Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-09-27
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-10-10.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-08-23 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 18 och 25 september 2012 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 6 september 2012.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-08-02 – 2012-09-06 inom följande avdelningar:
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Ledningsstaben
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Uppdragsavdelningen
Anmäldes ordförandebeslut från 2012-09-06 ang. Yttrande till Kammarrätten gällande överklagande av nämndens beslut att avslå Alzahraa Idealiska Akademi AB:s ansökan att bedriva fritidshem. Dnr 11-022/8831.
Anmäldes Protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-09-05.
Anmälan läggs till handlingarna.
Bordlagt ärende från sammanträdet 2012-08-23.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att starta en skolakut i Stockholms stad i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-26. Dnr 2012-513/5260.
Utbildningsförvaltningen har i kommunfullmäktiges budget 2011 fått i uppdrag att utreda möjligheten till en skolakut för akuta placeringar av elever i grundskolan som på grund av disciplinära åtgärder tillfälligt behöver flyttas från den egna skolan.
Förvaltningens förslag till beslut innebär att en skolakut inrättas med 5-6 akutplatser för grundskoleelever i åk 7-9. Plats ska kunna beredas inom 48 timmar.
Enligt förslaget kommer verksamheten att inrättas inom ESS-gymnasiets organisation och lokaler på Södermalm.
Beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt av berörd grundskolerektor och rektor på ESS-gymnasiet. Grundskoleavdelningen, utsedd grundskolechef, har överblick över platstillgången inom skolakuten. Anmälan om tillfällig placering av elev inom skolakuten görs till denna grundskolechef.
Ärendets beredning
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samarbete med avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa, gymnasieavdelningen och en stadsdelsförvaltning. Förvaltningen har under ärendets beredning haft en dialog med Södertälje kommuns skolakut.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att starta en skolakut i Stockholms stad i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut vilken även ledamoten Per Olsson (MP) och tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) anslöt sig till.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S), Per Olsson m fl (MP) och Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
1. Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag.
2. Att skolakuten inrättas som en försöksverksamhet.
3. Att en noggrann utvärdering görs av erfarenheterna från tidigare liknande verksamheten i Skärholmen samt verksamheten i Södertälje.
4. Att i övrigt anföra följande
Frågan om inrättande av en skolakut har flera bottnar, och vi efterlyser en mer allsidig belysning av frågan. En skolakut har två mål som måste kunna förenas. Å ena sidan det i vissa fall nödvändiga i att, av omsorg om såväl den placerade eleven som övriga elever samt lärare på dennes skola, kunna placera en elev i en avskild miljö med omfattande pedagogiska stödinsatser till hands. Å andra sidan behovet av att placeringen inte stigmatiserar eleven, förstärker utanförskapet och gör det svårare för eleven att fortsätta sin skolgång i sin vanliga skola.
Här finns också både forskning samt empiriska erfarenheter från Stockholm och vår närmiljö som staden måste lära sig av och nyttja vid införandet av en skolakut. I Skärholmen har det tidigare funnits en liknande verksamhet, tillskapad då socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet hade majoritet. Så sent som för ett år sedan utvärderades skolakuten i Södertälje, där man kunde påvisa både framgångar och motgångar i verksamheten. I analysen uppmärksammades särskilt vikten av bättre samordning mellan skola, skolakut, ansvarig förvaltning samt socialtjänsten, något som vi uppmärksammat och efterlyst även i Stockholms stad i flera sammanhang.
Vi menar därför att förvaltningen bör göra en mer fullständig analys av hur arbetet mot skola, familj, stadsdelsförvaltning och socialtjänst ska fungera. Skolakuten ska inte på förhand ses som en permanent lösning, utan snarare inrättas som en försöksverksamhet. I samverkan med Södertälje bör staden ta initiativ till en forskningsöversyn, något som efterfrågas i Södertäljes utvärdering.
Särskilt uttalande
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi inser att det på en skola kan uppstå akuta ohållbara situationer som tillfälligt inte kan kontrolleras och där enskilda elever kan bli mycket störande och i vissa fall hotande för andra elever. Men att flytta en elev mot sin vilja kan bara ses som en tillfällig nödlösning på ett akut problem. Det bästa är alltid, för alla, om de enskilda skolorna har resurser och kompetens att klara av problemen där de uppstår, om skolorna kan möta sina bråkstakar på ett kompetent, bestämt och kärleksfullt sätt. Och det skulle vara möjligt med stöd från utbildningsförvaltningen. Med rätt använda resurser och ett väl utvecklat samarbete mellan lärare, mellan personal och elever, mellan elever, mellan personal och föräldrar och mellan personal och stadsdelen, samt eventuellt BUP kan man komma långt.
Utbildningsnämnden lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-07-17. Dnr 2012-401/6716.
Kommunfullmäktige har i budget beslutat att Stockholms stads skolplan ska revideras 2012. Utgångspunkt har bland annat varit kommunfullmäktiges budget med inriktning för kommande år samt de nationella mål som styr skolan.
