Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-04-20
Inga programpunkter till frågestunden finns anmälda.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet den 28 april 2005.
Anmäldes justerade protokoll från sammanträdena den 24 februari 2005 och 17 mars 2005.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser, m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Farsta stadsdelsförvaltning har för yttrande tillsänts stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för del av kv. Träspånet m.m. i stadsdelen Gubbängen. Inom den aktuella fastigheten finns en nedlagd skolbyggnad, Lövlundsskolan. Besqab projektutveckling AB har erhållit markanvisning. Förslaget till detaljplan medger att de befintliga lokalerna kompletteras med en hiss och byggs om till 14 lägenheter och att tre nya punkthus med vardera fyra våningar och med sammanlagt cirka 45 lägenheter i form av bostadsrätter uppförs. Inom fastigheten anordnas 48 platser för boendeparkering (0,22 platser/rumsenhet eller ungefär 0,8 platser/lägenhet). Byggstart bedöms kunna ske första kvartalet år 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2005, dnr 302-198/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
BESLUT
Vi är mycket angelägna om att alla möjligheter att bygga tas tillvara. Majoriteten har redan markanvisat mer än vårt löfte till väljarna, d.v.s. 20 000 lägenheter under mandatperioden.
Vi är även mycket angelägna om att grönytor finns nära tillgängliga för stockholmarna, att den kommunala servicen byggs ut så att den täcker de nya invånarnas behov. Vidare att tillräckligt med parkeringsplatser finns, dessa ska så långt möjligt placeras under jord så att vi använder marken effektivt. Vi är av samma skäl angelägna om att pröva möjligheten bygga på befintliga låga fastigheter så att hissar kan installeras.
Vad gäller detta konkreta förslag är vi tveksamma, förslaget är för omfattande. Vi vill slå vakt om den grafiska skolan.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) till förmån för eget yrkande.
Farsta stadsdelsförvaltning har för yttrande erhållit stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för kv. Domaren 1 m.fl. inom stadsdelen Svedmyra. Planförslaget innebär att ett bostadshus med 4-5 våningar och med 25-26 lägenheter kan byggas mellan Öknebovägen och tunnelbanestationen. Den nya fastigheten utgörs till större delen av en tidigare obebyggd fastighet och en mindre del parkmark. Marken avses upplåtas åt Seniorgården AB. Den befintliga fastigheten består nu av naturmark utan synlig övergång mot den "formella" parkmarken. Tillfart avses ske via Sotholmsvägen-Öknebovägen. Parkering för den nya bebyggelsen förläggs inom kvartersmark med 0,55 parkeringsplatser/lägenhet, vilket ger 14 parkeringsplatser. Handikapplatser läggs i direkt anslutning till husets entréer. Byggstart beräknas kunna ske första kvartalet 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2005, dnr 302-171/2005.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.
Nämnden biföll yrkandet.
Till Farsta stadsdelsförvaltning har för programsamråd remitterats ett förslag om ny bostadsbebyggelse på ett antal platser inom stadsdelen Hökarängen samt inom norra delen av stadsdelen Farsta. Ett genomförande av alla föreslagna delprojekt skulle enligt programsamrådshandlingen kunna ge 500-650 nya bostäder. Stadsdelsförvaltningen anser att några av delförslagen, som innebär exploatering av de gröna mellanrummen mellan bostadshusen, är olämpliga. Då Hökarängen som bostadsområde behöver få en högre status och göras mer attraktivt är det särskilt angeläget att värna de kvalitéer som finns. Ett generellt problem i områdena med flerfamiljshus är bristen på utrymme för boendeparkering. Gatuparkering utnyttjas till bristningsgränsen. Eventuell tillkommande bebyggelse måste rymma tillkommande parkeringsplatser. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2005, dnr 302-164/2005.
