Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2006-05-18
Justerat den 22 maj 2006
Margareta Olofsson SekreterarePeter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
NärvarandeOrdförande Margareta Olofsson (v)Vice ordförande Peter Lundén-Welden (m)
Ledamöterna Monika Lindh (s)Jari Visshed (s)Lilian Falkbäck (s)Ian Hamilton (s)Karin Rågsjö (v)Henrik Mannerstråle (mp) Oskar Öholm (m) Ann-Katrin Åslund (fp)Abit Dundar (fp)Ewa Samuelsson (kd)
Tjänstg. ersättare Anita Hillerström Vagli (m)
Ersättare Inga Näslund (s)Victor Montero (s)Britta Andersson (s)Jackie Nylander (v)Marie-Helena Ohlsson (mp)
Förhinder hade anmälts av ledamoten Hanna Broberg (m) samt ersättarna Karin Gustafsson (s), Björn Kron (s), Kerstin Gustavsson (m), Elias Wästberg (m), Malin Strid (fp), Patrik Silverudd (fp) och Hardy Hedman (kd).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Eva Sandberg, Karin Wallander, och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 22 maj 2006.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 25 april 2006 hade justerats den 3 maj 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 15 maj 2006 hade justerats den 16 maj 2006.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 20 april 2006 hade justerats den 25 april 2006.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträde den 27 april 2006 hade justerats den 4 maj 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 301-0010/2006 och 440-0301/2006 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 18 april 2006 till den 2 maj 2006 till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 12 maj 2006 hade justerats den 17 maj 2006.
Socialtjänstförvaltningen lägger uppdragslista daterad den 4 maj 2006 till handlingarna.
Förslag till reviderat program – Bordlagt ärende
Dnr 105-0496/2005
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak förslaget till Stockholms stads program för kvinnofrid.
Socialtjänstnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa Stockholms stads program för kvinnofrid i enlighet med nämndens beslut.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att anpassa riktlinjerna inom socialtjänstområdet till Stockholms stads program för kvinnofrid.
Med det nya kvinnofridsprogrammet höjer staden ambitionerna och skapar förutsättningar för likvärdiga och kvalificerade insatser mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer oavsett var i staden kvinnorna bor. Handlingsprogrammet syftar till att minska mäns våld mot kvinnor och göra Stockholm till en trygg och säker stad att bo och leva i för alla kvinnor. Samhället får aldrig acceptera att kvinnor kränks och misshandlas och att barn far illa.
I programmet synliggörs mäns våld mot kvinnor som grupp och mer specifikt mäns våld mot kvinnor som lever i nära relationer och under olika levnadsförhållanden. Även behovet av stöd till barnen i de drabbade familjerna och behandling av de våldsutövande männen lyfts fram. Förebyggande insatser, kunskap och attitydförändringar samt intern och extern samverkan är framgångsfaktorer som belyses i programmet.
Socialtjänstförvaltningens förslag till program kompletteras med följande tillägg (kursiv stil).
Inledning
Andra stycket kompletteras med följande mening:
Ökningen av sexualiserade kränkningar av unga kvinnor är ett växande folkhälsoproblem som behöver uppmärksammas och motverkas.
Syfte
Ny lydelse:
Syftet med Stockholms stads program för kvinnofrid är att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer och öka kvinnors trygghet och säkerhet i staden. Ett delsyfte är att skapa ökade förutsättningar för ett likvärdigt och kvalificerat arbete med kvinnofridsfrågor i stadens alla nämnder och bolagsstyrelser.
Problemets omfattning
Avsnittet inleds med följande stycke.
Stockholm ska vara en trygg och säker stad att bo och leva i för alla kvinnor. Upprustningar i utemiljön ska innefatta säkerhet och trygghet. Särskild vikt ska läggas vid de platser som upplevs som otrygga. Kvinnors rädsla måste tas på allvar och resultera i åtgärder så att kvinnors tillgång till det offentliga rummet ökar.
Avsnittet avslutas med följande mening:
Ytterligare exempel på mäns våld mot kvinnor är de sexualiserade kränkningarna som flickor och unga kvinnor utsätts för, vilket bland annat framkommit i ett ökat antal samtal till organisationer som Bris och Rädda Barnen.
Definitioner och begrepp
Avsnittet inleds med följande stycken:
Stockholms stads program för kvinnofrid har sin grund i FN:s definition av våld mot kvinnor samt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor (1993):
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnan, innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller det privata livet.”
”Allt våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, vilka har lett till mäns dominans över, och diskriminering av, kvinnor och förhindrat kvinnors fulla möjligheter till framsteg samt att våld mot kvinnor är en av de avgörande sociala mekanismer genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män.”
Samordning med andra styrdokument
Det nya avsnittet innehåller följande stycken:
Detta program samordnas med Stockholms folkhälsoprogram, Stockholms stads brottsförebyggande program samt Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen.
Det övergripande målet för folkhälsoprogrammet är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för boende och anställda i staden, vilket är en målsättning som även gäller kvinnor som utsätts för mäns våld.
Det brottsförebyggande programmets övergripande mål är att minska antalet brott och reducera skadeverkningarna av brott. De fyra generella förslag som finns i programmet – brottsförebyggande arbete, bättre beslutsunderlag, ökade kunskaper och samverkan - tillämpas även för kvinnofridsbrott.
Prostitution är en form av mäns våld mot kvinnor. Det sociala programmet för att minska prostitutionen har tre övergripande mål som anknyter till programmet för kvinnofrid – efterfrågan på köp av sexuella tjänster ska minska, handel med människor för sexuella ändamål ska inte förekomma samt alla barn ska ha rätt till en säker och trygg uppväxt och får inte utsättas för kränkande behandling eller misshandel.
Kvinnofridsfrågan i Stockholms stad
Fjärde punktsatsen har ändrad lydelse:
Kommunstyrelsen, stadsdelsnämnderna, socialtjänstnämnden, utbildningsnämnden och andra berörda nämnder bör delta i EU-samarbete och förebyggande insatser inom kvinnofridsområdet.
Ny punktsats tillförs:
Stadens alla nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att uppmärksamma kvinnofridsperspektivet i utformningen av den inre och yttre miljön.
Insatser i skolan
Nytt andra stycke tillförs:
Det förebyggande elevhälsoarbetet är en av de viktigaste insatserna för att ändra attityder och förebygga våld och kränkningar mot unga flickor och pojkar.
Alla nämnder och bolagsstyrelser (ersätter rubriken Övriga nämnder)
Alla nämnder och bolagsstyrelser i staden ansvarar för att inom sina verksamhetsområden uppmärksamma kvinnofridsperspektivet. Exempelvis kan det vara aktuellt vid investeringar i yttre miljö som gatu- och parkunderhåll, ny- och ombyggnad av lokaler som skolor, idrottshallar och bostäder samt vid skötsel och underhåll.
Ett aktivt jämställdhetsarbete riktat till män och kvinnor är viktigt för att ändra attityder och förhållningssätt bland vuxna. Mer uppmärksamhet behöver ägnas åt mäns ansvar för att ändra attityderna i samhället. Det förebyggande arbetet för pojkar i riskzon att utöva våld måste ökas i samverkan med idrottsrörelsen, skolan etc.
Stöd till våldsutsatta kvinnor
Tillägg i tredje punktsatsen:
Våldsutsatta kvinnor och deras barn ska erbjudas placering där de kan få skydd, stöd och hjälp. Vid placering i en stadsdelsförvaltnings jourlägenhet ska kvinnan, och eventuella barn, garanteras samtalsstöd och barnens skolgång. En sådan placering ska alltid föregås av en säkerhetsbedömning.
Tillägg av följande mening efter sista meningen i andra stycket. Inför en placering av våldsutsatta kvinnor och deras barn i jourlägenhet eller annat boende ska stadsdelsförvaltningarna alltid göra en säkerhetsbedömning.
Intern samverkan i staden
En punktsats tillförs:
Stadsdelsnämnderna ansvarar för att stärka samverkan framförallt mellan socialtjänsten, skolan, landstinget, polisen och de ideella krafterna, såväl för allmänt förebyggande arbete som i individuella ärenden där våld förekommer.
