Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-08-25
Inga programpunkter till frågestunden finns anmälda.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet den 2 september 2005.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet den 16 juni 2005.
Ledamoten Lennart Isacsson (m) väckte en fråga om ett protokollsutdrag som inkommit från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Frågan gällde vilken verksamhet Föreningen svensk Miljöbas bedriver.
Förvaltningen meddelade att frågan kommer att besvaras vid nästa sammanträde.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser, m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Medel ur det s.k. Tillgänglighetsprojektet har anslagits för tillgänglighetsanpassning av en del av Magelungens strandpromenad. Två alternativa förslag på sträckning har tagits fram och redovisas i detta ärende. Det första förslaget är enligt stadsdelsförvaltningen det bästa, med tanke på tillgängligheten (alternativ 1 enligt skiss). Det innebär en förlängning av befintlig träbrygga nedanför trappan. Fördelen med alternativet är att nivåskillnaderna blir små, vilket gör att lösningen är bäst ur tillgänglighetssynpunkt. Nackdelen är att sträckningen går över en välfrekventerad badklippa. Det andra förslaget ger en sämre tillgänglighetslösning, men sparar större delen av badklippan (alternativ 2 enligt skiss). Möten med boende har hållits vid två tillfällen. Förvaltningen föreslår att den fortsatta planeringen skall göras med alternativ 1 som grund. Ärendet bordlades vid sammanträdet den 16 juni 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 19 maj 2005, dnr 305-367/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd förordar att fortsatt planering och genomförande av
tillgänglighetsanpassningen vid Magelungens strand sker i enlighet med vad
som anges i detta tjänsteutlåtande.
I detta ärende föreslår stadsdelsförvaltningen att stadsdelsnämnden beslutar avbryta projektet för återvinning av halkbekämpningssand.
Farsta stadsdelsnämnd erhöll för ett par år sedan, gemensamt med flera andra stadsdelsnämnder, medel ur den s.k. Miljömiljarden för ett projekt inriktat på att utprova ekonomiskt hållbara metoder för återanvändning och återvinning av halkbekämpningssand. Projektet rönte stort intresse, både från Stadshuset och från andra håll. Medan det pågått, har projektet drabbats av en rad motgångar, som till slut fått stadsdelsförvaltningen att rekommendera att projektet avbryts. Det har bland annat visat sig omöjligt att inom rimlig tid finna en lämplig plats att bedriva projektet på. Ärendet bordlades vid sammanträdet den 16 juni 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 26 maj 2005, dnr 306-368/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd avbryter projektet för återvinning av halkbekämpningssand
och meddelar detta beslut till övriga berörda stadsdelsnämnder samt till
kommunstyrelsen.
Anskaffningen av alkoholdrycker fortsätter att öka i Sverige, främst till följd av den ökade införseln av alkohol. Alkoholinförselutredningen har fått i uppdrag att följa utvecklingen när det gäller införsel och försäljning av alkohol, i framför allt södra Sverige, och föreslå åtgärder som kan behövas för att minska de problem som ökad införsel och vidareförsäljning skapar.
Stadsdelsnämnderna Farsta, Bromma och Maria-Gamla stan samt socialtjänstnämnden har tillställts slutbetänkandet av Alkoholinförselutredningen för yttrande. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 juli 2005, dnr 500-380/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) meddelade att de ej deltar i beslutet vad avser förslag om skattesatser för alkohol.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle tillstyrkas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar remissvaret som sitt eget.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
”Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
1. att som svar på remissen anföra följande
Sänkningen av skatten på öl och vin som aviseras välkomnas. Den nuvarande beskattningen av dessa drycker leder till direktimport, smuggling och hembränning. Aktiviteter som inte verkar positivt för en bra alkoholkultur i Sverige. Därutöver riskerar de höga skatternas ovan nämnda konsekvenser på området leda till att alkohol olagligt vidaresäljs i illegala miljöer där unga människor kan råka illa ut. En sänkning av vin och spritskatten är nödvändig. Därutöver bör skatten på öl sänkas.
Utredningen föreslår att åldersgränsen för all försäljning av alkohol och servering höjs till 20 år. Det förslaget avvisas. 18 år gäller som såväl myndighets som rösträttsålder och är den ålder som bör gälla även alkoholen.
Utredningen föreslår att det i alkohollagen skall anges en senaste serveringstid, kl. 03.00, som kommunen inte har möjlighet att överskrida vid tillståndsgivningen. Som framgår av utredningen har frågan om restaurangernas senaste serveringstid varit föremål för tidigare utredningar och rapporter. Det har från flera håll, framför allt storstäderna, framhållits vikten av att kommunerna får behålla sin självbestämmanderätt i denna fråga och att man därför tidigare avstyrkt förslag om att lagstifta om en senaste sluttid. Det finns inte nu heller någon anledning att lagstifta om denna fråga. Serveringstider måste avgöras lokalt av de som har bäst kännedom om de lokala förutsättningarna.
Utredningen föreslår dessutom att kommunerna skall ha fortsatt ansvar för att tillståndsgivningen för serveringstillstånd. Då är det också naturligt att det är på den lokala nivån som serveringstiderna bäst kan bedömas.
De regionala kompetenscentra som föreslås inrättas i utredningen tillstyrks inte. Stockholms stad och län har en väl uppbyggd kompetens på området och det finns ingen anledning att bryta sönder de i dag fungerande verksamheterna för att ersätta dem med regionala centra. Regionala centra som då ändå hamnar för långt bort från verkligheten där arbetet skall bedrivas.”