Skolplanen visar Stockholms stads ambition och pekar ut de mest centrala utvecklingsområdena för Stockholms skolor.
Angående barnens övergång från förskolan till grundskolan kan det finnas anledning till kompletteringar och förtydliganden i kommande förskoleplan.
Ärendet har beretts i samverkan mellan skolroteln och utbildningsförvaltningens ledning.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förslaget till skolplan till kommunstyrelsen för beredning till kommunfullmäktige, som fattar beslut om skolplanen.
Ordföranden yrkade att nämnden lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra
Skolplanen visar Stockholms ambition och lyfter fram målbilder och utvecklingsområden för att utveckla skolans verksamhet i syfte att alla elever når målen. Dokumentet sträcker sig över flera år, däribland ett valår, och borde därför ha en bredare förankring. Det finns mycket att säga om förslaget till skolplan. Vi väljer här att lyfta ett antal punkter som vi hade velat lyfta med förvaltning och övriga partier tidigare i processen.
För det första: Skolplanen behöver fastslå att bedömning är en helt central del i skolans arbete med att stimulera lärande och kunskapsutveckling. Staden har tidigare gjort ett väldigt bra utvecklingsarbete inom bedömning på stadens skolor, inom ramen av Pedagog Stockholm. Men de lärdomar som dragits där syns inte i skolplanen, vilket Miljöpartiet beklagar. Ett ensidigt fokus på betyg som den viktigaste formen av bedömning är olycklig och skapar en skev fokus för utvecklingen av en mer regelbunden och undervisningsnära satsning på bedömning i skolan. Att en stadieindelning av skolans organisation skulle ge möjligheter till korrekt betygssättning är också svårt att se motiveringen till. Vi vill se ökade satsningar på bedömning för lärande.
För det andra: Instrument som nationella ämnesprov måste främst syfta till att ge återkoppling till lärare och skolledning. Nationella prov behöver, i motsats till vad planen fastslår, rättas av den lärare som också har undervisat de elever som gjort proven. Annars blir det svårt med den nödvändiga återkopplingen tillbaka till läraren i syfte att utveckla undervisningsmetoderna. Vi saknar skrivningar som istället sätter fokus på den viktiga sambedömningen. Skolplanen uttrycker inte heller hur stadens elever ska garanteras en allsidig bedömning.
För det tredje: Det saknas resonemang, i skolplanen, gällande att främja närvaron i skolan, särskilt i gymnasiet. Problemen med för tidiga avhopp i gymnasieskolan är fortsatt en utmaning för staden. Att skärpa upp administrationen kring olovlig frånvaro kan vara en del av arbetet men det är långt ifrån tillräckligt. Miljöpartiet har tidigare föreslagit att staden arbetar mer framåtsyftande för att främja alla elevers närvaro i gymnasieskolan. Den målbild som borde fastslås är en meningsfull, utvecklande och hanterbar gymnasieskola för alla.
För det fjärde: Kvalitet handlar om att nå uppställda krav och kraven på skolan är att alla elever, oavsett vilket stöd de behöver, ska utvecklas så långt det bara är möjligt. Det är inte ständigt högre resultat som vi ska avkräva skolan. Istället ska vi ställa hårdare krav på högre kvalitet i undervisningen. Skillnaden kan upplevas som liten men uppmätta resultat är inte samma sak som faktiskt lärande. Kvalitet i skolan ger självklart resultat. Men resultat är inte nödvändigtvis kvalitet. Den skolan som tar sig tid, också för de elever som har det svårt, kommer redovisa lägre resultat än om den låter bli. Däremot innebär det högre kvalitet.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
2. Att i övrigt anföra följande
För vänsterpartiet är det självklart att alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och utbildning, oavsett social bakgrund. Alla barn och ungdomar har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbeten. Alla barn och ungdomar har också rätt att få kunskap så att de kan göra sina röster hörda, muntligt och skriftligt, och kritiskt granska all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter.
Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Barn och ungdomar lär sig genom meningsfullt samspel med vuxna och kamrater. Kunskap ser vi som mer än fakta-kunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål – det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter.
Det största problemet med dagens skola är att alltför många elever inte får dessa breda kunskaper. Närmare 1/4 av alla elever går ut 9:an utan fullständiga betyg och över 1/10 är inte ens behöriga att söka till gymnasieskolan. Dessutom drabbar detta eleverna på ett ojämlikt sätt, då majoriteten är barn till lågutbildade, invandrare eller fattiga föräldrar.
Skolan kan inte kompensera för alla samhällets orättvisor, men den kan vara en utjämnande kraft, som ger barn och ungdomar en så lika start i livet som möjligt, oavsett föräldrar. Länge fungerade också skolan utjämnande. Idag är det inte längre så och skillnaderna mellan olika grupper av elever ökar och segregationen har tilltagit. Spridningen i betyg mellan elever från familjer med olika utbildning och inkomst ökade markant från början av 90-talet till början av 2000-talet.
