Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2006-12-12
Justerat den 18 december 2007Lisbeth Westerlund, sekreterare Ulf Kristersson Karin Rågsjö
Plats: Socialtjänstförvaltningen, Stora konferensen, Swedenborgsgatan 20, 3 tr.Tid: 15.00 – 15.35
Närvarande
Ordförande Ulf Kristersson (m)
Vice ordförande Karin Rågsjö (v)
Ledamöterna Peter Lundén-Welden (m)Monika Lindh (s)Jari Visshed (s) fr.o.m. § 20Lilian Falkbäck (s) Ian Hamilton (s)Gertrud Brorsson (mp)Hanna Broberg (m)Oskar Öholm (m) Ann-Katrin Åslund (fp)Abit Dundar (fp) Ewa Samuelsson (kd)
Tjänstg. ersättare Inga Näslund (s) t.o.m. § 19
Ersättare Victor Montero (s)Britta Andersson (s)Karin Gustafsson (s )Stefan Nilsson (mp) Jackie Nylander (v)Kerstin Gustavsson (m) Malin Strid (fp). Hardy Hedman (kd)
Förhinder hade anmälts av ersättarna Elias Wästberg (m), Patrik Silverudd (fp) och Björn Kron (s).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Nina Berglund, Peter Carlsten, Fredrik Elgh, Eddie Friberg, Pia Hofmeijer, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Eva Sandberg, Johan Stuart, Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) och vice ordföranden Karin Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 18 december 2006.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 21 november 2006 hade justerats den 27 november 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 7 december 2006 hade justerats den 8 december 2006
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 16 november 2006 hade justerats den 22 november 2006.
Anmäldes att protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 16 november 2006 hade justerats den 21 november 2006.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträden den 27 september 2006 samt den 2, 9 och 23 november 2006 hade justerats den 2 oktober 2006 samt den 7, 11 och 27 november 20006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 301-0010/2006, dnr 307-0558/2006, dnr 307-0569/2006, 307-0573/2007 och dnr 203-0589/2006 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 12 november till och med den 17 november 2006 till hand-lingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 1 december 2006 hade justerats den 8 december 2006.
Dnr 201-0684/2005
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per den 30 november 2006.
Ärendet
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2006. Sammantaget visar prognosen för året på ett överskott om 5,7 mkr för den egna driftverksamheten. Överskottet beror huvudsakligen på inte utnyttjade medel för projekt som inte fått helårseffekt. Medlen återredovisas till kommunstyrelsen. Därutöver återredovisas 2 mkr avseende inte utnyttjat anslag för utomlänsplacerade funktionshindrade. Även dessa medel återredovisas till kommunstyrelsen i samband med bokslutet 2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2006.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 203-0564/2006
Socialtjänstnämnden godkänner föreslagen anvisning till kontroll, attest, samt begäran om utbetalning av pengar (attestinstruktion).
Staden har infört ett nytt ekonomisystem. Samtliga förvaltningar använder det nya systemet från och med 2006. Kommunfullmäktige beslutade med anledning av detta i budget 2006 om revidering av vissa paragrafer rörande kontroll, attest och utbetalning i stadens regler för ekonomisk förvaltning. Kommunstyrelsen fattade i juni 2006 beslut om anvisningar till dessa paragrafer.
Socialtjänstförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om en ny attestinstruktion enligt tjänsteutlåtandet. Föreslagen attestinstruktion utgör kommunstyrelsens anvisningar med förtydliganden angående förhållanden inom socialtjänstnämndens ansvarsområde.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2006.
Dnr 201-0563/2006
Socialtjänstnämnden godkänner att i bokslut 2006 periodiseras alla fakturor över 10 tkr inklusive moms från den 1 januari 2007 till och med 11 januari och att beloppet 100 tkr inklusive moms godkänns som gräns för periodiseringar efter detta datum.
