Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2008-06-12
Vice ordföranden Roger Mogert (s) utsågs till ordförande vid dagens sammanträde.
Beslut
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2008-06-26.
Protokollsanmärkning
Ledamoten Helen Törnqvist (c) framförde att hon deltagit i det särskilda uttalandet i § 17 vid nämndens sammanträde 2008-05-15.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2008-05-15 som blivit vederbörligen justerat, godkänns med ändringar enligt ovan.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp FVG 2008-06-03 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2008-05-29.
Remissvar till kommunstyrelsen av betänkandet SOU 2008:27
Sverige ska erbjuda sina ungdomar en utbildning i världsklass. En reformerad gymnasieskola är av avgörande betydelse för framtiden. Yrkesutbildningarna behöver förnyas och utvecklas för att möta såväl ungdomarnas som arbetsmarkandens behov av utbildningar som fokuserar på yrkeskunskaper. De högskoleförberedande utbildningarna måste utvecklas för att bättre förbereda studenterna för högre studier. De elever som av olika skäl inte uppnår behörighet till gymnasiet behöver fler och tydligare vägar till studier och arbete än vad dagens individuella program erbjuder. Gymnasieutredningen erbjuder på ett stort antal punkter lösningar på de utmaningar som dagens gymnasieskola står inför.
Utredningens förslag innebär att yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar renodlas i högre grad än i dagens gymnasieskola. De gymnasiegemensamma ämnena har stor betydelse för att ge alla ungdomar en gemensam kunskapsbas inom språk, matematik och allmänorienterande ämnen. Utredningens förslag om 600 poäng gymnasiegemensamma ämnen, samt den inbördes poängfördelningen mellan de 8 ämnen som föreslås, anser vi vara välavvägt. Även de förslag kring APL som presenteras i utredningen anser vi vara väl avvägda.
Utredningens förslag innebär också att behörighetskraven skärps på samtliga utbildningar. Vi ställer oss positiva till förslaget som innebär att de elever som börjar gymnasiet står bättre rustade att klara utbildningen. Vi anser också att utredningens förslag till skilda behörighetskrav för olika program är välavvägt.
Slutligen vill vi understryka betydelsen av latin som obligatoriskt ämne på programmet för estetik och humaniora, inriktning språk. Kunskaper i latin är av grundläggande betydelse för förståelsen för en lång rad moderna språk. Vi välkomnar utredningens förslag att göra latinet obligatoriskt på denna programinriktning.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från
2008-06-03. Dnr 08-421/1584.
Utredningen föreslår att gymnasieskolan ska bestå av 19 nationella program. Gymnasieskolan ska delas upp i tre delar; en med högskoleförberedande program (som leder till en högskoleförberedande examen) och en med yrkesprogram (som leder till yrkesexamen). Yrkesutbildningen kan bedrivas på två sätt, som skolförlagd yrkesutbildning eller som lärlingsutbildning (minst hälften av utbildningen är arbetsplatsförlagd).
Intentionerna i utredningen är att en större likhet ska råda mellan de kommunala skolorna och friskolorna.
Utbildningsförvaltningen ställer sig generellt positiv till förslaget till en förändrad gymnasieskola.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen i samarbete med vuxenavdelningen och grundskoleavdelningen. Förvaltningen har under en dag fört diskussioner med en grupp gymnasieelever för att få ett bredare underlag för remissvaret. Rektorsmötet har även behandlat utredningen och framfört sina synpunkter.
Handikapprådet har informerats.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade bifall till eget förslag från (fp), (m), (kd), i vilket även (c) instämmer.
Ordföranden yrkade bifall ett förslag från till (s), (mp) och (v) .
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med majoritetens (fp), (m), (kd) och (c) yrkande.
Reservation
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Förslaget till en förändrad gymnasieskola kommer att leda till minskade möjligheter för många elever. Barn och ungas väg genom livet ska slås fast i tidigare ålder, för att sedan vara den enda vägen att gå, utan möjlighet att ändra sig.
Det finns problem i gymnasieskolan och delvis visar utredningen på möjliga åtgärder för att komma till rätta med dem. Men sen finns det också problem i utredningen som behöver kastas ljus på, så att inga kortsiktiga reformer kastas in bara för att det låter bra.