Ärendet
Syftet med stadens kvinnofridsprogram är att skapa förutsättningar för ett likvärdigt arbete med kvinnofridsfrågor i stadens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige gav i budgetbeslut för år 2005 socialtjänstnämnden i uppdrag att revidera stadens handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Socialtjänstnämnden föreslås anta föreliggande förslag till reviderat program för kvinnofrid/Stockholms stads program för kvinnofrid.
Programmet beskriver utgångspunkterna för stadens arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ansvaret för det förebyggande arbetet och den lagstiftade myndighetsutövningen föreslås fördelas på stadens olika nämnder. Huvuddelen av programmet handlar om hur stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden ska kunna ge stöd och hjälp till de kvinnor som blivit utsatta för mäns psykiska, fysiska och sexuella våld i sina nära relationer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 april 2006.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. I övrigt anförs följande.
Stadens kvinnofridsprogram är ett led i det viktiga arbetet med att minska våldet mot kvinnor i Stockholm. Därför är det mycket lovvärt att staden nu arbetat fram ett förslag till reviderat program. Men programmet som arbetats fram är tyvärr allt för otydligt och saknar konkreta och uppföljningsbara mål. Om stadens arbete för att motverka kvinnors utsatthet ska ha någon verklig effekt så måste det grundläggande dokumentet ha en helt annan nivå av konkretion.
Kvinnors utsatthet i Stockholm har ökat de senaste åren. Antalet våldtäkter ökade med 32 procent förra året jämfört 2004, nätprostitution och trafficking växer, unga kvinnor utsätts för trakasserier och kränkande behandling i skolan. Våld mot äldre kvinnor i hemmet är i dag en nästan helt bortglömd fråga omgiven av tabun. Dessa perspektiv saknas till stor det i programmet.
Vi vill ha ett Stockholm där alla ska kunna känna sig trygga i sitt hem och i sin stad. För att detta ska bli verkligt krävs konkreta förslag och uppföljningsbara mål.
Prognos för 2006
Dnr 201-0684/2005
Delårsrapport samt tertialrapport 1 per den 30 april 2006 med prognos för 2006 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
Socialtjänstnämnden godkänner att i delårsrapporten periodiseras vårdkostnader, vårdintäkter, hyror, löner, AMS-intäkter, Tillståndsenhetens avgifter, externa projekt, projekt finansierade av kompetensfonden samt därutöver fakturor överstigande 100 tkr.
Socialtjänstnämnden hemställer om 2,1 mkr för tomgångshyror till följd av avveckling av verksamheten vid Skå samt med anledning av övertagande av verksamheten vid Maria Prästgårdsgata 34 A(Grimman).
Socialtjänstnämnden hemställer om 0,7 mkr för ombyggnader för att iordningställa medborgarkontoret för hemlösa på Grimman.
Socialtjänstnämnden hemställer om 5 mkr för iordningställande av Råcksta plan 5 och 6.
Socialtjänstnämnden hemställer om 2 mkr för prestationsökningar inom LSS-kollo.
Socialtjänstnämnden hemställer om budgetjustering med 1,1 mkr för utbyggnad av Hamnvikshemmet.
Socialtjänstnämnden hemställer om 3,7 mkr för att finansiera inrättandet av Bedömningskansliet.
Socialtjänstnämnden återredovisar 14 mkr avseende ej utnyttjade medel förutomlänsplacerade funktionshindrade.
Socialtjänstnämnden hemställer om 3 mkr för dagverksamheter för hemlösa.
Paragrafen justeras omedelbart.
Därutöver anförs följande.
I takt med att insatserna för hemlösa ökat har trycket på de olika dagverksamheterna ökat kraftigt. I synnerhet under helger samt under semestertid har de få tillgängliga verksamheterna belastats hårt. Det är också ett fåtal organisationer som ansvarat för verksamheterna under dessa tider vilket har medfört en stor belastning på organisationerna som helhet. Nämnden hemställer därför om 3 mkr för en generell förstärkning av verksamheter för hemlösa, i synnerhet för dagverksamheter under helg- och semestertid.
I tjänsteutlåtandet redovisas delårsrapport/bokslut samt tertialrapport 1 per den 30 april med prognos för 2006. I bilaga 2 redovisas varje enhets tertialrapport och prognos för året med kommentarer till budgetutfall, prestationer mm. Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2006. Underskott i verksamheten finansieras med överskott från andra verksamheter och med budgeterade medel för omstrukturering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 maj 2006.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa
Samuelsson (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande.
Den rödgröna majoriteten valde att kraftigt höja skatten med hela 50 öre 2003. Trots denna kraftiga höjning av skatten som stockholmarna fick stå för lyckas inte majoriteten att få en budget i balans. Den ekonomiska politisk som förs både lokalt och av (s) regeringen gör att enskilda stockholmare och verksamheterna i staden får svårare att få pengarna att räcka till.
Revisionskontorets konstaterande att stadens ekonomiska resultat är negativt borde leda till eftertanke. Verksamhetens nettokostnader överstiger skatteintäkterna med 1 288,3 mnkr. Det faktum att överskott vänts till underskott är mycket allvarligt. Socialdemokraterna bygger upp en växande underskottsproblematik - igen. Samma sak hände mellan 1994 och 1998
Stockholms hemlösa mår allt sämre och vänstermajoritetens vilja att byråkratisera och försvåra för dem som vill vara med och hjälpa de hemlösa hjälper inte den utvecklingen, tvärtom. Tak-över-huvudet-garantin som infördes under 1999 ska återupprättas och följas upp med fortsatt utbyggnad av motivations- och planeringsboenden.
I arbetet för de mest utsatta stockholmarna fyller frivilligorganisationerna en ovärderlig roll. Därför är majoritetens styvmoderliga behandling av ledande frivilligorganisationer mycket allvarlig.
En väl fungerande arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik i vid mening är viktig för att säkerställa att de människor som drabbas av arbetslöshet snabbt återkommer i arbete och inte fastnar i ett långvarigt bidragsberoende. Ur ett mänskligt perspektiv är det utanförskap som många hamnar i när de står utanför arbetsmarknaden oförsvarligt. Det är både ett slöseri med samhällets resurser och bristande respekt för människors värde att inte ta till vara allas förmågor.
Den negativa utveckling som vi sett de senaste åren när alltfler står utanför arbetsmarkanden och blir beroende av andra för sin försörjning är mycket olycklig. Särskilt olyckligt är den mycket negativa socialbidragsutvecklingen i Stockholm. Fler finns i utanförskap då både arbetslösheten och socialbidragsberoendet ökat under den senaste mandatperioden. Arbetslösheten har ökat med 22 procent och socialbidragstagandet med 9 procent sedan hösten 2002.
Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå det uppsatta målet om ett halverat socialbidragsberoendet i Stockholm. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesterades deras oförmåga tydligt genom att målet flyttades fram i tiden till 2007.
För att lyckas nå målet om minskat bidragsberoende krävs nya metoder och nya samarbeten. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler personer i arbete. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.
Som ett led i detta vill vi samla arbetsmarknadens olika aktörer under benämningen Jobbtorget: arbetsförmedlingen, stadens arbetsmarknadsresurser, landstinget, samarbetskommuner, arbetsgivare i behov av att anställa, bemanningsföretag, banker, utbildningsföretag och arbetssökande. Inte minst viktigt är att Jobbtorget ska ha en starta-företag-rådgivning och ekonomisk rådgivning som ett stöd för att bland annat utveckla idéer, söka F-skattsedel och orientera sig genom den alltför snåriga värld av regler som ska genomträngas vid start av företag.
Jobbtorget baseras på det framgångsrika koncept som utformats på Jobbcentrum i Skärholmen. Tanken med Jobbtorget är att sänka trösklarna för den arbetssökande och i stället öka möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden eller utveckla idéer för att starta eget företag. Vi vill med Jobbtorget utveckla möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra aktörer i arbetet för att minska bidragsberoendet.
Vi vill gå vidare i kampen mot bidragsberoendet med konkreta reformer i hela staden. En jobbgaranti ska införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd)reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vänstermajoriteten i Stockholms stad har från valet 2002 förhållit sig anmärkningsvärt passiva till de växande problem som Stockholms stad har.