För att bokslutet ska ge ett rättvisande resultat och vara jämförbart mellan olika år, mellan olika enheter och verksamheter är det viktigt att kostnader och intäkter redovisas på rätt räkenskapsår. Kostnader ska redovisas på det år då varan levererats, tjänsten utförts eller händelsen inträffat. Det är endast väsentliga belopp som ska periodiseras. Respektive nämnd ska besluta om
beloppsgräns för vad som ska anses vara väsentligt belopp.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 november 2006.
Dnr 122-0093/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
I tjänsteutlåtandet redovisar förvaltningen resultaten av den verksamhetsrevision respektive internrevision som genomförts under år 2006. Under år 2006 har 13 enheter, organisationer och upphandlad verksamhet varit föremål för verksamhetsrevision och 18 enheter varit föremål internrevision. För år 2007 kommer en närmare samordning av revisionerna att genomföras.
Resultaten från årets verksamhetsrevision visar att enheterna i huvudsak är välorganiserade i sin planering och rapportering och att samarbetet mellan de olika nivåerna fungerar bra. Uppföljningsrutinerna är på det hela taget tillfredställande och ledning och styrning effektiv och målinriktad. Vad gäller resultaten från internrevisionen konstateras att de granskade enheterna inte uppvisar några större brister. De brister som noterats har varit av marginell betydelse.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2006.
Dnr 119-0574/2006
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Genomförandegruppen, som började sitt arbete 2001, leds av socialtjänstförvaltningen och består i övrigt av representanter från stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontoret, fastighets- och saluhallskontoret och stadsbyggnadskontoret. Gruppen ska fungera sammanhållande för utbyggnaden i hela staden.
I kommunfullmäktiges plan för utbyggnad sattes målet till 410 lägenheter under perioden 2001 – 2006. Under perioden har 426 lägenheter färdigställts. I planen 410 lägenheter ingick inte ersättningslägenheter för s.k. äldre norm. Dessa utgör ca 30 % av nytillskottet. Planeringen av bostäder för psykiskt funktionshindrade har tillkommit senare som ett uppdrag för Genomförandegruppen, vilket innebär att behovet inte inräknats i de 410 lägenheterna. Förvaltningens bedömning är att det finns ett fortsatt stort behov av utbyggnad av bostäder med särskild service för funktionshindrade.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 119-0547/2006
För att åstadkomma enhetligare bedömningar, dokumentation och uppföljning av insatser till psykiskt funktionshindrade har framförts behov av ett gemensamt instrument i staden. Ett särskilt projekt har inventerat, utrett och tagit fram förslag på ett sådant gemensamt instrument. Projektet har undersökt vilka uppföljningssystem som finns att tillgå på marknaden och föreslår DUR, som står för Dokumentation, Utvärdering och Resultat och är en metod för att skapa en systematisk dokumentation för socialtjänsten. DUR är utformat för att användas inom myndighetsutövning och kan även användas vid uppföljningssamtal med personer.
Dnr 119-0118/2004
Socialtjänstnämnden godkänner slutrapporten.
Socialtjänstförvaltningen har med medel från stadens kompetensfond drivit projektet Barnstöd Stockholm under perioden den 1 mars 2005 till den 31 oktober 2006. Projektet huvudsyfte har varit att utifrån ett barnperspektiv öka kunskapen om livsvillkoren för barn till missbrukare, barn till föräldrar med psykiska funktionshinder och barn som lever med våld i nära relationer. Omfattande utbildningsinsatser har utförts som har erbjudits personal inom förskola/skola och socialtjänstens enheter inom Individ- och Familjeomsorgen (IoF).
En enkätundersökning har genomförts med syfte att bl.a. inventera stadsdelsförvaltningarnas nuvarande och planerade stödverksamheter och att kartlägga befintliga rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma målgrupperna. Ett pilotprojekt har genomförts i Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltning med målet att utveckla rutiner och arbetssätt som stärker ett barnperspektiv. Enkätundersökningen visar på stora behov av att utveckla stödinsatserna inom staden för att målgrupperna, i synnerhet gäller detta barn till psykiskt funktionshindrade samt på behov av att utforma enhetliga rutiner och arbetssätt inom IoF:s ansvarsområde som säkrar ett barnperspektiv.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2006.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Barnstöd Stockholm permanentas.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för hur Barnstöd Stockholm kan permanentas.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att beakta erfarenheterna från projektet i utformningen av riktlinjer inom individ- och familjeomsorgen och ekonomiskt bistånd.
