Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-12-18
Den öppna delen av sammanträdet webbsänds på www.stockholm.se/farsta/nyheter ÖPPET FOR Läs mer...UM KL 18.00-18.45 PÅ TUBENKl 18.00-18.15: Farstas idrottsprofil - kort lägesrapportKl 18.15-18.45: Medborgarnas frågor och förslag till stadsdelsnämnden Den som har lämnat in ett medborgarförslag kan presentera sitt förslag närmare, eller säga sin mening om förvaltningens förslag till svar.
Beslut
1. Stadsdelsnämnden godkänner förslag till verksamhetsplan och budget för 2013.
2. Stadsdelsnämnden överlämnar verksamhetsplan och budget till kommunstyrelsen.
3. Stadsdelsnämnden ansöker om ytterstadsmedel för projekt om 3,9 mnkr enligt bilaga 7 och 8.
4. Stadsdelsnämnden ansöker om ytterstadsmedel för feriearbeten till ungdomar om 2,5 mnkr enligt bilaga 9.
5. Stadsdelsnämnden godkänner omslutningsförändringar om 125,4 mnkr.
6. Stadsdelsnämnden godkänner förslaget till resultatenheter inom förskola, äldreomsorg och funktionsnedsättning.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-12-13.
Dnr 1.1-679/2012
Förslag till beslut
Ordföranden Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Gunnar Sandell m fl (S) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram ett eget förslag.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram ett eget förslag.
Laura Roselli (V) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram ett eget förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit hans förslag.
Reservation
Gunnar Sandell m fl (S)
1. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med förslag till verksamhetsplan och budget för 2013 grundad i Socialdemokraternas budget i kommunfullmäktige
2. samt anför därutöver
Ett Farsta för oss att leva i!
Farsta stadsdelsområde har nästan oändliga möjligheter. I grunden handlar det om Stockholmarens förmåga att växa och utvecklas. Om vår nyfikenhet, kreativitet och vilja att skapa något bestående. Det handlar om att utveckla ett samhälle som låter oss vara starka och självständiga individer, samtidigt som vi är beroende av varandra.
Det är när staden är stark och fungerar väl som alla kan få en tillräckligt bra kunskapsgrund för att kunna få ett arbete. Det är när vi investerar tillräckligt i vår gemensamma infrastruktur som det är möjligt att kunna röra sig fritt och komma till sitt arbete. Det är när vi tillsammans investerar tillräckligt i välfärd som det finns en värdig äldreomsorg som ger även äldre chans att leva sitt liv efter egna önskemål.
I den budget som den moderatledda majoriteten röstat igenom i Stockholm stad ökar utanförskapet och beroendet av försörjningsstöd kraftigt – klyftorna växer. Staden blir alltmer delad, segregerad. Med detta följer missade möjligheter. Barn som aldrig får chansen att visa sin fulla potential, ungdomar som aldrig kommer in på arbetsmarknaden, vuxna som lever i helt skilda världar, äldre som inte får den vård och omsorg de arbetar för hela livet.
I drygt sex år har den moderatledda majoriteten styrt i Stockholms stad och i Farsta stadsdelsnämnd. Istället för framtidssatsningar har den moderatledda majoriteten en prioriterad fråga: låga skatter. Vi minns hur moderaterna startade sin tid som politisk ledning. Vad satsade de på? De beslöt stänga och riva Västbodaskolan som var fylld av elever med goda studieresultat samt hade en välskött ekonomi. Varför? De påstod att det fanns för mycket skollokaler i Farsta! Vad satsar de på några år senare? En ny privat skola i Farsta Centrum. De bygger även om biblioteket och Vår teater för att denna privata skola ska få utrymme!
Senaste beslutet i Stadshuset för att sänka Farstaområdet är avvecklingen av Farsta gymnasium där det finns idrottsutbildning och hälsoutbildning – precis det som kommunfullmäktige beslutat ska vara Farsta-områdets profil! Varför gör de på detta viset?
Ett Farsta att växa i, att lära i
Den moderata budgeten innebär i praktiken en neddragning på förskolans område, då kostnaderna ökar. Det kommer att drabba den pedagogiska verksamheten i förskolan.
Vi föreslår en annan politik som stärker det tidiga lärandet. Vi vill öka förskolans budget. Förskolan ska ge alla barn lika möjligheter till utveckling så att alla kan börja i skolan med goda förutsättningar. Kvaliteten i förskolan behöver förstärkas. Vi vill även öka satsningen på utbildning av barnskötare och förskollärare. För att bli attraktiva arbetsplatser krävs bl a systematiskt arbetsmiljöarbete för att minska bullret. Även vår nämnd ska följa målen om barngruppernas storlek som kommunfullmäktige beslutat! Vi vill ha en plan för förskolan som underlag för beslut om den fortsatta utbyggnaden så att nämnden kan garantera att alla föräldrar som vill ha plats för sina barn får detta. Kvalitetsgranskningen av förskoleverksamheten måste skärpas, gäller självklart även de privat drivna. Vi kräver tydligare pedagogisk utvärdering. Vi vill kartlägga behoven av nattis.
Skolan är viktig. Den moderatstyrda majoriteten har organiserat skolan i en mycket stor, otymplig förvaltning skild från stadsdelsnämnden. Vi vill ha tillbaka skolorna till stadsdelsnämnden för att underlätta övergången från förskolan till grundskolan, för att stärka det förebyggande arbetet, för att utveckla skolorna, för ökad samverkan. En viktig fråga är de barn och ungdomar som går i skolor i andra områden – hur ska vi arbeta så de känner till fritidsverksamheten mm. De kommunala skolorna ska vara så bra att ingen söker alternativ.
Ett Farsta att utvecklas i, bo i
Vi vill stoppa den ideologiskt grundade utförsäljningen av de gemensamt ägda hyresbostäderna.
Vi vill ha stadsdelsvisa boendedialoger en gång per år där samtliga kända förändringar presenteras och där intresserade invånare och andra verksamma inom respektive stadsdel kan komma med idéer om förändringar samt delta i dialog om dessa. Dialogen bör hålla på en vecka även via webben. Vi kräver bättre insyn i och fortlöpande dialog om ”Tyngdpunkt Farsta”.
Vi har noterat invånarnas protester mot flera byggplaner. Istället för att ta hänsyn till protesterna väljer den moderatledda majoriteten att driva igenom bygget på Ullerudsbacken i Farsta strand, ett bygge som ger några få lyxbostäder men förstör viktig naturmark för all framtid. Detsamma gäller i Larsboda mellan Nynäsvägen och Drevviken – det är en grön lunga där det är svårt och dyrt att bygga bra! Campingstugorna ska rivas och ersättas med lyxvillor. Även Gubbängsfältet ska försämras. Där genomförs Ekens cup, en jättetävling i handboll för ungdomar, varje år. Många invånare använder det öppna fältet för olika fritidssysselsättningar. Vi säger nej till dessa byggen, vi vet att vid de stadsdelsvisa boendedialogerna kommer alternativa förslag om platser att bygga på från boende och verksamma i respektive stadsdel. Vi vill fortsätta driva nämndens enhälliga beslut om att bygga ett högt hus i Farsta centrum, Farsta Torn, för att ersätta nuvarande T-banehus.
Ett Farsta att röra sig i, att vara trygg i
Förvaltningen får i uppdrag att, tillsammans med funktionshinderrådet, göra en inventering av den offentliga miljön inom stadsdelsområdet för att upprätta en plan för åtgärder så att alla kan nå allt. Åtgärderna ska genomföras så snart som resurser finns. Staden har 2011 och 2012 fått mycket stora överskott så goda resurser finns lagrade i Stadshusets kassakista.
Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan för åtgärder i sjön Magelungen, den växer snabbt igen. Underhållet av parker, strandpromenader, parkvägar måste förbättras – det ökar tryggheten och attraktiviteten i området. Det ska vara rent och välskött. Rena och hela parksoffor, rätt storlek och placering av papperskorgarna gör susen! Vi vill satsa på Forsån och bygga en kanotled från Magelungen till Saltsjön. Vi vill rensa upp kring Edö, och kring bryggan där. Snöröjningen måste fungera, inte minst så att de med funktionshinder kan röra sig fritt.
Förvaltningen får i uppdrag att förverkliga iden om Ekopark Syd.
Fritidsverksamheten ska utökas så att fler ungdomar väljer att delta, även flickor. Vi prioriterar även inom detta område förebyggande insatser. Fältassistenterna är viktiga. Vi måste ha tillräckligt många fältassistenter som arbetar i nära kontakt med ungdomarna, där de finns.
Vi ska följa upp och utveckla metoder som används för barn, ungdomar och föräldrar som behöver stöd. Nuvarande insatser ger inte tillräckligt bra resultat. Vi tror på föräldrautbildning som startar på MVC för bägge föräldrarna, som ger löpande erfarenhetsutbyte och ökar det sociala kittet. Vi kräver en uppföljning av resurserna i socialtjänsten, för att garantera snabb och rättssäker handläggning, för goda resultat.
Vi Socialdemokrater har gång på gång efterlyst satsningar på ungdomarna. Särskilt i Sköndal där det idag inte ens finns någon fritidsgård. Tyvärr har majoriteten inte gjort tillräckligt. Ett ungdomscafé i idrottshallen är en ringa ersättning för några få intresserade. Det är skamligt att det inte finns någon fritidsgård i Sköndal!
Budgetrådgivningen måste ha resurser för ett första besök inom en vecka. Vi vill inte se några vräkningsärenden i vårt område, detta förutsätter nära samverkan med berörda invånare samt alla fastighetsägare och socialtjänsten.
Aktiva åtgärder ska vidtas för att öka folkhälsan, för att minska ohälsotalet som fortfarande är väsentligt högre i Farsta stadsdelsområde än genomsnittet i staden och i länet. Arbetet ska ske i nära samverkan med Farsta föreningsråd. En liten men viktig åtgärd är att underhålla och bygga ut Hälsans stig inom vårt område. Vi föreslår en projektledare som planerar och utvecklar arbetet för att förbättra vår hälsa.
Ett Farsta att arbeta i
Det är lätt att se möjligheterna som finns på Stockholms arbetsmarknad. Stockholm behöver en ny politik för fler jobb. Långtidsarbetslösheten samt arbetslösheten bland ungdomar och personer med utomeuropeisk bakgrund är mycket hög. Sedan november 2011 – november 2012 har de arbetssökande i hela staden ökat med 5,5 procent (2 766 fler), de arbetslösa ökat med 0,9 procent (177 fler) och personer i program med aktivitetsstöd ökat med 21,7 procent (2 121 fler). Antalet varsel har ökat kraftigt 2009 570 st; 2010 1290 st; 2011 1818 st. I november 2012 är i Farstaområdet 1 178 personer (3,4 %) i åldern 16-64 år arbetslösa. 133 av de arbetssökande är i åldern 16-24 år.
Moderaterna i nämnden borde ta ett samtal med moderaterna i regeringen för att återställa arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Då skulle mer än hälften av vårt ekonomiska bistånd inte behövas och de berörda få en bättre situation. Detta är en mycket bättre än att satsa resurser på att jaga de som antas vara fuskare.
I s-budgeten i KF föreslår vi ett jobbpaket som kommer att ge många fler arbetslösa möjlighet att få jobb, praktik eller utbildning. Näringspolitiska insatser är viktiga, arbetsgivarna måste sköta sitt jobb – att skapa arbeten. Näringslivsrådet ska arbeta aktivt med åtgärder så att näringslivet skapar fler arbeten samt följa utvecklingen i företagandet i vårt område, bl a Telia.
Alla ungdomar som vill ha sommarjobb ska få det. Erfarenheter visar att ungdomar som sommarjobbat har lättare att få ett jobb, det lokala näringslivsrådet bör kunna bidra i arbetet.
Ett Farsta att åldras i
Vi har krävt att staden ska skärpa regelverket för privata utförare bl a genom högre och tydligare kvalitetskrav så att invånarna för en bra verksamhet och så att skattemedel inte används för stora vinster åt ägarna. Vidare ska tydliga krav ställas på anställningsvillkoren för medarbetarna hos utförarna. ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter och kollektivavtalsliknande villkor ska vara kraven.
Vi är fundersamma på om antalet äldreboende i Farsta räcker till! Många invånare vill bo kvar i närområdet. Nämnden kräver en analys av vilka krav och behov våra invånare från 65 och uppåt har. Detta är ännu viktigare nu då situationen för Farsta vård och omsorgsboende förändrats genom moderaternas beslut att sälja fastigheten. Stiftelsen Sköndal har inte längre så många platser för äldreboende. Allt kan inte lösas genom anhörigas insatser eller frivilligorganisationernas engagemang. Vi ser samarbetet med frivilligorganisationer som guldkant för brukarna. Den ordinarie verksamheten kan dock aldrig ersättas av frivilliga insatser. Staden ska garantera en god äldreomsorg.
Hur ska invånarna kunna göra ett verkligt val mellan 98 olika hemtjänstföretag? Hur mycket kostar kvalitetskontrollen?
Ett Farsta att vara engagerad i
Vi socialdemokrater vill samarbeta mer med andra föreningar, men på föreningarnas villkor. Det är de som ska ta initiativet, styra samarbetet. Föreningarna är viktiga för att öka invånarnas engagemang, för att öka ansvarstagandet för stadsdelsområdet. Föreningsbidragets anslag bör fördubblas. Alla föreningar ska ha tillgång till möteslokaler utan kostnad. Romskt kulturcentrum har tidigare disponerat lokaler i Gubbängens centrum. Dessa är lämpliga att efter renovering använda som föreningslokaler. Förvaltningen ska snarast inventera vilka lokaler staden betalar för inom området samt vilka av dessa som kan användas för föreningarna del av dag.
Nämnden ska tillsammans med Farsta föreningsråd ta ansvar för firandet av 6-juni på Farsta gård, gärna i samverkan med Farsta centrum. De invånare som blir medborgare ska även inbjudas till Farsta gårds nationaldagsfirande och där särskilt uppmärksammas och välkomnas.
Alla nyinflyttade ska få ett välkomstpaket med info om området och möjligheterna.
Vid varje T-baneuppgång, samt vid Sköndals och Fagersjös busshållplats, ska det finnas välskötta och tilltalande anslagstavlor som även innehåller kartor över närområdet.
Många invånare önskar en bio i Farsta centrum. Föreningen Fanfaren film i Farsta har filmvisning i kulturskolans lokaler, minst en gång i månaden. Nämnden ska stödja denna förening så att verksamheten utvecklas bl a med digitala sändningar.
Den moderatstyrda majoriteten beslutade om ett ”allaktivitetshus” i T-banehuset. Vi vill ha en utvärdering av detta under 2013.
Vi vill satsa på kulturen, den är viktig för oss invånare, vi vill att fler aktivt deltar. Vi har många kulturutövare inom stadsdelsområdet.
