Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-03-14
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast den 27 mars 2013.
Anmälan av protokollet från utbildningsnämndens sammanträde den 7 februari 2013 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 5 mars 2013 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf,
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 20 februari 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2013-02-08 – 2013-02-20 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 2013-03-06.
Anmäldes månadsprognos för februari 2013.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsnämnden beslutar om förändrad områdesindelning för de kommunala gymnasieskolorna i staden från och med den 1 juli 2013 godkänns.
Ärendet
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 26 februari 2013, dnr 13-426/701.
Efter beslut i utbildningsnämnden 20 januari 2011 införde förvaltningen en ny områdes- och ledningsorganisation för stadens gymnasieskolor. Stadens gymnasieskolor delades in i områden med varsin gymnasiechef med områdesansvar och skolorna delades i separata skolenheter med varsin rektor. Förändringen hade föregåtts av ett pilotprojekt läsåret 2009/2010. I verksamhetsplan 2013 gavs förvaltningen i uppdrag att minska antalet områden. Som ett första steg beslutade nämnden att slå ihop område 2 med skolorna Kista gymnasium, S:t Eriks gymnasium, Scengymnasiet, Stockholm Science & Innovation School, samt Stockholms Transport- och fordonstekniska gymnasium och område 3 med skolorna Norra Real och Ross Tensta gymnasium från och med 1 januari 2013. Förvaltningen föreslår att gymnasieskolorna delas in i fem områden, huvudsakligen genom parvis sammanslagning av befintliga områden.
I anslutning till organisationsjusteringen inleder förvaltningen ett arbete med att tydliggöra formerna för ledning och styrning samt rollfördelningen mellan gymnasiechef, administrativ chef och rektor. Samtidigt sker en översyn av det administrativa stödet för rektor med syftet att ytterligare stärka rektors möjligheter att fokusera på det nära ledarskapet av den pedagogiska verksamheten på sin skolenhet. Förvaltningen avser att återkomma med förslag till ändringar i delegationsordningen om behov framkommer i det fortsatta arbetet.
Bemanningsarbetet i den nya organisationen inleds efter beslut om områdesindelningen och ska vara klart vid ikraftträdandet den 1 juli 2013.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samarbete mellan gymnasiestaben, gymnasiecheferna och de administrativa cheferna. En facklig referensgrupp har följt processen och lämnat synpunkter. Förvaltningen har gjort riskbedömning och åtgärdsplan i samverkan med de fackliga organisationerna.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordförande yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Marina Gunnmo Grönros (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
att Därutöver vill vi framföra följande.
Det är väl känt att stora förändringar innebär påfrestningar för en organisation och dess verksamhet. Hur stora dessa påfrestningar blir beror i hög grad på om den berörda personalen känner sig delaktiga i förändringsprocessen. Personalen är den största och viktigaste tillgången till verksamheten och även nyckeln till en framgångsrik skola. Därför är det viktigt att personalens arbetssituation noga följs upp i samarbete med fackliga representanter både lokalt och centralt.
Förvaltningen nämner att skolinspektionens samlade intryck är att omorganisationen till stora delar haft avsedd effekt och att de flesta elever och lärare vid tillsynsbesök uppfattat rektorer som närvarande och engagerade vilket är positivt. Samtidigt nämns att skolinspektionen även menar att ansvarsfördelningen hos rektorerna inte varit helt tydlig för alla elever, lärare och övrig personal vilket vi menar är viktigt för att nå utbildningen mål och vill därför särskilt påpeka behovet av att detta följs upp efter omorganisationen.
En allvarligare kommentar från skolinspektionen är att myndigheten menar att det finns stora skillnader mellan skolor gällande bland annat skolresultaten och att skolinspektionen förelägger staden att säkerställa att utbildningen inom kommunens gymnasieskolor är likvärdig. Att alla elever enligt inspektionen inte får tillgång till likvärdig utbildning inom gymnasiet anser vi vara det mest centrala för rektorer och gymnasiechefer att arbetar med. En omorganisation måste säkerställa att ledarskapet av pedagogiken förbättras och verkar för en likvärdighet så att lärare får det stöd som behövs för att tillse att samtliga elever kan uppnå kunskapsmålen enligt läroplanen.
En av de principer som förvaltningen nämner ska styra vilka skolenheter som ska tillhöra varandra är att varje område bör bestå av skolor/skolenheter av olika karaktär såsom ytterstad/innerstad, små/stora skolor samt yrkesprogram/högskoleprogram. Detta är en mycket god tanke men med bakgrund av ovanstående nämnda problem med bristande likvärdighet kan det tänkas att ett ytterligare och kanske det viktigaste kriteriet är att skolor i samma enhet ska komplettera varandra även gällande skolresultat. Detta då det är här den verkliga utmaningen gäller och i den mån likvärdighetsproblemet rör ledarskap och organisatoriska frågor på en mer övergripande nivå bör skolenhetssammanslagningen syfta till ökad likvärdighet i skolorna.
Utbildningsnämnden godkänner anmälan av utvärderingen av utbildning till barnskötare vid Farsta gymnasium.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 februari 2013, dnr 13-421/449.
Totalt har cirka 800 tillsvidareanställda i Stockholms förskolor deltagit i någon av fortbildningarna vid Farsta gymnasium under tiden 2005-2012. Under senare år har även anställda i fristående förskolor deltagit.
Barnskötarna upplever att de har mycket stor nytta av sin fortbildning. De anger mycket stora och positiva effekter av utbildningarna. De redogör för ökad självkänsla, utvecklad säkerhet i olika aspekter på yrkesrollen, ökad arbetslust m.m. Så gott som alla rekommenderar utbildningen till andra inom förskolan. Att fortbildningarna bedrevs på arbetstid var av största vikt för de flesta.
Utvärderingen är framtagen av tillhandahållaravdelningen, enheten för förskolesamordning.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är glädjande att utbildningen till barnskötare, samt vidareutbildningen för äldre barnskötare, blivit en framgång. Vi vill samtidigt understryka att ambitionen att vidareutbilda fler av dagens barnskötare anställda hos staden, till förskollärare måste bli högre från stadens sida. Bristen på förskollärare i Stockholm är stor och kommer att förvärras åren framöver, pga regeringens låga ambitioner vad avser antalet utbildningsplatser för förskollärare, särskilt i denna region. Ett sätt att öka intresset till vidareutbildning inom staden är att öka ersättningen som betalas ut för förlorad arbetsförtjänst för de barnskötare, anställda av Stockholms stad, som vidareutbildar sig till förskollärare.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Utvärderingen visar på att utbildningssatsningarna har mottagits mycket positivt av den personal som deltagit utav de som har besvarat undersökningen. Denna typ av satsningar är ett gott exempel på hur staden kan arbeta med att utveckla och förbättra den viktigaste resursen för stadens verksamhet, personalen. Vi uttrycker en önskan om att förvaltningen ser över möjligheten att erbjuda liknande utbildningar även till andra personalgrupper där det kan anses lämpligt. Att utbildning kan ges på arbetstid var särskilt uppskattat av personal och vidareutbildning och fortutbildning borde i den mån det är möjligt att ges på arbetstid för att möjliggöra deltagande för samtliga inom den målgrupp man önskar göra denna typ av satsningar på. Däremot är det beklagligt att så pass många ansåg att deras fortbildning inte speglades i löneutvecklingen. Många i förskolepersonalen är kvinnor och som ett led i jämställdhetssatsningarna bör staden reflektera över varför kvinnors fortbildning inte lönar sig och hur man kan förebygga detta problem i framtiden. Det är förståligt att förskolor och stadsdelsnämnderna med sin redan idag kärva budget inte kan göra så mycket åt problematiken. Däremot vill vi rikta kritik mot den bogliga politiska majoriteten i staden som väljer att satsa på årliga skattesänkningar framför höjda löner i kvinnoyrken, en jämställdhetssatsning som är mycket välbehövlig.