I direktiven till Stockholms stads konsumentnämnd angavs att nämnden bland annat skulle arbeta fram ett konsumentpolitiskt program, med riktlinjer för stadens samlade konsumentverksamhet. Det utarbetade programförslaget har av kommunstyrelsen sänts på remiss till bl.a. samtliga stadsdelsnämnder. Utgångspunkter är dels EU:s konsumentpolitik, dels regeringens översyn av konsumentpolitiken. I förslaget konstateras bland annat att nya tider ställer nya krav på konsumenterna och att det förebyggande arbetet blir allt viktigare. Förvaltningen instämmer i att det behövs särskilda satsningar för utsatta grupper, bl.a. ungdomar. Vidare framhåller förvaltningen att genomförandet av programmet lokalt, förutsätter ett stöd från konsumentförvaltningen och ett samarbete mellan stadsdelarna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2005, dnr 004-155/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat att
avslå förvaltningens förslag till beslut samt
som svar på remissen anföra följande:
Den rödgröna majoriteten har instiftat en Konsumentnämnd. Beslutsärendena nämnden avhandlat är få och har i huvudsak syftat till att begränsa handel.
Det finns många frivilliga föreningar som driver konsumentfrågorna. Dessutom finns ett statligt Konsumentverk. Konsumentnämnden är inte kommunal kärnverksamhet. Konsumentnämnden skall därför avvecklas.
Stockholm har varit en fungerande handelsplats utan ett konsumentpolitiskt handlingsprogram i över 750 år. Vi finner därför ingen anledning till att införa ett nu.
Istället borde staden ta ett större ansvar för att underlätta för företagande och handel. För att stärka stockholmaren som kund krävs konkurrens, enkla och tydliga regler, en snabbare planprocess och en rimlig skattebörda för enskilda och företagare."
Stadsdelsnämnden har av kommunstyrelsen tillställts denna remiss för yttrande. I budget för 2003 och 2004 fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna göra en fördjupad analys av kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd, av de behov som kan antas finnas samt, utöver de rent ekonomiska åtgärderna, vilka övriga åtgärder som bör vidtas för att minska behovet av stöd och för att utveckla formerna för stöd till barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Uppdraget delades upp i två delar för att göra det överskådligt och hanterbart. Del ett, som rapporteras i detta ärende, är en analys av kostnaderna och verksamhetens utveckling de senaste åren. Del två behandlar utveckling av metoder och denna del av uppdraget är överlämnad till Kompetensfonden, som bland annat ska initiera projekt för att utveckla metoder inom området. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 15 mars 2005, dnr 400-625/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa följande utlåtande:
Inför en likvärdighetsgaranti för elever i Stockholms skolor
Friheten att välja skola ska omfatta alla berörda barn och elever, även dem som är i behov av stora stödinsatser.
Staden ska ha en hög ambition att skapa förutsättningar för alla elevers lika rätt till en bra skolgång. I dag råder det väldigt olika villkor för elever i behov av särskilda stödinsatser i stadens olika stadsdelsnämnder
Flera stadsdelar väljer till exempel att låta den skola som eleven enligt närhetsprincipen skulle tillhöra (och som därmed har skolpliktsansvaret) stå för de merkostnader som eleven medför trots att eleven går i en annan skola.
Resultatet blir inte bara omfattande och krångliga förhandlingar mellan skolorna, utan framförallt att den enskilde elevens valfrihet naggas i kanten.
För att förbättra skolornas förutsättningar att ge varje elev det stöd som denne behöver vill vi införa en likvärdighetsgaranti som ger skolan förutsättningar att ta emot elever i behov av stora stödinsatser.
Dessa resurser ska komplettera den skolpeng som ska följa varje elevs val av skola och vara en garanti för att alla elever ska vara välkomna till vald skola. Ytterst är det dock alltid skolans rektor som ska ha ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Rektor ska se till att ett åtgärdsprogram utarbetas när en elev behöver särskilda stödinsatser. Eleven och dennes vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Likvärdighetsgarantin ska samla stadens resurser för individinriktat stöd till barn och elever inom kommunen, merkostnader för barn och elever i skolor utanför kommunen, mindre undervisningsgrupper, särskola, skolskjutskostnader, svenska som andraspråk och modersmålundervisning.I dag kan elever med liknande behov bedömas väldigt olika beroende på vilken skola eller stadsdel eleven går i.
Det är inte rimligt. Varje elev som är i behov av särskilt stöd ska få individuell bedömning av det egna behovet av stöd. Genom en stadsövergripande bedömning utifrån samma kriterier kommer elever med likvärdiga behov att få likvärdigt stöd. En likvärdighetsgaranti kombinerat med ett skolpengssystem som följer den enskilde elevens val av skola är det bästa sättet att säkerställa valfrihet för alla elever i Stockholms stad."
