allvarliga brister i elevhälsoarbetet, vilket tyvärr inte tas på allvar i förvaltningens svar.
I rapporten konstateras att nämndens uppföljning av elevhälsoarbetet är svag och att det råder en osäkerhet på skolorna om vad förvaltningen efterfrågar. I revisionsrapporten konstateras också att effekterna av konkreta insatser inte analyseras på skolnivå och att ingen samlad analys av elevhälsoarbetets effekter görs på någon av de besökta skolorna.
Utifrån detta är det otillfredsställande att förvaltningen ”är tveksam till en uppföljning på en för staden aggregerad nivå”. Vi tror tvärtom att detta är nödvändigt för att utveckla ett mer professionellt förhållningssätt till de stödåtgärder som genomförs. Om uppföljningen på skolorna är bristfällig och skolornas personal säger att de inte känner till vad som efterfrågas, räcker det inte att hänvisa till befintliga dokument och den uppföljning som redan görs.
Resultatet stämmer väl överens med aktuell forskning kring elevhälsoarbetet, vilken också visat på bristande målsättningar och uppföljning av effekter på skolnivå. Olika insatser används utan att skolorna egentligen undersöker effekten av dessa eller prövar olika alternativ mot varandra. (Se t.ex. Eva Hjörne och Roger Säljö, Att platsa i en skola för alla, elevhälsa och förhandling om normalitet i en svensk skola, 2008) Vänsterpartiet stödjer därför de utvecklingsområden revisonsrapporten lyfter fram, som att nämnden
- fastställer tydliga mål för elevhälsoarbetet
- följer upp skolornas resultat av elevhälsoarbetet i förhållande till grundskolans kunskapsmål
I den rapport som ligger till grund för stadsrevisionens rapport, en granskningen genomförd av Öhrlings PrincewaterHouseCoopers, finns ytterligare ett par punkter som är värda att lyfta fram:
I rapporten står det att det framgår i intervjuerna att elever som antagits till fristående skola sedan blivit avvisad och att orsaken kan vara att elevens situation krävt allt för stora insatser och att eleven därför placerats på den kommunala skolpliktsskolan, med påföljd att skolan belastats med betydande oförutsedda kostnader. Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på detta, då elever exkluderas och hanteras som problem skolorna vill bli av med, samtidigt som det leder till sned konkurrens och fördjupar skillnaderna i elevsammansättning mellan olika skolor.
I rapporten står också att ”Samverkan med berörda myndigheter upplevs av många som försämrad sedan ansvaret för skolan överfördes från stadsdelarna till utbildningsförvaltningen och organiserades i fyra så kallade områden”. Vi menar att omorganiseringen var ett misstag och att ansvaret för skolan åter bör överföras till stadsdelarna för att på så sätt förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter.
Ledamoten Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Kritiken från stadsrevisionen verkar i skenet av förvaltningens tjänsteutlåtande delvis vara obefogad. Utbildningsnämndens verksamhet är Sveriges största i sitt slag och att missbedöma styrinstrument och delegationsordningar är lätt gjort. Det är synd att stadsrevisionen inte bjudits in till nämnden för en gemensam dialog kring synen på elevhälsoarbetet. Nu lämnar rapporten och förvaltningens svar istället många oklarheter över vad som är egentligheter. Meningsskiljaktigheterna kring rapportens värde får inte användas som en ursäkt för att genomföra satsningar som behövs för att ge alla elever i Stockholm en likvärdig skolgång.
Staden följer årligen upp elevhälsoarbetet bland annat via kvalitetsredovisningarna, elevhälsorapporten och brukarundersökningar. Arbetet med att kvalitetssäkra dessa kan utvecklas. Slutsatser i utvärderingsarbetet behöver också återkomma i nya beslutsunderlag. I den borgerliga styrningen av skolan tenderar också just dessa slutsatser bortprioriteras. Tydliga regler är bra, men åtgärdstrappor och ordningsbetyg gör inte skolan meningsfull och hanterbar för eleverna. Det ställer också stora krav på lärare och rektorer – och i förlängningen på deras lönesättning och resurstilldelning.
Det finns utvecklingsmöjligheter i elevhälsoarbetet som också ligger utanför elevhälsoteamets arbete, som att ge utrymme till det relationsskapande arbetet, elevinflytandet och ökat fokus på att utveckla social och emotionell förmåga. I slutändan kan inga förordningar i världen ersätta bra förebilder och gott omdöme.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remiss angående revidering av brottsförebyggande program för Stockholms stad.
Dnr 09-030/357.