Utbildningsnämnden beslutar att grundskolenheten Askebyskolan/Rinkebyskolan delas i två separata skolenheter från och med den 1/7 2013, Askebyskolan årskurs F-6, och Rinkebyskolan årskurs 7-9, med en rektor för varje enhet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 februari 2013, dnr 13-413/633.
Skolenheten Askebyskolan/Rinkebyskolan består av två skolbyggnader Askebyskolan, årskurs F-6, och Rinkebyskolan, årskurs 7-9. Dessa ligger på cirka fem minuters gångavstånd från varandra.
Askebyskolan/Rinkebyskolan har kapacitet att fungera som egna enheter. I dagsläget har Askebyskolan 358 elever och 78 personal och Rinkebyskolan har 360 elever och 52 personal.
För att stärka ett nära pedagogiskt arbete och ett ledarskap med lokal förankring på den egna skolan föreslås nu att skolenheten Askebyskolan/Rinkebyskolan delas i två separata enheter från och med den 1/7 2013.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 2013-02-07, dnr 13-000/180.
Utbildningsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått ”Förslag till riktlinjer för lex Sarah”. Med lex Sarah avses de regler om vissa skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden i verksamheten. I Stockholms stad är det de nämnder som handlägger eller utför någon form av verksamhet enligt socialtjänst-lagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som omfattas av bestämmelserna enligt lex Sarah.
Inom utbildningsnämnden är det de skolor som bedriver korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, enligt LSS, som omfattas av lex Sarah.
Förvaltningen instämmer i behovet av för staden gemensamma riktlinjer för lex Sarah och har inget att anföra mot eller tillägga till de föreslagna riktlinjerna.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab.
Lotta Edholm m.fl. (FP), Christoffer Järkeborn m.fl. (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den 1 juli 2011 infördes utvidgade bestämmelser kring skyldigheten för anställda med flera att anmäla missförhållanden i verksamheten (Lex Sarah). Lex Sarah utvidgades då till att gälla inom hela socialtjänsten (inklusive Statens Institutionsstyrelse, SiS), samt inom verksamhet som drivs enligt LSS. I syfte att säkerställa rättssäkerheten och likabehandlingen i staden när det gäller tillämpningen av bestämmelserna har kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till stadsövergripande riktlinjer.
Den anställdes skyldighet att anmäla missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden i verksamheten, enligt bestämmelserna om Lex Sarah, är ett mycket viktigt redskap för kvalitetssäkring, i såväl kommunal verksamhet som verksamheter som drivs i enskild regi. Förslaget till riktlinjer för lex Sarah kommer i detta arbete fungera som ett utmärkt stöd.
Utbildningsnämnden bör i sitt remissvar till kommunstyrelsen angående riktlinjer för lex Sarah beakta det som uttalas i en reservation från Roger Mogert m.fl.( s), Stefan Nilsson m.fl. (mp) och Jackie Nylander, (v) vid ärendets behandling i socialnämnden 2012-06-12 § 23 Förslag till riktlinjer om lex Sarah Dnr. 3.1-0219/2012.
Reservanterna anför i huvudsak att det måste vara möjligt att göra anmälningar anonymt till ansvarig myndighet. Plikten att anmäla borde också kombineras med ett skydd mot att arbetsgivaren eventuellt försöker ta reda på vem som anmält eller att en person som anmält på något sätt drabbas negativt av detta.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP).
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 februari 2013, dnr 12-401/10039.
Per Olsson (MP) framför i en skrivelse att alla elever ska få vara Lucia. I skrivelsen påpekas att en flicka självklart kan vara stjärngosse och en pojke kan vara Lucia och att skolans uppdrag om inkludering och att motverka könsnormer gäller också luciatåget.
Skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster ska genomsyra undervisningen och all annan verksamhet på skolan. Hur detta påverkar former och innehåll för exempelvis årliga högtider och uppmärksammande av traditioner bör skolorna besluta i samråd med representanter för elever och föräldrar på skolan för att säkerställa att ingen elev upplever kränkning eller inskränkning i rätten att delta utifrån rätten att vara sig själv.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
För oss är elevens rätt att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet inte förenligt med ett förbud för flickor att vara stjärngosse i ett luciatåg. Det är snarare ett exempel brister i hur skolan tolkar sitt uppdrag i relation till exempelvis uppmärksammandet av högtider. Därför glädjer vi oss åt att formerna för luciatåg i skolan kommer att användas som ett exempel när det gäller tolkning av diskrimineringslagen vid den chefsutbildningen gällande likabehandlingsarbetet i skolan som förvaltningen anordnar. Vi hade dock gärna varit tydligare från nämndens sida gällande vikten av att uppmuntra elever i dessa sammanhang snarare än att hindra dem med hänvisning till gamla könsnormer.
Det är också glädjande att förvaltningen tydligt uttrycker att både elever och föräldrar ska involveras i skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och arbetet att säkerställa att ingen elev upplever kränkning eller inskränkning i rätten att delta utifrån rätten att vara sig själv.
Svar på skrivelse från Maja Ahlstedt (MP).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 6 februari 2013, dnr 12-400/9762.
Förvaltningen har mottagit en skrivelse från Maja Ahlstedt (MP) innehållande önskemål om redogörelse för arbetet med hbt-frågor och förslag på förbättrad uppföljning inkluderande ett hbt-perspektiv. Förvaltningen anser i sin redogörelse att uppföljningen av insatser och verksamheter ska vara av en generell natur. Vidare ska både central förvaltning och skolor se till att alla diskrimineringsgrunder beaktas inom all verksamhet så att ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen i samråd med förvaltningens ledningsstab.
Vi tackar för för redogörelsen kring hur arbetet med hbt-frågor fungerar på utbildningsförvaltningen. För en bättre integrering av ett hbt-perspektiv i uppföljningen av den verksamhet som nämnden ansvarar för krävs dock inte en kartläggning av hbt-personer. Fokus skulle kunna ligga på uppföljningar på allt från kompetensutveckling gällande hbt-frågor bland anställda, ytterligare hbt-certifieringar m.m. Men som förvaltningen också påpekar krävs en politisk vilja för att följa upp detta arbete.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr 303-442/2012.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 januari 2013, dnr 12-351/10098.
En remiss från kommunstyrelsen har inkommit till utbildningsnämnden angående ”Handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholm stad för biologisk behandling”.
För att nå det nationella målet om att samla in 50 % av allt matavfall för biologisk behandling till 2018 har stadsledningskontoret tillsammans med Stockholms Stadshus AB arbetat fram en handlingsplan. Handlingsplanen föreslår både åtgärder och mål, både vad gäller taxekollektivet och stadens egna verksamheter. För utbildningsnämndens del uppskattas kostnaden till ca 50 mnkr vilket motsvarar en hyresökning om 6,5 mnkr/år.