Därutöver anförs följande.
FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra alla verksamheter. Barnstöd Stockholm är ett led i stadens arbete för att uppfylla den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna, där kommunerna är bland de viktigaste aktörerna. Medel för att permanenta verksamheten har därför avsatts i Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget för år 2007. I den socialdemokratiska budgeten för socialtjänstnämnden görs inga nedskärningar, varför medel för verksamheten ryms inom socialtjänstnämndens anslag. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för hur Barnstöd Stockholm kan ges en organisatorisk arena för att samla och utveckla metoder för stöd till utsatta barn, ungefär som Precens inrymmer det socialt förebyggande arbetet.
Barnstöd Stockholm startade genom ett uppdrag av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Barnstöd Stockholm har i huvudsak haft till uppgift att öka kunskaperna om hur utsatta barn kan uppmärksammas tidigt, hur stödgrupper kan byggas ut i staden och hur rutiner och arbetssätt som säkerställer att barnen får stöd kan utvecklas.
Mer än 1000 medarbetare i förskola, skola och socialtjänst har utbildats i barnperspektivet inom ramen för Barnstöd. Särskilt positivt är att medarbetare i olika vuxenenheter har fått kunskaper om hur de i sitt arbete kan uppmärksamma behov av insatser för barn till föräldrar med missbruk, psykiska funktionsnedsättningar eller föräldrar med ekonomiskt bistånd.
Mest glädjande är att antalet stödgrupper för utsatta barn nära nog har fördubblats ute i stadsdelsnämnderna samt att många flera nämnder planerar att starta stödgrupper. Från att sju stadsdelsnämnder hade gruppstöd i juni 2004 hade tretton stadsdelsnämnder gruppstöd i april 2006, liksom Maria Ungdomsenhet och Kriscentrum för kvinnor.
Barnens möjlighet att ”bli sedda” och få hopp om framtiden har därmed ökat väsentligt. Ökade insatser både i form av stödgrupper och andra förebyggande och tidiga insatser behöver dock göras, främst för barn till föräldrar med psykiska funktionsnedsättningar där det finns stora brister. Socialtjänstförvaltningen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna fortsätta att stimulera dessa verksamheter, så att alla ”glömda barn” får bästa möjliga stöd och hjälp. I det arbetet ger samverkan mellan stadsdelsnämnderna ökade möjligheter till fortbildning och fler specialutformade verksamheter för behov hos olika grupper av barn och unga.
I kartläggningen har det också visat sig att det finns behov av att utforma enhetliga rutiner och arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen för att säkra ett barnperspektiv. Det är lika viktigt att säkra att barn uppmärksammas inom vuxeninriktade verksamheter som inom verksamheter som riktar sig direkt till barn och unga.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Ewa Samuelsson (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Slutrapporten för projekt Barnstöd Stockholm presenterar ett antal viktiga slutsatser. Det visar sig att stödinsatserna för barn, framförallt med föräldrar med psykiska funktionshinder, måste utvecklas. Det framkommer också att det behövs enhetliga rutiner och arbetssätt inom individ- och familjeomsorgen som säkrar ett barnperspektiv.
Stödinsatser för barn och ungdomar med olika typer av problem är en mycket viktig uppgift för staden och det är tydligt att det finns flera saker som måste förbättras inom detta område. Det är därför viktigt att nu dra lärdom av de erfarenheter som kommer fram i rapporten inför vårt framtida arbete med stöd för barn.
En utvärdering av Stödcentrum för unga brottsoffer
Dnr 119-0571/2006
Socialtjänstnämnden lägger rapporten till handlingarna.
Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har genomfört en utvärdering av Stödcentrum för unga brottsoffer med stöd av bidrag från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och stadens kompetensfond.