Vi prioriterar förebyggande insatser i stället för repressiva åtgärder. Vi är mycket angelägna om ett löpande samarbete mellan förskolor, skolor, fritid, polis, socialtjänst, kulturen.
Ett Farsta att uppleva framtiden i
Nämnden ska vara föregångare vad gäller konkret miljöarbete. Vi ska vara ett miljöstadsdelsområde. Vi ska tillsammans bygga Farsta-området ekologiskt, socialt, ekonomiskt hållbart. För att utveckla arbetet ska ambitionsnivån höjas, inte minst vad gäller ekologisk mat och insamling av matavfall. Vi vill engagera alla invånare och företagare i detta livsviktiga arbete bl a genom miljöcoacher.
Nämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda anställningsvillkor och god arbetsmiljö. Vi vill särskilt peka på vikten av dialog, ledarskap, återkoppling och kompetensutveckling. Heltid skall erbjudas alla. Resurser ska finnas så att målen kan uppnås. Det är inte modernt eller rimligt att driva verksamheten så att medarbetarna blir utslitna och slutar. Medarbetarnas kunnande och engagemang är avgörande för kvalitén i verksamheterna.
Vi ser att det går att spara pengar genom att sluta med den ideologiskt grundade konkurrensutsättningen. Verksamheten kostar mer än i egen regi och drar med sig en omfattande byråkrati. Eftersom många avtal löper så ska förvaltningen skärpa rutinerna för uppföljning och kontroll. Dessa resurser ska organiseras i förvaltningschefens stab. Det viktigaste för brukarna är att kontrollera kvalitén. Metoderna och arbetet för detta måste snabbt utvecklas.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP)
Stadsdelsnämnden beslutar att
1. avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013
2. återremittera budgetunderlaget till förvaltningen för omarbetning med Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige för 2013 som grund
3. samt därutöver anföra följande
Majoritetens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013 saknar tillräckliga medel för att kunna erbjuda stockholmarna en fullgod samhällsservice. I Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige finns 458,3 Mkr mer än i den moderatledda majoritetens budget för stadsdelarna. Av det är 220,4 Mkr resurser som förs över från Arbetsmarknadsnämnden till Arbetsmarknadsåtgärder i stadsdelsnämnderna. Miljöpartiets förslag till budget skulle innebära en högre grundläggande service till medborgarna och en större trygghet och kontinuitet i verksamheterna för både brukare och personal. Miljöpartiets indikatorer styr också stadens verksamheter i en grönare riktning.
Miljö och stadsplanering
För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål, målen i miljöprogrammet och vattenprogrammet samt bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål behöver miljö- och klimatkompetensen stärkas på stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelen ska i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor.
Vi ser en satsning på genomförandet av Ekopark Syd som en självklarhet i ett område med den rikliga miljön som vi har i Farsta. Det är med sorg som vi konstaterar att denna vision inte delas av majoriteten.
Stadsdelen ska prioritera arbetet med energirådgivning inom förvaltningens egna verksamheter samt mot företag och hushåll. Stadsdelens verksamheter ska i största möjliga utsträckning tillgodose sina bilbehov via bilpooler. Ambitionen måste vara att Stockholm ska vara ledande i Sverige när det gäller att hushålla med energi och investera i förnyelsebara energikällor. Vid byggplaner ska staden arbeta för ett medborgarinflytande som sträcker sig över kraven i Plan- och bygglagen. Metoder ska utvecklas för att fånga upp grupper som aldrig kommer till tals i stadsbyggnadsrelaterade frågor. Barnperspektivet ska in i stadsplaneringen och metoder för att inkludera barn och deras tankar i stadsplaneringen ska utvecklas. Vi ser att tanken är att starta en stadsbyggnadsgrupp där nämnden kan få möjlighet att ytterligare fördjupa sig i byggnationsplaner, detta är något positivt som vi ser fram emot.
Arbetet med policy för upphandling bör vidareutvecklas, särskilt med fokus på förfrågningsunderlagens kvalité, miljökrav samt med tydliga och uppföljningsbara antidiskrimineringsklausuler. Ett av de miljökrav som ska ställas är att inga dubbdäck får användas av dem som utför transporter. Staden ska också säkerställa att leverantörer inte flyttar vinster till så kallade skatteparadis för att undkomma skatt.
Barn och ungdomar
Det är det viktigt att hålla nere förskoleenheternas storlek. Antal barn per vuxen i förskolan ska minska.. Alla förskolor ska ges tillgång till genuspedagoger.
Den sociala barn- och ungdomsvården behöver kraftiga förstärkningar. Staden ska aktivt stödja föräldrar med missbruksproblem, barn till psykiskt funktionshindrade och andra barn som far illa. Resurserna till missbruksvården ska öka så att de som söker behandling ska kunna beviljas detta. Vård och behandling för personer med missbruk ska alltid utgå från den enskilde.
Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer. Alla som lever i hemlöshet ska erbjudas ett personligt ombud som ett sätt att skapa nya nätverk och få hjälp med myndighetskontakter.
Det vi saknar i Farsta är fler kulturella mötesplatser. Vi ser ett rikt kulturliv som en självklar del i en rik stadsdels verksamhet. Vi har bland annat länge eftersökt en fritidsgård i Sköndal och hoppas att denna kommer att kunna genomföras under 2013.
Konsumering
Genom internationaliseringen har frågan om hur olika produkter påverkar stockholmarna som konsumenter blivit än mer aktuell. Många undrar exempelvis hur de ska göra med pensionen, vilket elbolag de ska välja och många vill kunna utnyttja sin konsumentmakt. Satsningar på konsumentvägledningen ska öka. I förvaltningens verksamhetsplan kan man utläsa en utökning av skuldrådgivningen, detta är ett positivt inslag som förhoppningsvis kan komma invånarna till pass.
Diskriminering
Stadsdelen ska bedriva ett offensivt arbete mot diskriminering. Den diskrimineringsklausul som Miljöpartiet tidigare var med och införde ska återinföras. Föreningar som diskriminerar ska på samma sätt som företag veta att de riskerar att förlora sina bidrag. Stadsdelen ska tydligt prioritera arbetet med att säkerställa att ingen diskrimineras, exempelvis genom antidiskrimineringstester och kontinuerlig utbildning för alla anställda och politiker.
Äldreomsorg
Inom äldreomsorgen behövs fler platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder. Det finns en ökad efterfrågan på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk och hbt. Önskemål att starta äldreboenden som sociala företag ska bejakas. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagad, hälsosam och god, helst lokalt tillagad och ekologisk. Social gemenskap vid måltider är viktigt, till exempel bör matlag erbjudas. Det ska i varje stadsdel finnas kommunala alternativ, både när det gäller hemtjänst och äldreboende, eftersom det för många är en viktig del av valfriheten att kunna välja detta.
Arbetet inom äldreomsorgen och omsorgen för människor med funktionsnedsättningar är fysiskt och psykiskt tungt och många orkar inte arbeta fram till pensionen. Staden ska utreda en riktad arbetsförkortning för personal i äldre- och funktionshinderomsorg.
Arbetsmarknad
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara utformade så att varje enskild person hittar sin kortaste väg till rätt jobb. I stället för nuvarande Jobbtorg ska ”En-dörr-in”-verksamheter finnas i varje stadsdel. Verksamheten ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering. Alla arbetssökande ska erbjudas skräddarsytt och individuellt stöd - vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten. Det sociala företagandet ska stimuleras. Den som är berättigad till försörjningsstöd ska även ha rätt till SL-kort.