Kommunfullmäktige beslutade i stadens budget för 2005 att kommunstyrelsen skulle utarbeta ett förslag till ny organisation för stadens modersmålsundervisning. En utredning tillsattes, vars resultat nu sänts på remiss till bl.a. Farsta stadsdelnämnd. Utredningsuppdraget angav att förslaget särskilt skulle inriktas på organisationens stöd till behoven i stadens skolor (alla skolformer), ansvarsfördelningen mellan stadsdelsnämnder och utbildningsnämnd, personalförsörjningsåtgärder och kompetensförbättringsåtgärder. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 mars 2005, dnr 403-126/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
att som svar på remissen överlämna och åberopa följande:
Vi konstaterar att stadsdelsförvaltningen har rätt i sitt antagande om att den gjorda utredningen är bristfällig och att det är alldeles för många frågetecken i dagsläget men vi anser att utredningen inte ska återremitteras utan avslås
samt att därutöver anföra följande:
Vi anser att de farhågor som finns kring en nedläggning av språkcentrum skulle leda till försämrad kvalitet inom modersmålsundervisningen. I stället för att sprida ut modersmålslärarna bland stadsdelsnämnderna bör denna viktiga kompetens behållas på en för staden gemensam nivå."
Regeringen har aviserat att Riksidrottsförbundet får disponera en miljard kronor under en fyraårsperiod för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen benämner satsningen "Ett handslag med idrotten", i dagligt tal kallad "Handslaget". Pengarna ska användas för att stötta och uppmuntra idrottsföreningar och förbund till att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Stockholms idrottsförbund har tagit initiativ till att tillsammans med idrottsförvaltningen och Farsta stadsdelsförvaltning bygga en näridrottsplats för spontanidrott m.m. på Gubbängsfältet. Den skulle kunna bli en referensidrottsplats som alla inom "idrottssverige" skulle kunna besöka och låta sig inspireras av. Anläggningen beräknas kosta 7 mnkr. Enligt förslaget skulle Riksidrottsförbundets satsning "Handslaget" stå för 2 mnkr, stadsdelsnämnden via Stadsdelsförnyelsen för 2 mnkr och idrottsförvaltningen för 3 mnkr. Tidplanen för projektet är att näridrottsplatsen ska vara färdigställd och invigd under våren 2006 eller senast under hösten samma år. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2005, dnr 004-234/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Nämnden enades om en tilläggstext som skulle ingå i beslutet.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag samt en tilläggstext införd under punkt 2.
I ärendets fortsatta beredning bör hänsyn tas till och åtgärder vidtas mot den ansträngda trafik- och parkeringssituation som råder i samband med evenemang på Gubbängsfältet och som kan utgöra en fara och ett irritationsmoment för allmänheten. Nämnden befarar att situationen kan komma att förvärras efter projektets genomförande om åtgärder ej vidtas dessförinnan.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att godkänna projektet under förutsättning att den ekonomiska kalkyl som presenteras uppfylls samt
att därutöver anföra följande:
detta är ett i raden av lovvärda projekt som den nuvarande majoriteten inte kan finansiera inom sin budget utan man hänskjuter önskemålet till stadsdelsförnyelseprojektet vilket tjänstemännen sakligt redovisar i sitt remissvar. Därför är det svårt att ta ställning till detta stadsdelsförnyelseprojekt och det är vår förhoppning att alla inblandade i projektet fått ordentlig kännedom om de ekonomiska förhållningsorder som i dagsläget råder."
En arbetsgrupp med namnet Ungas inflytande har lämnat ett förslag till åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ungdomarna i stadsdelen Farsta strand. Arbetsgruppen har valt att prioritera en ny fritidsgård och framhöll tidigt möjligheten att samordna fritidsgårdsverksamheten med någon av de två parklekarna i området. Förslaget till fritidsgård består av att göra en tillbyggnad till den befintliga byggnaden. Tillbyggnaden ska innehålla en yta för idrott/motion/disco och mindre rum för hantverk/data. Det är också nödvändigt att komplettera byggnaden med kontor och personalrum. Kvällstid kan parklekens utomhusytor användas för spontanidrott och turneringar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 004-226/2005.