Förvaltningen anser det i små kök kan vara svårt att bygga in avfallskvarnar utan större förändringar. En avfallstank måste placeras i fastigheten på ett sätt så att en tankbil kan angöra utan fara för elever. Förvaltningen behöver göra en bedömning av och en prioritetsordning för köken som berörs.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningens lokalenhet.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att 70 % ska sättas som mål för matavfallsinsamling.
att öka differentieringen av avfallstaxan.
att I övrigt anföra följande.
De senaste sex åren har infrastrukturen för insamling av matavfall och framställning av biogas inte byggts ut. I branschorganisationen Avfall Sveriges benchmarking placerar sig Stockholm på en föga imponerande plats. Detta är ett område som sedan länge borde ha haft mycket högre prioritet och där Stockholm skulle ha unika möjligheter att ligga i framkant. Biogasfrågan är ett av många tydliga exempel där staden ligger långt efter och där chans efter chans missats att bli vägledande och föregångare. Miljöpartiet de gröna har påtalat vikten av matavfallsinsamling för den styrande majoriteten i Stockholm sedan 2006.
Det är nödvändigt att fatta beslut om inriktning och konkreta åtgärder. Det är fullt möjligt att sortera ut 70 procent av matavfallet i Stockholm, vilket ligger i nivå med vad som görs i t.ex. Västerås. Avfallstaxan ska tydligare differentieras så att det i större utsträckning än idag lönar sig ekonomiskt att sortera ut matavfall. I Södertälje har matavfallet samlats in sedan 2001 och till deras anläggning skickas nu den lilla mängd matavfall som nu ingår i Stockholms pilotstudie.
Skolkökens funktion i matavfallsinsamlingen är självklart viktig. Dels att minska matavfallet genom fler tillagningskök och dels genom att skolorna deltar i arbetet med att samla in matavfallet.
Utbildningsnämnden arbetar på flertalet fronter mot målet att minska verksamhetens och stadens miljö- och klimatpåverkan. Förslaget till handlingsplan för insamling av matavfall för biologisk behandling är därför välkommet och både åtgärdsförslagen och målformuleringarna är ambitiöst satta.
Arbetet för att uppnå målet om 50 % av matavfallet för biologisk behandling år 2050 är betydelsefullt och det är bra att utbildningsförvaltningen nu ska genomföra en inventering för att undersöka var det är möjligt att bygga in en maskinell lösning (avfallskvarn i tank) utan att hela skolköket behöver byggas om. Nämnden ser fram emot att arbetet intensifieras i enlighet med handlingsplanen.
Stockholms stad har ambitiösa miljömål och för en ansvarsfull miljöpolitik. Det ska vi fortsätta med.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag på utvecklingsplan för arbetet med skolämnet matematik.
2. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att besluta om genomförande och uppföljning.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 26 februari 2013, dnr 12-007/10005.
Förvaltningen föreslår samordnade utvecklingsinsatser i skolämnet matematik med syftet att implementera en enhetlig, forskningsbaserad utvecklingsmodell för matematikundervisning som leder till att elevers måluppfyllelse i ämnet ökar. Utvecklingsinsatserna, som ska genomföras under perioden januari 2013 – juni 2016, bygger i huvudsak på lärares kollegiala lärande och kommer att stödjas av ämnesdidaktiskt utbildningsmaterial.
För att utvecklingsinsatserna ska kunna samordnas, föreslås att utbildningsnämnden beslutar om en gemensam utvecklingsplan som omfattar alla lärare som undervisar i matematik i stadens kommunala grund- och gymnasieskolor. Utvecklingsplanen förutsätter en organisation som möjliggör implementeringen av insatserna i skolorna.
Ärendet har beretts av personalavdelningen i samråd med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och ledningsstaben.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden besluta följande:
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag tillbeslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag.
att därutöver anföra följande.
Utbildningsförvaltningens förslag till en utvecklingsplan för matematik i Stockholms skolor är efterlängtad då andelen som klarar de nationella proven och uppnår målen i ämnet sjunker.
Alla elever Stockholm ska lämna Stockholms skolor med goda kunskaper och färdigheter i matematik. Ett matematiskt tänkande är en viktig vardagsfärdighet som krävs för att kunna fungera i ett modernt samhälle, men också ett krav inom många yrken och utbildningar. För att kunna förstå dataprogrammering, statistik, kemi, fysik, teknik och mycket annat krävs goda grundläggande matematikkunskaper. Dessa kunskaper ska grund- och gymnasieskolan förse varje elev med. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll.
Förvaltningens förslag är nödvändliga och pekar ut att en grundläggande förutsättning för en god undervisning i matematik är välutbildade och engagerade lärare som utvecklas kollegialt. Det är därför vår syn att staden skall erbjuda all pedagogisk personal från förskola, grundskola och gymnasium kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling inom matematikens område. Alla tjänar på inspirerad, inspirerande och välutbildad personal inom de pedagogiska verksamheterna.
Mindre klasser under matematiklektionerna i de tidiga åren förbättrar ytterligare möjligheterna att ge alla barn det stöd de behöver utifrån sina kunskaper och utvecklingsbehov. Med fler lärare närvarande kan behoven tillgodoses hos så väl elever som behöver extra utmaningar som elever som behöver mer stöd. I det socialdemokratiska förslaget till budget anslog vi 60 miljoner kronor till mindre klasser i de tidiga årskurserna.
Skolorna måste ges större möjligheter att erbjuda elever med särskilt intresse för matematik att delta i undervisning och insatser vid sidan av den ordinarie undervisningen.
Flertalet skolor har i dag tillgång till matematikverkstäder. Arbetet med att utveckla pedagogiska miljöer och metoder för matematikundervisning behöver dock fortsätta. Därför vill vi att alla kommunala grundskolor får möjlighet att bygga upp en matematikverkstad och pedagogiska miljöer avsedda för inspirerande matematikundervisning. I det socialdemokratiska budgetförslaget anslog vi 50 miljoner kronor för extra undervisning för dem som riskerar att inte uppnå målen.
Forskning visar att undervisning i matematik på hemspråk ger betydligt förbättrade resultat för många elever med utländsk bakgrund. Elever med t ex arabiska och somaliska som modersmål måste därför få möjlighet att få en del av matematikundervisningen på sitt modersmål i grupp på skolan. Svenskspråkiga lärare ska erbjudas kompetensutveckling om matematikundervisning för flerspråkiga elever. I det socialdemokratiska budgetförslaget ökar vi det socioekonomiska tillägget med 30 miljoner kronor vilket möjliggör exempelvis en sådan satsning.
Till detta Särskilda insatser för elever med svårigheter eller speciellt intresse för matematik
1. Särskild läxläsning/”stödundervisning” matematik
2. Erbjud föräldrar utbildning i att ge stöd - familjematematik
3. Sommarskola
Läxläsningsstöd finns redan i dag vid ett antal skolor i Stockholm, då oftast som ett samarbete med till exempel högskolor och som en del av den egna verksamheten. Det är för oss självklart att Mattecentrum är välkomna att expandera sin verksamhet till de platser där resultaten har som störst potential att förbättras. Läxhjälpsverksamhet behöver vara tillgänglig för fler elever än vad det är idag både under och efter skoltid. Vår bedömning är att sådan verksamhet är särskilt viktig för elever som behöver extra stöd med matematiken. Därför har Socialdemokraterna nationellt gått ut med en investering på 110 miljoner i stimulans för läxhjälp. För Stockholms räkning innebär det cirka 11 miljoner kronor i statligt stöd. I den budget vi Socialdemokrater i Stockholm presenterade i november hade vi 50 miljoner kronor för extra undervisning (som läxläsning). Det gör också att staden aktivt kan stödja och uppmuntra de organisationer som jobbar för läxläsningshjälp inom exempelvis matematik.