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Jag anser att nämnden skulle ha beslutat
Det är uppseendeväckande att utredningen lägger fram förslaget om skattesänkning trots den väldokumenterade bedömningen att en sådan åtgärd får negativa effekter för totalkonsumtionen och därmed för folkhälsan på längre sikt. Erfarenheterna från Finland är också entydiga på denna punkt. Riskerna för en försämrad folkhälsa är större vid en skattesänkning än vid en bibehållen skattenivå. Detta innebär ökat lidande för befolkningen och därmed ökade kostnader för kommuner och landsting. Det är dock glädjande att utredningen inte vidhållit sitt förslag om skattesänkning också på spritdrycker
Enligt Stockholms universitet finns vissa tecken på att resandeinförseln nu minskar varför en skattesänkning framstår som än mer felaktig.
Genom att genomföra de övriga förslag utredningen kommit fram till vidtar samhället de åtgärder som är nödvändiga för att möta den illegala hanteringen av alkoholen. Ökningen av åldersgränsen till 20 år kan säkert komma att uppfattas som missriktad men det är väl känt att alkoholkonsumtionen omkring 18-årsåldern utvecklats på ett alarmerande sätt. Staden borde på detta område kräva att försäljningstillstånd för folköl i butiker återinförs. Som UNF m fl visat är kontrollen oerhört dålig i många butiker.”
Förslaget har remitterats för yttrande till socialtjänstnämnden och samtliga stadsdelsnämnder.
I samband med beslut om budget 2003 fick kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av det schablonsystem som används för resursfördelning till omsorg om funktionshindrade. Ett första förslag lades fram under 2004 och innebar en förändring av det fasta anslaget. Förslaget antogs och den nya fördelningen ligger till grund för 2005 års budget. Nuvarande förslag har utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för socialtjänstförvaltningen, stadsledningskontoret samt stadsdelsförvaltningarna Bromma, Farsta, Kungsholmen, Älvsjö, Skärholmen och Östermalm. I ärendet föreslås att resurserna för avlösarservice ska tilldelas via det fasta anslaget och inte, som nu, efter förbrukning. Dessutom föreslås nya principer för tilldelning avseende LSS-boende, daglig verksamhet och korttidsboende/-tillsyn, de s.k. schablonerna. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på förslaget. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 21 juni 2005, dnr 505-375/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande
som sitt yttrande till kommunstyrelsen.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
Att som svar på remissen anföra:
Staden ska skapa förutsättningar för att ge de funktionshindrade så stor valfrihet som möjligt. Alla människor skall tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning skall, så långt det är möjligt ha, samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv samt ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.
Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.
Valfriheten skall öka inom omsorgen om funktionshindrade. Kundval har införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Valfrihet även inom de särskilda boendeformerna skall införas.
De funktionshindrade har rätt till likvärdig vård, omsorg och service oavsett var i staden de bor. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning samt får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Ett problem i stadens egen verksamhet gäller bristerna i samordningen med andra huvudmän.
Ett påtagligt problem för vissa brukare inom socialpsykiatrin gäller den stadsdelsarrest de upplever finns när det gäller deras möjlighet att nyttja daglig verksamhet i andra stadsdelsnämndsområden än där de själva bor. Denna stadsdelsarrest måste upphävas.”
Budgeten för ekonomiskt bistånd fördelas idag till stadsdelsnämnderna i två delar, en för det bistånd som betalas ut och en för handläggningen. Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2004 om en ny resursfördelningsmodell för utbetalt ekonomiskt bistånd, baserad på sysselsättning i kombination med arbetslöshet, inkomst, områdets attraktivitet och utbildningsnivå. Kommunstyrelsen fick därefter i uppdrag att göra en översyn av fördelningsnycklarna för handläggningskostnader inom ekonomiskt bistånd och för anslaget för arbetsmarknadsåtgärder. Översynen har genomförts av en arbetsgrupp under ledning av stadsledningskontoret. Förslaget till ny resursfördelningsmodell har sänts på remiss till samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 juli 2005, dnr 500-374/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut delvis skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att delvis bifalla förvaltningens förslag samt
att därutöver anföra följande
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Eftersom bristande ekonomiska resurser i en familj alltför ofta leder till olika former av problem, kommer den satsning vi gör och de krav vi ställer att leda till att fler stockholmare får en bättre livssituation.
Socialbidragsberoendet i Stockholm har ökat dramatiskt de senaste åren. Mer än 13000 hushåll är i dag helt eller delvis beroende av socialbidrag för sin försörjning. Majoritetens mål att halvera socialbidragsberoendet till år 2004 misslyckades fullständigt.
För att lyckas med målet om att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst har samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag bidragit till fler jobb. Flertalet stadsdelsnämnder har lyft upp frågan på dagordningen och startat särskilda projekt för att arbeta med de arbetslösa. Möjligheten att direktupphandla tjänster av bemanningsföretag och andra intressenter i arbetet för att minska bidragsberoendet måste också tillåtas och utnyttjas.”
Stadsledningskontoret (utbildnings- och arbetsmarknadsenheten) och utbildningsförvaltningen har bedrivit ett utredningsarbete rörande stadens uppföljningsansvar för ungdomar i åldern 16-19 år, samt kommunstyrelsens beslut om att eventuellt inrätta så kallade Navigatorcentra. Arbetet har inledningsvis bedrivits i två olika arbetsgrupper, en för stadens uppföljningsansvar och en för Navigatorcentra. Under den senare delen av utredningen har de två grupperna fogats samman till en gemensam arbetsgrupp. Rapporten som arbetet har resulterat i har nu remitterats bland annat till Farsta stadsdelsnämnd för yttrande. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden avvisar utredningens förslag, bland annat med hänvisning till att det går emot stadens styrningsmodell och eftersom förslaget skapar otydliga ansvarsförhållanden. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 14 juli 2005, dnr 503-403/2005.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad han föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande.