Utredningen saknar generellt konsekvensanalyser av sina förslag. En grundläggande utgångspunkt i förslaget är att gymnasiets yrkesprogram kopplas starkare till näringslivet på såväl lokal som på nationell nivå. Detta är bra, men det är en illusion att näringslivet är så effektiv på att förutspå det framtida behovet av arbetskraft. Här saknas helt perspektivet av livslångt lärande och att vi alla måste vara inställda på att byta yrke ett antal gånger under livet. Vi behöver mera generella utbildningar, även på yrkesprogrammen.
Vi ställer oss också frågande till utredningens andra utgångspunkt, om ökad statlig styrning. Det föreslås att lokala kurser skall försvinna samt att särskilda lokala program endast skall tillåtas endast om de godkänns av näringslivet eller högskolan. Detta behöver inte vara dåligt, men det saknas en analys och argumentation om hur de lokalt anpassade programmen och lokala kurserna har fungerat, vad som har varit bra och vad som skulle behöva ändras ur såväl huvudmannaperspektiv, lärar- och elevperspektiv. Förslaget skall gälla såväl kommunala som fristående skolor, vilket på intet sätt konsekvensanalyseras i förslaget.
Den tredje huvudpelaren i utredningen handlar om att eleverna måste välja tidigt, redan i årskurs 8 och gör det svårt att välja om. Förslaget kräver godkänt i åtta ämnen för att komma in på yrkesprogrammen och i tolv ämnen för högskoleförberedande programmen. C:a 20% av eleverna på nuvarande Individuella Programmet skall även i framtiden ha ett individuellt alternativ (IA), men det bli mycket svårare att få detta alternativ jämfört med dagens IV. Skillnaderna i programstrukturen kommer att vara så mycket mera olika än idag att det blir betydligt svårare att byta under gymnasietiden. Det nuvarande systemet innebär en mycket större valfrihet för alla elever, oavsett vilken bakgrund man har, att bestämma sig för det gymnasieprogram man finner bäst. Med det nya systemet kommer fler elever att inte få gymnasiebehörighet till alla program, trots att de har de kunskaper som krävs för att klara programmet. Politik riktat till unga människor måste ha sin utgångspunkt i möjligheter, förutsättningar och en andra chans. Detta saknas i utredningen.
Möjligheten till ett livslångt lärande försämras kraftigt om förslaget till ny gymnasieskola går igenom. Om du väljer yrkesprogram i framtiden kommer du inte att nå kunskapskraven för högskolebehörighet i svenska och engelska (dock i religion och historia). Det är inte acceptabelt. I Stockholm vill vi att våra elever ska utvecklas till världsmeborgare. Utredningen föreslår undanta just engelska och svenska från elever måste te sig mycket märkligt i ett land där vi hela tiden diskuterar våra möjligheter att hävda sig i en globaliserad värld. För att nå högskolebehörigheten på ett yrkesprogram måste du utnyttja hela ditt individuella val och dessutom läsa 300 poäng mer än på de högskoleförberedande programmen. Alla gymnasieelever ska efter gymnasiet ha en grundläggande högskolebehörighet som möjliggör att de kan läsa vidare. De elever som läser yrkesförberedande- eller lärlingsprogram ska ha samma rätt till detta som de som läser studieförberedande program. En utökat yrkesprogram kan inte ske på bekostnad av minskad behörighet till högskola och universitet.
Frågan är också vilka konsekvenser förslaget om att yrkesprogrammen inte når högskolebehörigheten kommer att få. Alla vill inte in på högskolan, men högskolebehörigheten handlar mera om att nå en specifik kunskapsnivå som även näringslivet efterfrågar, och ha en mer stabil grund att stå på när livet som vuxen kallar.
Utredningens positiva sidor, en formaliserad bättre kontakt med näringslivet, obligatoriska krav på praktik och ökad press på grundskolan att nå sina mål balanserar inte alls alla de mycket allvarliga avstegen från målet om ett livslångt lärande, den ensidiga inriktningen på näringslivets och högskolans dagsaktuella krav, nedmonteringen av den lokala valfriheten, samt kravet på mycket tidiga definitiva val för eleverna. Denna utredning för inte svensk gymnasieskola framåt, in i framtiden, utan bakåt, både ur svenskt och internationellt perspektiv.
__________
Remissvar till kommunstyrelsen
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-05-19. Dnr 08-051/1467.