Föräldrarna spelar vidare en viktig roll i att hjälpa sina barn med skolarbetet. Det är därför viktigt att föräldrar ges möjlighet att aktivt delta under barnens skoltid och stötta sina barn med till exempel läxor. Därför ska alla skolor erbjuda utbildning för att de i sin tur ska ha möjlighet att stärka föräldrarnas möjlighet till att stimulera sina barns intresse för matematik.
Sommarskola i form av förlängd skolplikt för de elever i grundskolan som inte når målen i exempelvis matematik. Den utökade undervisningstiden under sommaren skagälla elever i årskurserna 6-9. Dessa elever ska ges utökad undervisningstid om upp till 20 dagar under sommaren.
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
att be förvaltningen återkomma med förslag på insatser för mer tvåspråkig undervisning i matematik.
att i övrigt anföra.
Utvecklingsplanen för matematik är ambitiös och vi gläder oss särskilt till det fokus som läggs på utvecklingen av fungerande undervisningsmetoder och kompetensutveckling bland lärare genom ökad samverkan. Om staden genom detta utvecklingsarbete lyckas att institutionalisera det kollegiala lärandet och att därigenom nå en kvalitativt bättre undervisningskultur är det väldigt goda resultat. Låt därför de erfarenheter som fås genom detta projekt också sprida sig till andra ämnen. Lärare och elever, oavsett ämne, har behov av liknande utvecklingsinsatser. En liknande satsning på exempelvis läsförståelse skulle ge resultat i många skolämnen. Ju tidigare eleverna får ta del av dessa satsningar ju större genomslag får det på elevernas hela skolgång och förutsättningar att lyckas i skolan. De metoder som lyfts fram i förvaltningens förslag funkar också bäst i lagom stora klasstorlekar.
Gällande matematik framkommer det att ämnet är svårt för att det matematiska språket är svårt. Det är komplexa begrepp som är avgörande för att det matematiska tänkandet eller logiken ska utvecklas i lärandet. Tidigare försöksprojekt med tvåspråkig undervisning på matematik, där eleven få läsa ämnet delvis på det språk hen kan bäst har varit väldigt lyckade. Ett matematiklyft i Stockholms stad, där ca 40 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska borde självklart innefatta också en sådan utökad möjlighet.
att Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
Som en bakgrund till förvaltningens förslag redovisas en analys som visar att elevernas försämrade prestationer framför allt beror på att eleverna har stora brister i begreppsförståelse och problemlösning samt att de huvudsakligen arbetar på egen hand under lektionerna.
Den utvecklingsplan för matematik som ärendet avser utgår bland annat ifrån utbildningsnämndens FOU-strategi. Ett inslag i modellen är att det kollegiala lärandet stöds av webbaserat ämnesdidaktiskt utbildningsmaterial och leds av matematikhandledare. Utvecklingsplanen innebär också att grundskoleeleverna erbjuds stöd i form av kvalitetssäkrat utbildningsmaterial på flera språk via portalen www.webmatte.se.
Utvecklingsplanen väcker frågor om de analyser som ligger bakom inriktningen. En sådan är om de elever som har svagt stöd i hemmet i sitt studerande har tillgång till och därmed är hjälpta av ett webbaserat matematikstöd. Vi uppmanar förvaltningen att noga följa utvecklingen på detta område.
Det borde vara angeläget att lärare med goda ämneskunskaper i matematik undervisar de elever som har störst behov av stöd. Det framgår inte av tjänsteutlåtandet vilka eventuella åtgärder utbildningsförvaltningen ser möjliga för att styra de bästa lärarna till de största behoven. Vi utgår från att förvaltningen kommer att återkomma i denna fråga.
Forskning visar att det långsiktiga kollegiala lärandet samt lärarnas goda ämneskunskaper är av största vikt för hur väl eleverna lyckas i matematik. Därför är det särskilt glädjande för oss att Stockholmslyftet ger plats åt ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete där det kollegiala lärandet och de goda undervisningspraktikerna får stå i fokus över tid.
Begreppsförståelse och problemlösningsförmåga kan stimuleras och utvecklas tidigt. Med den nya läroplan som numera gäller för förskolan förbättras våra förutsättningar att stimulera eleverna att redan tidigt tillägna sig en matematisk förståelse, vilket lägger grunden för goda kunskaper i matematik på senare nivå.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 januari 2013, dnr 11-443/8760.
Till utbildningsförvaltningen har inkommit en skrivelse från Per Olsson (MP) om elevers resvägar på grund av modersmålsundervisning.
Modersmålsundervisningen är en viktig del i de berörda elevernas lärandeprocess och förvaltningen arbetar fortlöpande med att följa upp och utveckla undervisningen. Inom förvaltningens avdelning för uppdrag kring lärande och elevhälsa finns enheten Språkcentrum som ansvarar för större delen av modersmålsundervisningen i stadens kommunala grundskolor.
Totalt är det 553 elever i Stockholms kommunala grundskolor som deltar i modersmålsundervisning på en annan skola än sin egen. Antalet elever i årskurserna F-3 är 190 och 364 i årskurserna 4-9.
Resor i samband med modersmålsundervisningen ska inte ge några direkta konsekvenser för den ordinarie undervisningen eftersom modersmålsundervisningen läggs utanför ordinarie schema.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samarbete med avdelning för uppdrag kring lärande och elevhälsa.
Remissvar på ”Motion om Rinkeby – en by i världsklass”, Tomas Rudin (s) och Hassan Said Mahamed (s).
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar på motionen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 januari 2013, dnr 13-033/101.
En motion, ” Motion om Rinkeby – en by i världsklass” har inkommit från Tomas Rudin (s) och Hassan Said Mahamed (s), där motionärerna efterlyser satsningar i Rinkeby. Förvaltningen arbetar med flera uppdrag som svarar mot intentionerna i motionen. Inom gymnasieskolan utvecklas kontinuerligt yrkesintroduktionsprogram.
Framgång för utbildningsanordnare inom de frivilliga skolformerna ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och universitet bygger på ett mycket nära samarbete med näringslivet, det gäller framförallt inom lärlingsutbildning och Yrkeshögskolan.
Ärendet har beretts på gymnasieavdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
att tillstyrka motionen.
Vi kan konstatera att skolresultaten inte har pekat åt någon positiv riktning under de senaste sex åren utan snarare tvärtom, behörigheten till gymnasiet har särskilt minskat kraftigt i ytterstaden, däribland Rinkeby, samtidigt som arbetslösheten har ökat avsevärt bland unga med tragiska konsekvenser som följd för den enskilde.