1. Farsta stadsdelsnämnd avvisar förslaget om att inrätta tre Navigatorcentra och
åberopar i övrigt stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
1. Att som svar på remissen översända följande.
I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) konstateras att mellan 25 000 och 30 000 unga människor varken studerar, arbetar, aktivt söker arbete eller har någon känd sysselsättning. Utredningen konstaterar vidare att en stor del av dessa ungdomar inte har klarat grundskolan. Att dessa ungdomar inte kunnat fångas upp tidigare under sin skoltid, är ett misslyckande för samhället och inte minst skolan.
Stockholms stad har ett ansvar för att erbjuda de ungdomar som hamnat utanför en väg tillbaka till skola och arbete. Den föreslagna modellen med Navigatorcentra ter sig dock märklig med tanke på den roll stadsdelsnämndernas socialtjänst och ungdomsarbete har. Navigatorcentra, organiserade i enlighet med förslaget, sammanfaller inte geografiskt med andra samarbetsformer för arbetsverksamhet som vissa stadsdelsnämnder byggt upp. Därtill framgår inte av förslaget vilket verksamhetsinnehåll eller syfte NC skulle ha som inte redan idag kan fullgöras av stadsdelsnämnderna.
För att lösa de grundläggande problemen med ungas utanförskap hjälper inte särskilda ”Navigatorcentra”. Det krävs en omläggning av den nuvarande skol- och arbetsmarknadspolitiken. Som exempel bör särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
”I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) konstaterades att mellan 25 000 och 30 000 unga människor varken studerar, arbetar, aktivt söker arbete eller har någon känd sysselsättning. Utredningen konstaterade vidare att en stor del av dessa ungdomar inte har klarat grundskolan. Att dessa ungdomar inte kunnat fångas upp tidigare under sin skoltid, är ett misslyckande för samhället och inte minst skolan. Stockholms stad har ett ansvar för att erbjuda de ungdomar som hamnat utanför en väg tillbaka till skola och arbete.
Den modell som föreslås med så kallade Navigatorcentra visar inte på något särskilt tydligt sätt hur detta skulle kunna vara en lösning på ungdomarnas problem. För att lösa de grundläggande problemen med ungas utanförskap hjälper inte särskilda ”Navigatorcentra” eller andra kommunala projekt. Det krävs en omläggning av hela den nuvarande skol- och arbetsmarknadspolitiken.
De ungdomar som befinner sig utan all kontakt med skola, annan utbildning och inte är i arbete eller sysselsatta på annat sätt kan antas leva ett liv som på sikt kommer att medföra att de får problem. Det huvudsakliga ansvaret för deras livssituation innehar de själva. Förslaget genomsyras av ett socialdemokratiska omhändertagandeperspektiv.
För att bryta utanförskapet krävs en individualiserad skola med höga och tydliga kunskapskrav. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok. De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t ex ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället borde särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning inrättas där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
En nyligen genomförd undersökning visar att elever som genomgått de tvååriga yrkesförberedande utbildningarna klarat sig bättre på arbetsmarknaden än vad vi ser idag i den treåriga gymnasieskolan.
Det krävs också kraftfulla insatser för att bryta bidragsberoendet. Vuxna personer som är fullt arbetsföra har en skyldighet att efter förmåga försöka bidra till sin egen försörjning. Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst - som inte är jobbinriktad - bidrar snarare till att förvärra än att bryta utanförskapet.”
Kommunstyrelsen har till stadsdelsnämnden för yttrande remitterat ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor att gälla inom staden.
I januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i kraft. Lagen ersätter tidigare räddningstjänstlag och avser olyckor som kan föranleda en räddningsinsats. Enligt lagen ska kommunen varje mandatperiod fastställa handlingsprogram för räddningstjänsten och det förebyggande arbetet. Kommunfullmäktige antog i december 2004 handlingsprogram för räddningstjänsten och föreliggande ärende/remiss avser handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. Förslaget till handlingsprogram beskriver stadens övergripande mål för skydd mot olyckor och hur staden ska ta sitt samordningsansvar. Varje nämnd och styrelse föreslås få i uppdrag att bedriva ett aktivt förebyggande arbete till skydd mot olyckor. Vidare föreslås att ett centralt råd bildas inom staden, under ledning av stadsledningskontoret, för stadens förebyggande arbete. Stadsdelsförvaltningen delar de förslag till inriktning och mål för arbetet med att förebygga olyckor som anges i förslaget till handlingsprogram. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 juli 2005, dnr 004-381/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen överlämna och åberopa
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
En ökad rörlighet bland elever har uppkommit som en konsekvens av större valfrihet och utbud av friskolor under senare år och allt fler elever väljer andra skolor än den skola de tillhör. Byte av skolor sker inte bara vid terminsstart, utan även under terminerna. Detta har på många håll skapat problem för den långsiktiga planeringen och dimensioneringen av grundskolans verksamhet. Ett bortfall av elever under terminerna kan innebära att skolornas förutsättningar att erbjuda en god kvalitet och kontinuitet i undervisningen minskar.
Utbildningsförvaltningen föreslår därför att en för staden gemensam rutin för val och byte av skola införs i syfte att ge skolorna bättre förutsättningar för planering och dimensionering av personal, lokaler, läromedel, m.m. samt för att kunna ge nya elever ett bra mottagande.