Lekparken Skallet är en sedan länge nedlagd parklek i norra Sköndal. Efter nedläggningen har lekparken successivt avvecklats. Idag finns ett mindre antal olika typer av lekutrustning utspridda på en allt för stor grusyta. Boende i området väckte en idé på samverkansmötet i Sköndal den 16 november 2004, om att upprusta lekparken. Samverkansmötet tillstyrkte projektet och en arbetsgrupp med boenderepresentanter bildades. Förvaltningen har haft ett första möte med arbetsgruppen. Vid mötet utryckte representanterna i arbetsgruppen önskemål om att platsen utformas så att den görs attraktiv för både barn, ungdomar och äldre. Vid mötet med arbetsgruppen beslöts även att ärendet skulle beredas för stadsdelsnämnden till sammanträdet i april 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 mars 2005, dnr 004-261/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
I denna promemoria redogörs för vad som ingår i den s.k. ungdomslotsens uppdrag inom projektet "Ungas röst i Farsta". Projektet "Ungas röst i Farsta" tillkom mot bakgrund av kommunfullmäktiges uppdrag att skapa forum för ungas inflytande i varje stadsdel. Vid nämndsammanträdet den 21 oktober 2004 bifölls förslaget att "Ungas röst i Farsta" skulle ingå som ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. En ungdomslots anställdes på halvtid från 2 februari 2005 och på heltid från 1 mars 2005. Projekttiden löper till och med år 2006. Projektets syfte är att göra ungas röster hörda och utveckla forum/kanaler för ungdomars inflytande i den egna vardagen och i frågor som berör lokalsamhället. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria daterad den 29 mars 2005, dnr 004-225/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
"Vi anser att alla människor ska ha möjlighet till att kunna påverka sin egen vardag genom egna fattade beslut i så stor omfattning som möjligt. Politiker ska enbart besluta om det som samhället har ansvar för inom de lagar och förordningar som styr vårt samhälle. Vi ser en fara med dessa ungdomsråd och vi tror att de kommer att vara en form av låtsasdemokrati, vilket vi är motståndare till i vårt öppna samhälle.
Detta projekt är i dagsläget ej helt klarlagt och vi har många funderingar kring detta projekt. Man säger att ett av målen med projektet ska vara att skapa dialog med lokala politiker och vi anser att det redan i dag är möjligt för alla människor i vår stadsdel då vi politiker och tjänstemän finns tillgängliga via brev, telefon, mejl och personlig närvaro. Därför är det svårt att se syftet med att SDN ska utse kontaktpolitiker under projekttiden.
Vi har funderingar kring att alla ungdomar ska ha tillgång till egen hemsida, att politiska partier ska finnas tillgängliga. Vem ska avgöra vilka partier eller andra organisationer som ska ha rätt att medverka på hemsidan ? Vem ska bevaka att hemsidorna inte används till oseriösa och mörka krafter ?
Och kan vi inom demokratins regler förbjuda ev. tillkomst av ovälkomna och odemokratiska partier ?
Varje politiskt parti har idag hemsidor och det kan inte vara en kommunal uppgift att förse politiska partier med utrymme på detta sätt i alla fall inte ekonomiskt.
En annan fråga som man måste ställa sig är med utgångspunkt på Inriktningen
Vad avses när ungdomslotsen ska utbilda elever i demokratifrågor ?
Vilken demokrati avser man? Vem ska utestängas och vem ska få komma till tals?
Den sista och kanske den viktigaste frågan för den nuvarande vänstermajoriteten att svara på är
Finns det i dagsläget några ekonomiska möjligheter att fortsätta detta projekt med utgångspunkt att Farsta Stadsdelsnämnd idag går med underskott?"