Laura Roselli (V)
Nämnden avslår förvaltningens förslag till beslut. Istället ska verksamhetsplanen bygga på Vänsterpartiets budgetförslag för Stockholm Stad som skulle innebära förstärkta resurser till vår stadsdels verksamheter.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda medborgarförslaget.
Följande medborgarförslag har lämnats in till stadsdelsnämnden:
Vatten från tjärnarna i Fagersjöskogen leds bort till dagvattenbrunnar
Lennart Persson. Dnr 1.2.4-678/2012
Nämnden beslutar vid sammanträdet hur förslaget ska besvaras eller beredas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i en sammanställning 2012-12-03.
Ordföranden Lars Jilmstad m fl (M) föreslog att nämnden skulle uppdra åt förvaltningen att bereda medborgarförslaget.
Nämnden beslutade enligt ordförandens förslag.
Svar på medborgarförslag
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslag från Philip Qvarsell om fotbollsplan med konstgräs i Farsta strand.
I ett medborgarförslag föreslår Philip Qvarsell att nämnden ska anlägga en konstgräsplan på lekplatsen vid Rådagatan i Farsta strand. Enligt Philip så har alla barn i området tröttnat på lekplatsen och vill hellre ha en konstgräsplan.
Det finns nog ändå många barn i området som uppskattar lekplatsen, inte minst alla som går i förskolan som ligger i närheten. Förvaltningen kommer inte att föreslå att nämnden ska anlägga en konstgräsplan. Vi föreslår istället att lekplatsen rustas upp och att nya lekredskap ordnas under nästa år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-22.
Dnr 1.2.4-474/2012
Ordföranden Lars Jilmstad (M) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslag från Gunnar Björkman om Farstaområdets äldsta historia.
I ett medborgarförslag föreslår Gunnar Björkman att förvaltningen ska ta initiativ till en inventering av Farstas historiska lämningar. Ett material skulle därefter kunna sammanställas av Stockholms stadsmuseum.
Förvaltningen anser att det är intressant och viktigt att det finns tillgång till kunskap om Farstaområdets historia. Idén att vi ska ta initiativet till en inventering går dock utanför vårt ansvarsområde. Det finns redan idag stora möjligheter att läsa om områdets historia via exempelvis olika digitala källor på internet.
Dnr 1.2.4-272/2012
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslag från Lennart Persson om trappa med barnvagnsramp i Fagersjö.
I ett medborgarförslag föreslår Lennart Persson att det byggs en trappa med barnvagns-ramp vid gångvägen som går ner från Gräsandsvägen 33 i Fagersjö. Gångvägen är mycket brant och det är ibland svårt att ta sig ner för backen vintertid.
En trappa med barnvagnsramp kan förbättra tillgängligheten vintertid. Inom stadsdels-området finns dock många trappor som behöver förbättras och rustas upp. Förvaltningen bedömer därför att nämnden inte kommer att kunna prioritera en ny trappa inom de närmaste åren.
Dnr 1.2.4-457/2012
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslag från Lennart Persson om hundrastgårdar i Fagersjö.
I ett medborgarförslag föreslår Lennart Persson att behovet av hundrastgårdar i Fagersjö ska utredas. Persson föreslår även två platser i stadsdelen som kan vara lämpliga att iordningställa till hundrastgårdar.
Förvaltningen har i samband med boendedialogen i Fagersjö tagit fram en plats som på sikt kan bli en hundrastgård om detta efterfrågas av många boende. Ett arbete pågår i staden med att ta fram riktlinjer för exempelvis hundrastområden och hundrastgårdar. Förvaltningen föreslår att nämnden avvaktar resultatet av detta arbete innan man fattar beslut om en ny hundrastgård.
Dnr 1.2.4-484/2012
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgarförslag från Nella Bergström om förbättringar i Hökarängen.
I ett medborgarförslag föreslår Nella Bergström att något bör göras åt situationen i Hökarängens centrum. Hon föreslår att cyklar som stått länge tas bort, att en väktare får i uppdrag att patrullera i centrum och att boulebanan i närheten av Hökarängsskolan tas bort.
Trafikkontoret tar bort enstaka cyklar som är i obrukbart skick. Förvaltningen känner till situationen på torget. Det uppsökande arbetet, med erbjudande om vård till missbrukare som vistas där, har medfört en förbättring. Polisen, som ansvarar för ordningsfrågorna, uppger att de har uppsikt över situationen både på torget och vid boulebanan. Dock har polisens närvaro under sommaren 2012 inte kunnat vara lika omfattande som planerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-26.
Dnr 1.2.4-502/2012
Svar på skrivelse från (S) och (MP)
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från socialdemokraterna och miljöpartiet om psykiskt funktionsnedsattas behov av personligt ombud.
I en skrivelse till nämnden frågar socialdemokraterna och miljöpartiet hur verksamheten med personligt ombud fungerar i Farsta. Partierna undrar också hur personer med psykisk funktionsnedsättning informeras om rätten till personligt ombud och om det finns en rimlig uppfattning om behoven framöver.
Förvaltningen anser att verksamheten med personligt ombud i Farsta fungerar väl. Information om ombudets existens och insatser sprids både muntligt och skriftligt på olika ställen för att nå den tilltänkta målgruppen. Ombudets arbete följs kontinuerligt av ledningen för att få information om behoven förändras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-05-03 /sic/.
Dnr 1.6-623/2012
1. Stadsdelsnämnden ersätter befintlig förskolepaviljong på Sunneplan 31 B i Farsta med en ny paviljong med två avdelningar enligt förvaltningens förslag.
2. Omedelbar justering.
På Sunneplan 31 B i centrala Farsta finns en paviljong som uppfördes med tillfälligt bygglov för cirka 20 år sedan. Paviljongen används som förskola sedan 2006. Den är nu i så dåligt skick att den måste ersättas.
Förvaltningen föreslår att paviljongen töms och rivs innan sommaren 2013 och ersätts med en ny paviljong med plats för 36 barn. Den nya paviljongen som uppförs av SISAB bör kunna vara klar att tas i bruk efter sommaren
Dnr 2.6-666/2012
Gunnar Sandell m fl (S) föreslog att nämnden skulle återremittera ärendet.
Ordföranden Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP) föreslog att ärendet skulle behandlas idag.
Gunnar Sandell m fl (S) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Sammanträdet ajournerades under några minuter för överläggningar inom partigrupperna.
Ordföranden ställde förslaget om återremiss mot förslaget att ärendet skulle avgöras idag, och fann att ärendet skulle avgöras idag.
Ordföranden ställde därefter förslagen om bifall eller avslag till förvaltningens förslag mot varandra och fann att nämnden hade bifallit förvaltningens förslag.
Reservation i frågan om återremiss
1. Stadsdelsnämnden återremitterar ärendet
2. Anför därutöver
I utlåtandet nämns att förskolan Sunnan består av två byggnader. Förslaget är att paviljongen Sunneplan 31 B ska ersättas med en ny paviljong. Nämnden saknar en redovisning av antalet barn i kö samt en prognos för en femårsperiod. Nämnden har svårt att förstå de siffror som redovisas i ärendet och hur de påverkar ekonomin nu och de närmaste åren. Nämnden ser inget resonemang hur arbetet ska utvecklas i Sunnan. Nämnden ser inte att förvaltningen prövat alternativet att bygga EN ny permanent, större förskola där, eller i närheten av den andra byggnaden. Läget är väsentligt bättre. Paviljongen gränsar till en jättestor idrottsplan samt en gångväg. Ett nybyggt hus ger väsentligt bättre förutsättningar för förskoleverksamheten och miljön, möjligen även för ekonomin. Nämnden skickar tillbaka ärendet till förvaltningen för fortsatt beredning.