Antalet socialbidragstagare har ökat under stora delar av mandatperioden, och kostar staden över 100 miljoner kronor varje månad. Om denna utveckling fortsätter riskerar tusentals unga stockholmare att fastna i det bidragsberoende den förra borgerliga majoriteten gjorde så mycket för att minska. Vänstermajoriteten har fullständigt misslyckats med att målet om ett halverat socialbidragsberoende i Stockholm i och med utgången av 2004.
För att lyckas med halveringen måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler personer i arbete. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.
Genom att aktivt engagera sig och ställa krav på dem som i dag får socialbidrag kan mycket göras. Passivitet, både från myndighetens sida och från den bidragsberoende, bryts. I Stockholm har vi under den förra majoriteten arbetat intensivt i olika modeller för att nå goda resultat. Vi visade under den förra mandatperioden att det går att bryta bidragsberoendet, nu måste arbetet utvecklas och intensifieras.
En jobbgaranti ska införas i Stockholm enligt Skärholmsmodellen, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet ska utbildning eller stöd i anpassad form erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst. Den som inte accepterar den erbjudna försörjningsmöjligheten ska heller inte vara berättigad till socialbidrag.
Dnr 105-0498/2005
Socialtjänstnämnden godkänner till tjänsteutlåtandet bifogad promemoria ”Utvärdering av verksamheten med personliga ombud för psykiskt funktionshindrade.”
Utvärderingen visar att verksamheten med personliga ombud för psykiskt funktionshindrade är förhållandevis väl fungerande och jämnt etablerad i hela staden. Både de personliga ombuden och cheferna för socialpsykiatrin på stadsdelsförvaltningarna anser att alla som söker och behöver personligt ombud även får det. Verksamheten med personliga ombud får fortsatt statsbidrag samtidigt som man på statlig nivå tittar på hur den skulle kunna lagstadgas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 april 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Utvärderingen visar att verksamheten med personliga ombud blivit en viktig del av stadens arbete med stöd till psykiskt funktionshindrade. Utvärderingen visar också att det finns en del oklarheter och problem med den organisation som vuxit fram kring verksamheten, som bör bli föremål för fortsatta diskussioner.
Enligt rapporten anser många att dagens organisation av PO-verksamheten bör ersättas av en central organisation eller alternativa driftsformer. Dessa frågor, liksom ett eventuellt behov av centrala riktlinjer för personliga ombud, bör utredas vidare.
Dnr 105-0295/2006
1. Socialtjänstnämnden beslutar att för egen del godkänna de ställningstaganden som presenteras i tjänsteutlåtandet.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.
Ledsagarservice är en insats som är knuten till aktiviteter utanför hemmet och syftar till att en person med funktionshinder ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Socialtjänstförvaltningen har, med stöd av en arbetsgrupp med representanter för stadsdelsförvaltningarna studerat om riktlinjerna för ledsagarservice kan förbättras. Arbetsgruppens slutsats blev att riktlinjerna för ledsagarservice bör förtydligas på några punkter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 maj 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är mycket positivt att riktlinjerna för ledsagarservice förtydligas mot bakgrund av att funktionshindersombudsmannen i de två senaste årsrapporterna haft synpunkter på tillämpningen. Rätten till en individuell prövning av varje ansökan är grundläggande för rättsäkerheten och ska alltid beaktas i staden.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Ledsagarservice är en viktig insats som starkt bidrar till att öka den enskildes frihet och möjligheter att leva ett liv på sina villkor. Vi vill särskilt understryka vikten av allas rätt till en individuell prövning vid ansökan om ledsagarservice. Precis som förvaltningen påpekar tillgodoses inte alltid ledsagarservice inom ramen för boendet. Att vissa stadsdelar inte prövar rätten till ledsagarservice när en person bor i gruppbostad enligt LSS är oacceptabelt. Rätten till ledsagarservice måste slås fast mycket tydligt av staden – annars finns risken att allt fler funktionshindrade blir fysisk bundna vid boendet utan möjlighet till ett aktivt liv efter egna intressen.
Svar på remiss
Dnr 106-0274/2006
Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Översynen av resursfördelningssystemet för individ och familjeomsorg för vuxna samt barn och ungdom har visat att det är svårt att få fram objektiva mätbara variabler som visar på samband med stadens kostnader och insatser. Fördelningsverktygen är osäkra och behöver utvecklas. Den förändrade resursfördelningsmodellen föreslås genomföras under två år, Förvaltningen förordar med försiktighet förslaget och vill framhålla betydelsen av att en uppföljning av systemet sker kontinuerligt.
Ordföranden Margareta Olofsson (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ett annat förslag till beslut som innebar återremiss av ärendet, och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog att nämnden skulle fatta beslut i ärendet.
Ledamoten Karin Rågsjö (v) deltog inte i beslutet.
Nämnden beslutade genom votering med sex röster samt ordförandens utslagsröst – Margareta Olofsson (v), Monika Lindh (s), Jari Visshed (s),
Lilian Falkbäck (s), Ian Hamilton (s) och Henrik Mannerstråle (mp) – mot sex röster – Peter Lundén-Welden (m), Anita Hillerström Vagli (m), Oskar Öholm (m), Ann-Katrin Åslund (fp), Abit Dundar (fp) och Ewa Samuelsson (kd) i enlighet med ordförandens förslag att inte återremittera ärendet.
Nämnden beslutade därefter utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att återremittera ärendet.
Den förändrade resursfördelningsmodellen som föreslås i ärendet baseras på index som inte återspeglar det verkliga behovet. Flera variabler avseende bland annat narkotika- och alkoholmissbruk har i det föreslagna systemet tagits bort till förmån för variabler som anses fånga sociala skillnader mellan stadsdelarna bättre. Det föreslagna systemet har därmed förlorat viktiga delar för fördelningsnycklarna och det finns en överhängande risk att de sociala skillnader som denna modell baseras på förväxlas med behov av stöd.
Enligt den nya modellen kommer, som exempel, Maria Gamla Stans tilldelning minska med 9,3 procent på två år. Spånga Tensta kommer med det nya systemet i stället få en ökad tilldelning motsvarande 17,1 procent. Detta trots att statistik från Stockholms Läns landsting visar att andelen högkonsumenter av alkohol är 32,8 procent i Maria Gamla Stan vilket kan jämföras med 12,3 procent i Spånga Tensta. Det faktum att viktiga variabler avseende, bland annat, alkohol tagits bort skapar på detta sätt orimliga konsekvenser i den föreslagna resursfördelningsmodellen.
Det faktum att förvaltningen endast med försiktighet förordar den nya modellen och påtalar att översynsarbetet visat svårigheter att få fram objektiva mätbara variabler samt att fördelningsverktygen är osäkra och behöver utvecklas måste även vägas in i bedömningen. Ärendet bör återremitteras med hänvisning till ovanstående.
Röstförklaring
Ledamoten Karin Rågsjö (v) lämnade följande röstförklaring.
Vi lever i en segregerad stad där utsattheten är störst i ytterstaden. Detta är klassrelaterat. De sociala problemen är starkt kopplade till stadsdelarnas struktur. Sociala problem som är frekventa på Södermalm förekommer endast i mycket liten omfattning i ex. Rinkeby, medan problemen i Rinkeby inte återfinns på ex. Södermalm.
Det förslag till resursfördelningssystem som har tagits fram av SLK känns inte färdigutrett och det saknas en helhetssyn på socialt arbete. Dessutom saknas en konsekvensanalys. Om detta förslag skulle drivas igenom blir konsekvenserna för det sociala arbetet på ex Södermalm, men även andra stadsdelar mycket allvarliga. Det förebyggande arbetet får läggas ner, samtliga nya satsningar inom missbrukarvården kommer inte att kunna finansieras.
Självklart behöver ytterstaden mer pengar. Det självklara vore att tillföra systemet mer pengar, inte att ta från andra stadsdelar och därmed äventyra kvalitén i det sociala arbetet i dessa stadsdelar. Det finns idag INGEN stadsdel som har för mycket pengar när det gäller de sociala frågorna.
Barn till missbrukare har samma självklara rätt till stöd och hjälp oavsett stadsdel, detta gäller självklart även andra grupper, ex missbrukare.