Rutinen innebär att ett stoppdatum införs, d.v.s. ett datum för när ansökan om val och byte av skola normalt ska vara inlämnad till respektive skola och ett datum för beslut av mottagande skola. Val och byte av skola bör enligt förslaget ske i första hand vid läsårsstart och i andra hand vid terminsskiften. Stadsdelsförvaltningen ställer sig mycket positiv till förslaget. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 1 augusti 2005, dnr 403-322/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Henrik Ehrenberg (kd) har i en motion till kommunfullmäktige anfört att turerna kring framtiden för Högdalstoppen med omnejd varit så många att de skapat förvirring och viss förstämdhet. Henrik Ehrenberg anser att ett helhetsgrepp för området borde tas, som på ett konkret sätt höjer områdets status och attraktionskraft och föreslår att idrottsnämnden får kommunfullmäktiges uppdrag att lägga fram ett förslag på ett idrotts- och friluftscentrum kring Högdalstoppen. Farsta stadsdelsförvaltning har som förslag till svar på motionen sammanställt en redovisning över den samordning som har skett och beskriver det hittillsvarande planeringsarbetet, som enligt stadsdelsförvaltningen förlöpt på ett bra sätt.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 29 juli 2005, dnr 205-246/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som sitt svar på remissen.
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) enligt följande:
”När det gäller Högdalstopparnas framtid har Farsta och Vantörs stadsdelsnämnder tagit ett initiativ för att driva fram en stadigvarande förbättring av området som friluftsområde. Vår ambition är att Högdalstopparna ska bli en friluftstillgång för hela staden. Då flera initiativ från stadens sida varit tillfälliga eller runnit ut i sanden valde vi att använda stadsdelsförnyelsemedel till en konsult vars uppgift blev att sammanställa de idéer som finns för området. Denna sammanställning ska i ett särskilt ärende redovisas för stadsdelsnämnden i september. Att nu som svar på en motion överlämna en sammanställning av det pågående arbete i detta för nämnden ännu ej redovisade visionsarbete är bakvänt. Vi instämmer i allt väsentligt i förvaltningens ekonomiska synpunkter men kan inte ta ställning i sak eftersom ärendet ännu är okänt för nämnden. Vi har för avsikt att återkomma med synpunkter rörande Högdalstopparnas framtid när den av oss anlitade konsultens rapport är redovisad i ett berett ärende.”
Till stadsdelsnämnden har för yttrande remitterats en motion från Lotta Edholm (fp) under rubriken ”Borttagning av skräp på gator och torg”.
Lotta Edholm framhåller i motionen att nedskräpningen av huvudstaden måste upphöra och vill därför anslå mer resurser till städning samt att stadsdelsnämnderna prioriterar dessa frågor i större utsträckning. I motionen yrkas slutligen att budgeterade medel för Agenda 21-samordnare omdistribueras till städning och skötsel av gator och grönmark.
Stadsdelsförvaltningen anger i sitt svar att den dagliga städningen borde kunna klaras inom dagens budgetram genom en effektivare upphandling. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 19 juli 2005, dnr 306-349/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till motionen i sin helhet.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på motionen överlämna och åberopa
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) till förmån för gemensamt yrkande.
Kommunstyrelsen har till Farsta stadsdelsnämnd remitterat en motion riktad till kommunfullmäktige från kristdemokraterna Nina Ekelund och Ewa Samuelsson. I motionen föreslår de att kommunfullmäktige ger stadsdelsförvaltningarna i uppdrag att informera föräldrarna till barn i stadens grundskolor om rätten till skriftlig information och att kommunfullmäktige beslutar att hos regeringen ansöka om att få bli försökskommun rörande skriftliga omdömen i grundskolan. Stadsdelsförvaltningen anser att skriftliga omdömen kan vara ett viktigt komplement till de obligatoriska utvecklingssamtalen men att den rättigheten redan är känd hos föräldrarna. Tidpunkten att ansöka om att bli försökskommun rörande skriftliga omdömen är enligt stadsdelsförvaltningens uppfattning olämpligt vald med tanke på att förslaget till ny skollag även behandlar frågan om hur elevernas kunskaper ska redovisas. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 2 augusti 2005, dnr 403-213/2005.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade bifall till motionen samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till kommunstyrelsen
överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
att bifalla motionen
Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Att de vet vad som händer i skolan och känner sig delaktiga är mycket viktigt. Ett gott samarbete mellan hem och skola påverkar eleverna i hög utsträckning. Regelbundna utvecklingssamtal är en förutsättning för detta samarbete. Skriftliga omdömen är ett sätt att fördjupa kommunikationen mellan elev, lärare och förälder samt ett sätt att fokusera den enskilda elevens kunskapsutveckling och lärande.
Vi föreslår i första hand att föräldrarna till barn i Stockholms grundskolor informeras om sin rättighet till skriftliga omdömen. Hur omdömena är utformade bör som även framhålles i motionen vara rektors ansvar. För de skolor som arbetar med individuella utvecklingsplaner är de en bra grund för omdömena och deras utformning. De skriftliga omdömena skall beskriva den kunskapsutveckling som eleven uppnått samt vara framåtsyftande genom att ange olika konkreta åtgärder för elevens närmaste skoltid.
Vi vill även att Stockholms stad uppvaktar regeringen och begär att få bli försökskommun i ett försök med generella skriftliga omdömen, alltså inte enbart på föräldrars uttryckliga begäran. Inom ramen för det försöket skulle den konkreta utformningen av skriftliga omdömen kunna utvecklas.”