Det går dock att skapa en skola där alla elever når målen oavsett bakgrund och bostadsområde. Forskningen visar tydligt att skolan kan göra större skillnad för hur det går än den sociala bakgrunden och att riktigt bra skolor mer än väl kan kompensera för klasskillnaderna. I en skola som sätter kunskapen i centrum, har högt ställda förväntningar på eleverna, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer lär sig eleverna t.ex. mer, än i en skola där man inte arbetar på detta sätt.
Det främsta målet med vår skolpolitik är därför riktigt bra skolor för alla elever, så att alla barn och ungdomar kan få den kunskap de har rätt till. Skolpolitiken måste präglas av att det är skolans kvalitet som avgör hur det går för eleverna – inte deras sociala, biologiska eller etniska bakgrund eller det område där de bor. Allt för ofta diskuteras elevers skolresultat i termer av deras egna egenskaper, i stället för skolans.
Förskollärare, lärare, fritidspedagoger och annan personal i förskola och skola är oerhört viktiga och kan verkligen göra skillnad. Rektorernas och förskolechefernas förutsättningar för att kunna vara goda pedagogiska ledare måste uppmärksammas. Vi bygger vår skolpolitik på en positiv människosyn, där vi förutsätter att alla kan utvecklas och att alla har möjlighet att nå skolans kunskapsmål. Elever som möts av höga förväntningar, får vara aktiva under skoldagen och ständigt får samspela med både vuxna och andra barn kan lyfta sig till oanade nivåer. I en sådan skola är det goda relationer mellan elever, skolpersonal och föräldrar. Eleverna får studiero och det råder en god arbetsmiljö. Vi tror att alla elever kan ha ”fallenhet för studier” som det ofta heter i argumentationen för elitskolor, bara de får rätt förutsättningar.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på departementspromemoria
1. Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-11. Dnr 12-000/6680.
Utbildningsdepartementet föreslår ändringar i skollagen, som innebär att den minsta garanterade undervisningstiden i ämnet matematik i de obligatoriska skolformerna ökas med 120 timmar.
Skälen till förslaget anges vara att mycket tyder på att svenska elevers matematikkunskaper försämrats under 2000-talet. Internationella jämförelser visar även att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik.
Bestämmelserna gällande skolans val föreslås ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas.
Förslagen föreslås träda i kraft 1 juli 2013 och tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2013.
Förvaltningen ser positivt på förslaget om utökad undervisningstid i matematik.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
För att Sverige ska kunna möta morgondagens utmaningar krävs skickliga ingenjörer, forskare och ekonomer. För samtliga yrken är matematik en grundläggande kunskap. Men sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit. Det är därför bra att regeringen nu satsar på utökad undervisningstid i matematik. För att denna satsning ska falla ut så bra som möjligt krävs att skolorna själva analyserar vilka insatser som är mest effektiva och stimulerar alla elever på bästa sätt. Det är viktigt att undervisningen i möjligast mån är individanpassad utifrån elevernas behov.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det som avgör om fler undervisningstimmar i matematik också leder till förbättrade resultat och ett mer gynnsamt matematiskt lärande är vad vi fyller dessa timmar med för innehåll.
Miljöpartiet ser positivt på den satsning som Skolverket velat göra på ett större kollegialt lärande för att lärarna tillsammans ska utveckla sin kompetens och undervisningens kvalitet. Internationella undersökningar visar att det är en mycket effektiv metod för att höja resultaten i skolan. Vi tror också att matematik i större utsträckning måste erbjudas eleverna på det språk som eleverna kan bäst. Stockholm bör därför utveckla den två språkiga matematikundervisningen.
Generellt sett, är timplanen ett trubbigt instrument att styra skolan med. Alldeles säkert kommer fler matematiktimmar att gynna ett flertal elever. Men vi har också elever som säkert hade gynnats av fler timmar i något annat ämne, som svenska eller engelska. En mer flexibel timplan hade möjliggjort en mer individuellt anpassad skolgång. Då tror vi att fler hade nått upp till kunskapsmålen i fler ämnen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-08-30. Dnr 12-000/6679.
Dammsdalskolan är en grundsär- och gymnasiesärskola i Vingåkers kommun som drivs av landstinget i Södermanlands län. Skolan bedriver sedan 1994 undervisning med inriktning mot elever med autism och autismliknande tillstånd. Den nya skollagen innebär en förändring av grundsärskolans målgrupp. Detta medför att Dammsdalskolan inte längre kan bedriva utbildning för elever med enbart autism eller autismliknande tillstånd. Mot bakgrund av detta har Dammsdalskolan lämnat in en begäran till regeringen om att få bedriva utbildning för dessa elever på grundskolenivå.
Med utgångspunkt i att säkra skolgången för de elever som har fått en placering av socialtjänsten på Dammsdalskolans boende och då Dammsdalskolan har uppvisat goda resultat ställer sig förvaltningen bakom förslagen i promemorian.
Grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen har berett ärendet.
1. Utbildningsnämnden tillstyrker revideringen av stadens skolskjutsanvisningar.
2. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-05. Dnr 12-515/7172.
Kommunfullmäktige beslutade den 23 september 2002 om ”Tillämpningsanvisningar för skolskjutsar i Stockholms stad”. Kommunfullmäktige har därefter, på förslag från socialnämnden, beslutat att resor till och från korttidstillsyn (Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS)under lov bekostas av skolan.
Kommunens skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan regleras i skollagen.
För elever i gymnasieskola gäller lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (1991:1110).
För elever med funktionsnedsättning som går i förskoleklass eller gymnasieskola och som beviljats färdtjänsttillstånd ansvarar färdtjänsten för resorna enligt gällande färdtjänstavtal. I förslaget till revidering av skolskjutsanvisningar föreslås att även förskoleklasselev med funktionsnedsättning efter prövning i varje enskilt fall kan beviljas skolskjuts under förutsättning att elevens vårdnadshavare ansökt om färdtjänsttillstånd för barnet men fått avslag.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samverkan med grundskole- och gymnasieavdelningen, tillhandahållaravdelningen samt med juridiska avdelningen inom stadsledningskontoret.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
1. Tertialrapport 2 2012 med delårsrapport per den 31 augusti godkänns. Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Förändringar avseende indikatorer fastställs.
3. Verksamhetsstödets ersättningsnivåer minskar med 25 procent för fjärde kvartalet 2012.
4. Det socioekonomiska anslaget minskas med 55 mnkr, att fördela på samtliga huvudmän.
5. En omfördelning inom budget för egenregi av 30 mnkr godkänns. Medlen förs från lokalkostnader och fördelas till skolor utifrån socioekonomisk nyckel.
6. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att se över systemet för verksamhetsstöd inom grundskola och gymnasieskola och redovisa översynen så snart som möjligt.
7. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreslagen budgetjustering med totalt 13,5 mnkr varav 3,5 mnkr avseende lokaler för fristående förskola med hög hyra samt 10 mnkr avseende en fortsatt satsning på att erbjuda läsplattor i undervisning, se bilaga 2.
8. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om 75,0 mnkr i stimulansbidrag för fristående utförares utbyggnad av förskolelokaler, se bilaga 2.
9. Förslag till omslutningsförändringar motsvarande totalt 43,4 mnkr godkänns, se bilaga 2.
10. Nämnden ansöker om budgetjustering med 7 mnkr av kommunfullmäktiges reserverade medel för verksamhetsutveckling med it i eget kapital, till delfinansiering avseende upphandlingsarbetet med Skolplattform Stockholm.
11. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-14. Dnr 12-103/7216.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att löpande följa utfallet av stadens verksamheter. Nämnden ska i tertialrapporterna redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplanen och de förväntade resultaten. Tertialrapporten avser prognos på ekonomiskt utfall och måluppfyllelsen utifrån verksamhetsplan 2012 med mål, indikatorer och aktiviteter. Redogörelsen i tertialrapporten fokuserar på avvikelserapportering.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samarbete med ledningsstaben och övriga avdelningar inom förvaltningen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
1) Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2) Att avslå förvaltningens förslag 4) om minskning av det socioekonomiska anslaget och be förvaltningen om nytt förslag till hur underskottet kan täckas.
3) Att i övrigt anföra följande
Tertialrapport 2 för utbildningsnämnden 2012 är en dyster läsning, både avseende kunskapsresultaten och verksamhetens ekonomiska resultat. Avseende det senare, som vi inte kommer att fokusera på i detta anförande, utgår vi från att majoriteten även tagit i beaktande och har en förberedelse för att årets lönerörelse fått/kan få ett helt annat utfall än tidigare år.
Liksom vid tidigare tertialrapporter och verksamhetsberättelser saknar vi en logisk koppling eller motivering till att kommunfullmäktiges inriktningsmål är ”helt uppfyllda”. Som exempel kan nämnas att nämndmålet ”Utbildningsnämnden bidrar till att höja utbildningsnivån bland stadens invånare” anses helt uppfyllt, trots att kunskapsresultaten sjunker. I tertialrapporten motiveras bland annat måluppfyllelsen genom att staden ”erbjuder attraktiva [gymnasiala ]yrkesutbildningar”, samtidigt som man konstaterar att samma yrkesutbildningar blivit allt mindre attraktiva (andelen elever som väljer dessa är drygt en tredjedel färre jämfört med för bara två år sedan). Tyvärr återkommer detta i tertialrapporten; förvaltningen redovisar tydligt, oklanderligt opartiskt och analytiskt hur verksamheternas resultat försämras – likväl anges väldigt många mål som uppfyllda ändå. Detta underminerar trovärdigheten och användbarheten i det måluppfyllningssystem staden och nämnden använder sig av.