Under en lång rad av år har Stockholm, precis som andra kommuner, dragit ner på budgeten för de sociala frågorna. Även om vi i majoritet har ökat på den sociala budgeten sedan 2002 finns det fortfarande en stor resursbrist. Signalerna är tydliga från de stora fackföreningarna, och från experter, de går inte längre att spara inom det sociala området, det genererar endast nya problem som blir ytterst kostsamma.
Sedan mitten på 90-talet har alkoholkonsumtionen ökat med 26 %, att i nuläget inte ta med variabler som berör detta är häpnadsveckande. Under de sista två åren har tendensen varit att unga vuxna i allt högre omfattning söker hjälp för sina alkoholproblem. Detta speglar en verklighet där problem relaterade till alkohol kommer att öka under de kommande åren.
I förslaget finns allt för många brister, förslaget bör återremitteras och totalrevideras. Ett annat system där stadsdelarnas olika typer av problem beroende på olika strukturer vägs in vore mer relevant.
Bilaga; Konsekvenser för Södermalm
Ett grundläggande antagande vid utformningen av förslaget synes vara att socialt utsatta områden eller områden med hög grad av låginkomsttagare, individer med låg utbildning, stor andel invånare med utländsk bakgrund m.m. generellt behöver mer kommunal service än områden som inte uppvisar samma bild. Så är det inom de flesta kommunala verksamhetsområden men när det gäller missbruksproblem, psykisk ohälsa samt behov av familjerättsliga insatser saknas belägg för ett samband mellan behovet av insatser och socioekonomiska variabler. För missbruk och psykisk ohälsa finns andra bakgrundsfaktorer. Familjerättsliga ärenden är mest frekventa i innerstaden och andelen personer med missbruksproblem är väsentligt lägre bland den stora gruppen personer med utländsk bakgrund.
Det finns stora brister i förslaget till ny resursfördelningsmodell för individ- och familjeomsorgen. Alkoholindex föreslås utgå ur vuxennyckeln. Denna variabel som i någon mån avspeglar just missbruket. Av tabellen nedan framgår att stadsdelsområdena Liljeholmen, Farsta, Skarpnäck, Vantör, Katarina-Sofia, Skärholmen och Maria-Gamla stan återfinns i toppen av de stadsdelar där den alkoholrelaterade dödligheten är hög. I samtliga dessa stadsdelar finns antingen en väl känd missbruksproblematik och/eller hotellhem, härbärgen eller andra institutioner för missbrukare. Vidare antar utredarna att sambandet låginkomsttagare och behov av insatser för stöd av missbruksrelaterade insatser inom stadsdelsområdena är tydligt.. De personer med missbruksproblem inom ex Katarina Sofia som för närvarande kostar förvaltningen mest pengar har inkomster per år eller förmögenhet på över 500 000 kronor. Förvaltningen har inte rätt att avgiftsbelägga den vård dessa personer har rätt till enligt socialtjänstlagen. Kopplingen mellan nämndernas kostnader för missbruksbehandling och invånarnas genomsnittliga inkomster äger inte relevans – i vart fall inte i ex. Katarina- Sofia eller Maria Gamla Stans stadsdelsområden.
Alkoholrelaterad dödlighet 1999-2003
Antal döda per 100 000 invånare (medelfolkmängd, 15+ år)
Stadsdelsförvaltning
Kvinnor
Män
Tot döda
%
Liljeholmen
25,7
88,8
114,5
0,11%
Farsta
31,9
78,8
110,7
Skarpnäck
19,8
89,8
109,6
Vantör
34,8
66,1
100,9
0,10%
Katarina-Sofia
23,8
74,1
97,9
Skärholmen
24,8
72,9
97,7
Maria-Gamla stan
19,7
75,8
95,5
Hägersten
14,9
67,9
82,8
0,08%
Enskede-Årsta
12,7
60,8
73,5
0,07%
Hässelby-Vällingby
10,8
57,4
68,2
Älvsjö
16,8
48,5
65,3
Spånga-Tensta
14,1
46,4
60,5
0,06%
Kista
22,5
57,3
Kungsholmen
10,9
41,7
52,6
0,05%
Bromma
7,0
44,6
51,6
Östermalm
10,2
40,4
50,6
Norrmalm
16,9
33,5
50,4
Rinkeby
11,0
21,4
32,4
0,03%
Uppgifterna hämtade från Statens Folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta; Kommunfakta 2005 samt från Socialstyrelsens dödsorsaksregister.Södermalm är enligt sakkunniga bedömare norra Europas mest krogtäta område. Tillgången till alkohol är mycket stor. All forskning visar att där tillgången är hög är också bruket av alkohol stort och om bruket är stort är också missbruket utbrett. Av tradition är Södermalm en stadsdel med många utskänkningsställen.. I stadsdelsområdet Katarina Sofia har Stiftelsen hotellhem två boenden, Monumentet och Pelikan, som tillsammans har 236 lägenheter. Flertalet av de boende i dessa verksamheter har eller har haft grava alkoholproblem. De har bott i andra stadsdelar tidigare men i och med boendet i stiftelsen hotellhems regi är dessa personer antingen folkbokförda invånare i Katarina- Sofia eller får sin vård här p.g.a. att de vistas här. Detta medför naturligtvis en stor kostnad för stadsdelsnämnden. Att så många verksamheter för personer med missbruksproblem är koncentrerade till Södermalm har sina historiska orsaker men berörda stadsdelsnämnder måste tilldelas resurser med hänsyn härtill. Södermalms invånare har i genomsnitt högre inkomster än i många andra stadsdelar. Detta medför inte att invånarna har ett mindre behov av olika typer av vårdinsatser när det gäller missbruk av olika slag. Södermalm är dessvärre tungt belastat vad gäller missbruk.
Det finns en stor risk att utsatta medborgare som bor i ”fel” stadsdelsområde inte kommer att få en likställd missbruksvård som de utsatta medborgarna i stadsdelar som får mer pengar enligt förslaget. Konsekvensen för människor är att det blir ett ”lotteri ”om man får vård eller inte beroende på var man bor i Stockholm. En sådan utveckling skulle strida mot den kommunala likställighetsprincipen. Av nedanstående tabell framgår att några av de stadsdelsområden som uppvisar lägst alkoholrelaterad dödlighet enligt förslaget skulle tilldelas mest resurser.
Föreslagen fördelning av resurser till IoF-vuxna
Befolkning 2006
20-64 år
Ny budget enligt förslaget
Per invånare
8 800
16 100 000
1 830
17 469
20 900 000
1 196
20 174
1 036
19 567
19 500 000
997
21 656
19 800 000
914
27 047
24 100 000
891
34 338
25 300 000
737
25 866
18 900 000
731
23 054
14 600 000
633
18 480
11 500 000
622
12 545
7 300 000
582
30 117
17 400 000
578
43 870
23 900 000
545
33 043
16 300 000
493
37 029
15 500 000
419
40 655
381
40 001
14 100 000
352
44 870
345
Uppgifter om befolkningen har hämtats ur Statistik om Stockholm S 2005:8 sid. 20-25
Om alkoholrelaterad dödlighet anses vara ett trubbigt mått på behovet av insatser för missbruksvård bör alternativa variabler med missbruksanknytning kunna införas – exempelvis diagnoskoderna ”rehabilitering av alkoholmissbrukare” och/eller ”rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk”. Vidare borde det kunna övervägas om inte antal härbärgen och andra verksamheter som riktar sig till personer med missbruksproblem borde vägas in vid resursfördelningen. Detta är verksamheter som drar till sig personer med missbruksproblem som sedan enligt socialtjänstlagens vistelsebegrepp begär vårdinsatser hos den stadsdelsförvaltning där de befinner sig. Bedömningen är att nämnda kompletteringar skulle ge stadsdelsområden med många missbrukare bättre kostnadstäckning för vården av missbrukare.