Skolverket prövar ansökningar om godkännande och rätt till bidrag för fristående skolor och har remitterat ett antal av dessa ansökningar till Stockholms stad för yttrande. En av ansökningarna avser Magelungens Behandlingscenter AB. Skolan bedriver sedan 1994 vård och behandling för ungdomar i åldern 13-20 år, som bedöms ha allvarlig psykisk och/eller psykosocial problematik. Ungdomarna kan även ha neuropsykiatriska diagnoser. Eleverna har av olika skäl tidigare avbrutit sin skolgång och har stora kunskapsluckor. Skolans ambition är att anpassa skolformen både för grundskole- och gymnasieelever för att på bästa sätt kunna möta de behov eleverna har. Stadsdelsförvaltningen har inga invändningar mot ansökan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 16 juni 2005, dnr 403-333/2005.
som sitt yttrande över ansökan.
Nu gällande ramavtal avseende hantverkartjänster upphandlades 2002. Avtalens förlängningsmöjligheter har utnyttjats och avtalen upphör därmed att gälla den sista december 2005. En gemensam upphandling av hantverkartjänster för elva stadsdelsnämnder och kulturförvaltningen bereds. Det finns ett återkommande behov av tjänster för att göra ombyggnationer, anpassningar och reparationer. Behovet kan dock skifta kraftigt från år till år, varför ingen volymgaranti kan lämnas till kommande leverantörer. Följande typer av tjänster kommer att ingå i upphandlingen: byggnations-, reparations, måleri-, golvläggnings-, rör-, lås-, el-, glas- och ventilationsarbeten samt service på kylanläggningar, vitvaror och storköksutrustningar. Anbudsgivarna kan inkomma med anbud inom ett eller flera områden. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 juli 2005, dnr 313-432/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att delta i gemensam upphandling av ramavtal
avseende hantverkartjänster.
2. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt Kungsholmens stadsdelsförvaltning att administrera
upphandlingen samt åt stadsdelsdirektören vid Kungsholmens stadsdelsförvaltning att
fatta beslut om löpande frågor i ärendet, t.ex. godkännande av förfrågningsunderlaget, infordran av anbud, antagande av anbudsgivare och tecknande av ramavtal med antagna anbudsgivare.
3. Farsta stadsdelsnämnd godkänner förfarandet att respektive förvaltning informeras
kontinuerligt under upphandlingens genomförande och att samtliga nämnder
informeras i efterhand om processen och resultatet av upphandlingen.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Under 2002 genomfördes en öppen upphandling av parkskötsel, renhållning och vinterväghållning i södra respektive norra Farsta. Upphandlingen vanns av Stockholm entreprenad AB och avtalet gäller sedan första maj 2003 fram till och med 30 september 2006. Möjlighet finns till förlängning av avtalet i ytterligare ett år. Stadsdelsförvaltningen anser att samarbetet med Stockholm entreprenad AB under avtalstiden fungerat bra. När det gäller utförande av renhållning anlitar Stockholm entreprenad AB Samhall AB som underleverantör. Detta samarbete fungerar mycket väl. Stadsdelsförvaltningens bedömning är att det är mycket osäkert om en förnyad upphandling, innan förlängningsmöjligheten utnyttjats, skulle leda till minskade avtalskostnader. De upphandlingar som genomförts under det senaste året av motsvarande verksamhet vid andra stadsdelsförvaltningar tyder inte på det. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 juli 2005, dnr 313-433/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att erbjuda Stockholm
Entreprenad AB förlängning av gällande avtal avseende parkskötsel, renhållning
och vinterväghållning till och med den 30 september 2007.
Hökarängsskolan har länge varit i behov av en genomgripande renovering och modernisering beroende på att skolan är gammal, sliten och byggd på ett sätt som inte är anpassat till moderna undervisningsmetoder. De administrativa lokalerna måste idag betraktas som direkt undermåliga. Den upprustning av skolan som nu planeras har föregåtts av en lång beredningsprocess, där personalen och dess fackliga organisationer i hög grad varit delaktiga i arbetet. I Hökarängsområdet planeras för en förtätning av bostadsbeståndet, vilket kommer att öka trycket på bl.a. Hökarängsskolan. Det är då viktigt att vara en attraktiv skola, som kan förmå eleverna att stanna. Förvaltningens representanter inklusive stadsdelsdirektören har gjort flera besök vid skolan för att granska de föreslagna åtgärderna och funnit att de är väl motiverade. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 12 augusti 2005, dnr 303-300/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v), Pekka Koskenvoima (mp) och Bertil Fredriksson (kd) framlagda förslaget.
1. Farsta stadsdelsnämnd ger stadsdelsförvaltningen i uppdrag att beställa renovering
och ombyggnad av Hökarängsskolan, avseende hus A, B och D.
2. Farsta stadsdelsnämnd ger stadsdelsförvaltningen i uppdrag att sammanställa de tidigare
framtagna idéerna om en idrottshall i Hökarängens skola samt redovisa dessa för stadsdelsnämnden
3. Farsta stadsdelsnämnd ger stadsdelsförvaltningen i uppdrag att inför budgetåret 2006 begära av staden centralt att medel avsätts för att planera och bygga en idrottshall invid Hökarängens skola
4. Farsta stadsdelsnämnd anför därutöver följande
Det är angeläget att Hökarängens skola rustas upp. Skolans lokaler är gamla och i vissa delar inte anpassade för dagens undervisning. Skolans renoveringsbehov är dock större än de som omfattas i ärendet. Härutöver kan nämnas att skolan idrottsprofil fungerar väl men bedrivs i gamla slitna gymnastiksalar.
Hökarängens skola kommer vara stadsdelens stora skola under överskådlig tid. En långsiktig upprustningsplan bör därför upprättas.