Farsta stadsdelsnämnd uppdrog vid sammanträdet den 16 december 2004 åt förvaltningen att genomföra ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen, i syfte att utveckla Farsta torg. I projektet ingår att i en arbetsgrupp bestående av boende, föreningar, centrumledningen, stadsdelsförvaltningen, Farsta gymnasium, kulturskolan m.fl. ta fram ett program för Farsta torg som avser att öka tryggheten, trivseln och torgets attraktivitet. Målet är dels att få mer liv och rörelse på torget genom olika aktiviteter, dels att se över de delar av torget, särskilt entréerna, som upplevs som otrygga. Ett framtagande av program för Farsta torg beräknades uppgå till en kostnad av 150 000 kronor. Senare har framkommit att en översyn av torgets belysning samt ett framtagande av ett belysningsprogram också bör ingå i projektet. Detta skulle medföra en ytterligare kostnad om 126 000 kronor. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria daterad den 5 april 2005, dnr 004-262/2005.
Stadsdelsnämnden har antagit riktlinjer för bidrag till utomstående organisationer som bedriver verksamhet för äldre och personer med funktionshinder i Farsta. För 2005 har nämnden avsatt 180 000 kronor, varav 30 000 kronor är avsedda för verksamhet för personer med funktionshinder och 150 000 kronor för verksamhet för äldre. Ansökningstiden gick ut den 1 april 2005. 15 ansökningar om sammanlagt 229 500 kronor hade då inkommit. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2005, dnr 008-209/2005.
Ledamoten Lennart Isacsson m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande.
Efter förvaltningens framlagda korrigeringar av texten i beslutsunderlaget fattade nämnden följande beslut.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Lennart Isacsson m fl (m) enligt följande:
"De riktlinjer som fastställdes under 2002 innebär i korthet att de medel som organisationerna tilldelas av stadsdelsnämnden skall användas enbart för organisationernas utåtriktade verksamhet. Den tillämpning av riktlinjerna som sker idag är inte strikt. Det syns nödvändigt att det beslut som togs i fjol att se över riktlinjerna måste upprepas för att bli genomfört och att tillämpningen därefter blir korrekt.
Föreningarna är till sin uppbyggnad och till sitt syfte lika men har olika förutsättningar för att klara verksamheten. Därför är det viktigt att medelstilldelningen blir så motiverad och rättvis som möjligt."
En översyn av de riktlinjer som tidigare framtagits angående Kulturkommitténs roll i stadsdelsnämndens kulturverksamhet och handläggningen av kulturstöd till föreningslivet har gjorts med anledning av de omorganisationer som genomförts vad gäller stadsdelsområden och tjänstemannaorganisation. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 009-235/2005.
Enligt stadens strategi för kvalitetsutveckling ska alla verksamheter som vänder sig till allmänhet/brukare utforma kvalitetsgarantier. Garantierna, som ska utgå från enheternas åtaganden samt stadens och stadsdelsnämndens inriktningsmål, ska godkännas av stadsdelsnämnden. Kvalitetsgarantier antogs senast av nämnden i januari 2004. Genom kvalitetsgarantier får brukarna och andra intresserade besked om vad de kan förvänta sig av den service och omsorg förvaltningen ger. Brukaren inbjuds också till dialog om verksamheten. Garantin avseende stadsmiljö har ändrats utifrån verksamhetens begränsade resurser. I övrigt föreslås att befintliga garantier gäller tills vidare och att förändringar i fortsättningen tas upp i samband med beslut om verksamhetsplan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2005, dnr 012-227/2005.
Kristdemokraterna Bertil Fredriksson och Peter Molin hade i skrivelse till nämnden den 23 september 2004 föreslagit att stadsdelsnämnden beslutar om att erbjuda alla stadsdelens invånare över 65 år hjälp hemma med riskfyllda vardagssysslor. Stadsdelsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att inrätta "En Martin Timell för pensionärer", för personer över 65 år i Farsta. Den 4 december 2004 inkom en skrivelse från PRO i Sköndal med hemställan om att stadsdelen inför en regel om att de som beviljats hemtjänst ska äga rätt att få ytterligare cirka 15 minuter per vecka för utförande av hjälp med vissa enklare göromål. Förvaltningen föreslår i detta ärende att stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att inrätta en anställning som vaktmästare under en försöksperiod om ett år från den 1 september 2005. Anställningen finansieras av beställar- och utförarenheterna med 50 % vardera inom befintlig budget. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2005, dnr 504-454/2004.
Ordföranden Tomas Rudin (s) anmälde ett särskilt uttalande, som samtliga ledamöter ställde sig bakom.