År 2004 granskades missbruksarbetet i Katarina-Sofia av stadens revisorer. Budgeten överskreds med ca 6 mnkr. Revisorerna riktade mycket hård kritik mot förvaltningens missbruksarbete. Mot bakgrund av detta ändrade förvaltningen inriktning på missbruksarbetet. Personalen utbildades i handläggning, rutiner och datastöd samt några olika behandlingsmetoder. Förvaltningen sökte ny kunskap via forskning och ökade sin inriktning mot behandlingsmetoder som visat sig ha dokumenterad effekt. Institutionsplaceringar började ersättas med förstärkningar i vårdkedjan. I detta arbete samarbetade förvaltningen med Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning och Statens Institutionsstyrelse. För att förstärka stödet i närmiljön startade förvaltningen tillsammans med Maria – Gamla stans stadsdelsförvaltning en öppenvårdsmottagning med psykiatrin Södra och Maria Beroendecentrum AB. Detta blev möjligt genom ekonomiskt stöd från kompetensfonden. Budgeten för vuxna är nu i balans . Kostnaderna för institutionsplaceringarna har minskat. Förvaltningen kan fr o m år 2007 finansiera denna mottagning i enlighet med den plan som gjorts upp och med de resurser som nämnden erhåller med nuvarande resursfördelningssystem.
Den gemensamma mottagningen har nu funnits drygt ett år och fungerar väl. Sedan start har ungefär 350 personer fått stöd på denna mottagning. Cirka 100 av dessa personer har aldrig haft kontakt med förvaltningen tidigare. LVM placeringarna har minskat från 14 st. år 2004 till 3 st. år 2005. Det har varit ett komplext arbete att bygga upp denna mottagning. Socialarbetare har ändrat inriktning från handläggare till behandlare. Stora resurser har lagts ned på utbildning, processarbete samt lokalkostnader. Planeringen har varit mycket omfattande för att lägga om hela missbruksarbetet, nå personer i ett tidigare skede av missbruksprocessen innan skadorna har blivit svåra, nå anhöriga och få förtroende att stödja dessa. Förvaltningen satsar på att vara tillgänglig – den som söker stöd för sitt missbruk ska kunna få detta stöd samma dag. Om förslaget till nytt resursfördelningssystem skulle förverkligas och förvaltningen skulle tvingas att minska kostnadsramen för missbruksvård med 2,5 mnkr, är det helt uppenbart att denna verksamhet riskerar att läggas ner.
Om föreliggande översynsförslag förverkligas, kommer följdverkningarna för ex Södermalms mest utsatta grupper bli ytterst kännbara.
Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar exemplet Katarina Sofa
Katarina-Sofia är det stadsdelsområde som befolkningsmässigt ökar mest i Stockholm. År 2002 besökte 240 nyfödda barnavårdscentralen i stadsdelsområdet att jämföra med år 2005 då 720 nyfödda besökte våra barnavårdscentraler. Stadsdelen har byggt ut 350 nya förskoleplatser det senaste året. Lika många är planerade till år 2007 och ytterligare 300 platser planeras inom ett par år. På barnavårdscentralen möter personalen ett ökat antal psykiskt sköra mammor. Statistik från landstingets Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) visar att Katarina-Sofia har fler psykiskt sjuka föräldrar än andra stadsdelar. BUP visar också på en ökning av misshandelsärenden i stadsdelsområdet. I stadsdelsområdet finns ett stort antal smålägenheter och därför också en hög andel ensamhushåll, 64 procent mot 54 procent i hela staden.
Stadsdelsnämnderna har i budget under de senaste åren uppmanats uppmärksamma barn till föräldrar med missbruksproblem och/eller psykiska funktionshinder och andra barn som far illa på grund av sina egna eller föräldrarnas problem. Revisionskontoret har i en rapport från mars 2005 påpekat att nuvarande fördelningsnycklar inte väger in alkohol-, narkotika- och psykiatriindex när det gäller barn och ungdom. Vi kan konstatera att stadsledningskontoret trots denna uttalade markering inte redovisar några överväganden om att införa variabler i barn och ungdomsnyckeln som försöker fånga in barns utsatthet. Det är sannolikt svårt att finna variabler som helt täcker in denna problematik, men det hade varit intressant att ta del av sådana överväganden. Stadens drogvaneundersökningar och statistik över nyinskrivna på akutmottagningen för missbrukande ungdomar, Maria Ungdom, visar att innerstaden och några söderförorter samt Hässelby - Vällingby uppvisar ett mer omfattande missbruk än de stadsdelsområden som mest gynnas av den föreslagna förändringen av resursfördelningsmodellen.
Av tabellen nedan framgår att den föreslagna resurstilldelningen per barn/ungdom för insatser till dessa inom individ- och familjeomsorgen varierar kraftigt inom staden – i proportionerna 1 till 8. Det saknas studier som visar att resursbehovet varierar på motsvarande sätt.. Även om det finns en välmotiverad ambition att kompensera samhälleliga orättvisor mellan kollektiv i olika stadsdelar kan fråga resas om insatser från individ- och familjeomsorgen är rätt väg att bekämpa dessa. Även om socialt etablerade familjer i bl.a. Katarina-Sofia stadsdelsområde söker hjälp för sina barn i större utsträckning än vad socioekonomiska faktorer skulle förutsäga är det deras lagliga rätt. Insatser ska vara biståndsbedömda efter de behov som föreligger och i enlighet med socialtjänstlagen.
Föreslagen fördelning av resurser till IoF-barn och ungdom
Befolkning
Stadsdelsnämnd 0 – 19 år Ny budget Per invånare
5 242
74 200 000
14 155
7 105
60 900 000
8 571
8 383
70 100 000
8 362
10 776
89 200 000
8 278
8 054
53 000 000
6 581
9 865
47 100 000
4 774
9 392
43 300 000
4 610
9 916
38 700 000
3 903
6 015
23 400 000
3 890
15 337
59 200 000
3 860
10 264
29 400 000
2 864
6 077
17 300 000
2 847
5 959
15 400 000
2 584
9 631
22 200 000
2 305
8 112
17 800 000
2 194
7 321
15 900 000
2 172
9 396
19 700 000
2 097
14 557
24 000 000
1 649
Konsekvenser av det nya resursfördelningssystemet
Vid eventuellt genomförande av det föreslagna resursfördelningssystemet för IoF- barn och ungdomar bör det beaktas att det nämnda omstruktureringsarbetet i Katarina- Sofia har lett till en sänkning av kostnadsnivån på cirka 10 mnkr på två år. Det nya arbetssättet bygger på arbete i närmiljön istället för institutionsplaceringar. Det förebyggande arbetet har lyfts fram tillsammans med forskningsbaserat arbete och kompetensutveckling för personalen. Det krävs långsiktiga planeringar för att göra så stora ytterligare besparingar som 4,7 mnkr eller 21 procent. Därför borde det nya systemet genomföras i takt med att mer pengar tillskjuts. Detta för att undvika drastiska nedläggningar med kort framförhållning. Det finns ingen möjlighet att finansiera den förebyggande enheten om det nya resursfördelningssystemet går igenom.
I beaktande av att den föreslagna resursfördelningsmodellen inte tar hänsyn i tillräcklig omfattning till verksamheternas behov, och att den att den kommunala likställighetsprincipen måste gälla oavsett var utsatta invånare bor inom staden, borde ärendet återremitteras till stadsledningskontoret för komplettering av relevanta variabler i enlighet med vad som anförs ovan.
Dnr 106-0264/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
I promemorian föreslås att en ny vårdform införs – öppen vård med särskilda villkor. Vårdformen vänder sig till patienter som inte längre har behov av kvalificerad psykiatrisk vård på sjukvårdsinrättning, men som fortfarande behöver behandling för sin psykiska sjukdom och på grund av bristande sjukdomsinsikt inte kan tillförsäkras detta i frivillig form. Beslut om sådan vård förutsätter samordnad vårdplanering mellan landsting och kommun.
Förvaltningen ställer sig positiv till tankegångar om ett mer flexibelt system för utslussning från tvångsvård och övergång till ett ”mer normaliserat” liv. Dock är förvaltningen tveksam till resonemang om att införa tvångsvård i det egna boendet och betonar att insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, bygger på den enskildes frivillighet, önskemål och delaktighet.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden anför som svar på remissen följande.