Hökarängens skola hade under lång tid ett negativt rykte. Bl a hade skolan stora budgetproblem. Flera insatser har gjorts av skolans personal och ledning i verksamheten för att stärka undervisningens kvalitet och profil. De årligen återkommande tekniktävlingarna i samarbete med tekniska museét och Lego är ett exempel samt Hökarängens nya inriktning på idrottsklasser som slagit väl ut. Skolan samarbetar också sedan en tid tillbaka med basketklubben ”Polisen” för att stimulera eleverna ytterligare till goda idrottsprestationer.
Redan 1999, i den sk. ytterstadssatsningen, utvecklades idén att bygga en idrottshall i anslutning till Hökarängens skola. En färdig arkitektritad plan finns framtagen för en fullskalig idrottshall. Denna idé bör nu förverkligas. Idrottsnämnden har slagit fast att staden har ytterligare behov av fullskaliga hallar för att tillgodose idrottsföreningarnas behov av träningstider.
Erfarenheterna från t ex Sköndals idrottshall visar att en sådan hall med fördel kan drivas i samarbete med idrottsföreningarna lokalt. På skoltid disponeras lokalerna av skolan. På övrig tid av föreningslivet. Hallen i Sköndal används på alla tider och har blivit en stor tillgång i skolans undervisning.
Förvaltningen ges därför i uppdrag att sammanställa de tidigare framtagna idéerna om en idrottshall i Hökarängens skola samt redovisa dessa för stadsdelsnämnden samt att inför budgetåret 2006 begära av staden centralt att medel avsätts för att planera och bygga en idrottshall invid Hökarängens skola.
Magelungsskolan är en skola med barn från förskoleklass till årskurs 6. Till enheten hör också fyra förskolor. Skolan har ett ålderdomligt beredskapskök från början av 60-talet med en otidsenlig utrustning, som idag bara används till en liten del. Skolan köper sin mat från Hästhagsskolan. I det pågående skolmåltidsprojektet som stadsdelen driver under namnet ”Samordnad småskalighet”, är ett av målen att komma ifrån organisationen med storkök genom att fler enheter ska laga sin mat själva, bl.a. för att undvika onödiga transporter, vilket är olämpligt både av ekonomiska, näringsmässiga, hygieniska och miljöskäl.
Fördelarna med stordrift är dessutom ej längre desamma som förr och det lokala inflytandet anses ha ett värde i sig. Det första kök förvaltningen har för avsikt att upprusta från mottagningskök till tillagningskök är Magelungsskolans kök. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 12 augusti 2005, dnr 303-14/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att beställa ombyggnad av
köket i Magelungsskolan.
I Fagersjö centrum planerar Svenska Bostäder att bygga ca 100 nya lägenheter, fördelade på tre tiovåningshus. Gamla centrum ska rivas, där det idag bl.a. finns två förskoleavdelningar och ett fritidshem. Svenska Bostäder har sökt och fått 7,9 mnkr i bidrag från den s.k. Miljömiljarden för rivningen av centrumbyggnaderna i Fagersjö. Bidraget förutsätter att rivningen påbörjas före årsskiftet 2005/2006. En stor del av Svenska Bostäders nedlagda tvätteri, som ligger nära skolan, ska byggas om till en förskola med tre avdelningar samt ge ökade utrymmen för den fritidsgård som redan idag är lokaliserad till tvätteriet. Den nya förskolan hinner dock inte bli klar före årsskiftet, varför förvaltningen har för avsikt att hyra en paviljong med två till tre avdelningar. Paviljongen är ett provisorium och tänkt att placeras på Fagersjöskolans gård. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 5 augusti 2005, dnr 303-461/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner upprättandet av en provisorisk förskolepaviljong
vid Fagersjöskolan.
För att möta efterfrågan på förskoleplatser i Fagersjö har förvaltningen skyndsamt låtit bygga om det nedlagda biblioteket i Fagersjö centrum till en förskoleavdelning. Ombyggnaden ägde rum i januari 2005 och den nya avdelningen kunde tas i bruk redan i mitten av februari. Organisatoriskt samordnas verksamheten där med förskolan Havsörnstorget 25, som ligger på motsatta sidan av centrumgången. Lokalen är ca 100 kvadratmeter stor och har en årshyra motsvarande 86 476 kronor. Ombyggnaden möjliggjorde att tio nya förskoleplatser kunde skapas. En rad byggnadsåtgärder har vidtagits för att motsvara en rimlig standard. Den sammanlagda kostnaden för åtgärderna inklusive viss lekutrustning är 240 548 kronor. Då kostnaderna för inrättande den nya förskoleavdelningen understiger schablonbeloppen för stimulansbidrag, föreslår förvaltningen stadsdelsnämnden att hos kommunstyrelsens ekonomiutskott ansöka om bidrag för särproduktionskostnader och startkostnader motsvarande ovanstående faktiska kostnader. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 5 augusti 2005, dnr 402-462/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om bidrag
motsvarande 240 548 kronor för särproduktionskostnader och startkostnader för ombyggnaden av ett nedlagt bibliotek till en ny förskoleavdelning.
Förskolan Växthuset i Sköndal med fyra avdelningar, köper idag sin lunchmat (ca 70 portioner) från Sandåkraskolan. Transportkostnaderna uppgår till 400 kronor per dag och prishöjningar aviseras. Personalen lagar själva frukost och under loven tillagas även lunch. Förskolans kök är underdimensionerat och den maskinella utrustningen är gammal, utsliten och har för liten kapacitet för dagens 70 portioner. Förvaltningen har därför för avsikt att med en ombyggnad utöka kökets storlek, modernisera den maskinella köksutrustningen och låta förskolan Växthuset laga sin egen lunch, vilket skulle innebära många fördelar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 5 augusti 2005, dnr 303-463/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd tillstyrker kostnaderna för att bygga om förskolan
Växthusets kök.