Särskilt uttalande anmäldes av stadsdelsnämnden enligt följande:
"Vi delar förvaltningens uppfattning att det redan finns vissa möjligheter att få hjälp med vissa servicesysslor. Föreningar och engagerade pensionärer arbetar frivilligt med detta. Tjänsteutlåtandet är inte helt genomarbetat, t ex organisationen förefaller diffus, kostnaderna för detta är inte helt belysta, hur många pensionärer kan behöva hjälpen finns ej belyst.
Nämnden har noterat uppgifter från Svenska kommunförbundet att fallskador leder till ett omfattande lidande och mycket stora samhällskostnader. Under 2001 dog drygt 1 100 personer över 65 år till följd av fall, 42 000 personer skadades så allvarligt att de tvingades till sjukhusvård och över 60 000 skadades lindrigt. De direkta samhällskostnaderna för de äldres fallolyckor beräknades årligen uppgå till drygt 4,7 miljarder kronor – lika fördelat på kommuner och landsting. Nämnden anser därför att alla insatser som leder till att minska detta lidande och kostnaderna bör prövas.
Vi uppdrar därför åt förvaltningen att fortsätta beredningen av detta ärende. Kontakt bör tas med bostadsföretagen inom området, i första hand de allmännyttiga, för att undersöka möjligheten att använda deras resurser. Vidare har vi erfarit att Farsta brandstation har personer som av bl a åldersskäl kan behöva andra sysslor. Slutligen har vi en resursgrupp och alltför många som inte får arbete på reguljära arbetsmarknaden då det saknas arbeten."
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:783) ska kvaliteten inom de verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Inom ansvarsområdet för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ligger att följa upp och granska hälso- och sjukvården i kommunens särskilda boendeformer. Kartläggningen är en del av den regelbundna granskning och tillsyn som MAS utför. Denna rapport visar resultatet av den kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/ kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer för äldre, som fem medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) gjort i sina respektive stadsdelsområden. De stadsdelsområden som ingått i kartläggningen är Farsta, Hägersten, Liljeholmen, Vantör och Älvsjö.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2005, dnr 500-264/2005.
I denna promemoria redovisas avvikelser för perioden juli-december 2004 inom den hälso- och sjukvård som Farsta stadsdelsnämnd bedriver. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till enheterna. När en avvikelse inträffar, rapporterar enheten avvikelsen till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och vilka åtgärder man vidtagit för att händelsen inte ska upprepas. Allvarligare avvikelser utreds av MAS, som också bedömer om avvikelsen ska föranleda en anmälan enligt Lex Maria. MAS sammanställer avvikelserna två gånger om året och återrapporterar till enheterna. Läkemedelshantering och fallskador utgör de vanligaste avvikelserna. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria daterad den 1 april 2005, dnr 500-263/2005.
En genomgripande översyn och revidering av delegationsförteckningen för Farsta stadsdelsnämnd har genomförts under februari-mars 2005. Förteckningen har anpassats till gällande rätt och till verkställda organisatoriska förändringar. Som en följd av omorganisationerna har ett antal justeringar och tillägg gjorts, bl.a. har benämningar på delegater ändrats. Från och med 2005 har kommunens ansvar för handläggning av flyktingfrågor överflyttats till stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta, Farsta, Skarpnäck och Vantör har valt att organisera en gemensam flyktingmottagning med placering i Rågsved, inom Vantörs stadsdelsområde. Med anledning av det nya ansvarsområdet har ett särskilt avsnitt om flyktingmottagande införts i delegationsförteckningen under huvudrubriken Individ- och familjeomsorg. Delegaterna i ärendegrupperna under detta avsnitt utgörs i huvudsak av personal vid Flyktingmottagningen, som enligt särskild överenskommelse fattar beslut för i Flyktingmottagningen ingående stadsdelsnämnders räkning. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2005, dnr 002-238/2005.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I ärendet redovisas budgetläget per den 31 mars 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 april 2005, dnr 103-142/2005.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) enligt följande:
"Detta är en rapport omfattande endast de tre första månaderna. Trots detta är det väl stora budgetavvikelser inom individ- o familjeomsorgen, äldreomsorgen och handikappomsorgen samt försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Nämnden ser fram emot tertialrapport 1 där förvaltningen kommer att föreslå åtgärder för en budget i balans. Nämnden är även angelägen om att i denna rapport få kommentarer till alla de uppdrag som lagts i verksamhetsplanen. Nämnden har där bl a understrukit vikten av att Farsta är ett grönt, helt och skönt stadsdelsområde. Nämnden har noterat att det inte hänt särskilt mycket vad gäller klottersaneringen enligt tidigare beslut. Alltför många belysningar är ur funktion, detta gäller inte minst i gångtunnlar. Planteringarna, inte minst vid Farsta centrum är torftiga."