Viljan hos den moderat ledda majoriteten att aktivt arbeta för byggandet av nya fastigheter eller att i praktiken verka för fler arbetsplatser i Rinkeby existerar knappast. Den borgerliga majoriteten verkar vara nöjda med situationen, de tar inget ansvar för den negativa utvecklingen i bland annat Rinkeby. Vi socialdemokrater menar att politiken måste ta en större del av ansvaret genom att fördela resurserna efter behov och fatta strategiska beslut till exempel att bygga nya fastigheter och få till stånd fler privata och kommunala arbetsplatser.
att bifalla motionen.
att i övrigt anföra följande.
Det är angeläget att göra genomtänkta och genomgripande satsningar på en stadsdel som Rinkeby som både har stora utmaningar och en stor potential för utveckling. Särskilt gäller det skola och utbildning för både barn och unga. Mycket har gjorts men mer kan och behöver göras. Samtidigt vill vi lyfta att det finns fler stadsdelar och fler barn och unga i Stockholm som behöver satsningar.
Fritidshemmens betydelse underskattas, speciellt för elever som är trångbodda och där föräldrarna har knappa resurser. Miljöpartiet har därför i sin budget för 2013 en särskild satsning på fritidshemmen för att alla elever ska få möjlighet att utvecklas, även på sin fritid.
Vi ser att det behövs genomgripande förändringar och inte bara tillfälliga kortsiktiga projekt för att alla barn och unga i hela staden ska få med sig den kompetens de behöver för att kunna få ett bra liv. Det sker framförallt genom samarbete och yrkesutveckling för lärarna, inte genom allt fler kontroller och mer administration. De bästa lärarna bör finnas där de behövs mest. Lärare behöver ha tillräckligt med tid att både ägna sig åt sina elever och vidareutveckla sitt arbete i samarbete med sina kollegor. Särskilt gäller det de lägre årskurserna i grundskolan där förutsättningarna för vidare studier grundläggs, men även längre fram. Alla unga i gymnasieåldern ska ha rätt att kunna skaffa sig gymnasiekompetens och det ska kunna ske på många sätt. Här finns mycket att lära av andra storstäder med liknande utmaningar, i Sverige, men också i Europa.
1. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att i april återkomma med förslag på en struktur för lärares karriärvägar samt att utforma och besluta om förvaltningsgemensamma riktlinjer.
2. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att upphandla ett verktyg för meritering enligt tidigare beslut.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 mars 2013, dnr 13-201/635.
Förvaltningens arbete med karriärvägar för lärare ska bidra till hög kvalitet på undervisning och skolverksamhet. Det ska tillvarata skickliga lärares kompetenser, ge möjligheter till professionsutveckling och skapa förutsättningar för en pedagogisk karriär som alternativ till en chefskarriär. Strukturer och definitioner på karriärvägar och dess koppling till förvaltningens lönepolitiska riktlinjer behöver utvecklas så att de blir tydliga och transparanta för medarbetare och chefer och möjliga att följa upp.
Ärendet har beretts av personalavdelningen i samarbete med grund- och gymnasieavdelningarna
att i huvudsak godkänna förvaltningen förslag till beslut.
att utbildningsförvaltningen till ärendet i april ändrar beteckningen "Förste Lärare" till en titel som är modern och bättre betecknar tjänstens innebörd.
Det är positivt att fler karriärtjänster blir möjliga för lärare och att fler duktiga lärare kan få en högre lön. Det är dock viktigt att de nya tjänster som inrättas blir tydliga i sitt innehåll liksom även att titlarna är moderna ochbegripliga. Titeln "Förste lärare" är otydlig och kan leda tanken fel. Denna bör ändras till en mer modern titel i enlighet med den uppfattning som samtliga kommuner har i Sverige, liksom kommunstyrelseordföranden i Stockholms stad.
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt yttrandet enligt nedan:
Vi är positiva till att lärare får möjlighet att inte bara göra karriär som chefer utan även som skickliga lärare, under förutsättning att
1. Lärare som vidareutvecklar sig som pedagoger bör uppmuntras att delta i samarbete med och dela med sig av sina kunskaper till sina kollegor, så att de enskilda lärarnas utveckling bidrar positivt till hela skolans utveckling. Eleverna behöver trygga, ambitiösa och kunniga lärare med stort självförtroende som samarbetar med alla elevers maximala utveckling som ett gemensamt intresse.
2. Konkurrensmentalitet bland yrkesverksamma, där enskilda strävar efter att nå fördelar bara för sin egen del, kan möjligtvis fungera på en del arbetsplatser. Men skolan är en speciell arbetsplats där vassa armbågar bland personalen kan bidra till en dålig arbetsmiljö för både lärare och elever. Det gäller för övrigt även bland elever där vi ser att en alltför ensidig fokusering på elevernas resultat och betyg leder till att en del elever upplever sig som förlorare, och tappar lusten att lära, medan andra blir vinnare.
3. Fritidspedagoger i staden ska ha tillgång till karriärmöjligheter på samma sätt som andra lärare. Stockholm kan mycket väl vara först i Sverige med en ”förste fritidspedagog”.
4. Reformen får inte heller ytterligare medverka till den helt oacceptabla utvecklingen att skillnaderna mellan skolor i olika områden ökar. Detta strider mot skolans kompensatoriska uppdrag, vilket också Skolinspektionen och Skolverket påpekat gång på gång. Alla elever ska ha samma rätt till att utveckla sin fulla potential oavsett bakgrund och andra förutsättningar, till exempel funktionsnedsättning. Det är relativt enkelt att bli en skicklig lärare bland elever som har föräldrar med högre utbildning, där eleverna har med sig goda förutsättningar att klara av teoretiska studier. Det är betydligt svårare att arbeta med elever som har med sig andra erfarenheter och kunskaper än de som efterfrågas, och mäts, i en svensk skola idag. Det är därför mycket angeläget att de skickligaste lärarna finns där de behövs bäst.
5. Vi frågar oss slutligen, när det gäller den svåra definitionen av vad som menas med lärarskicklighet - och den hänvisning förvaltningen gör till forskning - vilken forskning förvaltningen menar.
I underlaget för utbildningsförvaltningens förslag till beslut konstateras bland annat att strukturer och definitioner på karriärvägar och dess koppling till förvaltningens lönepolitiska riktlinjer behöver utvecklas så att de blir tydliga och transparanta för medarbetare och chefer och möjliga att följa upp.
Vi förutsätter att den fortsatta beredningen kommer att omfatta en kritisk prövning av behovet att förändringar av de lönepolitiska riktlinjerna. En förutsättning för att reformen med karriärvägar för lärare i Stockholms stad ska kunna utvecklas enligt tjänsteutlåtandet i ärendet är att det totala löneutrymmet för lärare ökar. Alternativet är en omfördelning från det stora lärarkollektivet till karriärtjänsterna.
En sådan omfördelning inom befintligt löneutrymme kan få så negativa konsekvenser att det överskuggar de tänkta positiva effekterna av reformen. Med bakgrund av detta anser vi att en betydande höjning av löneutrymmet för lärarna är en förutsättning för att satsningarna på karriärvägar för lärare ska gå att genomföra. Elitsatsningar på ett fåtal som missgynnar det stora lärarkollektivet tror vi inte kommer att bidra till högre kvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att lärare går långa universitets- och högskoleutbildningar som i dagsläget inte är särskilt gynnsamma jämfört med andra akademikeryrken som kräver lika lång utbildningstid.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta och genomföra förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal avseende internationella rådgivningskonsulter inom it.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 februari 2013, dnr 12-125/9906.