Det viktigaste i tertialrapporten är givetvis hur kunskapsresultaten utvecklats. Vi konstaterar att dessa försämras allt mer, och allt mer entydigt. Andelen behöriga till nationella gymnasieprogram minskar. Samma sak med andelen elever som nått målen i samtliga ämnen. Samma sak med det genomsnittliga meritvärdet i åk 9. Klyftorna utifrån socioekonomisk bakgrund ökar (sid. 24-27). Klyftorna mellan pojkars och flickors resultat ökar likaså, och förvaltningen konstaterar att grundskolorna påvisar ”påtagliga svårigheter att fullfölja skolans kompensatoriska uppdrag”. Av de mål som sätts upp under ”Förskolor och skolor ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas” är nio (9) klart kopplade till kunskapsresultat. Inget av dessa nio mål uppnås. Samma sak gäller för de mål som gäller trygghet och arbetsro.
På såväl grundskole- som gymnasiesidan redovisas underskott för skolorna som beror på att de lyckats attrahera klart färre elever än beräknat. Att kommunens egen verksamhet tappar i attraktivitet när de tappar i resultat är logiskt, men likväl klart bekymmersamt.
Att kostnaden för extra insatser till elever i behov av särskilt stöd är nästan 100 miljoner högre, eller en tredjedel högre än budgeterat, är inget vare sig skolorna eller förvaltningen kan lastas för. Det är troligen i mycket hög utsträckning ett resultat av den allmänna samhällsutvecklingen och de ökande klyftorna, något den borgerliga majoriteten i riksdag, regering och fullmäktige burit ansvar för att motverka, men genom sin politik tyvärr förvärrat. Likväl menar vi att det i detta läge vore helt fel att minska det socioekonomiska anslaget med 55 miljoner kronor, och föreslår att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med ett annat förslag.
Resultatredovisningen för Stockholms stads kommunala skolor för läsåret 2011/2012 visar en positiv utveckling för resultaten i de nationella proven. Samtidigt märks en negativ utveckling i snittbetyget för årskurs nio, samt i behörigheten till gymnasieskolans nationella program. Resultaten visar att vi fortfarande har stora utmaningar i Stockholms skolor, inte minst bland de skolor som har lägst resultat.
Inom gymnasieskolan är utvecklingen positiv. Fler elever är högskolebehöriga än året innan och Stockholm har en högre andel behöriga till högskolan än snittet i riket.
I Stockholms stad ökar lärarbehörigheten i både grund- och gymnasieskolan, vilket har varit ett mål under längre tid. Detta trots den stora skolexpansionen som pågår.
De lägre betygsresultaten kan bero på att diskussionen om glädjebetyg och arbetet med rättvis betygssättning äntligen fått effekt. Det är viktigt att följa det fortsatta arbetet med likvärdig betygssättning.
Vi välkomnar regeringens satsning på möjlighet till karriärutveckling inom läraryrket och ser fram emot att kunna ta del av den satsningen inom skolverksamheten i staden. Det är en viktig signal till både lärare och elever att utveckla läraryrket och att fördjupade kunskaper och coachning av kollegor lönar sig.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett eget uttalande enligt nedan:
Vi är särskilt oroliga för att skillnaderna mellan skolor i staden ökar. Stockholm klarar i dag inte av att ge alla elever det stöd som behövs för att klara kunskapsmålen. Miljöpartiet har efterfrågat ett sådant arbete och budgeterat för att stärka skolorna på det området. Vi beklagar att inte det gjorts.
Vi vill se satsningar på sådant som vi vet, med stöd i aktuell forskning, fungerar för att stimulera lärandet också hos de elever som har det svårast. Mer specialpedagogik, mer tvåspråkig undervisning, ett verkligt lyft för fritidshemmen och en elevhälsa som är tillgänglig och finns där, inte bara för eleverna, men som stöd till skolledningen.
Varje elev har rätt till ett fungerande stöd tidigt under skoltiden. Desto tidigare stödet kan ges, desto mer ökar möjligheterna till en fungerande skolgång. Därför behöver lärare ökade befogenheter att dels styra över vilket stöd som ska ges till elever och dels att vara delaktiga i hur resursfördelningen på skolan ska se ut. När staden inte längre brister gällande särskilt stöd kommer också fler elever att nå målen och skillnaderna mellan dem som klarar skolan och dem som inte klarar skolan att minska.
Samtidigt bör inte små förändringar från ett år till ett annat, gällande resultat på nationella prov eller meritvärde, vara en anledning till varken krismöten eller firande. Det viktiga är att vi över tid lyfter bildningsnivån i alla delar av staden och ger fler barn och unga möjligheter att utvecklas och delta i samhällsliv och arbetsliv. Men tyvärr ser vi inte heller en sådan trend.
Svar på remiss från Skolinspektionen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-07. Dnr 12-455/7146.