Reservation i ärendet
Till förmån för förslaget att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Inriktningsbeslut
Ärendet utgår.
Genomförandebeslut
1. Stadsdelsnämnden inrättar en ny gruppbostad med sex lägenheter i Hökarängen.
2. Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om stimulansmedel om 0,5 miljoner kronor i startbidrag och 1,8 miljoner kronor för sex nytillkommande lägenheter.
3. Stadsdelsnämnden begär att fastighetsnämnden förvärvar gruppbostaden med sex lägenheter samt gemensamhetsutrymme i bostadsrättsföreningen Ekskogen på Pepparvägen i Hökarängen.
Den 20 oktober 2011 gav stadsdelsnämnden förvaltningen i uppdrag att planera en gruppbostad på Pepparvägen i Hökarängen, i flerfamiljshus med Peab som byggherre. Projekteringen är nu klar. Gruppbostaden innehåller sex lägenheter om 1,5 rum och kök samt gemensamhetsutrymme och personallokaler. Den är avsedd för personer som omfattas av rätten till bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Eftersom lägenheterna upplåts med bostadsrätt kan fastighetsnämnden förvärva gruppbostaden och hyra ut den till stadsdelsnämnden i andra hand.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-12-05.
Dnr 8-685/2012
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av uppföljningen av entreprenaddrivna Veckobo vård- och omsorgsboende.
Alla vård- och omsorgsboenden följs upp årligen. Förvaltningen redovisar nu upp-följningen av Veckobo vård- och omsorgsboende. Veckobo är beläget i Hökarängen och är relativt litet med elva boende. Det är inriktat på demensvård. Boendet drivs på entreprenad av stiftelsen Stora Sköndal, på uppdrag av kommunstyrelsen.
Förvaltningen bedömer att boendet har en fungerande verksamhet och att mycket stora förbättringar har gjorts sedan föregående uppföljning. Det krävs dock förbättringar inom ett område för att verksamheten ska leva upp till de krav som ställs. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur avvikelsen ska avhjälpas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristen åtgärdas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-27.
Dnr 1.2.1-662/2012
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av den samlade uppföljningen av Stora Sköndals drift av Veckobo vård- och omsorgsboende.
2. Stadsdelsnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att förlänga nuvarande avtal med Stora Sköndal om driften av Veckobo vård- och omsorgsboende.
3. Omedelbar justering.
Stockholms stads avtal med Stora Sköndal om driften av Veckobo vård- och omsorgsboende löper ut den 30 oktober 2013. Om parterna är överens kan avtalet förlängas på samma villkor i två år, med möjlighet till ytterligare förlängning i två gånger två år. Överenskommelse om förlängning ska vara skriftlig och träffas senast nio månader före avtalstidens utgång.
Efter genomförd uppföljning av Stora Sköndals drift av Veckobo vård- och omsorgs-boende föreslår förvaltningen att nämnden rekommenderar kommunstyrelsen att förlänga avtalet med Stora Sköndal.
Dnr 2.2.2-676/2012
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av den samlade uppföljningen av Attendo Care AB´s drift av Ängsö gruppboende.
2. Stadsdelsnämnden rekommenderar kommunstyrelsen att förlänga nuvarande avtal med Attendo Care AB om driften av Ängsö gruppboende.
Stockholms stads avtal med Attendo Care AB om driften av Ängsö gruppboende löper ut den 30 september 2013. Om parterna är överens kan avtalet förlängas på samma villkor i två år, med möjlighet till ytterligare förlängning i två gånger två år. Överenskommelse om förlängning ska vara skriftlig och träffas senast nio månader före avtalstidens utgång.
Efter genomförd uppföljning av Attendos drift av Ängsö gruppboende föreslår förvaltningen att nämnden rekommenderar kommunstyrelsen att förlänga avtalet med Attendo Care AB.
Dnr 2.2.2-675/2012
Gunnar Sandell m fl (S) och Laura Roselli (V) anmälde att partierna inte deltar i beslutet.
Stadsdelsnämnden utser följande ledamöter och ersättare till stadsdelsnämndens pensionärsråd 2013, i enlighet med nomineringar från PRO- och SPF-föreningarna i Farsta stadsdelsområde.
Inger Sjöberg
PRO Farsta Centrum
Ledamot
Harry Wikner (tidigare ersättare)
PRO Hökarängen
Lilian Falkbäck
PRO Farsta Strand
Stig Åström
SPF Farsta
Kerstin Holmgren
SPF Sköndal
Berit Johansson (ny)
PRO Tallkrogen/Gubbängen
Ersättare
Börje Törngren (ny)
PRO Sköndal
Sven Engström
Christina Johansson (ny)
Sonja Wenström
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden utser ledamöter och ersättare till nämndens pensionärsråd 2013 enligt ovanstående nomineringar från PRO- och SPF-föreningarna i Farsta stadsdelsområde.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-12-03.
Dnr 1.1-557/2012
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska månadsrapport november 2012.
Sammantaget förväntas verksamheten rymmas inom budget. Inom äldreomsorgen ligger behovet av placeringar i heldygnsomsorg fortsatt under planeringsnivån. Utförarenheten inom hemtjänst redovisar ett sammantaget underskott om 7,0 mnkr inklusive underskott uppkommet före höstens omorganisation av verksamheten.
Individ- och familjeomsorg för barn och ungdom prognostiserar ett underskott om 6,8 mnkr. Behovet av insatser inom socialpsykiatri ökar och verksamheten redovisar ett underskott om 3,0 mnkr. Individ- och familjeomsorg för vuxna redovisar ett underskott om 4,1 mnkr. Den bokförda nettokostnaden för ekonomiskt bistånd ligger inom budgeterad nivå och verksamhetens prognos är ett överskott om 4,8 mnkr.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-12-14.
Dnr 1.2.1-140/2012
Laura Roselli (V) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande
Månadsrapporten för november 2012 återspeglar majoritetens prioriteringar i Farsta. Vi ser att förvaltningen lyckas väl i sitt arbete, allt fungerar som det ska. Samtidigt kan vi se att mycket saknas då Alliansens ambition inte är att skapa välfärd åt alla.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslaget till skolplan för Stockholms stad.
Kommunfullmäktige har i årets budget beslutat att Stockholms stads skolplan ska revideras under 2012. Revideringen ska utgå ifrån kommunfullmäktiges budget med inriktning för kommande år samt de nationella mål som styr skolan. Planen visar på de centrala utvecklingsområdena för Stockholm skolor.
Förvaltningens bedömning är att förskolornas fördjupade pedagogiska uppdrag enligt den reviderade läroplanen för förskolan harmoniserar med den föreslagna nya skolplanen. Planen är välskriven och tydlig och omfattar alla grupper av elever med olika behov. Den betonar hur viktigt det är att övergången från förskola till skola är väl föreberedd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-10-31.
Dnr 1.5.1-588/2012
Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP) anmälde ett särskilt uttalande. I detta instämde Mariana Moreira Duarte m fl (MP).
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) anmälde även ett eget särskilt uttalande.
Gunnar Sandell m fl (S) anmälde att partiet lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Nämnden ställer sig bakom Edith Ringmars reservation i utbildningsnämnden 120927:
”Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag.