Utvärderingen handlar om ett av stadens sex stödcentra –Stödcentrum Söderort i Skärholmen år 2004. Syftet med undersökningen är att få kunskap om verksamheten har reducerat brottets skadeverkningar för ungdomar som har blivit utsatta för brott. Vidare har utredningen också tagit sikte på vilka konsekvenser brottet medfört för de brottsutsatta ungdomarna och deras åsikter om stödcentrums verksamhet. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ungdomar som var minst 14 år vid brottstillfället och som inte utsatts för sexualbrott.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 november 2006.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle lägga rapporten till handlingarna.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Utvärderingsrapporten om ett av stadens sex stödcentra – Stödcentrum Söderort i Skärholmen – är ett värdefullt första bidrag till ökad kunskap om stödcentrum eftersom det inte finns någon tidigare forskning. Det är glädjande att de flesta unga i undersökningen ansåg att de fått den hjälp och det stöd de behövde av stödcentrum. Att endast något fler än hälften tyckte att de fått brottet bearbetat genom stödcentrum är ett resultat som kan förbättras men får ses mot bakgrunden av att det var en ganska ny verksamhet som undersöktes samt att urvalet gäller ungdomar som besökt verksamheten år 2004 – för två år sedan. Sedan dess har verksamheten utvecklats och såväl den gamla som nya majoriteten i Skärholmens stadsdelsnämnd anser att verksamhetens framtid ska säkerställas.
Vi anser att Stödcentrum för unga brottsoffer och medling är en värdefull verksamhet som staden självklart ska driva vidare, vilket kan motiveras på många sätt exempelvis utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och stadens brottsförebyggande program. Att stadsdelsförvaltningarna och stadsdelsnämnderna också anser att verksamheten fyller en viktig funktion och uppmärksammar ett tidigare delvis dolt behov framgår av den nyligen genomförda remissbehandlingen av en verksamhetsrapport om stödcentrum. Vi har avsatt medel i stadens budget för år 2007 för att permanenta verksamheten.
Den budget som de borgerliga partierna lagt, innehåller inga medel till fortsatta insatser från stadens sida vid de sex stödcentrum för unga brottsoffer som byggts upp under vår mandatperiod. Det är ytterst alarmerande och rimmar illa med stadens målsättning på det brottsförebyggande området.
Dnr 443-0062/2005
Stockholms arbetsmarknadstjänster (START) beviljades finansiering från kompetensfonden, för att genomföra ett antal utbildningsaktiviteter under år 2005 och år 2006. Genom det projekt som genomförts och redovisas i rapporten och fortsatta utvecklingsinsatser kan START på ett professionellt sätt erbjuda tjänster inom arbetsrehabiliteringsområdet till stadsdelsförvaltningarna och andra myndigheter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 november 2006.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är glädjande att medarbetarna inom START har fått en fördjupad kunskap inom området arbetsrehabilitering genom Kompetensfondens projekt. Den nya kompetensen bör även kunna vara attraktiv och efterfrågas av socialtjänstförvaltningens egna verksamheter som riktas till människor med socialmedicinska arbetshinder.
Yttrande över en motion från Hardy Hedman (kd)
Dnr 106-0518/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Hardy Hedman (kd) framför i motionen ett antal förslag som kan underlätta de hemlösas situation. Förvaltningen anser att motionären lyfter fram ett flertal intressanta förslag som alla kan leda fram till förbättringar i det arbete som görs för att motverka hemlösheten i staden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2006.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), och) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden tillstyrker i huvudsak förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Vänsterpartiet instämmer till fullo i behovet av att öka andelen försöks- och träningslägenheter, antalet gruppboenden och överhuvudtaget antalet billiga hyresrätter som kan efterfrågas av hemlösa och andra lågavlönade som har svårt att klara höga hyror. Den positiva utvecklingen av förmedlingen av försöks- och träningslägenheter under vår mandatperiod framgår tydligt av förvaltningens tjänsteutlåtande. Våra höga ambitioner uttrycks även i 2007 års budget, där vi har målet att minst 300 försöks- och träningslägenheter ska förmedlas under året. Att kristdemokraterna vill ha en preciserad ambitionsnivå för ”startlägenheter” är bra men det skulle vara ännu bättre om det syntes i kommande års borgerliga budget.