Utbildningsförvaltningen har granskat förslaget till införande av stadsövergripande gemensam IT Service. Utbildningsförvaltningen instämmer i kommunstyrelsens förslag och välkomnar ett införande. Förvaltningen vill dock understryka vikten av att man vid genomförandet av såväl administrativa som EDU-nätet, beaktar förvaltningens synpunkter.
Ärendets har beretts av den administrativa avdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen, vuxenutbildningsavdelningen, kvalitetsavdelningen och ekonomi- och lokalavdelningen.
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden yrkade bifall till ett förslag från (s) och (v).
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.
Roger Moger m fl (s) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens yttrande över remissen
samt att därutöver anföra följande:
Vår uppfattning är att det finns stora vinster med ett lokalt IT-stöd som tillgodoser specifika verksamhetsbehov, men att det självfallet ska förenas med tekniska lösningar som är effektiva. Vi är därför positiva till försök med viss gemensam IT-service under förutsättning att det inte ger lägre kvalitet, högre kostnad eller syftar till att upphandla verksamheten.
Minst samma krav på likvärdig service och tillgänglighet måste ställas som idag, vilket förutsätter god verksamhetskunskap. Risken finns att de speciella behoven som inte tillgodoses av centrala lösningar blir för dyra för förvaltningarna om övrig IT-drift är centraliserad. Försök med gemensam IT-service måste därför utvärderas innan de införs permanent i staden.
Utbildningsförvaltningen pekar ut 12 punkter som måste beaktas för att IT-servicen ska fungera på bästa sätt för skolorna. Bland de allvarligaste bristerna är att det saknas ekonomiskt underlag. Andra viktiga synpunkter är att det måste göras en grundlig krav- och behovsanalys samt en konsekvensbeskrivning utifrån problematiken med två nät. Vi delar även utbildningsförvaltningen förslag att göra IT-tjänsterna valbara, där det inte är kostnadseffektivt eller praktiskt att hantera dem centralt.
Tyvärr har översynen av stadens administration som skulle effektivisera administrationen i staden till förmån för kärnverksamheterna övergått till att bli en omfattande förberedelse för upphandling av hela serviceförvaltningen. Detta säger vi självfallet nej till. I stadens medarbetarundersökning får serviceförvaltningen underbetyg för arbetsförhållandena. Detta styrker vår uppfattning att centraliseringen av löneadministrationen måste utvärderas innan nya verksamheter överförs.
Remissvar till kommunstyrelsen av motion från Susanna Brolin (v) och Karin Rågsjö (v) samt svar på skrivelsen ”Guldsitsen”
2008-04-24. Dnr 08-402/767.
Susanna Brolin (v) och Karin Rågsjö (v) föreslår i en motion till kommunfullmäktige den 11 februari 2008 att utbildningsförvaltningen, i samverkan med socialtjänstförvaltningens enhet Precens, får i uppdrag att sprida kunskaper om Guldsitsen och liknande tankemodeller för elevers och föräldrars medverkan i stadens förskolor och skolor. Förhållningssättet innebär i korthet att alla föräldrar oavsett bakgrund ska ses som en resurs för sitt barn och bemötas med likvärdig respekt. Skolans former för möten och kontakter med elevens föräldrar måste anpassas så att föräldrarna har möjlighet att delta i den önskade dialogen. Föräldrarna ses som en bundsförvant i arbetet med att klara förskolans/skolans mål. Utbildningsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen ställer sig positiva till att fortsätta utveckla och sprida kunskap om Guldsitsen. Förvaltningarna vill också lyfta fram betydelsen av att utvecklingen sker i samarbete mellan förskola/skola och socialtjänst, för att öka möjligheterna till tidiga insatser kring barn och unga som riskerar att fara illa.
Ärendet har beretts i samverkan mellan utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning och socialtjänstförvaltningens stab för utredning och projekt.
Ordföranden yrkade bifall till eget förslag från (s), (mp) och (v).
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
att förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas i huvudsak som yttrande över remissen till kommunstyrelsen.
att skrivelsen om ökad kunskap om ”Guldsitsen” bifalles.
samt att därutöver vill vi framföra följande:
Det är mycket glädjande att utbildningsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen ställer sig positiva till att i samverkan fortsätta att utveckla och sprida kunskap om Guldsitsen och liknande tankemodeller. Vi delar förvaltningens uppfattning att det är viktigt att utvecklingen genomförs i samarbete mellan skola och socialtjänst och vill även lyfta fram att även förskolan och stadsdelsnämnderna behöver ingå i samarbetet för att få en helhetssyn.