Programmet anger att stadens övergripande mål med det brottsförebyggande arbetet är att minska antalet brott och öka tryggheten. Det brottsförebyggande arbetet ska präglas av en helhetssyn och integreras i alla förvaltningar och bolag. Stadens nämnder och bolag ska utifrån programmets övergripande mål, och med hänsyn till interna behov och prioriteringar utforma aktiviteter och formulera indikatorer för uppföljning inom sina respektive verksamhetsområden.
Uppföljningen av arbetet ska göras årligen inom ramen för stadens integrerade system för ledning och styrning (ILS).
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt hennes yrkande.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
I arbetet med att skapa trygghet och förebygga brott krävs tillräckliga resurser och satsningar på barn och unga. Den moderatstyrda majoriteten har dock valt att göra besparingar både på skolan och viktiga verksamheter inom stadsdelarnas. Dessa besparingar leder till en ökad otrygghet för barn och unga, och skapar sämre förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet.
För att öka tryggheten i staden krävs att vi motverkar skilda uppväxtvillkor för våra barn och unga. Vi måste satsa på förskolan och skolan, på träffpunkter för unga och även möten över generationsgränserna. Viktigt är också att skapa trygga boendemiljöer och att satsa på socialtjänstens arbete. Dessutom måste vi satsa på arbetet att minska diskrimineringen och motverka alla tendenser till främlingsfientlighet, nynazism och rasism.
I arbetet för att motverka brott och otrygghet behöver staden ta ansvar för att ge tillräckligt stöd till de elever som behöver. För att klara detta behöver skolan tilldelas ökade resurser för att kunna vara en trygg och våldsfri arbetsplats för såväl elever som lärare. Kontakt, samverkan och samarbete mellan skolan och t ex socialtjänsten och polisen är oerhört viktig och behöver utvecklas och förbättras.
Många av stadens skolor arbetar idag med ”livskunskap” där eleverna får diskutera, fundera över och få stöd kring frågor som t ex relationer, människosyn och mobbning. I ett förebyggande syfte är detta ett arbete som fler skolor bör arbeta med.
Det finns en tydlig koppling mellan mobbning, skolklimat och utsatthet för skolvåld. Elever som utsätts för mobbning i skolan uppger i mycket högre utsträckning att de även blivit utsatta för grovt våld. Det fastslår Brottsförebyggande rådet (Brå) i en omfattande rapport om det grova skolvåldet.
Brå uppger också att det mest effektiva inte är att leta efter potentiellt farliga elever, utan det gäller snarare att skapa ett bra klimat på skolan. Det handlar om att ge utrymme till det relationsskapande arbetet och att ha en hög närvaro av vuxna och tar ansvar för att omgående lösa konflikter som uppstår.
Vi har länge lyft vikten av att skolan utvecklar arbetet med social och emotionell förmåga. Elever har behov av att bli lyssnade på och att få komma till tals. Att hjälpa barn och ungdomar att hantera sina känslor är en form av förebyggande vård som på sikt kan innebära färre våldsbrott, färre drogmissbrukare och minskad kriminalitet. Livskunskapen var ett brottsförebyggande program som togs bort av den borgerliga majoriteten utan att säkra att dess syfte möts på andra sätt.
Motion om vegetariska tisdagar
Motion om minskad konsumtion av kött
Remissvar till kommunstyrelsen på ”Motion om vegetariska tisdagar” från Emma Lindqvist (S) och ”Motion om minskad konsumtion av kött”Åsa Hagelstedt (V)
Utbildningsnämnden beslutar att som svar på remisserna överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-03-20.
Dnr 09-304/317 och Dnr 09-304/316.
Motionärerna föreslår att Stockholms skolor ska bidra till en förändrad köttkonsumtion genom att minst en dag i veckan servera vegetarisk mat på förskolor och skolor samt att när kött serveras ska minst hälften av det som serveras vara kravmärkt, naturbeteskött eller uppfylla motsvarande regler.
Stockholms stad har som mål för sina verksamheter att värna och utveckla en hållbar livsmiljö och därigenom bidra till minskad negativ miljöpåverkan. Alla skolor har, både via upphandling eller skolmat i egenregi, förutsättningar att ha en hög grad av miljömedvetenhet i enlighet med stadens uppsatta miljömål.
Rekrytering av kostfunktion pågår. I arbetet med att ta fram gemensamma riktlinjer för kosthållningen i Stockholms skolor kommer aspekter som kan bidra till ett ekologiskt och uthålligt jordbruk utifrån klimatsynpunkt att beaktas.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med gymnasieavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att delvis åberopa förvaltningens förslag till beslut
Skolorna i Stockholm har den senaste tiden tvingats till besparingar på skolmaten. Det har på flera håll inneburit att kvaliteten på skolmaten blivit sämre och att möjligheterna att kunna garantera bra och näringsriktig skolmat försämrats.