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet kostnader för inventering av 11 skolor och 26 daghem, ingående i en måltidsutredning. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning daterad den 6 april 2005, dnr 100-183/2005.
Ersättaren Agnes Thörnblom (mp) uttryckte önskemål om att förvaltningen redovisar en sammanställning över nyttjandegraden av samtliga offentliga lokaler i stadsdelsområdet, inklusive de lokaler som inte ingår i stadsdelsnämndens bestånd.
Ersättaren Karl-Erik Hammerin (s) påtalade två brister i stadsmiljön, som utgör trafikfara och behöver åtgärdas. Den ena gällde översvämningar efter regn, vanligen förekommande på Ågesta Broväg under järnvägsviadukten samt vid nybyggnationen på Fagersjövägen. Båda vägarna behöver enligt Hammerin bättre vattenavrinning och trottoarer för gångtrafikanter. Den andra gällde omkullblåsta träd och kvarliggande röjd sly som behöver forslas bort och finns längs Magelungsvägen – främst i Fagersjöområdet.
Cecilia Frostenson, biträdande chef för fritids- och kulturverksamheten, presenterade programmet för Sångfestivalen 2005, som äger rum 23-30 april inom stadsdelsområdet, med programpunkter i flera av stadsdelarna. Festivalen riktar sig till alla åldrar och har stor musikalisk spännvidd med både sakrala och profana inslag.
Avdelningschef Birgitta Berg meddelade att en inbjudan till studiebesök vid skolor och förskolor torsdagen den 19 maj kommer att skickas till nämnden inom kort.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) föreslog att nämnd och förvaltning av planeringsskäl i god tid kommer överens om tider för höstens arbetsplatsbesök.
Birgitta Berg upplyste om att en fortsättning av robottävlingen First Lego League är säkrad, då finansieringen nu är klar.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde en skrivelse under rubriken "Rättssäker biståndsbedömning för de äldre", att bilägga protokollet. Skrivelsen utgör bilaga 1 till detta protokoll.
Ordföranden Tomas Rudin (s) anmälde en skrivelse till förvaltningen för beredning, om genomförande av en rundtur inom området för att visa viktigare förändringsprojekt. Skrivelsen utgör bilaga 2 till detta protokoll.
Ledamoten Birgitta Holm (m) anmälde en skrivelse till förvaltningen för beredning under rubriken "Angående området mellan Svedmyra tunnelbana och Svedmyraplan". Skrivelsen utgör bilaga 3 till detta protokoll.
____________________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll 2005-04-20
§ 88
Kristdemokraterna
Skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd
Bertil Fredriksson (kd)
Peter Molin (kd)
Rättssäker biståndsbedömning för de äldre
Äldreomsorgsinspektörernas årsrapport för 2004 som nyligen presenterats är en svidande redovisning av hur många av våra äldre behandlas vid biståndsbedömning.
Utifrån undersökningar i åtta stadsdelsnämnder drar inspektörerna slutsatsen att det finns lokala riktlinjer som styr vad de äldre ska beviljas. De menar att rättsäkerheten är satt ur spel och att likställighetsprincipen inte gäller eftersom stadsdelsnämnderna har lokala riktlinjer.
Redan när biståndshandläggaren träffar den äldre som ansöker om bistånd, främst när det gäller serviceinsatser, finns risken att bli bedömd olika. Stadsdelsförvaltningarna har olika mallar, så kallade lokala riktlinjer. I så gott som alla stadsdelsförvaltningar har de sett att de insatser som biståndshandläggarna beviljar den äldre hänger samman med vilka lokala riktlinjer som den förvaltningen tillämpar.