Vi hoppas att förvaltningens positiva hållning också innebär att nämnden får möjlighet att ta del av Guldsitsens erfarenheter i samband med ett nämndmöte eller planeringsdag.
Remissvar till kommunstyrelsen av motion från Roger Mogert (s)
2008-05-09. Dnr 08-401/879.
Utbildningsförvaltningen har ombetts svara på en motion om demolering av de skriftliga omdömena från Roger Mogert (s). Enligt motionären kommer tvånget att ge betygsliknande omdömen i Stockholms kommunala skolor förstöra redan befintlig positiv och meningsfull pedagogisk dokumentation kring elevers lärande.
I stadens budget för år 2007 underströks vikten av likvärdig och rättvis betygssättning i stadens skolor. Det som särskilt lyftes fram var behovet av tydliga kunskapsmål, kontroll av måluppfyllelsen och kommunikation med hemmen.
Förvaltningen menar att införandet av betygsliknande omdömen sannolikt kommer att öka förutsättningarna för en positiv och meningsfull pedagogisk dokumentation.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med kvalitetsavdelningen.
Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förvaltningens synpunkter som svar på motionen.
att överlämna men ej åberopa förvaltningens förslag till beslut
Flera skolor arbetar redan idag med skrifliga omdömen i kommunikationen mellan skolan, eleven och föräldrarna. Många skolor har också utvecklat välfungerande system för att på bästa sätt kunna föra en dialog om elevens utveckling. Många positiva exempel kan ges där skolan använder skriftliga omdömen på ett positivt sätt som en pedagogisk dokumentation, som syftar till att beskriva vad och hur eleven lär och tänker kring det egna lärandet - och naturligtvis vilka ytterligare insatser, ansträngningar och stöd som behövs. Ett framåtsyftande dokument som tar fasta i elevens fortsatta utveckling. Arbetet med skriftliga omdömen ska fortsätta och utvidgas så att alla skolor har möjlighet att använda det som en tillgång i det pedagogiska arbetet.
Att göra dessa skriftliga omdömen betygslika är dock något helt annat och svaret på motionen berör egentligen inte denna fråga alls. Den tidigare utförliga dokumentationen förkortas till siffror, bokstäver eller korta utlåtanden. De skriftliga omdömen som tidigare inriktats på elevens fortsatta utveckling blir istället en opedagogiskt uttryck för vad eleven kan idag, och intet mer än så. Det blir med andra ord detsamma som att införa ett betyg redan från tidig ålder, även om den borgerliga majoriteten ogärna erkänner det.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (s) och Inger Stark (v)
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till utbildningsnämnden som svar på skrivelsen.
2008-04-10. Dnr 08-460/778.
Utbildningsnämnden har fått en skrivelse från Roger Mogert (s) och Inger Stark (v) angående skolbibliotek i de kommunala och fristående skolorna. Författarna vill att utbildningsförvaltningen bör redovisa vilka skolor det är som inte har skolbibliotek, komma med ett förslag till en handlingsplan för de skolor som har bristfällig tillgång till skolbibliotek samt föra en dialog med de fristående skolorna som inte har skolbibliotek.
Utbildningsförvaltningen redovisar i tjänsteutlåtandet att 114 kommunala grundskolor och 20 kommunala gymnasieskolor har fått bidrag från Statens kulturråd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek för läsåret 2007/2008. Förvaltningen menar att det inte finns några skäl att upprätta en handlingsplan då det redan finns ett måldokument samt att det i realiteten inte är några kommunala skolor som inte har tillgång till bibliotek. Utbildningsförvaltningen uppfattar att det inte ingår i dess uppdrag att diskutera med fristående skolor hur de använder sina resurser.
Ärendet har beretts på grundskoleavdelningen inom utbildningsförvaltningen. Grundskoleavdelningen har samrått med gymnasieavdelningen och uppdragsavdelningen har bidragit med underlag.
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Svaret på skrivelsen redovisar att det inom de kommunala verksamheterna finns god tillgång till bibliotek och en strategisk tanke kring det fortsatta arbetet med skolbibliotek och samarbete med stadsbiblioteket.