Det måste vara självklart att alla stadens barn och unga kan garanteras en bra och nyttig kost. För att ha en möjlighet att kunna erbjuda alla barn en näringsriktig kost, och en skolmat som bidrar till ett mer ekologiskt hållbart samhälle är det viktigt med att det finns tillräckligt med resurser. I dag är det inte så, och därför behöver särskilda satsningar göras för att förbättra skolmaten. I arbetet med att förbättra skolmaten i stadens skolor behöver vi även göra investeringar i fortbildning för skolmåltidspersonalen samt även reservera medel för att höja deras löner.
Remissvar till kommunstyrelsen på motion från Ann-Margarethe Livh m.fl (V)
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Beslutet justeras omedelbart.
Dnr 09-411/287.
Ann-Margarethe Livh m.fl. (v) har överlämnat en motion till kommunstyrelsen där motionärerna lyfter fram fritidshemmens och fritidsklubbarnas viktiga funktion för barnen. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att inleda en långsiktig satsning på att stärka skolbarnsomsorgens tillgänglighet, kvalitet och likvärdighet samt ge ekonomiska resurser. Förvaltningen anser att skolbarnsomsorgen är en pedagogiskt betydelsefull del av skolans verksamhet för de yngre barnen och framhåller integrationen mellan skola och fritidshem som ett utvecklingsområde. En väl utvecklad samverkan mellan skola och fritidshem ökar förutsättningarna för att fritidshemmet erbjuder en god pedagogisk fritidsverksamhet.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Roger Mogert m fl (S), Per Olsson (MP) och Susanna Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis åberopa förvaltningens förslag
Motionären tar upp den negativa utveckling som skett inom skolbarnsomsorgen under de senaste åren och därtill föreslås målsättningar och satsningar för att komma rätta med denna negativa spiral. Tyvärr har den moderatstyrda majoriteten valt att nedprioritera skolbarnsomsorgen till förmån för skattesänkningar. Detta har satt tydliga spår bland annat genom att antalet barn per årsarbetare har ökat från 14,2 till 17 barn mellan 2006 och 2008.
För att vända trenden krävs ökade resurser till skolbarnsomsorgen. Staden behöver tydliga mål om att minska antalet barn per årsarbetare och göra riktade satsningar på att öka personaltätheten och andelen fritidspedagoger inom fritidshemmen. Med fortsatt avsaknad av tillräckliga resurser riskerar verksamheten att försämras ytterligare under 2009.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S) och Susanna Brolin (V)
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande godkänns som svar på skrivelsen. Inga ytterligare åtgärder vidtas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-03-02.
Dnr 09-421/395.
I skrivelsen från Roger Mogert (s) och Susanna Brolin (v) efterlyses en opartisk och lättillgänglig information på stadens hemsida för elever som ska söka gymnasieutbildning. Dessutom vill man ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en granskning av hur mycket resurser som lagts på reklam för alla offentligt finansierade privata eller kommunalt drivna skolor.
Utbildningsförvaltningen konstaterar att information om gymnasieskolorna numera finns i Jämför service på www.stockholm.se .
När det gäller resurser för information och marknadsföring är de svåra att beräkna. Ur bokslutet kan man utläsa att det under 2008 satsats totalt 6,5 miljoner kr för de kommunala gymnasieskolorna. Detta utgör c:a 0,5 procent av den totala kostnaden för kommunala gymnasier. För de fristående skolorna finns inga tillgängliga beräkningar.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Direktören för utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att skriva under avtal på utbildningsnämndens vägnar med Nationalencyklopedin AB - Kunskapspriset - för samarbete 2009.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-02-25.
Dnr 09-003/692.
Vid en särskild ceremoni under Kunskapsdagen och Kunskapsgalan delar Nationalencyklopedin AB delar årligen ut pris till sex pristagare i var sin kategori. Kunskapspriset har fått stor uppmärksamhet och har i hög grad bidragit till kunskapsspridning och inspiration till att söka kunskap.
Stockholms stad/utbildningsnämnden har under flera år varit en av flera samarbetspartners. Deltagandet innebär, förutom att vara med i planeringen av Kunskapens dag/Kunskapsgalan, att synas och delta i vissa andra sammanhang. Utbildningsförvaltningen föreslår att samarbetet med Nationalencyklopedin AB – Kunskapspriset – fortsätter under 2009 enligt bilagda avtal. Utbildningsdirektören ges i uppdrag att på utbildningsnämndens vägnar skriva under avtal med Nationalencyklopedin AB - Kunskapspriset.