Likställighetsprincipen säger att kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Denna princip är inte självklar inom äldreomsorgen i Stockholms stad
Generellt gäller att biståndshandläggarna inte tillåter den äldre att ansöka om det de tycker sig behöva. Ofta startar biståndshandläggaren ett resonemang med den äldre om vad en ansökan kan eller inte kan innehålla. Den äldre som befinner sig i underläge går med på att ansöka om de insatser som handläggaren föreslår, skriver under ansökan och kan därmed inte överklaga beslutet vid bifall. Rättsäkerheten sätts därmed ur spel.
Undantagsvis finns handläggare som tillåter den äldre att fritt ansöka om insatser, gör en utredning som resulterar i bifall, avslag eller delvis avslag. Då finns möjlighet för den äldre att vid avslag eller delvis avslag överklaga beslutet.
Äldreomsorgsinspektörerna skriver att de äldre inte känner att de får uttrycka sina behov. Den ansökan som blir resultatet av ett biståndsmöte bygger istället på ord som lagts i deras mun. Äldreomsorgsinspektörerna har också konstaterat att det finns exempel på att de äldre inte ens får ansöka om bistånd av olika slag.
Det är självfallet oacceptabelt att de riktlinjer och principer som ska gälla för hela staden omvandlas när de ska tillämpas i stadsdelsförvaltningarna.
Biståndsbedömarna har en tuff arbetsuppgift och kommer i kläm mellan krav på budgethållning och de äldres behov. Men detta får inte innebära att de äldre inte ska kunna känna trygghet i att deras behov av stöd behandlas lika i hela staden och att de har rätt till de insatser som stadens riktlinjer och socialtjänstlagen ger dem.
Till grund för slutsatserna i inspektörsrapporten ligger granskningar i stadsdelsnämnderna Älvsjö, Vantör, Farsta, Skarpnäck, Hägersten och Rinkeby. Till viss del ingår också granskning av Katarina –Sofia och Kista.
Kompetensutveckling är en del i arbetet för att stadens riktlinjer skall förankras bland medarbetarna. Eftersom biståndsbedömningen i vår stadsdelsnämnd ingår i rapporten måste nämnden få en redovisning av de äldres situation i denna fråga.
Vi föreslår nämnden besluta att ge förvaltningen i uppdrag:
1. att redovisa hur man uppfattar vad äldreomsorgsinspektörerna anför om biståndsbedömningen i vår stadsdelsnämnd,
2. att redovisa en plan för att säkerställa att stadens riktlinjer tillämpas vid biståndsbedömning
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 2
FARSTA STADSDELSNÄMND
Sammanträdet 20 april 2005
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Miljöpartiet de gröna
Skrivelse
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra en rundtur inom området för att visa viktigare förändringsprojekt bl a vad gäller bostadsbyggande.
BILAGA 3
Birgitta Holm m.fl. (m)
Farsta den 2005 04 20
Skrivelse till Farsta Stadsdelsnämnd
Angående området mellan Svedmyra tunnelbana och Svedmyraplan
Det finns idag ett väldigt stort engagemang från de boende runt Enskedevägen och tunnelbanan i Svedmyra. Enskedevägen är hårt belastad av trafik som dessutom kör väldigt fort.
Området runt tunnelbanan och Svedmyraplan behöver därför ses över.
Hela området mellan BEA, tunnelbanan och Enskedevägen har idag en miljö som inte är bra för någon. Det är mycket trafik samtidigt som det även är mycket gångtrafikanter som skall till och från BEA, tunnelbanan och de busslinjer som går förbi Svedmyra (163 och 161).
Trafikföringen till och från tunnelbanan behöver dessutom ses över.
Möjligheten till parkering vid tunnelbanan behöver ökas. Lekplats för barn behövs. Säkrare väg för gångtrafik måste ordnas. Biltrafiken på Enskedevägen måste minska både i hastighet och antal. Detta är en del av de frågeställningar man bör ta ställning till och arbeta med för at öka trivsel och säkerhet i området.
Det finns ett förslag på projekt inom stadsdelsförnyelsen och vi vill att förvaltningen tar ett samlat grepp och gör en helhetslösning på både trafikproblemet och miljöproblemet runt tunnelbanan. Eftersom hela området gränsar mot Enskede-Årsta stadsdel måste det bli ett samarbete med Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 89-90