För hemlösa missbrukare i Farsta har det varit svårt att finna mer långsiktiga, hållbara lösningar på boendeproblemen. Många av de hemlösa har inte kunnat anpassa sig till de insatser som erbjudits. Förvaltningen ansöker därför hos länsstyrelsen om medel till en vårdkedja med uppsökande verksamhet kombinerad med långsiktigt anpassat motivationsarbete och erbjudande om omvårdnad, s.k. lågtröskelboende och öppenvårdsbehandling. I en dagcentral bemannad med utbildade behandlingsassistenter/alkoholterapeuter ska ett öppet välkomnande bemötande utan absoluta krav på nykterhet kombineras med långsiktig men målmedveten motivation till förändring av situationen. Genom samarbete med den lokala beroendemottagningen, vuxenenheten/öppenvården, ett trappstegsboende, frivilligorganisationer, m fl. blir verksamheten det första viktiga steget i en vårdkedja. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 juli 2005, dnr 502-464/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att hos Länsstyrelsen i Stockholms
Län ansöka om utvecklingsbidrag om 1 015 tusen kronor till projektet Porten.
Enligt reglemente för stadsdelsnämnderna i Stockholm får stadsdelsnämnden själv eller genom ombud föra stadens talan i alla mål och ärenden inom stadsdelsnämndens ansvarsområde. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har hemställt om stadsdelsnämndens utfärdande av rättegångsfullmakt att användas i domstolar, där juridiska avdelningen har stadsdelsnämndens uppdrag att föra talan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 4 augusti 2005, dnr 003-452/2005.
1. Nämnden beslutar om förordnande av rättegångsombud vid stadsledningskontorets juridiska avdelning enligt följande
RÄTTEGÅNGSFULLMAKT
Förordnande av Fullmakt för stadsjuristen Roland Strömgren samt vice stadsjuristerna
rättegångsombud Catharina Gyllencreutz och Agneta Widerståhl att var för sig såsom
vid stadslednings- ombud företräda Stockholms kommun inom nämndens förvaltnings-
kontorets juri- område. Med undantag för rätt att mottaga delgivning av stämningar äger
diska avdelning ombud den behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kap 14 § första
stycket. Ombud äger dessutom att på nämndens vägnar uppbära, mottaga och kvittera nämnden tillkommande medel och handlingar, att förordna annan i sitt ställe samt i övrigt vid alla de tillfällen, då Stockholms kommuns rätt inom nämndens förvaltningsområde kan vara ifråga, densamma iakttaga och bevaka.
Stadsdelsnämnden godkände den 20 april 2004 inrättandet av en anställning för att under en försöksperiod av ett år hjälpa pensionärer som uppnått en ålder av 75 år eller mer, med vissa servicesysslor. I samband med beslutet anmälde nämnden ett särskilt uttalande, i vilket nämnden uppdrog åt förvaltningen att fortsätta beredningen av ärendet och belysa frågor om organisation, kostnader och antalet personer som kan komma att behöva hjälpen. Vidare uttryckte nämnden i uttalandet önskemål om att förvaltningen i den fortsatta beredningen skulle ta hänsyn till följande: ”Kontakt bör tas med bostadsföretagen inom området, i första hand de allmännyttiga, för att undersöka möjligheten att använda deras resurser. Vidare har vi erfarit att Farsta brandstation har personer som av bl.a. åldersskäl kan behöva andra sysslor. Slutligen har vi en resursgrupp och alltför många som inte får arbete på reguljära arbetsmarknaden då det saknas arbeten”. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 2 augusti 2005, dnr 504-454/2004.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner genomförandeplanen för ”En Martin Timell till
pensionärerna”.
2. Farsta stadsdelsnämnd godkänner att tjänsten benämns Fixaren.
Inom stadsdelsområdet finns ett behov av att utöka och bredda utbudet av både sysselsättning och arbetsträning för psykiskt funktionshindrade. Målgruppen för arbetsverksamheten vid Edö äldreboende är psykiskt funktionshindrade och personer med diffusa psykiska problem som uppbär försörjningsstöd. I första hand är personer i åldern 18 – 35 år aktuella för deltagande i verksamheten. Stadsdelsförvaltningen har sökt projektmedel, s.k. ”Miltonpengar”, för ett projekt inom den socialpsykiatriska verksamheten och räknar med svar under början av hösten. Projektet beräknas pågå under tiden 1 september 2005 till och med den 31 december 2006, för att därefter ingå i socialpsykiatrins ordinarie verksamhet. Projektet är tänkt att bedrivas i äldreboendets restaurang, som med enkla medel kan anpassas till verksamheten.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 juli 2005, dnr 505-465/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner redovisningen av genomförandet av
arbetsverksamhet för socialpsykiatrin på Edö.
Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet och sociala enheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län har granskat kost- och nutritionsfrågor i särskilda boenden för äldre. I Farsta stadsdelsförvaltning granskades avdelning 4 på Farsta sjukhem. Tillsynsenheternas sammanfattande bedömning var att verksamheten vid Farsta sjukhem har en organisation och ett arbetssätt som ger förutsättningar för att säkerställa varje enskild boendes behov av kost och nutrition. De anser också att den enskildes behov följs upp kontinuerligt. Tillsynsmyndigheterna har några påpekanden som de förutsätter leder till relevanta åtgärder och avslutar ärendet utan krav på redovisning. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 10 juni 2005, dnr 504-248/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger promemorian till handlingarna.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:783) ska kvaliteten inom de verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Inom den medicinskt ansvariga sjuksköterskans (MAS) ansvarsområde ligger att följa upp och granska hälso- och sjukvården i kommunens särskilda boendeformer. Uppföljningen är en del av den regelbundna granskningen och tillsynen. Föreliggande rapport visar resultatet av den uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet på Farsta sjukhem som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) gjort. Uppföljningen genomfördes genom att MAS delade ut ett frågeformulär till ansvarig chef på varje avdelning. Därefter hade MAS samtal med berörda utifrån det fastställda frågeformuläret. Granskning av journaler genomfördes samtidigt. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 29 juni 2005, dnr 504-466/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner rapporten och lägger den till handlingarna.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut.