Detta ärende har utarbetats inom kvalitetsavdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att direktören för utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att skriva under avtal på utbildningsnämndens vägnar med Nationalencyklopedin AB - Kunskapspriset - för samarbete 2009.
_________
Utbildningsnämnden godkänner förslaget om inrättandet av ett tionde skolår som en försöksverksamhet under läsåret 2009-2010.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-03-26.
Dnr 09-007/794.
Elever som slutar år 9 och saknar behörighet till nationella program och/eller har låga meritpoäng har små möjligheter att lyckas nå målen i gymnasieskolan. Förvaltningen föreslår att en försöksverksamhet med ett 10:e skolår i grundskolan startar läsåret 2009/10 med syfte att förbättra dessa elevers möjligheter i gymnasieskolan.
I den utredning som föregått kommande proposition om en ny gymnasieskola föreslogs inrättandet av ett preparandår i grundskolan med syfte att tydliggöra grundskolans ansvar för och uppdrag att eleverna når målen. Förslaget i detta tjänsteutlåtande ligger väl i linje med dessa kommande förändringar. Att med en försöksverksamhet under läsåret 2009-2010 låta ett mindre antal elever fördelade i tre mindre grupper, ha möjlighet att genomföra ett tionde grundskoleår förväntas stärka deras möjligheter att få goda förutsättningar att klara ett nationellt program på gymnasieskolan. Grupperna är tänkta att ha olika tematiska inriktningar där pedagoger och beteendevetare kan stärka och styrka elevernas kunskaper och därmed deras självkänsla. Varje elev ges ett individuellt åtgärdsprogram och studieplan där undervisning varvas med praktik utifrån elevens specifika behov och förutsättningar.
Ärendet har beretts genom tillsammansarbete mellan gymnasieavdelningen och grundskoleavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förslaget om inrättandet av ett tionde skolår som en försöksverksamhet under läsåret 2009-1010.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag
Susanna Brolin (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att avslå förvaltningens förslag om inrättande av tiondeskolår
att därutöver anföra följande:
Det är mycket bekymmersamt att så många av dagens ungdomar saknar behörighet till nationella program och/eller har så låga meritprogram för att lyckas nå målen i gymnasiet.
Förslaget om ett tionde skolår är däremot inte någon lösning. Förslaget på åtgärder och resurser som ska leda till att höja elevernas självkänsla med mera är bra men de kommer alldeles för sent. Flertalet av de elever som inte klarar målen är redan skoltrötta och att gå kvar i den gamla skolmiljön leder snarare till ökad rastlöshet och oro. De går inte heller att bortse från det tionde skolårets stigmatiserande effekt. Ett skäl till varför skolorna í så låg utsträckning väljer att använda sig av den lagliga möjligheten.
Vi i vänsterpartiet menar på att dessa brister måste upptäckas tidigare så att även insatserna sättas in tidigare.
Ordföranden Lotta Edholm m fl (FP), ledamoten Cecilia Brinck m fl (M), ledamoten Erik Slottner (KD) anmälde ett särskilt uttalande vilket även ersättaren Helen Törnqvist (C) anslöt sig till:
Det tionde skolåret blir en andra chans för de elever som inte fått godkänt i grundskolans kärnämnen och ett alternativ till gymnasiets individuella program. Med ett extra år i grundskolan ökar sannolikt chansernabetydligtför dessa elever att lyckas i sin fortsatta utbildning.
Elevens motivation spelar en central roll för om han eller hon ska lyckas tillgodogöra sig det tionde skolåret och därefter söka till gymnasiets nationella program. För att projektet ska nå största möjliga framgång är det angeläget att förvaltningen skyndsamt når ut till grundskolornas personal, föräldrar och elever med information om målgrupp och regler för antagning till de tre försöksgrupperna som startar i augusti.
Utbildningsnämnden beslutar att rektorsområdet Hästhags - Magelungsskolan delas så att Hästhagsskolan och Kvickenstorpsskolan blir ett rektorsområde och Magelungsskolan och Fagersjöskolan ett annat.
Dnr 09-413/757.