Riksdagen fattade den 29 februari 2012 beslut om ändringar i skollagen för gymnasiesärskolan och särvux. Ändringen gäller från och med hösten 2013. Alla utbildningar inom gymnasiesärskolan ska följa den nya strukturen. Huvudmän för fristående gymnasiesärskolor måste ansöka om godkännande hos Skolinspektionen för att bedriva de nya utbildningarna. Detta gäller även de huvudmän som har tillstånd att driva utbildning i gymnasiesärskolan enligt dagens regelverk.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat en ansökan avseende godkännande som huvudman av fristående gymnasiesärskola från och med läsåret 2013/14 i Stockholms stad och län. Remissen omfattar en ansökan från Stiftelsen Årsta Gård om godkännande som huvudman för en fristående gymnasiesärskola från och med läsåret 2013/2014. Huvudmannen bedriver redan utbildning på en befintlig gymnasiesärskola i kommunen.
Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att denna ansökan om godkännande av huvudman för fristående gymnasiesärskola medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende.
Detta ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner rapporten ”Granskning av skolgången för barn och unga stockholmare som är placerade i HVB, familjehem m.m.” i enlighet med förvaltningens förslag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-04. Dnr 12-400/7171.
I Stockholms stads budget för 2011 fick utbildningsnämnden i uppdrag att tillsammans med stadsdelsnämndernas socialtjänst genomföra en granskning av placerade barns skolsituation. Utbildningsförvaltningen har under hösten 2011 och början av 2012 genomfört en granskning, ”Granskning av skolgången för barn och unga stockholmare som är placerade i HVB, familjehem HVB (hem för vård eller boende) m.m.”. Granskningen har genomförts genom bland annat enkäter, kartläggningar och besök i bland annat HVB.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens ledningsstab.
Förslag till beslut
Alla barn har rätt till en bra utbildning, självklart gäller det även barn som omhändertas av socialtjänsten. Det är bakgrunden till uppdraget attgenomföra en granskning av de placerade barnens skolsituation, som beslutades om i Stockholms stads budget för 2011.
Det här är en viktig fråga där vi nu ser en förändring i synen på skolgång för dessa barn. Det finns stora brister iskolgång för dessa elever på förskole- och gymnasienivå och det är av högsta vikt att följa utvecklingen och arbeta för att alla barn snabbt får en god skolgång. Utbildningsförvaltningen utreder också frågan om hur skolgången för barn som bor i skyddade boenden ser ut och även denna fråga måste särskilt bevakas.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Skolinspektionen som svar på föreläggande 2012-05-23.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-05. Dnr 12-304/325.
Skolinspektionen har genomfört en riktad tillsyn i cirka 100 kommuner för att kontrollera att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att elever i grundskolan erbjuds näringsriktiga skolmåltider, i enlighet med nya skollagen (2010:800). Skolinspektionen anser att det i Stockholms stad görs en planering för att de skolmåltider som erbjuds är näringsriktiga, dock behöver staden utveckla punkten kring uppföljning av verksamheterna och staden har därför fått ett föreläggande. Åtgärder ska vidtas så att det görs kontinuerliga uppföljningar av huvudmannen att skolmåltiderna är näringsriktiga, samt att detta arbete är dokumenterat. Utbildningsförvaltningen tar fram en åtgärdsplan för strukturerad skriftlig uppföljning.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen.
Skolmåltiderna är en viktig del av elevernas skolgång och ska vara näringsrik och god. Utbildningsförvaltningen ska vidta åtgärder så att det görs kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa att skolmåltiderna är näringsriktiga, samt att detta arbete dokumenteras. Det är viktigt att dessa åtgärder utformas på ett kvalitetsmässigt och effektivt sätt som inte belastar skolornas redan höga arbetsbörda alltför mycket. Utbildningsförvaltningen bör följa denna fråga för att säkerställa att skolmaten och näringsriktigheten går att dokumentera, jämföra och följa över tid. Det är även viktigt att skolorna presenterar matsedlar och menyer med information ochinspiration omnäringsriktighet och en väl sammansatt skolmåltid.
Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Skolinspektionen har riktat kritik mot att det i Stockholms stad inte finns ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerhetsställa att skolmåltiderna är näringsriktiga. Det ser Miljöpartiet allvarligt på. Staden har fått i uppgift att följa upp skolmåltiderna samt dokumentera detta. Åtgärdsplanen som förvaltningen föreslår är i första hand en skriftlig uppföljning, bestående av ett frågeformulär som de kommunala grundskolorna ska fylla i. Sedan som komplement till frågeformulär kommer stickprov genomföras.
Miljöpartiet är frågande till om är en tillräcklig åtgärdsplan, då åtgärderna i första hand borde syfta till att följa upp arbetet och främst inte dokumentera skriftligt. I utbildningsnämnden har vi i de årliga verksamhetsberättelserna sett att staden inte lyckas med att uppnå sina uppsatta mål kring skolmaten, bland annat kring andelen ekologiska livsmedel, och i ljuset av det kan ett systematiskt uppföljningsarbete ses ännu viktigare.