Att i övrigt anföra följande
För vänsterpartiet är det självklart att alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och utbildning, oavsett social bakgrund. Alla barn och ungdomar har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbeten. Alla barn och ungdomar har också rätt att få kunskap så att de kan göra sina röster hörda, muntligt och skriftligt, och kritiskt granska all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter.
Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Barn och ungdomar lär sig genom meningsfullt samspel med vuxna och kamrater. Kunskap ser vi som mer än fakta-kunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål – det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter.
Det största problemet med dagens skola är att alltför många elever inte får dessa breda kunskaper. Närmare 1/4 av alla elever går ut 9:an utan fullständiga betyg och över 1/10 är inte ens behöriga att söka till gymnasieskolan. Dessutom drabbar detta eleverna på ett ojämlikt sätt, då majoriteten är barn till lågutbildade, invandrare eller fattiga föräldrar.
Skolan kan inte kompensera för alla samhällets orättvisor, men den kan vara en utjämnande kraft, som ger barn och ungdomar en så lika start i livet som möjligt, oavsett föräldrar. Länge fungerade också skolan utjämnande. Idag är det inte längre så och skillnaderna mellan olika grupper av elever ökar och segregationen har tilltagit. Spridningen i betyg mellan elever från familjer med olika utbildning och inkomst ökade markant från början av 90-talet till början av 2000-talet.
Det går dock att skapa en skola där alla elever når målen oavsett bakgrund och bostadsområde. Forskningen visar tydligt att skolan kan göra större skillnad för hur det går än den sociala bakgrunden och att riktigt bra skolor mer än väl kan kompensera för klasskillnaderna. I en skola som sätter kunskapen i centrum, har högt ställda förväntningar på eleverna, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer lär sig eleverna t.ex. mer, än i en skola där man inte arbetar på detta sätt.
Det främsta målet med vår skolpolitik är därför riktigt bra skolor för alla elever, så att alla barn och ungdomar kan få den kunskap de har rätt till. Skolpolitiken måste präglas av att det är skolans kvalitet som avgör hur det går för eleverna – inte deras sociala, biologiska eller etniska bakgrund eller det område där de bor. Allt för ofta diskuteras elevers skolresultat i termer av deras egna egenskaper, i stället för skolans.
Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och annan personal i förskola och skola är oerhört viktiga och kan verkligen göra skillnad. Rektorernas och förskolechefernas förutsättningar för att kunna vara goda pedagogiska ledare måste uppmärksammas. Vi bygger vår skolpolitik på en positiv människosyn, där vi förutsätter att alla kan utvecklas och att alla har möjlighet att nå skolans kunskapsmål. Elever som möts av höga förväntningar, får vara aktiva under skoldagen och ständigt får samspela med både vuxna och andra barn kan lyfta sig till oanade nivåer. I en sådan skola är det goda relationer mellan elever, skolpersonal och föräldrar. Eleverna får studiero och det råder en god arbetsmiljö. Vi tror att alla elever kan ha ”fallenhet för studier” som det ofta heter i argumentationen för elitskolor, bara de får rätt förutsättningar.”
Lars Jilmstad m fl (M), Vladan Boškovic (FP) och Mariana Moreira Duarte m fl (MP)
Den reviderade skolplanen för 2013 är både tydlig, offensiv och ställer stora krav på stadens skolverksamhet, för att nå en stad i världsklass. Ett konkret exempel på detta är att elever som har behov av särskilt stöd kan få stödundervisning, läxhjälp, sommarskola med mera. I förorten såsom i Farsta, är dock verkligenheten långt ifrån dessa höga mål.
Flera kommunala skolor i stadsdelen har både ett meritvärde på högst 180 poäng, dåliga resultat på nationella prov i både matematik och svenska, samt lägre andel behöriga lärare. Detta har pågått under en längre tid och i många fall går utvecklingen åt fel håll. I flera av dessa skolor vet vi att det varken finns tillräcklig stödundervisning, läxhjälp eller sommarskolor. Medan staden planerar utökning av lokaler i 100-miljonors klassen på enskilda innerstadsskolor, så finns det ingen plan för hur skolor med stora problem i förorten ska kunna pressa upp resultaten ens till en acceptabel nivå. Det saknas en tydlig offensiv central plan för dessa kommunala skolor som leder till tydliga förbättringar, utan skolorna tycks helt utlämnade att försöka lösa sina problem själva endast genom skolpengen. Detta ökar trycket att söka sig ifrån skolorna i stadsdelen och till innerstaden, med tre mycket tydliga konsekvenser.
Den första och kanske mest allvarliga konsekvensen är att endast elever med mindre aktiva föräldrar, och som sannolikt har minst möjlighet att hjälpa sina barn hemma med skolarbetet, blir kvar i våra skolor med sjunkande resultat. De som har aktiva föräldrar å andra sidan, ställer sina barn till alla köer som finns till innerstadskolorna lång tid i förväg. Detta leder till högre socioekonomisk segregation som ingen vill ha.
Den andra tydliga trenden är att skolor i Farsta läggs ner och fler ligger i farozonen för att läggas ner på grund av för få elever. Trots att Farsta precis som övriga förorter runt staden, tillhör de stadsdelar som står och kommer att stå som värd för den absoluta merparten av det stora nyinflyttandet till Stockholm. Detta är en direkt konsekvens av att aktiva föräldrar vill flytta sina barn med skolor som inte har höga meritvärden till de som har det.
Den tredje konsekvensen är att Farsta kommer att få färre arbetsplatser och att ännu fler ska behöva pendla mot innerstaden för att kunna få en utbildning i världsklass. T-banan kommer bli ännu trängre pga alla elever som nu måste söka sig till bättre skolor mer centralt.
Farsta stadsdelsnämnd vill se en tydlig och mycket offensiv handlingsplan från Utbildningsförvaltningen, som leder till en betydande förbättring av de kommunala skolor i stadsdelen med bedrövligt låga resultat. En sådan plan bör kunna presenteras till Farsta SDN inför kommande skolår höstterminen 2013. Om staden ska uppfylla sin vision En stad i världsklass, måste vi kunna ge våra elever en bra skola i hela staden, där åtminstone grundskoleelever kan använda hela sin skoltid i skolan och inte på resor mellan stadsdelar.
Utarmning av våra skolor måste stoppas!
Det är väldigt bra att en plan som denna revideras, i skolan händer det alltid mycket och tankar behöver alltid skrivas om. Det vi oroar oss över gällande detta dokument är att det nu kommer att sträcka sig över ett valår och det finns inte en bred politisk överenskommelse angående dokumentet. Detta dokument hade man behövt arbeta på längre och en överenskommelse hade varit att föredra, skolan behöver lugn och ro.
Man kan bland annat utläsa i dokumentet att föräldrar skall erbjudas skriftliga omdömen kring sina barns sociala utveckling. Vi ser inte hur detta ingår i skolans arbetsuppgifter. Om någon elev har något problematik som behöver extra stöd för att redas ut skall det finnas ett elevvårdsteam som har som arbetsuppgift att stötta detta på bästa sätt efter bästa förmåga. De kan i dialog med hemmet sluta upp kring eleven och dess behov. Ett skriftligt omdöme skall därmed inte behövas.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslaget till utökad valfrihet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning enligt LSS – korttidstillsyn för skolungdom över 12 år.