Precis som förvaltningen beskriver i ärendet finns redan olika insatser för att ge ett individanpassat stöd till personer som bor i försökslägenheter. Det finns professionella insatser som boendestödjare och personliga ombud och frivilliginsatser i form av kontaktpersoner. Motionärens förslag att söka ”coacher” via frivilligorganisationer, grannsamverkan och inom gruppen av tidigare hemlösa kan vara bra tips i rekryteringen av kontaktpersoner som just har funktionen att vara en stödperson. Vänsterpartiet vill i detta sammanhang betona vikten av att frivilliga krafter ses som komplement men aldrig som ersättare av professionella insatser.
Ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialdemokraterna instämmer till fullo med motionären i att en grundförutsättning för att hemlösa ska kunna få ett hem är att det byggs tillräckligt med bostäder som kommer hemlösa till del. Hemlösheten upphör inte förrän det egna bostadskontraktet finns. Vi instämmer också i att det behövs lägre ”ingångströsklar” än för en vanlig bostad. Vi socialdemokrater ger i vår budget för 2007 ett tydligt uppdrag till de allmännyttiga bolagen. Vi menar att stadens bostadsbolag har ett särskilt ansvar för att uppfylla behovet av tränings- och försökslägenheter och att bolagen ska arbeta förebyggande för att minska antalet vräkningar och på det sättet ta ansvar för att människor inte utesluts från boende. Vi menar att stadens bostadsbolag har ett särskilt ansvar för att få fram bostäder för hemlösa eftersom privata bostadsbolag och bostadsrättsföreningar inte tar det ansvaret i tillräcklig utsträckning. Det märks när bara en tiondel av antalet förmedlade tränings- och försökslägenheter har kommit från privata värdar under den senste 8-års perioden.
Den kraftigt ökade förmedlingen av försöks- och träningslägenheter under vår mandatperiod, med mer än 1000 förmedlade tränings- och försökslägenheter, framgår av tjänsteutlåtandet.
Möjligheten att korta tiden mellan tränings- och försöksboende och eget kontrakt menar vi måste ses över i de regelverk som finns. Det är inte rimligt att provbo i åratal i ständig osäkerhet kring möjligheten att få egen bostad. Hos Stiftelsen Hotelhem bor idag personer som, trots att de skött sitt boende klanderfritt när det gäller hyresinbetalningar och skötsel i övrigt. De har gamla små hyresskulder, i de flesta fall mindre än tre-fyra månadshyror, som hindrar egna kontrakt hos såväl allmännyttiga som privata hyresvärdar. De måste nås av erbjudande om skuldsanering. En sån insats skulle t. ex. göra att 200 fler bostäder inom Stiftelsen Hotelhem kan frigöras för andra hyresgäster.
Att minska hemlöshet handlar om att gå från tillfälliga och kortsiktiga nattlogilösningar till permanenta bostäder med målet om ett eget kontrakt. Försöks- och träningslägenhet i kombination med kraftfullt socialt boendestöd är en väg för att åstadkomma ett eget säkert boende. Precis som förvaltningen skriver finns olika insatser för ett individanpassat stöd till personer som bor i försökslägenheter. Det finns professionella insatser som boendestödjare, personliga ombud och också frivilliginsatser i form av kontaktpersoner. Motionärens förslag att söka ”coacher” via frivilligorganisationer, grannsamverkan och inom gruppen av tidigare hemlösa kan vara bra tips i rekryteringen av kontaktpersoner som just har funktionen att vara en stödperson.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.
Motionären pekar på en viktig fråga, nämligen att hemlöshet i första hand är ett bostadspolitiskt problem. Utan bostad är det svårt att tillgodogöra sig den vård och omsorg som individen kan behöva. Att kunna upprätthålla sociala kontakter med sin familj är också mycket svårt utan bostad.
Det är viktigt att allmännyttan ännu mer än i dag tar det sociala ansvar som behövs, både vad det gäller att förhindra att vräkningar ska behöva komma till stånd och att se till att människor har en rimlig möjlighet att återgå till eget boende när de varit hemlösa.