Miljöpartiet befarar att ett skriftligt frågeformulär inte är tillräckliga åtgärder för att säkerställa näringsriktiga skolmåltider.
Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar följa kommunstyrelsens förslag att avsätta 10,0 mnkr till surfplattor beslutar utbildningsnämnden följande:
1. Medlen fördelas ut som en ökning av elevpengen.
2. Medlen till de kommunala skolorna hanteras centralt för riktad fördelning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-08-24. Dnr 12-050/7156.
I samband med tertialrapport 1 beslutade kommunstyrelsen att föreslå att utbildningsnämnden tilldelas 10,0 mnkr för surfplattor till fler elever. Slutgiltigt besked ska fattas av kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2. Förvaltningen föreslår att medlen fördelas ut som en ökning av elevpengen och att fördelningen baseras på antalet stockholmselever vid avläsningen 2012-03-31. Förvaltningen föreslår vidare att satsningen riktas mot förskoleklass och grundskola.
Ärendet har beretts i ledningsstaben i samarbete med administrativa avdelningen.
Miljöpartiet ser i grunden väldigt positivt på att skolorna får möjlighet att anamma nya verktyg och arbetssätt. Kort och gott kan och får inte skolan vara en värld isolerad från den utveckling som sker utanför dess vägar. Det sagt så är det lite beklämmande att förvaltningen i sitt underlag inte på ett enda ställe lyfter upp att surfplattorna liksom andra verktyg som introduceras i skolan måste sättas i sin pedagogiska kontext. Att ny teknik aldrig kan vara ett mål i sig självt. Självklart får detta tänk förutsättas ingå i de ansökningar till IT-profilskolor som tas upp i underlaget, men även i själv namnet på profilsatsningen sätts tekniken snarare än de möjligheter den medför i fokus. Att lärarnas viktiga roll för att introducera och göra meningsfullt ett sådant verktyg inte alls tas upp i sammanhanget är också oroväckande. Var finns resurserna för att sätta surfplattorna i sin pedagogiska kontext - i relation till de dokument som styr våra skolor och förskolors verksamhet?
1. Utbildningsnämnden godkänner att Kullskolan ändrar namn till Kristinebergsskolan.
2. Beslutet delges berörda förvaltningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-08-28. Dnr 12-413/7041.
Herrgårdsflyglarna från Kristinebergs slott har efter om- och tillbyggnad blivit en större del av grundskoleenheten Kullskolan. Kullskolan är nu endast en liten del av hela skolområdet med de nya byggnaderna.
Skolenheten behöver förstärka sitt varumärke som grundskola i ett område med mycket nybyggnation.
1. Grundskoleenheten Hästhagsskolan/Kvickentorpsskolan ändrar namn till Farsta grundskola.
2. Beslutet delges berörda förvaltningar
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-06. Dnr 12-413/7213.
Förvaltningen önskar tillsammans med skolans ledning förtydliga den gemensamma F-9-organisationen samt stärka skolans varumärke som sammanhållen F-9 grundskola genom att gemensamt anta enhetsnamnet Farsta grundskola.
1. Lindeparkens gymnasiesärskola flyttas temporärt inför höstterminen 2012 till byggnaden Skärholmens gymnasium.
2. Det tidigare beslutet (utbildningsnämnden 2012-04-19) i ärendet upphävs då besvärstiden inte gått ut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-04-03. Dnr 12-324/4101.
Dålig arbetsmiljö för elever och personal i skolhuset Lindeparken gör att en temporär flytt av verksamheten är nödvändig. Det finns sedan tidigare förelägganden från arbetsmiljöverket kring ventilationen.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samverkan med lokalenheten och ledningsstaben.
1. En ny gymnasieskola med namn Stockholm Science & Innovation School Kista inrättas med första intagning på teknikprogrammet höstterminen 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-05. Dnr 12-423/5542.
Som ett led i den samlade satsningen för att tillhandahålla stadens invånare en skola i världsklass beviljade Stadsledningskontoret hösten 2010 finansiella medel för att utbildningsförvaltningen i samarbete med Kista Science City, KTH och Stockholms universitet (SU) ska starta en ny gymnasieutbildning.
Målsättningen är att erbjuda elever från hela Stockholmsregionen en gymnasieutbildning som bedrivs i nära samarbete med utvalda företag i Kista Science City samt KTH och SU. Avtal är tecknade med Ericsson, IBM, Microsoft och TCS.
Stockholm Science & Innovation School Kista kommer att finnas i samma lokaler som Digital Art Center (DAC), Stockholms universitet m.fl., som kommer vara en del av det nya kvarteret NOD som växer fram i Kista och beräknas vara klart under första kvartalet 2014.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med gymnasieavdelningen och administrativa avdelningen.
Samråd med stadsledningskontoret har skett den 25 maj 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-12. Dnr 10-324/592.