I samband med en vakans på rektorstjänst vid rektorsområdet Hästhags-Magelungsskolan har förvaltningen i samråd med Farstas rektorer diskuterat förslag på alternativa rektorsområden. Diskussionerna ledde fram till förslaget att dela upp rektorsområdet Hästhagskolan och Magelungsskolan så att Magelungsskolan och Fagersjöskolan blir ett rektorsområde och att Hästhagsskolan och Kvickenstorpsskolan ett rektorsområde från och med juli 2009. När Magelungsskolan respektive Hästhagsskolan når en budget i balans kommer de nya rektorsområdena att bli resultatenheter.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att rektorsområdet Hästhags - Magelungsskolan delas. Hästhagsskolan tillförs Kvickenstorpsskolan rektorsområde och Magelungsskolan tillförs Fagersjöskolans rektorsområde.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S), (MP) och (V) enligt nedan:
I samband med att Farsta stadsdelsnämnd fattade beslut om att lägga ner Västbodaskolan lyftes flera risker och farhågor kring vad nedläggningen skulle leda till. Idag ser vi resultat av det förhastade beslutet att avveckla Västbodaskolan - det har skapat långsiktiga problem för barn och föräldrar i Farsta.
Dnr 08-324/3428.
Utbildningsnämnden godkände den 15 maj 2008 ett inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnad av Mälarhöjdens skolas kök- och matsalsbyggnad.
Ett genomförandeförslag till om- och tillbyggnad av kök- och matsalsbyggnaden har därför tagits fram. SISAB beräknar den hyresgenererande projektkostnaden till 33,5 mnkr, vilket medför en hyreshöjning om 2,9 mnkr. Ombyggnaden beräknas vara klar till vt 2011 och skolans totala hyra första året efter ombyggnaden blir 13,0 mnkr.
Under ombyggnadsperioden måste kök och matsal evakueras till en paviljonguppställning på skolgården. SISAB har bedömt denna kostnad till 3,1 mnkr.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med grundskoleavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder av kök- och matsalsbyggnaden vid Mälarhöjdens skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna av SISAB om kommunstyrelsen godkänner investeringen.
Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om dels godkännande av att ombyggnadsåtgärder vidtas vid Mälarhöjdens skola till en hyreshöjande investeringskostnad om 33,5 mnkr och med ett hyrestillägg om 2,9 mnkr första året efter ombyggnaden, dels medgivande att förhyra evakueringspaviljonger för kök och matsal under perioden december 2009 t.o.m. januari 2011 till en bedömd kostnad om 3,1 mnkr.
Omedelbar justering.
___________
Utbildningsnämnden fastställer tillägg till och ändring i delegationsordningen.
Dnr 09-013/370.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Tjänsteutlåtandet innehåller tillägg till och ändring i utbildningsnämndens delegationsordning. Tilläggen avser beslut om lön, beslut att utge sjuklön, viss reglering kring leasingavtal och kontaktperson gentemot upphandlad utförare av intern service m.m. vid central förvaltning. Beslut om skolskjuts för elever i fristående/annan kommuns grundskola eller obligatorisk särskola korrigeras. Nivå för beslut om upphandling av byggnadsåtgärder och av konsultuppdrag vid planering av lokal- och byggnadsärenden kompletteras. Ändringarna avser ansvaret för den fortlöpande tillsynen över arbetsmiljön samt avseende kränkande behandling och diskriminering.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Anmälan godkänns och läggs till handlingarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-02-11.
Dnr 09-042/827.
Stadsarkivet inspekterade Spånga gymnasium 2007-11-06. Stadsarkivet fann att skolans arkivvård inte är tillfredsställande. Skolans egen bedömning är också att de borde höja medvetenheten om de krav och riktlinjer som en ändamålsenlig hantering av allmänna handlingar vilar på. Föreläggandet har åtgärdats av skolan enligt punkterna i inspektionsprotokollet.
Stadsarkivet inspekterade Östra reals gymnasium 2007-11-21. Stadsarkivet fann att skolans arkivvård inte är tillfredsställande. Skolan beslutade att åtgärda de förelägganden som kommit efter inspektionen. Arkivarie anställdes av skolan under våren 2008, både Östra Reals gymnasiums och dess föregångares arkiv har åtgärdats.
Båda skolorna har åtgärdat sina brister under 2008.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen.
Ordföranden Lotta Edholm (FP) överlämnade en gemensam skrivelse från hela nämnden angående tillsättning av arbetsgrupp med uppdrag att utforma riktlinjer för befrielse från undervisning.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) överlämnade en gemensam skrivelse från (S), (MP) och (V) angående skolskjuts till Hjorthagens skola.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) överlämnade en gemensam skrivelse från (S), (MP) och (V) angående problem med skolskjutsar.
Ersättaren Helen Törnqvist (C) överlämnade en skrivelse angående att göra varje rektorsenhet till en turordningskrets.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