Många hemlösa upplever det som oerhört pressande att ha villkorade kontrakt med tidsangivelser då avstämningar ska göras, och har svårt att under dessa förutsättningar kunna tillgodogöra sig andra insatser. Här kan frivilliga göra betydande insatser genoma att vara stöd/kontaktperson. Det kan vara värdefullt att utöver de boendestödjare som finns i offentlig regi ha en kontakt som har en annan utgångspunkt, dvs. mer som enbart medmänniska.
Antalet billiga bostäder som alla kan ha råd att bo behöver öka är nödvänigt i Stockholmsregionen varför tydliga mått för hur det ska gå till bör tas fram.
Vi är inte övertygade om att begreppet ”förtroendelägenhet” bör införas i stället för det etablerade ”försökslägenhet”. Både brukare och värdar bör erinras om upplåtelsens villkorliga karaktär. Motionären föreslår inga ändrade regler för försöksboendet varför namnbytet endast skulle vara av kosmetisk natur.
Slutrapport av samarbetsprojektet mellan staden och Rainbow Sweden för 2006
Dnr 402-0566/2006
Socialtjänstnämnden godkänner slutrapport över verksamhet och ekonomi för projektet Stockholmsmodellen, perioden 2006-01-01—2006-09-30.
Hösten 2003 inleddes ett samarbete mellan staden, Rainbow Sweden (klientrörelsernas paraplyorganisation) och Stiftelsen Hotellhem som fick namnet Stockholmsmodellen. Syftet med projektet var att erbjuda boendemöjligheter, arbetsträning och fritidssysselsättning för att stärka en av de svaga länkarna i vård- och rehabiliteringskedjan för missbrukare och hemlösa, nämligen tiden efter genomgången institutionsbehandling. Socialtjänstnämnden beslutade 2003-09-23 att under tre år finansiera samarbetet med upp till 2 mkr/år.
De kvantitativa mål som sattes för projektet har uppfyllts, både när det gäller antalet boende och antalet sysselsatta. Även fritidsverksamheten är nu en integrerad del av verksamheten. En extern utvärderare har gjort en utvärdering som blev klar våren 2006. Utvärderingen visade också att konceptet boende-arbete-fritid har fungerat bra. Ett annat mål med projektet var att det efter projekttidens slut ekonomiskt skulle kunna stå på egna ben. Detta mål är inte uppfyllt, i första hand på grund av problemen med cafét/ restaurangen. Rainbow arbetar aktivt vidare, även efter att projektet är slut, för att lösa denna problematik.
Socialtjänstnämnden godkänner slutrapport över verksamhet och ekonomi för projektet Stockholmsmodellen perioden 2006-01-01 – 2006-09-30.
Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att återkomma med ett förslag till hur verksamheten kan leva vidare.
Vi ser med tillfredsställelse på det lyckosamma resultatet av den samverkan som föregående majoritet inledde med Rainbow Sweden. Konceptet med en helhetssyn på boende, arbete och fritid, med gemensam ledningsgrupp i samverkan med brukarstyrda organisationer och med Stiftelsen hotellhem har stärkt eftervården i vårdkedjan. Rainbow är ett exempel på det närmare partnerskapsamarbete som vi eftersträvar mellan staden och frivilligorganisationerna.
I likhet med förvaltningen anser vi att det är viktigt att verksamheten kan leva vidare och att föreslagen åtgärdsplan kan lösa de ekonomiska bekymren. Förvaltningen får därför i uppdrag att återkomma med ett förslag som tas fram i samverkan med Rainbow och anger hur verksamheten kan leva vidare.
Ansökan om fortsatt ekonomiskt stöd
Dnr 421-0501/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att bevilja Forum för frivilligt socialt arbete
1 000 000 kr till Volontärbyråns verksamhet i Stockholm år 2007.