Med anledning av arbetsmiljöverkets föreläggande från den 6 april 2011, som förenats med vite om 1000000 kr, föreslår utbildningsförvaltningen nybyggnation av kök och matsal på Örbyskolans skolgård. Befintligt kök och matsal svarar inte mot skolans behov vilket resulterar i att kökspersonalens arbetsbelastning är för hög. För att möta den förväntade elevantalsökningen i området behövs fler undervisningslokaler. Den planerade ombyggnationen innebär en ny byggnad i två plan om totalt 1 100 kvm som kommer att inrymma kök och matsal i undervåningen och undervisningslokaler i övervåningen. Befintlig köksbyggnad kommer att ställas om till undervisningslokaler samtidigt som hus F och H kommer att rivas för att bereda plats för nybyggnationen. Ombyggnationen innebär att kökets kapacitet ökas från 250 till 700 portioner, samt att skolans elevkapacitet kommer att öka med 100 platser, från 530 till 630 elever.
Ärendet har beretts i samråd med SISAB, skolans ledning, intendent, kökspersonal och facklig företrädare. Ärendet har samråtts med SLK.
Föräldraalliansen i Stockholms stad (FISS) tilldelas ett verksamhetsbidrag på 650 tkr för verksamhetsåret 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-07-10. Dnr 12-112/6207.
Föräldraalliansen i Stockholms stad (FiSS) utgör ett samarbetsorgan och forum för föräldraföreningar, föräldrasammanslutningar och enskilda medlemmar i Stockholms stad. Föräldraalliansen i Stockholms stad (FiSS) har ansökt om 900 tkr i verksamhetsbidrag för år 2012. Förvaltningen anser att FiSS har slutfört sina skolprojekt enligt tidigare beslut. Förvaltningen föreslår att FiSS tilldelas ett kostnadsuppräknat grundbidrag om 650 tkr för verksamhetsåret 2012.
Ärendet har handlagts inom ledningsstaben.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på Skolinspektionens beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-19. Dnr 11-411/4337.
Skolinspektionen genomförde hösten 2011 en granskning av undervisningen i de nationella minoritetsspråken i Stockholms kommun. Granskningen visade att kommunen har en tydlig organisation och fungerande ansvarsfördelning när det gäller modersmålsundervisningen. Vidare konstaterades att kommunen genomför en rad främjande åtgärder för de nationella minoriteternas rätt att utveckla sitt språk och sin kultur.
Granskningen identifierade även några utvecklingsområden i syfte att höja verksamhetens kvalitet.
Förvaltningen har i yttrandet beskrivit vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas utifrån de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med förvaltningsledningsstaben.
Utbildningsförvaltningen redogör bra för de åtgärder som tagits och som ska tas med anledning av det som skolinspektionen pekar på i sin rapport.
I dag är språket en alldeles för stor anledning till att elever halkar efter i skolan. Andra modersmål än svenska måste ses som en tillgång i skolan och som en resurs för den enskilde elevens lärande. Det gäller självklart också elever som talar andra språk än de nationella minoritetsspråken. Nästan 40 procent av eleverna i Stockholms kommun har ett annat modersmål än svenska. Minst 10000 elever som är berättigade till modersmålsundervisning deltar inte i sådan. När vi vet att det ger effekt på studieresultaten bör staden arbeta för att få in fler elever i sådan undervisning. Enligt skolinspektionens rapport är arbetet med modersmålsundervisning i allmänhet och de nationella minoriteternas språkutveckling i synnerhet, ingen särskild prioriterad fråga i kommunen. Det behöver ändras.
Elever med annat modersmål behöver inte nödvändigtvis ha sämre förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt, så länge skolan har kompetens att möta dessa elevers behov. Det är viktigt för att ge alla elever en ärlig chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läroplanen uttrycker. Skolan måste bli bättre på att skilja ut elevens faktiska sakkunskap i ett ämne från elevens kanske bristande kunskap i det svenska språket. Att det finns en samlad strategi för detta är självklart viktigt.
Samtidigt behöver modersmålundervisningen integreras mer i den ordinarie undervisningen så att varje elev får en ärlig chans att hänga med när nya ämnen tas upp. Tvåspråkig undervisning behöver utökas och modersmålslärare behöver i större utsträckning ha tillräcklig och relevant utbildning. Det vore intressant att se närmre på huruvida det skiljer sig i erfarenhet, kvalitet och resultat för de skolor som har en modersmålslärare anställd på skolan jämfört med de skolor som hyr in från språkcentrum.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-19. Dnr 12-022/6058.
En vårdnadshavare har inkommit med en anmälan riktad mot rektor vid Hedvig Eleonora skola. Anmälaren anser att eleven har fått otillräckliga stödresurser i skolan.
Utbildningsförvaltningens utredning och nämndens yttrande överlämnas till Riksdagens ombudsmän (JO).
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med juridiska avdelningen vid stadsledningskontoret.
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) överlämnade två skrivelser:
1. Angående S:t Örjans skolor. Dnr 12-414/7593.
2. Angående utvärdering av skriftliga omdömen på Stockholms stads skolwebb. Dnr 12-401/7595.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.