Sedan stängningen av mentalsjukhusen inleddes har den dominerande ideologin i svensk psykiatri byggt på vård i frivillighet. För många människor med psykiska funktionshinder har detta varit mycket bra. Men för en mindre andel personer har det varit förödande. Stockholms stads revisorer påpekade för ett par år sedan i förstudien ”Hur fungerar psykiatrireformen i Stockholm?” att den snabba nedläggningen av slutenvårdsplatser medfört att alltfler människor med psykisk sjukdom lever utan den tillsyn de behöver, och att det för många av dem medfört svårigheter de inte kunnat hantera.
Att våga se och identifiera de personer som har så svåra funktionshinder att de utgör en fara för sig själva och andra, är nödvändigt för att undvika en stigmatisering av alla människor med någon form av psykiska problem. Annars riskerar vi att få en situation där varje psykiskt funktionshindrad människa upplevs som farlig av sin omgivning, och en ny tabubeläggning av dem som söker psykiatrisk vård. För de personer som har så svåra psykiska funktionshinder att de utgör en fara för andra, kan det vara nödvändigt med ett större inslag av tvång och slutenvård än i dag.
Vi välkomnar därför psykiatrisamordnarens förslag om lagändringar för att möjliggöra ett ökat tvångsinslag i socialpsykiatrins öppenvård. Vi får inte blunda för att i det ibland är nödvändigt att använda lagens möjligheter till tvång.
Yttrande över motion 2006:5 av Ann-Katrin Åslund (fp)
Dnr 106-0104/2006
I motionen föreslås att Stockholms stad bör inrätta ett antal tjänster som utredare av fusk och felaktigheter i samband med utbetalning av försörjningsstöd. Förvaltningen delar uppfattningen att det är viktigt att komma till rätta med felaktiga utbetalningar. Innan eventuella åtgärder i enlighet med förslaget i motionen vidtas i staden bör en noggrann analys av kostnaden i relation till nyttan göras. En förutsättning för detta är att omfattningen av felaktiga utbetalningar utreds. För närvarande saknar staden statistik över såväl antal och kostnader som anledningen till felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2006.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Abit Dundar (fp) deltog inte i beslutet.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller motionen.
Rätten till försörjningsstöd är en central beståndsdel i samhällets yttersta skyddsnät för människor. Fusk och missbruk av välfärden riskerar emellertid att urholka förtroendet för densamma. Därför borde det vara självklart att fusk och felaktigheter upptäcks, utreds och åtgärdas.
Förvaltningen vittnar om en rad problem när det gäller att upptäcka och åtgärda fusk och missbruk av socialbidragen. När fusket väl uppdagas polisanmäls det sällan, eftersom polisen ofta lägger ner utredningen och anmälan sällan leder till någon åtgärd. Staden saknar också statistik över såväl omfattningen av som kostnader för det fusk som ändå anmäls.
Ansvaret för att upptäcka fusk vilar i dag på den enskilda handläggaren, en situation som kan vara mycket komplicerad. Det finns stadsdelar där en enskild handläggare har över 100 klienter. Att upptäcka medvetet fusk som svartjobb, felaktiga uppgifter om boende, gömda tillgångar etc. är naturligtvis en mycket svår uppgift för handläggaren. Just av denna anledning vill vi understryka behovet av en utomstående, oberoende kontroll av fusk.
Vi vill också understryka vikten av att stadsdelarna går vidare och verkligen anmäler det fusk som i dag uppdagas. Detta gäller inte minst de politiskt tillsatta sociala delegationerna.
Inrättandet av kommunala utredare av fusk och felaktigheter i samband med utbetalning av försörjningsstöd skulle också innebära att staden på ett mer systematiskt sätt skulle kunna arbeta med uppföljning av polisanmälningar, liksom insamling av statistiska data.
Remiss från Socialstyrelsen
Dnr 106-0300/2006
Socialstyrelsens riktlinjer vänder sig till både socialtjänstens missbrukarvård och hälso- och sjukvårdens beroendevård. Förvaltningen anser att riktlinjerna är ett viktigt dokument som kan få stor betydelse för det fortsatta missbruksarbetet. Dokumentets status och användningsområde för socialtjänstens del bör dock förtydligas. Därutöver finns brister vad gäller definitioner och beskrivningar av socialtjänstens missbruksarbete.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 maj 2006.
Missbruk rör många Stockholmare och tar omfattande ekonomiska resurser i anspråk. Det krävs prioriteringar för att använda resurserna mer effektivt. Nationella riktlinjer bör ge stöd för socialtjänstens arbete och prioriteringar för att resurserna ska användas effektivt.
Rekommendationerna i de föreslagna riktlinjerna för missbruks- och beroendevård är inte utformade på så sätt att de kan utgöra ett effektivt stöd för socialtjänstens planering och prioritering. De föreslagna rekommendationerna ger heller inte någon bild vilka effekter som kan uppnås genom olika typer av insatser och åtgärder, vilket vore önskvärt.
Dnr 405-0296/2006
Socialtjänstnämnden ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om stimulansbidrag med 4 850 000 kr till verksamheten ”Lots för livet”.
Riksdagen har beslutat om en statlig satsning på missbrukarvården med totalt 820 mkr under åren 2005 – 2007. Länsstyrelsen i Stockholms län har att förmedla 23,3 mkr för 2006 och 64,6 mkr för 2007. Socialtjänstförvaltningen, Beroendecentrum Stockholm och Polismyndigheten har tagit initiativ till projektet ”Lots för livet” som innebär att de berörda aktörerna samordnar sina insatser så att narkotikamissbrukare som befinner sig på någon av drogarenorna får tillgång till vård och behandling på ett smidigt och lättillgängligt sätt.
Staden har i budget för 2006 avsatt 3 mkr till lotsverksamheten, vilket täcker kostnaderna för två heltidsanställda lotsar samt behandlingskostnader 1300 kr/ dag för 75 personer under två veckor. Därmed säkerställs en garanti för inledande behandling efter avslutad avgiftning. Ansökan till länsstyrelsen avser schablonkostnad för att säkerställa behandlingsgaranti och vårdkedja, kostnader för kompetensutveckling av personalen samt utvärdering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 april 2006.
Dnr 105-0297/2006
1. Socialtjänstnämnden godkänner för egen del överenskommelsen mellan Stockholms stad och Stockholm frivård avseende rutiner för handläggning av ärenden om skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (BrB 28:6a), s.k. kontraktsvård.
2. Socialtjänstnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna överenskommelsen och att kommunstyrelsen befullmäktigar stadsdirektören att underteckna överenskommelsen för stadens räkning.
Kontraktsvård är en särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling och minst ett års övervakning som ett alternativ till fängelse. Kontraktsvård ger kriminella missbrukare en chans att genomgå missbruksbehandling som alternativ till fängelsestraff. Föreliggande överenskommelse har tagit fram i syfte att utveckla gemensamma rutiner hos socialtjänsten och frivården vid utredning, vårdplanering och genomförande av insatser i kontraktsvårdsärenden. Syftet är också att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.
Svar på från kommunstyrelsen
Dnr 106-0110/2006, dnr 106-0147/2006, dnr 106-0167/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remisserna.
Kommunstyrelsen har till socialtjänstnämnden för yttrande remitterat skrivelser från stadsdelsnämnderna Skärholmen, Liljeholmen och Hägersten angående ”Principer för utskänkningstillstånd”. De tre stadsdelsnämnderna har hemställt hos kommunfullmäktige ändringar av stadens riktlinjer att gälla för Skärholmens närpolisområde som de alla tillhör: Förvaltningen har samrått med stadens juridiska avdelning som utifrån likställighetsprincipen i kommunallagen anser att samma regler bör gälla över hela staden.
Alla stadens näringsidkare måste självklart ha samma grundförutsättningar att ansöka om serveringstillstånd och bedömas utifrån samma regelverk oavsett var i staden man verkar. Likställighetsprincipen gäller för alla stadsdelar och är en förutsättning för att skapa förutsägbarhet för stadens näringsidkare.
Kartläggning av riktade insatser och verksamheter
Dnr 421-0287/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
I tjänsteutlåtandet redogör förvaltningen för stadsdelsförvaltningarnas samt frivilligorganisationernas insatser och verksamheter för gruppen unga vuxna med psykiska funktionshinder. Stiftelsen Fountain House tog i december 2005 initiativ till en diskussion med Stockholms stad och Stockholms läns landsting för att se om det finns ett gemensamt intresse av att titta på förutsättningarna för att öppna ytterligare ett klubbhus i Stockholm. Utgångspunkten var att det saknades verksamheter för gruppen unga vuxna med psykiska funktionshinder.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2006.