Volontärbyrån i Stockholm startade sin verksamhet den 1 januari 2003 och förmedlar kontakt mellan volontärer och frivilligorganisationer via Internet. Intresset för Volontärbyrån har visat sig vara mycket stort både från allmänheten och frivilligorganisationerna. Antalet förmedlade kontakter ökar kontinuerligt. Sedan starten har 5 191 volontärkontakter förmedlats till organisationer i Stockholm, varav 1 241 under år 2005.
Förvaltningen anser att de insatser som förmedlas genom Volontärbyrån är viktiga såväl för de föreningar som tar emot volontärer som för de personer som engagerar sig i det frivilliga föreningsarbetet. Förvaltningen har i kontakterna med Volontärbyrån understrukit att stadens stöd endast avser byråns arbete inom staden. Förvaltningen föreslår att Volontärbyrån beviljas ett fortsatt ekonomiskt stöd med 1 mkr för 2007 till sin verksamhet i Stockholm.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 november 2006.
Hemställan från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Dnr 119-0520/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på hemställan från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.
Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.
Förvaltningen avstyrker förslaget från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd att Volontärbyråns uppdrag utvidgas så att även kommunala verksamheter kan få hjälp med rekrytering av volontärer. Förvaltningen anser att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd tar upp en angelägen fråga om gränsdragningen mellan offentlig och frivillig verksamhet. Det är viktigt att slå fast att frivilligorganisationernas insatser, med bland annat inslag av volontärinsatser, ska utgöra komplement till den offentliga verksamheten.
Vänsterpartiet anser att det finns en utvecklingspotential i stadens samverkan med frivilligorganisationerna. En viktig utgångspunkt är att samverkan med klient-, brukar- och frivilligorganisationer kompletterar, men aldrig kan ersätta kommunens grundläggande ansvar för välfärdsverksamheter. Samverkan med frivilligorganisationer för brukare och klienter är särskilt angeläget att stärka och utveckla för att öka brukarinflytandet för marginaliserade grupper i samhället.
Frågan om frivilligverksamheter och volontärer är komplex. Förvaltningen skriver att offentligt organiserad frivilligverksamhet endast undantagsvis bör organiseras i offentlig regi. En sorts frivilligverksamhet som organiseras av kommunerna är dock kontaktpersoner och kontaktfamiljer. De får visserligen ett mindre arvode, men består av frivilliga medborgare som vill göra en i huvudsak ideell insats för sina medmänniskor.
Vår uppfattning är att volontärer ska vara just volontärer. Deras engagemang är värdefullt just för att det är ideellt, vilket förfuskas om kommunal basverksamhet börjar drivas av frivilligorganisationer som inte är brukar- eller klientstyrda. Det är värdefullt med volontärer som komplement även till offentlig verksamhet, exempelvis läxhjälp, juriststuderande som stödpersoner till brottsoffer eller pensionärer som gör en insats på sociala mötesplatser för äldre eller som klassmormor och klassmorfar i skolan. Det är också värdefullt med vänverksamheter kring en park, ett bibliotek eller en dagcentral för hemlösa – på så sätt tar vi tillvara medborgarnas uppskattning av vår offentligt drivna verksamhet. Ett sådant engagemang har också visat sig vara ett värn mot privatiseringar och nedläggningar av verksamhet
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v), Monika Lindh (s) och Marie-Helena Ohlsson (mp)
Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på skrivelsen hänvisa till tjänsteutlåtandet.
I skrivelsen föreslås förvaltningen få i uppdrag att se över möjligheterna till att staden tillsammans med frivilligorganisationerna arbetar med långsiktiga partnerskapsvtal och åtaganden. Staden har i praktiken långsiktiga åtaganden gentemot de frivilligorganisationer som beviljas verksamhetsbidrag. Förvaltningen anser dock att fleråriga bidrag till frivilligorganisationerna bör beviljas restriktivt då fleråriga utfästelser endast kan ges med förbehåll. Det är angeläget att föra en dialog med organisationerna om villkoren för stadens bidragsgivning för att skapa förutsättningar för dessa att fortsatt verka som viktiga komplement till stadens egen verksamhet.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamöterna Ann-katrin Åslund m.fl. (fp ), ledamoten Ewa Samuelsson (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade ett annat förslag till beslut som innebar återremiss, och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden tog först upp förslaget att återremittera ärendet.