Valfrihet föreslås införas inom korttidstillsyn för skolungdom över 12 år från och med 1 januari 2014. Samtidigt föreslås en ny ersättningsmodell. Förslaget har sänts ut på remiss till samtliga stadsdelsnämnder
Förvaltningen ser positivt på förslaget att också införa valfrihet inom området korttids-stillsyn för skolungdom över 12 år med funktionsnedsättning. Även införandet av en ersättningsmodell är välkommet eftersom det för närvarande inte finns någon reglering av vilken ersättning som kan tas ut av utföraren.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-18.
Dnr 1.5.1-610/2012
Gunnar Sandell m fl (S) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram en egen text.
Laura Roselli (V) föreslog att nämnden inte skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade fram en egen text.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande.
Stadsdelsnämnden ser inget behov av valfrihet så förvaltningens förslag avslås.
Nämnden avvisar förslaget om att socialnämnden ska få i uppdrag att upphandla korttidstillsyn enligt lagen om valfrihet (LOV).
Alla som behöver korttidstillsyn ska ha rätt till en god omsorg. I en god omsorg finns inget utrymme för privata vinstintressen. Våra skattepengar ska gå till välfärd, inte till privata vinster.
Alla medel som investeras i välfärden ska komma brukarna till godo. Därför ska välfärden inte finansiera vinster i privata företag.
Självklart ska vi som medborgare ha möjlighet att välja i välfärden. Vi ser gärna många olika utförare och alternativ. Men vi vill inte ha den ”valfrihet” som innebär frihet för företag att plocka ut miljonvinster ur vår välfärdssektor.
Det är bra att man formaliserar ersättningssystemet, den skillnaden som har funnits hitintills mellan SDF och privata kontra kommunal verksamhet har inte varit hållbar. Det vi ser som en risk är merkostnaden som det nya systemet skulle innebära för vissa SDF, hur tänker man kompensera för detta? Budgeten kring omsorgen för funktionsnedsatta är överlag i staden redan påfrestad i detta läge. Trots detta anser vi att en diskussion och revidering av ett system som inte fungerar till fullo är positivt.
Det man också kan utläsa är en minskning av beviljad tillsyn efter att ansvaret över verksamheten gått över till stadsdelsnämnderna, det hade varit intressant att veta om detta stämmer angående Farsta SDF.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslaget till nytt IT-program för Stockholms stad.
Målet för Stockholms stad är att bli en stad i världsklass. Då informationstekniken – IT – blir allt mer tillgänglig, och finner fler användningsområden, ställs det högre krav på stadens medarbetare att kunna använda tekniken för att ge så bra service som möjligt till medborgarna. Man efterlyser även delaktighet från medarbetarna inom verksamheterna vad gäller utvecklingen av IT. Den digitala förnyelsen ägnas ett särskilt styrdokument, och särskilt finansiellt stöd. Skälet till detta är de möjligheter tekniken idag erbjuder till förändring av stadens arbetssätt och service.
Förvaltningen är positiv till det föreslagna IT-programmet som tillsammans med e-tjänstprogrammet förenklar för medborgare och medarbetare. Inte minst är det angeläget med utbildning och kompetensutveckling för medarbetarna, med tanke på att staden idag troligen bara utnyttjar en bråkdel av kapaciteten i de befintliga systemen på grund av bristande kompetens.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-11-28.
Dnr 1.5.1-560/2012
Gunnar Sandell m fl (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag och lade därutöver fram en egen text.
Arne Fredholm (M) anmälde jäv och lämnade sammanträdet medan ärendet behandlades.
Laura Roselli (V) anmälde ett särskilt uttalande. I detta instämde Mariana Moreira Duarte m fl (MP).
Förslag till beslut 1 och 2 enligt förvaltningen samt 3. Anför därutöver
Vi har haft för kort tid för att ordentligt tränga in i detta viktiga, omfattande material. Förvaltningen är positiv till det föreslagna programmet. Vi vill understryka vikten av att utbildningen finns när systemen ska förändras samt att arbetsprocesserna utvecklas samtidigt. Vidare är det synnerligen viktigt att användarna deltar i arbetet i portföljstyrningen. Ökad uppmärksamhet riktas inom andra området mot den digitala arbetsmiljön där teknikstrul av olika slag kostar mycket i förlorad arbetstid, vissa undersökningar pekar på minst en halvtimme per medarbetare och dag!
Vi vill även peka på Volvo IT, numera tydligen GS IT, och problemen vid upphandlingen och vid fortsatt drift. Utbildningsnämnden t ex har sett väsentligt ökade kostnader och sämre kvalité. Bolaget har inte rosat marknaden, vi har från många medarbetare i olika delar av staden hört många negativa kraftuttryck när de kommenterar Volvo IT.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) och Laura Roselli (V)
Vi delar till stora delar förvaltningens förslag till beslut men vill tillägga att upphandlingen under innevarande period när det gäller IT-stöd lämnat mycket övrigt att önska när det gäller kostnader, funktionalitet, service och driftssäkerhet. Exempelvis har det inom skolans område uppmärksammats att slutanvändarna, lärare och elever, inte fått den support som kan krävas av leverantören. Vi uppmanar därför majoriteten att inte fortsättningsvis teckna avtal liknande det outsourcingavtal med Volvo IT, som även dömts ut av facktidskrifter inom IT-området.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av motionen om fler personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning.
I en motion till kommunfullmäktige föreslår miljöpartiet att tillgången på personliga ombud ska förstärkas i staden, så att den motsvarar behoven.
Förvaltningen har enbart en bild av hur det ser ut i Farsta när det gäller behov av personligt ombud. Vi bedömer att det för närvarande är tillräckligt med ett heltidsanställt ombud. Det finns ett väl utbyggt och väl fungerande boendestöd inom socialpsykiatrin och ett strukturerat och fungerande samarbete med landstinget. Detta påverkar behovet av personliga ombud. Förvaltningen följer dock verksamheten kontinuerligt för att se om behoven förändras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2012-12-01.
Dnr 1.5.1-559/2012
Svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslaget till detaljplan för område vid Cirkelvägen i Gubbängen.
Det förslag till detaljplan som nämnden har fått på remiss innebär att ett flerbostadshus i fyra våningar byggs vid den norra delen av Cirkelvägen i Gubbängen. Huset omfattar 24 lägenheter och ett garage. Marken som tas i anspråk för byggnation är en parkeringsplats och tallbevuxen naturmark.
Byggnationen ger ett litet tillskott av lägenheter men är väl placerad avseende tillgång till kollektivtrafik, rekreationsmöjligheter och service i olika former. Förvaltningen är positiv till förslaget men det är viktigt att träd och naturmark sparas i så stor utsträckning som möjligt.
Dnr 1.5.3-657/2012
Vänsterpartiet biträder förvaltningens förslag under förutsättning att upplåtelseformen är hyresrätt vilket inte framgår av handlingarna.
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens redovisning av nedskrivning och avskrivning av osäkra fordringar 2012 till handlingarna.
I enlighet med nämndens delegering och stadens riktlinjer har chefen för avdelningen för planering, strategi och service nedskrivit 1151 896 kronor för osäkra fordringar och avskrivit 89 662 kronor för dödsbon utan medel under 2012.
En nedskrivning innebär att beloppet tas bort i den ekonomiska bokföringen men att skulden kvarstår och långtidsbevakas hos inkassobolag. Avskrivning görs för fordringar där dödsbo saknar medel. Både nedskrivning och avskrivning av fordran utförs enligt regelverket för ekonomisk förvaltning.
Dnr 1.2.1-670/2012
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens redovisning av avvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari – 30 juni 2012 till handlingarna.