Nämnden vill framhålla att ytterligare ett Fountain House säkert skulle fylla en viktig funktion, men att landstingets medverkan i en sådan finansiering är avgörande. Många besökare till det befintliga klubbhuset kommer från andra kommuner i länet, vilket troligen också skulle vara fallet om ytterligare ett klubbhus öppnas.
Dnr 402-0298/2006
I rapporten redogörs för och analyseras den kartläggning av hemlösa i Stockholm som gjordes den 30 mars 2006. Totalt redovisas en mindre minskning av antalet hemlösa personer. Två trender går att urskilja. Andelen personer med de mest osäkra boendeförhållandena har minskat, samtidigt som boende under mer långsiktiga former har ökat. Detta är en kvalitetshöjning som inte syns som en minskning av det totala antalet personer i statistiken, då definitionen av ”hemlös” är mycket bred och omfattar alla typer av sociala boendeformer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 april 2006.
Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna rapporten.
Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med rapport om antalet minderåriga som är hemlösa i Stockholms stad.
I övrigt anförs följande.
Stockholm stad har 3 231 hemlösa enligt senaste räkningen som gjordes i mars 2006. Antalet boende på campingplatser och boende på härbärgen har ökat markant och andelen uteliggare är oförändrad. Det visar på en ökande utsatthet för de hemlösa som har de sämsta bostadsförhållandena.
Viktigt att poängtera är att siffrorna i rapporten bara inkluderar personer över 20 år. Socialstyrelsens rapport: ”Hemlöshet i Sverige 2005, Omfattning och karaktär” visar att familjer med minderåriga barn är en ny grupp som i Sverige inte tidigare har förknippats med hemlöshet. Enligt den senaste nationella kartläggningen var nära en tredjedel av dem som rapporterades som hemlösa år 2005 föräldrar till barn under 18 år. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att stadens egen kartläggning inte tagit hänsyn till denna grupp.
Den senaste räkningen visar också på en ökande andel kvinnor bland stadens hemlösa. Oroande är också att de unga kvinnorna utgör nära 20 procent av stadens hemlösa kvinnor, en betydligt större andel än gruppen yngre hemlösa män.
En utbyggnad av motivations- och planeringsboenden måste vidtas och det samarbete med frivilligorganisationerna som strukturerades under den förra borgerliga mandatperioden måste utvecklas vidare.
Rapport om samarbetsprojektet mellan staden och Rainbow Sweden under 2005
Dnr 402-0271/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapport över verksamhet och ekonomi för projektet Stockholmsmodellen, perioden 2005-01-01—2005-12-31.
Hösten 2003 inleddes ett samarbete mellan staden, Rainbow Sweden (klientrörelsernas paraplyorganisation) och Stiftelsen Hotellhem som fick namnet Stockholmsmodellen. Projektet är ett samarbete för att genom insatser när det gäller boendemöjligheter, arbetsträning, fritidssysselsättning stärka en av de svaga länkarna i vård- och rehabiliteringskedjan för missbrukare och hemlösa, nämligen tiden efter genomgången institutionsbehandling. Socialtjänstnämnden beslutade den 23 september 2003 att under tre år finansiera samarbetet med upp till 2 mkr/år.
Vi känner en stor oro över de fortsatta ekonomiska problem som projektet brottas med. Den ekonomiska rapporten för 2005 visar att verksamheten utan kommunala bidrag skulle gå med underskott på nära två miljoner kronor. Inte minst de problem restaurangdelen av projektet hittills har haft gör att utsikterna för att projektet efter inledningsfasen ska kunna bära sig själv ekonomiskt ser begränsade ut.
Det är mycket angeläget att den ansträngda ekonomiska situationen snarast får en lösning som innebär att projektet blir självfinansierande från och med utgången av 2006. Uppfylls inte den förutsättningen blir den enda rimliga slutsatsen att projektet måste avslutas när projekttiden går ut.
Dnr 405-0406/2005
Åtta personer från Kriscentrum för kvinnor gjorde en studieresa till Marrakech i Marocko den 21 – 26 september 2005. Syftet med resan var att få fördjupad kunskap om den muslimska kulturen och inblick i det marockanska samhället samt möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte med kvinnoverksamheter- och kvinnoorganisationer i landet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 april 2006.
Dnr 404-0652/2005
Ärendet överlämnas till kompetensfondens kansli.
Socialtjänstnämnden har beviljats 500 tkr av kompetensfonden för att kartlägga prostitutionen på Internet och att utveckla metoder för att nå prostituerade som erbjuder sexuella tjänster på Internet. En delrapport från projektet presenterades i november 2005 och en slutrapport har nu utarbetats.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna rapporten.
Arbetet med att kartlägga prostitutionen på nätet har varit en viktig åtgärd och givit ett bra underlag för att gå vidare med utarbetandet av lämpliga metoder för att försöka minska nätprostitutionen. Faran med finansieringsformen av projektet, via kompetensfonden, är att när projektpengarna är slut måste arbetet avvecklas. Arbetet med att motverka prostitutionen får inte vara beroende av tillfälliga insatser och vi anser att motsvarande arbete måste finansieras inom ordinarie budgetram.
Den nya och alltmer utvecklade tekniken skapar nya arenor för prostitutionen. Det arbete som bedrivs inom socialtjänstens område, både uppsökande och preventivt, måste anpassas och utformas i enlighet med de nya krav som tekniken ställer. Staden måste stå rustad inför den delvis förändrade verklighet som sexköpslagen och nya tekniska informationsplattformar inneburit. Den nya informationstekniken har inneburit att prostitutionen funnit nya vägar, som i många fall kan vara svåra att upptäcka och kontrollera. Internetannonsering har blivit ett effektivt sätt att snabbt, billigt och förhållandevis anonymt marknadsföra sexuella tjänster.
Den växande prostitutionen via Internet är oroande och problematisk. Såväl polis som socialtjänst vittnar om att denna form av könshandel är svår att komma åt. Många nätprostituerade har också en social situation som till stora delar skiljer sig från den problembild som många gatuprostituerade har, något som ställer ytterligare krav på socialtjänsten i arbetet med att hjälpa människor att ta sig ur prostitutionen. Det faktum att allt yngre personer riskerar att dras in i nätprostitution oroar och kräver omedelbara åtgärder, inte minst mot bakgrunden av att utredningen visar på ett omfattande mörkertal.
Av nätprostitutionrapporten framgår tydligt det mycket stora behovet av fortsatt arbete med denna fråga. Då krävs också tydliga politiska prioriteringar av frågan. En fortsatt prioritering av resurser för arbete mot Internetprostitutionen är därför angeläget, liksom en samverkan med de frivilligorganisationer som besitter kunskaper i frågan.
Det behövs också en god tillgång till vård och behandling. Erfarenheter från Prostitutionscentrum visar att det finns en tydlig brist på behandlingsalternativ för kvinnor som försöker komma ur sin situation. Många kan dessutom behöva stöd under en längre tid. Samtalsterapi behöver därför kompletteras med nya behandlingsalternativ, i möjligaste mån i samarbete med landstinget.
Skolan har en central roll att spela i det förebyggande arbetet mot barn och ungdomar, och inte bara när det gäller att informera om prostitution. Ungas språkbruk är en viktig fråga, en annan handlar om de alltmer populära hemsidorna på Internet där framför allt ungdomar triggas att vika ut sig. Från sajter som porrigast.se är steget till nätprostitution kanske kortare än många vuxna förstår.
Rapporten påtalar vidare behovet av ytterligare information om HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Det är mot denna bakgrund beklämmande att socialdemokraterna och Margareta Olofsson vid att flertal tillfällen sagt nej till oppositionens förslag om sådana informationsinsatser.
Dnr 408-0290/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att förlänga avtalet med Checkpoint Center AB till och med den 1 januari 2009.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utvärdera verksamheten.