Förvaltningen genomför en upphandling av ramavtal för internationella rådgivningskonsulter inom it. Förvaltningen kommer genom dessa ramavtal att kunna tillgodose sina behov av dessa tjänster för sin verksamhet. Avtal planeras att träda i kraft från och med sommaren 2013.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelning.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S), Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
att ge förvaltningen i uppgift att återkomma till nämnden med en uppskattning av för vilka summor vi förväntar oss att avropa konsulttjänster i enlighet med ramavtalet.
att ge i förvaltningen i uppgift att årligen ge en kort redovisning av vilka konsulttjänster som upphandlats i enlighet med avtalet.
Underlaget som förvaltningen ger i detta ärende är väldigt tunt vilket gör det svårt for nämnden att ta ett kvalificerat beslut. Beskrivningen av vilka typer av tjänster som ska kunna upphandlas inom ramen för avtalet är så pass vag att det är svårt att avgöra hur relevanta dessa kostnader är. Det finns heller inget som indikerar storleken på ramavtalet, vare sig en uppskattning av vilka summor som tidigare spenderats på den här typen av tjänster eller någon markering om vi förväntar oss att köpa mer eller mindre sådana tjänster framöver. Slutligen framgår inte heller vad som specifikt avses med “internationella rådgivningskonsulter inom IT” samtidigt som dokumentet förefaller utgå från att detta är ett etablerat begrepp.
Svar på remiss (Dnr 320-2011:5290) från Skolinspektionen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Ärendet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från 19 februari 2013, dnr 13-455/538.
Föreliggande ansökan avser en redan existerande fristående gymnasieskola vars huvudman ansöker om godkännande för en utökning. Förvaltningens bedömning är att det utifrån befintligt remissunderlag inte går att påvisa att ansökningen medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende.
Antal antagna och lediga platser i samband med länsintagningen till gymnasieskolan i juli 2012 var för handels- och administrationsprogrammet 394 antagna och 240 lediga platser. Det visar att söktrycket på handels- och administrationsprogrammet var lågt vid slutantagningen till gymnasieskolorna 2012 i Stockholms län.
Detta ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
1. Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsdirektören att vidaredelegera till förvaltningschefen vid serviceförvaltningen att för utbildningsnämndens räkning genomföra och besluta i upphandling av persontransporter.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 februari 2013, dnr 13-125/666.
Serviceförvaltningen har i uppdrag att för stadens räkning genomföra en gemensam upphandling av persontransporter inklusive skolskjuts. Befintligt ramavtal löper ut den 6 juni 2014, nytt ramavtal planeras träda i kraft den 1 juli 2014.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen.
Upphandlingen ska göras enligt stadens riktlinjer vad gäller t.ex. klimatneutralitet. Förskolebarn och skolelever som använder skolskjuts kan ibland befinna sig i en utsatt position i samband med skjutsen, då vårdnadshavaren inte finns med. Därför är det av största vikt att man i samband med upphandling säkerställer att utförarna uppfyller alla säkerhetskrav enligt stadens riktlinjer för arbete med barn och unga.
Utbildningsnämnden beslutar om principer för bidragsgivning till ideella organisationer i enlighet med förvaltningens förslag.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 februari 2013, dnr 13-112/491.
Kommunfullmäktige styr övergripande över denna bidragsgivning genom nämndernas reglementen. En nämnd kan inom sitt reglemente mer i detalj precisera vilka regler som ska gälla genom att fastställa riktlinjer för sin bidragsgivning.
I tjänsteutlåtandet föreslås principer för bidragsgivning till ideella föreningar inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. De medel som tillförts ideella organisationer inom utbildningsnämndens verksamhetsområde under 2012 kan hänföras till tre kategorier:
Allmänna verksamhetsbidrag, Köp/avtal kring särskilda tjänster eller resultat, Bidrag till särskilt avgränsade projekt.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
att tydliggöra att meningen “Bidrag som ges till ideella organisationer eller föreningar får inte skapa obalans mellan den bidragstagande organisationen och andra aktörer på marknaden” inte är avsedd att användas för att begränsa möjligheten för ideella organisationer som erbjuder exempelvis läxhjälp på ideell basis att få stöd från staden.
att därutöver anföra.
Det är eleverna och de behov som finns i skolan som ska stå i centrum, inte utförarnas intressen. Förvaltningens förslag till beslut är överlag väldigt bra och genomarbetat. Meningen om balans på marknaden innebär dock en olycklig otydlighet i det att den kan tolkas som att bidrag inte kan ges i de fall det även finns kommersiella aktörer som erbjuder motsvarande tjänster. En sådan syn på ideella krafters möjlighet kan vi inte ställa oss bakom.
Utbildningsnämnden tilldelar Mattecentrum ett verksamhetsbidrag på 370 tkr för verksamhetsåret 2013. Fortsatt bidrag prövas efter utvärdering.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 05 februari 2013, dnr 12-112/598.
Mattecentrum är en ideell förening som ger gratis läxhjälp i matematik till högstadie- och gymnasieelever i hela landet. Mattecentrum har ansökt om 500 tkr i årligt verksamhetsbidrag från Stockholms stad. I dag anordnar föreningen räknestugor på fem gymnasieskolor i Stockholm. Bidraget ska användas till att vidga läxhjälpen till att omfatta även högstadiet.
Förvaltningen föreslår att Mattecentrum tilldelas ett bidrag om 370 tkr för verksamhetsåret 2013.
Förvaltningens bidrag täcker endast verksamhet som vänder sig till elever inom utbildningsnämndens ansvarsområde, det vill säga elever i Stockholms skolor.
Ärendet har handlagts inom ledningsstaben i samverkan med personalavdelningen.
Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
att Nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
I Stockholm bedriver Mattecentrum verksamhet på fem platser, vid Kungsholms gymnasium, Thorildsplans gymnasium, Södra Latin, Kunskapsgymnasiet Globen och Norra Real.
Vi anser det angeläget att utbildningsförvaltningen i samband med den prövning och utvärdering som ska genomföras av Mattecentrums verksamhet inför 2014 också beaktar som en viktig faktor elevers behov av stöd. Det finns skäl att ifrågasätta om det finns en överensstämmelse mellan elevers stödbehov och Matematikcentrums lokalisering av sin verksamhet.
Om det inte finns en tydlig koppling mellan Stockholms elevers behov av stöd och Mattecentrums verksamhet finns skäl att pröva om fortsatt verksamhetsbidrag är det mest ändamålsenliga sättet att använda 370 tkr.
Tankar har funnit att utvidga Mattecentrums verksamhet till att även omfatta förortsskolorna. Då detta inte har blivit verklighet anser vi att motsvarande belopp, 370 tkr, även ska tillföras den läxhjälpsverksamhet som bedrivs i stadens egen regi i förortsskolorna där behovet av olika slags stöd i studierna är stort och olika stödverksamheter borde utvecklas och stöttas.
Jan Valeskog m.fl.(S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är glädjande att Mattecentrum efter många turer nu får verksamhetsbidrag för att expandera sin verksamhet i Stockholm. Processen som ledde fram till detta beslut var allt annat än den man kan förvänta sig när en professionell ideell aktör söker om medel för att utveckla en mycket välfungerande verksamhet. Mattecentrum tillhandahåller en utmärkt tjänst som ingår i ett större spektrum av åtgärder som krävs för att komma till rätta med de sjunkande matteresultaten i Stockholms skolor. Därför är det självklart att ställa sig bakom att förvaltningen har beviljat medel för detta.