I ärendet redovisas budgetläget per den 31 juli 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 11 augusti 2005, dnr 103-142/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger månadsrapporten till handlingarna.
Cecilia Frostenson, biträdande chef för fritids- och kulturverksamheten, meddelade på fråga från ledamoten Birgitta Holm (m) att Tjejmässan, som förvaltningen kommer att genomföra med Farsta centrum som samarbetspartner, arrangeras den 19 november. Information om arrangemanget kommer att finnas på stadsdelsnämndens hemsida.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) uttryckte önskemål om att förvaltningen lämnar en muntlig redogörelse över genomförandet av särskolans införlivning med förvaltningens övriga verksamhet.
Ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) förhörde sig om huruvida Cirkus Cirkör planerar någon kultursatsning inom Farsta stadsdelsförvaltning.
Förvaltningen svarade att en överenskommelse om en satsning inom skolan med delad finansiering eventuellt kan komma till stånd.
Pekka Koskenvoima väckte en fråga med anledning av att Grafikskolan i Stockholm, belägen i Enskede, tvingas flytta från sina lokaler. Frågan gällde om förvaltningen kan biträda skolan med att anvisa en lämplig lokal för verksamheten.
Ledamoten Lilian Falkbäck (s) upplyste i egenskap av inbjuden förtroendevald om att första spadtaget för 62 lägenheter i Drevvikshöjden (kvarteret Perstorp) i Sköndal tagits den 23 augusti.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att flera inbjudningar till nämnden hade skickats ut och delats ut före sammanträdet. Inbjudningarna gällde bland annat en studiedag vid stadsdelsområdets förskolor och grundskolor, information om projekten ArbetsForum Syd-Ost (AFSO) och Introduktion Nyanlända Syd-Ost (INSO) och en provbelysning i Farsta centrum inom ramen för Stadsdelsförnyelsen.
Kansli- och personalchefen Lillemor Larsson besvarade tidigare väckt fråga om fördelningen av upplåtelseformer och lägenhetsytor för det nya bostadsområdet vid Ågesta Broväg och Larsbodafältet.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde skrivelsen ”Medel för anhörigstöd inom äldreomsorgen” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen utgör bilaga 1 till detta protokoll.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt anmälde skrivelsen ”Mobbning är oacceptabelt – inför en policy mot mobbning och annan kränkande behandling” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen utgör bilaga 2 till detta protokoll.
____________________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Protokoll 2005-08-25
§ 174
Skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd
Medel för anhörigstöd inom äldreomsorgen
I kommunstyrelsens behandling av tertialrapport 1 har alla stadsdelsnämnder fått 0,1 mnkr för anhörigstöd inom äldreomsorgen.
I anledning av detta skulle vi vilja få redogjort
- dels om dessa medel fanns i kf-budgeten för 2005 eller om det är andra externa medel, som fördelas på detta sätt,
- dels på vilket sätt förvaltningen planerar att använda dessa medel.
Farsta den 25 aug.05
Birgitta Holm
Lennart Isacsson
Eva Gottfridsdotter Nilsson
Arne Fredholm
Peter Lindén
Peter Lundberg
------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 2
2005-08-25
Till Farsta stadsdelsnämnd
Mobbning är oacceptabelt – inför en policy mot mobbning och annan kränkande behandling
Många elever utsätts varje dag för mobbning och annan kränkande behandling i Stockholms skolor. Mellan fem och tio procent av eleverna känner sig otrygga i skolan och andelen som ofta eller ibland är rädda för att gå till skolan är stor. Det visar en rapport som Revisionskontoret i Stockholms stad har publicerat. Ingenting tyder på att skolorna i Farsta skulle utgöra ett undantag.
Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning och trakasserier aldrig kommer att accepteras. En av skolpolitikernas viktigaste uppgifter är att ge lärare och rektorer de sanktionsmöjligheter som krävs för att möjliggöra en trygg studiemiljö på våra skolor.
Revisorerna pekar särskilt på det finns ett stort behov av en för staden gemensam policy för skolornas arbete mot alla former av kränkande behandling, eftersom ”den senast antagna Skolplanen respektive Strategin för elevhälsa inte tillgodoser de krav som kan ställas på en för staden gemensam policy i dessa frågor”. På initiativ av folkpartiet överlämnade utbildningsnämnden i maj 2002 ett förslag på en sådan policy till stadsdelningskontoret. I policyn fastslogs bland annat att skolan har ett ansvar för att garantera alla elever en trygg skolgång, vilket innebär att mobbare som sista utväg ska kunna flyttas och att brott i skolan alltid ska polisanmälas. Tyvärr valde socialdemokraterna att avslå policyn trots att samtliga remissvar var positiva. Det är särskilt anmärkningsvärt att skolborgarrådet Erik Nilsson då hävdade att policyns intentioner redan var tillgodosedda i den nya skolplanen och den nya strategin för elevhälsa.
Socialdemokraternas flathet mot mobbning är häpnadsväckande. Stadsdelsnämnden måste ta revisorernas rapport på allvar och tillskriva kommunstyrelsen med krav på en policy mot mobbning och annan kränkande behandling.
Madeleine Sjöstedt (fp)
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 175-177