Socialtjänstnämnden har genomfört en upphandling av alkohol- och narkotikarådgivning för vuxna som komplement till verksamheten på Behandlingsenheten, som drivs i kommunal regi. Avtal har slutits med Checkpoint Söder AB till och med den 1 januari 2007. Avtalet kan förlängas med ytterligare två år. Förvaltningen föreslår att avtalet förlängs med entreprenören till och med den 1 januari 2009.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade därutöver ett förslag om att förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera verksamheten. Samtliga partier anslöt sig till detta förslag.
PM angående anmälan om avtal för handledningstjänster
Dnr 121-0291/2006
Socialtjänstnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Gemensam upphandling har genomförts för socialtjänstnämnden och följande stadsdelsnämnder: Bromma, Enskede-Årsta, Farsta, Hägersten, Hässelby-Vällingby, Katarina-Sofia, Kista, Kungsholmen, Liljeholmen, Maria-Gamla stan, Rinkeby, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga-Tensta, Vantör, Östermalm.
Härmed anmäls resultatet av upphandlingen. Ramavtal har tecknats med 61 företag som erbjuder 63 kvalificerade handledare för perioden den 1 januari 2006—31 december 2008.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle lägga anmälan till handlingarna.
Dnr 447-0283/2006
Sedan år 2003 bedriver Precens, från början med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen och Alkoholkommittén, ett projekt där föräldraträningscirklar och ledarskap i klassrummet för lärare utvecklas. Projektet hette från början PMT som står för Parent Management Training, men ändrades efter ett år till Komet (kommunikationsmetod).
Den ursprungliga idén kommer från forskning i USA om ”vad som fungerar” och visar på goda resultat. Cirklarna vänder sig till föräldrar med barn i åldrarna 3-10 år, vilka kan vara utagerande eller uppvisar lättare beteendestörningar, koncentrationssvårigheter m.m. Syftet med cirklarna är att föräldrar ska hitta sätt att interagera med sina barn så att de kan minska bråk och utagerande från barnets sida. Med bidrag från kompetensfonden och länsstyrelsen har verksamheten kunnat utökats ytterligare under år 2005. Precens projektanställda psykologer utbildar och handleder cirkelledare inom samtliga stadsdelsförvaltningar och cirka 1 000 föräldrar har hittills deltagit i cirklarna från starten.
Kometprojektet är en mycket framgångsrik verksamhet och det är angeläget att staden arbetar vidare med detta, inom ramen för den ordinarie budgeten, för att tillgodose behovet av snabba insatser för familjer i behov av insatser och stöd även framöver.
Det är viktigt att det finns ett brett utbud av stödinsatser för barnfamiljer i behov hjälp. Även frivilligorganisationer och ideella organisationer har en viktig roll i det förebyggande arbetet.
Svar på skrivelse från Peter Lundén-Welden (m)
Dnr 118-0148/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Förvaltningen har vid genomgång av pågående projekt inte funnit att projektmedel används till ordinarie verksamhet inom förvaltningen. Någon sådan redovisning kan således inte lämnas. I tjänsteutlåtandet lämnas en redovisning av pågående projekt inom förvaltningen. Syftet med projekten är att utveckla verksamheten. Det finns både stadsövergripande projekt och projekt som rör förvaltningens egna verksamheter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 maj 2006.
Revisionskontoret har under 2005 granskat stickprov av kompetensfondens projekt och slutsatsen är att projektmedel använts till ordinarie verksamhet. Det är glädjande att så inte är fallet inom socialtjänstförvaltningens verksamheter.
Kompetensfondsprojekten medför emellertid en kraftig politisering av hur pengarna används. Vänstermajoriteten har i realiteten flyttat ansvaret för kompetens- och ledarskapsutveckling från förvaltningsledningarna och från den centrala ledningen till den tillfälligt inrättade kompetensfonden och dess politiska ledning.
Kompetensutveckling och ledarskapsutveckling är i dag inte i Stockholm en integrerad del av verksamheten utan har karaktären av tillfälliga projekt. Detta riskerar dels få förödande konsekvenser på stadens långsiktiga kompetens och chefsutveckling och skapar en situation där kostnaderna för denna verksamhet, som borde vara en naturlig del av den ordinarie verksamheten, inte syns i nämndernas redovisning av sina kostnader.
Svar på remiss av motion av Paul Lappalainen (m)
Dnr 106-0234/2006
Förvaltningen anser att motionären tar upp en viktig fråga. Det är angeläget att ett aktivt arbete bedrivs mot rasism i samhället. Frågan om rasism som leder till diskriminering på stadens restauranger är sedan länge uppmärksammad och ett aktivt arbete mot sådan diskriminering pågår. Stadens riktlinjer för serveringstillstånd ändrades för knappt ett år sedan med syfte att öka möjligheterna att ingripa mot diskriminering på stadens restauranger. Staden har även påtalat behovet av ökade insatser mot diskriminering på restauranger för regeringen som givit Tillsynsutredningen i uppdrag att behandla frågan. Mot denna bakgrund anser förvaltningen i nuläget inte att det är aktuellt att utveckla test av krograsism på stadens restauranger.
Staden arbetar mycket aktivt mot krogdiskriminering, bland annat genom skärpta riktlinjer för serveringstillstånd och utbildning av restaurangpersonal om diskriminering. Staden har genom skrivelser till polisen och regeringen bidragit till ändrade rutiner vid polisanmälan om diskriminering samt att alkohollagen ses över i förhållande till diskrimineringsfrågorna.
Arbetet för att förebygga och motverka alla former av diskriminering är en angelägen uppgift för staden och bör vara en naturlig del av verksamheten för tillståndsenheten i Stockholms stad. Vi har tidigare ställt oss bakom förslag om exempelvis tydligare krav på information från krogarna kring vilka regler som gäller för att en person ska få komma in på en restaurang med begränsad publik. En restaurangägare som i domstol fällts för diskriminering ska självfallet mista serveringstillståndet. Det är emellertid viktigt att slå fast att det krävs en fällande dom för att stadens ska dra in ett serveringstillstånd på grund av diskriminering.
Staden bör också fortsätta sitt arbete med att aktivt informera kring frågor om diskriminering på krogen. Det är angeläget att detta arbete sker i samverkan med Stockholms restaurangnäring.
Svar på remiss av skrivelse från Lotta Edholm (fp)
Dnr 106-0154/2006
Förvaltningen anser att Lotta Edholm (fp) tar upp en viktig fråga om säkerheten i stadens skolor. Det är angeläget att skolorna genom sitt lokala arbetsmiljöarbete ser till att personalen har erforderlig kompetens att hantera eventuella hot- och våldssituationer som kan uppstå inom skolan. Ett led i detta arbete är att skolan och socialtjänsten utvecklar ett bra samarbete.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att uppvakta regeringen för förändringar i sekretesslagen i enlighet med vad som anförs nedan.
Ungas våld blir allt grövre och kryper allt längre ner i åldrarna. Varje år anmäls i Stockholm hundratals fall av misshandel, rån, och andra brott som får anses mycket grova, där gärningsmannen är tonåring eller rent av barn. I de allra flesta fall är det andra barn som faller offer för dessa ungdomars våldsbrott.
En elev som dömts till vård inom socialtjänsten eller kriminalvård och går kvar i skolan i avvaktan på att domen verkställs kan innebära problem och osäkerhet för såväl elever som lärare. Det är inte rimligt att eleven går kvar i skolan utan att rektor, som är högt ansvarig för skolans verksamhet och personalen och elevernas säkerhet, känner till det.
Dagens sekretesslagstiftning förhindrar en anmälningsplikt av det slag som föreslås i skrivelsen. Staden bör därför uppvakta regeringen för att snarast få till stånd en förändring av lagen som möjliggör ett ökat informationsutbyte mellan socialtjänst, kriminalvård och skola.
I avvaktan på en förändring av lagen som möjliggör detta ska staden verka för ett ökat informationsutbyte mellan socialtjänsten och skolan på frivillig basis. Om den enskilde (eller i fall med minderåriga, dennes föräldrar) samtycker till att sekretessen bryts bär information om en dömd elev kunna delges rektor. Detta skulle öka möjligheterna för skolan att upprätthålla en trygg och säker miljö.
Förvaltningschefen informerade om resultatet av stadens medarbetarenkät 2006.