Svar på remiss från kommunstyrelsen av betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning, SOU 2012:76.
Förvaltningen redvisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 februari 2013, dnr 13-000/435.
Regeringen beslutade i september 2011 att uppdra åt en särskild utredare att klarlägga om regleringen i frågor som rör utbildning för barn och ungdomar vid hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem och sjukhus eller annan motsvarande institution behöver förtydligas. Utredaren fick även i uppdrag att utreda om distansundervisning i vissa fall bör vara ett alternativ till reguljär undervisning för elever i de obligatoriska skolformerna samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Sammanfattningsvis anser förvaltningen att utredningens förslag är bra. Det är angeläget att säkerställa att även barn och unga som är placerade i samhällsvård eller är på sjukhus så långt möjligt får en likvärdig utbildning som andra barn och unga.
Förvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samverkan med gymnasieavdelningen och ledningsstaben.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
att därutöver vill vi framföra följande.
Inledning
Artikel 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) uttrycker att varje barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska enligt artikel 29 syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och psykisk och fysisk förmåga. Detta ställer krav på att utbildningen ska vara tillgänglig och åtkomlig samt att den motiverar det enskilda barnet. För elever med inlärningssvårigheter är det avgörande att de får tillgång till lämplig utbildning.
Med utgångspunkt i artikel 2 i barnkonventionen, som uttrycker principen om icke-diskriminering, ska barn som är placerade i olika former av samhällsvård eller vistas på sjukhus rätt till en undervisning som motsvarar den undervisning andra elever i Sverige har tillgång till.
Barnets rätt till utbildningen måste gälla lika för alla barn och kravet kan inte undantas några huvudmän som bedriver utbildning. Barn som vårdas på sjukhus eller är placerade i samhällets vård ska inte få utbildning som det ställs lägre krav på eller bedrivs av obehöriga lärare.
Vid placeringen
Socialnämnden ska lämna en underrättelse till ansvarig nämnd för utbildning när beslut har fattats om vård av ett barn utanför det egna hemmet som innebär byte av skola.
Socialnämnden ska vidare efter samråd med skolhuvudmannen beskriva i vårdplanen och genomförandeplanen hur eleven ska få lämplig ytbildning. Hemkommunen ska se till att ett utbildningsdokument upprättas när man fått en underrättelse från socialnämnden. Viktigt att nämnden i vårdplan och genomförandeplan tydligt anger hur nämnden ska verka för att barnet får en lämplig utbildning som hon eller han har rätt till. Nämnden ska lägga lika stor vikt vid att god vård erbjuds som att han eller hon får lämplig utbildning.
Utredningen föreslår att hemkommunen ska ha ett uppföljningsansvar för sina skolpliktiga barn som bereds vård på HVB och som går i skola i en annan kommun. Uppföljningsansvaret ska även omfatta elever som får sin utbildning anordnad av Statens institutionsstyrelse eller får särskild utbildning på sjukhus eller en motsvarande institution.
Utbildningsförvaltningen konstaterar att framtagandet av det utbildningsdokument som föreslås skulle innebära ytterligare krav på dokumentation i skolorna. Utredningens förslag att hemkommunen ska se till att utbildningsdokumentet upprättas bygger på det faktum att hemkommunerna inte i tillräckligt stor omfattning tagit sitt ansvar för den placerade elevens utbildning.
Utbildning för elever vid HVB
Utredningens bedömning är att HVB inte ska ges generell möjlighet att anordna undervisning vid HVB för barn och unga som är placerade där. Enligt utredningen är det viktigt att säkerställa att unga vid HVB får den utbildning som de själva önskar och har rätt till. Utredningen lägger stor vikt vid den enskilde elevens rätt till likvärdig utbildning.
En elev som vistas på ett HVB ska få rätt att bli mottagen i en kommunal grundskola eller grundsärskola i den kommun där eleven vistas. Utredningen anser därför att alla elever som vistas vid HVB ska omfattas av skolväsendet för att säkerställa att barn på HVB får en likvärdig utbildning. Det är bra att barn och unga som bor på Hem för vård och boende (HVB) får sina rättigheter om utbildning tydligare tillgodosedda genom att ansvaret för barnens skolgång flyttas över till det allmänna skolväsendet som omfattas av skollagen.
Likaså ska icke skolpliktiga elever som vistas på ett HVB få möjlighet att påbörja eller fullfölja sina gymnasiestudier i närheten av HVB om kommunen där eleven vistas erbjuder sådan utbildning. En elev som vistas på ett HVB och tillhör gymnasiesärskolan ska ha samma rättigheter till gymnasieutbildning oavsett om det är ett nationellt eller individuellt program som är aktuellt i, i den nya kommunen. Utredningen förslår också att en elev som har vistats vid ett HVB och återvänder till sin hemkommun ska ha rätt att fullfölja sina påbörjade gymnasiestudier på ett nationellt program eller en nationell inriktning på gymnasieskola eller gymnasiesärskola.
Kravet om en likvärdig utbildning måste gälla alla barn i Sverige och skollagen måste i sin helhet måste omfatta alla barn. Det är inte acceptabelt att barn får en ofullständig utbildning på grund av de vårdas på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse. Kravet för godkänd lärarlegitimation ska gälla för samtliga lärare hos alla huvudmän som bedriver utbildning för barn i Sverige utan undantag är självklart.
Distans och fjärrundervisning
Det finns en fara i att förslaget på reglering av fjärrundervisning kan utnyttjas för att ersätta normal undervisning. Fjärrundervisning bör endast genomföras under en kortare övergångsperiod. Fjärrundervisning ska inte vara ett mer ekonomiskt gynnsamt alternativ för huvudmän som har svårt att rekrytera lärare i moderna språk, samiska, modersmål, inklusive minoritetsspråk eller teckenspråk.
Förslaget att distansundervisning ska få anordnas för elever som vistas i särskilda ungdomshem tycker Vänsterpartiet är olämpligt mot bakgrund till det som utredningen själv beskriver som krävande undervisningsmetod som ställer högre krav på eleven vad gäller koncentration och närvaro än vanlig undervisning. Elever på särskilda ungdomshem har stort behov av extra stöd av lärare och behov av specialpedagogiska lösningar varför att distansundervisning blir en olämplig undervisningsform för dessa elever. Det är inte acceptabelt att elever på särskilda ungdomshem inte ska ha rätt till en undervisning anpassad för deras behov på samma sätt som andra elever har rätt till detta.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 februari 2013, dnr 13-516/641.
Kommunstyrelsen har remitterat ärendet ”Utökad valfrihet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning enligt LSS – korttidstillsyn för skolungdom över 12 år”, till utbildningsnämnden.
I ärendet föreslås att korttidstillsyn för barn och ungdomar över 12 år, en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ska införas i stadens valfrihetssystem från och med den 1 januari 2014 och att verksamheterna för korttidstillsyn ska upphandlas enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV.
Stadsledningskontoret föreslår att ett valfrihetssystem för en LSS-insats inom omsorg för personer med funktionsnedsättning – korttidstillsyn för skolungdom över 12 år – införs i Stockholms stad. Drygt 300 elever har idag korttidstillsyn. 22 kommunala grund- och gymnasieskolor utför korttidstillsynsverksamhet läsåret 2012/2013 för cirka 220 barn/ungdomar. Verksamheten erbjuds av knappt 60 utförare varav 25 privata utförare.