Inom äldreomsorgen har antalet avvikelser i hälso- och sjukvården minskat i alla verksamheter under första halvåret i år. Enhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal ska fortsätta arbetet med att förebygga att vårdskador och risk för vårdskador inträffar. Risker ska identifieras och en plan för åtgärder ska upprättas. Planen ska vara känd av all involverad personal som ska arbeta efter den.
Inom verksamheterna för personer med funktionsnedsättning ska chefer och gruppchefer arbeta med att uppdatera rutiner, göra dem kända och se till att de följs av all personal. Verksamheterna ska också samarbeta med primärvård/distriktssköterska.
Dnr 1.2.1-658/2012
Rapport från Stadsrevisionen
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens redovisning av Stadsrevisionens rapport om uppföljning av verksamhet för personer med funktionsnedsättning till handlingarna.
Stadsrevisionen har granskat LSS-insatserna bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet inom stadsdelsnämnderna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäck. Granskningen visar att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan socialnämnden och stadsdelsnämnderna vid avtalshanteringen. Både beställningar och genomförandeplaner är viktiga utvecklingsområden. Dialogerna fungerar i huvudsak, men det förekommer brister i kommunikation på individnivå mellan biståndsbedömare och de som utför insatserna.
Förvaltningen ser positivt på att verksamheterna granskas. Erfarenheterna från rapporten används för att utveckla kvaliteten i uppföljningar och i dialogen med de som utför insatserna boende och daglig verksamhet.
Dnr 1.6-652/2012
Lägesrapport från socialnämnden
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens redovisning av socialnämndens lägesrapport om narkotikaprevention bland ungdomar 2011-2012 till handlingarna.
Staden har noterat en oroväckande utveckling av narkotikaanvändningen bland ungdomar. 5 miljoner kronor har därför fördelats till stadsdelsnämnderna 2012 för att förstärka arbetet med att minska narkotikaanvändningen. Socialnämndens lägesrapport visar att den negativa utvecklingen från Stockholmsenkäterna 2008 och 2010 inte har fortsatt.
Förvaltningen ser positivt på att utvecklingen har vänt. I Farsta har de extra medlen använts i första hand till utbildning av personalen, framför allt om cannabis. Fältassistenter, särskilt kvalificerade kontaktpersoner och utredande socialsekreterare planerar att delta i konferenser för att bland annat inhämta det senaste från aktuell forskning.
Dnr 1.6-665/2012
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Stadsdelsnämndens protokoll den 22 november 2012
Rådet för funktionshinderfrågors protokoll den 23 november (extra sammanträde) och den 10 december 2012
Pensionärsrådets protokoll den 23 november (extra sammanträde) och den 10 december 2012
Laura Roselli (V) anmälde ett särskilt uttalande till pensionärsrådets protokoll den 10 december: Vänsterpartiet delar de synpunkter som pensionärsrådet framförde om ärendet verksamhetsplan och budget för 2013: ”Förslaget innehåller inga tydliga skrivningar om föreningsstödet, vare sig när det gäller verksamhetsstödet eller föreningarnas kvarstående behov av lokaler. När nämnden ställer krav på öppen verksamhet för att föreningarna ska få bidrag så behöver nämnden även satsa på att hjälpa föreningarna med lokaler, annars är det både svårt och dyrt att uppfylla kravet på öppen verksamhet. Aktivitetshuset Tuben i Farsta centrum är inte tillräckligt för de föreningar som är verksamma i andra stadsdelar.”
Övriga anmälningsärenden och stadsdelsdirektörens beslut enligt delegering
Följande beslut har fattats av stadsdelsdirektör Steinunn Á Håkansson under perioden 29 oktober – 6 december 2012, enligt nämndens delegering.
1. 2012-10-29: Avstängning av personal. Dnr 2.3.4-643/2012
2. 2012-11-02: Tillförordnat stadsdelsdirektör 2012-11-05. Dnr 1.1-696/2012
3. 2012-11-02: Tillförordnat stadsdelsdirektör 2012-11-06 – 2012-11-09. Dnr 1.1-630/2012
4. 2012-11-05: Förlängning av avstängning av personal. Dnr 2.3.4-643/2012
5. 2012-11-12: Byte av gungställningar, genomförandebeslut. Dnr 3.2-503/2012
Ett antal ledamöter och ersättare tog upp den senaste tidens mycket bristfälliga snöröjning och halkbekämpning på gator och trottoarer runtom i stadsdelsområdet. Alla partier var rörande överens om att det inte får fungera så dåligt som det har gjort nu, då vissa mindre gator inte har plogats på en hel vecka. Däremot fick snöröjningen på parkvägarna – som utförs av entreprenör på uppdrag av stadsdelsnämnden – mycket beröm. Dock påpekade någon att inte heller parkvägarna har röjts särskilt väl på sina håll i den norra delen av stadsdelsområdet, där det ibland har varit mycket bättre plogat på andra sidan gränsen mot Enskede-Årsta-Vantör.
Följande skrivelse lämnades in.
Snöröjningen i stadsdelsområdet (bilaga)
Gunnar Sandell m fl (S) med instämmande av Mariana Moreira Duarte m fl (MP) och Laura Roselli (V)
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda skrivelsen.
Vice ordföranden Gunnar Sandell (S) berörde Farsta Hemtjänst, med anledning av den lex Sarah-anmälan som behandlas på den slutna delen av sammanträdet. Gunnar beklagade att han återigen behövde begära en redovisning av läget och åtgärdsplanen inom enheten.
Ersättaren Godfrey Etyang (S) frågade om det omfattande och långvariga strömavbrottet den 3 december. Ordföranden Lars Jilmstad (M) och stadsdelsdirektör Steinunn Á Håkansson redogjorde för det krisledningsarbete som inleddes omgående på förvaltningen och som fungerade mycket bra och gav viktiga erfarenheter.
Ledamoten Karin Lekberg (S) tog upp frågan om nolltolerans mot vräkning av barnfamiljer, där media rapporterat att betydligt fler barn drabbas av vräkning än vad som tidigare varit känt. Karin bad om en redovisning av Farstas arbete på detta område i den kommande årsredovisningen.
Stadsdelsdirektören berättade om de organisationsförändringar som träder i kraft vid årsskiftet. Tre nya avdelningar inrättas: HR, Human Resources (personalavdelning), med Lena Rabe som chef, Stadsmiljö med Thomas Kultti som chef och Ekonomi med Pär Dahlqvist som chef.
Vice ordföranden Gunnar Sandell (S) framförde följande tack till förvaltning och nämnd:
v Vi vill tacka för väl planerad, trevlig planeringskonferens!
v Vi vill tacka för väl planerad, lyckad personalfest med glitter!
v Vi vill tacka alla medarbetare för synnerligen goda insatser till nytta för invånarna i området.
v Vi vill tacka nämnden och förvaltningsledningen för ett trevligt år tillsammans.
v Vi vill önska alla en mycket god jul och ett gott nytt år!
I dessa tack och tillönskan om en god jul och ett gott nytt år instämde ordföranden Lars Jilmstad (M) och övriga partier. Lars tackade särskilt för den öppenhjärtighet och värme som nämnden möts av i sina kontakter med förvaltningen. Även stadsdelsdirektören framförde ett varmt tack till nämnden för det gångna året och önskade alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Avslutningsvis avtackades ledamoten Roland Bjurström (M) samt ersättarna Mikael Jonsson (M) och Tobias Gillberg (C), som nu lämnar nämnden.