Nämnden avslog utan omröstning detta förslag och beslutade därefter enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamöterna Ann-katrin Åslund m.fl. (fp ), ledamoten Ewa Samuelsson (kd) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden återremitterar ärendet och anför följande.
Uppdraget i skrivelsen handlade inte om att förändra bidragsgivningen till fleråriga bidrag. Inte heller berör uppdraget det faktum att staden självklart har långsiktiga åtaganden gentemot de organisationer som får bidrag.
Det vi ville var att förvaltningen skulle undersöka möjligheterna till att staden tillsammans med organisationerna arbetar med långsiktiga partnerskapsavtal och åtaganden.
I praktiken betyder det att vi ville utröna möjligheterna för staden att teckna långsiktiga avtal med organisationerna baserade på gemensamma åtaganden - från stadens sida liksom från organisationens sida på samma sätt som andra kommuner i landet lyckats få till.
Dnr 101-0575/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att utse följande sju ledamöter till socialtjänstnämndens handikappråd för år 2007 – 2010.
Nils Duwähl DHR (De Handikappades Riksförbund) Ulla Elfving Ekström IFS (Intresseförbundet för schizofreni) Carl-Ejnar Blesser RSMH (Riksförbundet för Social och Mental
Hälsa) Eva Englund HRF (Hörselskadades förening i Stockholm) Tommy Hagström NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) Ulrika Pohl Andersson FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna) Gunnar Sandström SRF (Synskadades Riksförbund Stockholm)
Kommunstyrelsen beslöt 2004-10-04 att fastställa nya instruktioner för stadens handikappråd. Socialtjänstnämndens handikappråd ska bestå av sju ledamöter och väljs för fyra år. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Kommun-HSO samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas och facknämndernas handikappråd i samverkan med handikappföreningar både inom och utanför Kommun-HSO. I de fall det förekommer vakanser, tillsätts de genom utfyllnadsnomineringar.
Dnr 119-0548/2006
Socialpsykiatriskt kunskapscentrum är ett tvåårigt projekt (2004-2006) vars syfte har varit att utreda förutsättningarna för ett permanent kunskapscentrum inom det socialpsykiatriska verksamhetsområdet. Projektets övergripande mål är att öka kunskap, kompetens och medvetenhet bland den personal som har till uppgift att stödja människor med psykiska funktionshinder. Projektarbetet har visat att det finns ett starkt stöd och intresse för att bilda ett permanent kunskapscentrum i Stockholm.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamoten Monika Lindh (s), ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp), ledamoten Ewa Samuelsson (kd) och ersättare Hardy Hedman (kd) tackade för tiden i nuvarande socialtjänstnämd.
Förvaltningschefen inbjöd nämnden till invigning av Resurscenter för adopterade och deras familjer och Öppna förskolan Spira måndagen den 18 december kl. 15 00 – 16.30.
Dnr 101-0596/2006
Socialtjänstnämnden beslutar om telefonsammanträde den 8 januari 2007 och sammanträde den 26 januari 2006.
Socialtjänstnämnden bordlägger övriga sammanträdestider 2007.
Efter samråd med ordföranden föreslår förvaltningen följande sammanträdestider för socialtjänstnämnden under 2007.
Telefonsammanträde måndagen den 8 januari kl. 11.00
Fredagen den 26 januari kl. 13.30
Torsdagen den 15 februari kl. 15.00
Tisdagen den 20 mars kl. 15.00
Tisdagen den 24 april kl. 15.00
Tisdagen den 15 maj kl. 15.00
Tisdagen den 12 juni kl. 15.00
Tisdagen den 28 augusti kl. 15.00
Torsdagen den 20 september kl. 15.00
Tisdagen den 23 oktober kl. 15.00
Tisdagen den 20 november kl. 15.00
Torsdagen den 13 december kl. 15.00
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 december 2006.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta om telefonsammanträde den 8 januari 2007 och sammanträde den 26 januari 2006 samt bordlägga övriga sammanträdestider 2007.