I stadsledningskontorets förslag sägs att beslut om korttidstillsyn fattas från och med det att ungdomen börjar i årskurs 7. Beslut kan också fattas under sommaren efter avslutad årskurs 6, i de fall den enskilde begär det. För att inga luckor i barnets fritidsverksamhet ska uppstå behöver, enligt förvaltningens uppfattning, tidpunkt för beviljandet av korttidstillsyn synkroniseras med skollagens bestämmelse, det vill säga att beslut om korttidstillsyn kan fattas först efter vårterminen det år då eleven fyller 13 år.
Enligt förvaltningens mening behöver det redan nu förtydligas vad det konkret innebär att respektive stadsdelsnämnd, enligt förslaget, bedömer eventuella förändringar i ersättningsnivåer; hur länge följer den tidigare nivån/behovsgruppen med, i vilka sammanhang bedöms förändringarna etc.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och administrativa avdelningen.
Vi ställer oss undrande till behovet av LOV inom denna verksamhet. Sannolikheten att barn/ungdomar och föräldrar vill välja korttidstillsyn på en annan plats än i anslutning till den skola där barnet/ungdomen går bedömer vi som liten. Närhet och möjligheten att ha samma korttidstillsyn som skolungdomens vänner är förmodligen det som barnet/ungdomen och föräldrarna anser är viktigt, oavsett utförare.Föräldrar och nuvarande utförare nämner flera krav på kvalitet som verksamheten bör uppfylla såsom behovet av en närvarande chef, personalens kompetens samt vikten av att verksamheten har ett meningsfullt innehåll. Dessa kvalitetskrav är oerhört viktiga att verksamheten kan uppfylla. Med anledning av detta är det anmärkningsvärt att det inte finns något i ärendet som tyder på att kvaliteten skulle öka i och med införandet av LOV för korttidstillsyn.
Förvaltningen nämner två konsekvenser som direkt negativa med detta förslag vilka är en ökning av den administrativa bördan ökar för skolorna samt att grund- och grundsärskolan får minskade intäkter omfattande 900 000 kr. Utöver att LOV för korttidstillsyn inte verkar erbjuda förbättringar för medborgarna som brukar den eller för kvaliteten inom verksamheten så finns dessa två direkta negativa konsekvenser för eleverna/ungdomarna.
Jan Valeskog m.fl. (S) anmälde ett uttalande enligt nedan:
Nu föreslås ytterligare en grupp ingå i stadens verksamhet enligt LOV. Vi noterar utbildningsförvaltningens oro över att förslaget kommer att innebära att grundskolans/särskolans intäkter minskar med 900000 per år. Detta samtidigt som vi kan se att skolans nuvarande pengsystem lider av att påsen är för liten. Vidare är det värt att notera att på äldresidan så har borgarråd Joakim Larsson vid ett flertal tillfällen öppnat upp för att se över systemet med olika nivåer i pengen.
Vi ställer oss bakom förvaltningens kloka synpunkter gällande detta ärende, men vill lägga till följande:
Det viktigaste för unga med funktionsnedsättningar, som har svårt att klara sig på egen hand efter skoltid, och deras föräldrar, är kanske inte att kunna välja utförare utan att de ska kunna känna sig trygga med den omsorg som erbjuds och att de samtidigt får den stimulans de behöver. Det innebär tillgång till utbildad personal, trivsamma och fungerande lokaler och lekmaterial som fungerar även för unga med funktionsnedsättningar. Det innebär också att både de unga och deras föräldrar kan påverka innehåll och utformning av korttidstillsynen.
Vi är medvetna om att en del unga med funktionsnedsättningar behöver omfattande assistans för att kunna klara sin vardag. Samtidigt är det önskvärt att den personal som arbetar med unga med funktionsnedsättningar har någon form av utbildning, även om det kan finnas personal utan utbildning som gör mycket värdefulla insatser. Det ska åtminstone finnas tillgång till någon som har den kompetens som krävs för att kunna leda verksamheten.
En ersättning som motsvarar hemtjänstersättningen förefaller vara för låg, med hänsyn taget till de behov unga har av både en trygg och stimulerande fritid. Om förändringen innebär en besparing på de ungas bekostnad och en utökad arbetsbörda för både förvaltning och utförare i form av dokumentation, utan att det egentligen innebär att de unga får en bättre vardag, ser vi inte att det finns någon större mening med en utökad valfrihet för den här gruppen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande till Förvaltningsrätten i målnr. 2617/13, enhet 11.
3. Stadsledningskontorets juridiska avdelning får i uppdrag att, i enlighet med tidigare utfärdad fullmakt, föra utbildningsnämndens talan. Adress: Stockholms Stad, Juridiska avdelningen, 105 35 Stockholm. Telefon 08-508 29726 (exp), fax 08-508 29755.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 1 mars 2013, dnr 12-022/10087.
Utbildningsnämnden beslutade den 13 december 2012 att återkalla godkännandet att bedriva förskola enligt skollagen för AU BIST Global AB (12-453/2199). Beslutet, inklusive underlag, finns inlämnat till förvaltningsrätten.
Huvudmannen har överklagat detta beslut och förvaltningsrätten har förelagt utbildningsnämnden att lämna ett yttrande över huvudmannens inlämnade överklagande. Förvaltningsrättens föreläggande lämnas i bilaga 1 och huvudmannens överklagande, till den del som gäller huvudmannens sammanfattande kritik, lämnas i bilaga 2. Nämnden har medgivits anstånd till den 15 mars 2013 att komma in med sitt yttrande.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden till förvaltningsrätten överlämnar och åberopar detta tjänsteutlåtande som yttrande över det överklagade beslutet.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning.
- Skrivelse om pedagogiska metoder i förskolan.
- Skrivelse om att hålla bra skolbibliotek i alla skolor.
- Skrivelse om att öka antalet teaterbesök i skolorna.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredningen.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) ställde fråga om varför föreläggandet från Arbetsmiljöverket inte överklagades samt vad som nu händer för att åtgärda föreläggandet. Ordföranden redogjorde för beslutet att inte överklaga föreläggandet och bitr. förvaltningschefen Johanna Engman redogjorde för vad som görs inom förvaltningen med hänsyn till föreläggandet.
Ledamoten Helen Törnqvist (C) hänvisade till sin fråga från föregående sammanträde om Roma kulturklasser. Grundskoledirektören Håkan Edman svarade vad som görs för att höja kvalitén på utbildningen i klasserna.
Ledamoten Per Olson (MP) ställde en fråga om hur flytten av Lindeparken fungerar. Gymnasiedirektören redogjorde för vad som för tillfället händer avseende flytten av Lindeparken.
Ledamoten Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) anförde att det saknas tillfällen för när nämnden får tillfällen för kunskapsinhämtning inom utbildningsnämndens område. Ordförande och förvaltningen höll med Ingegerd Akselsson Le Douaron.
Grundskoledirektören Håkan Edman rapporterade angående placeringen av elever i förskoleklasser. Alla elever kommer att få en plats inom rimligt avstånd.
Ordföranden avtackade avgående nämndsekreteraren Aila Somero.