Vi har förståelse för att utbildningsförvaltningen i nuvarande ekonomiska situation anser att de inte har möjlighet att följa huruvida de fristående skolorna följer lagen eller ej vad gäller skolbibliotek. Det måste dock ligga i stadens intresse att alla stadens barn har goda förutsättningar till läsutveckling och också tillgång till bibliotek och böcker. Ett långsiktigt samarbete med de fristående skolorna om skolbibliotekens funktion och betydelse vore därför av godo. Att undersöka tillgången på skolbibliotek hos samtliga skolor, även de fristående, vore en bra start.
Svar på skrivelse från Inger Stark (v), Susanna Brolin (v), Roger Mogert (s) och Per Olsson (mp)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
2008-05-06. Dnr 08-102/474.
På utbildningsförvaltningen pågår sedan i mars ett genomgripande strategiarbete där en analys hur underskotten på enheterna har uppstått ingår.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förslaget från (s), (mp) och (v).
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med förvaltningens förslag.
Roger Mogert (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig
mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att uppdra åt förvaltningen att ta fram en plan för hur ytterligare ekonomiska medel kan tillföras stadens gymnasieskolor
samt att därutöver anföra:
De kommunala gymnasieskolorna har drabbats hårt av den borgerliga majoritetens besparingar. Under 2007 gick 20 av 27 skolor med underskott, och tertialrapport 1 visar att gymnasieskolorna fortfarande dras med underskott. Detta samtidigt som nämnden som helhet visar ett prognostiserat överskott om 20 miljoner kronor. Flera rektorer vittnar om att de står inför att besluta om besparingsåtgärder under 2008 för att ha en chans att få ekonomin att gå ihop. Stadens gymnasieskolor måste därför tillföras mer pengar, för att slippa stora besparingar och eventuella underskott även under detta år.
Svar på skrivelse från Lotta Edholm (fp) Cecilia Brinck (m) Erik Slottner (kd) och Helen Törnqvist (c)
Vi ser positivt på att den så kallade 15-gruppen nu får ett tydligt uppdrag när det gäller frågor som rör samverkan mellan skola och socialtjänst. Att på olika sätt fånga upp de elever som av olika skäl inte kommer till skolan eller vars studier på andra sätt blir lidande av en svår social situation är en angelägen uppgift för staden som kräver kontinuerlig uppmärksamhet.
Vi vill emellertid understryka det uppdrag som angavs i skrivelsen, att utbildningsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen uppdras att kartlägga brister i samverkan mellan skola och socialtjänst samt återkomma till utbildningsnämnden och socialtjänstnämnden i ett ärende med konkreta förslag till nya arbetsformer och stadsgemensamma riktlinjer.
2008-05-12. Dnr 08-012/471.
Lotta Edholm(fp), Cecilia Brinck (m), Erik Slottner (kd) och Helen Törnkvist (c) föreslår i en skrivelse till utbildningsnämnden 2008-02-14 att en gemensam arbetsgrupp skall tillsättas av utbildningsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen med uppdrag att kartlägga möjligheter och brister i nuvarande samverkan mellan skola och socialtjänst kring utsatta barn och unga. Samma skrivelse har ställts till socialtjänstnämnden av Ulf Kristersson (m) m.fl.
Utbildningsförvaltningen förslår, med hänvisning till pågående diskussioner i 15-gruppen och dess beredningsgrupp om hur samverkan kan förbättra mellan förskola/skola och socialtjänsten m.fl. att uppdragen ges till dessa befintliga övergripande samverkansforum.
Ärendet har beretts på grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen samt socialtjänstförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor.
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade bifall till majoritetens förslag om återremittering, vilket hela nämnden ställde sig bakom.
Ordföranden förklarade sig finna att nämnden enhälligt beslutat återremittera ärendet.
Särskilt uttalande
Roger Mogert m fl (s) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande:
Vi konstaterar att samarbetet mellan skola och socialtjänst kraftigt har försämrats efter centraliseringen av grundskolan. Arbetet har byråkratiserats och försvårats för en skola och en socialtjänst i ekonomisk kris. Ett samarbete som byggts upp under flera år har raserats. Möjligheterna att arbeta med tidiga insatser och snabbt stödja barn som behöver extra stöd har minskat. Tyvärr har majoriteten utan att begripa konsekvenserna tagit bort de naturliga förutsättningarna för samverkan mellan socialtjänst och skola. De som får betala är barnen.
Det är viktigt att i arbete med samverkan socialtjänstförvaltningen - utbildningsförvaltningen ta fram förslag på hur utbildningen i skolorna kan utvecklas med att innehålla social och emotionell träning. Här kan samverkan mellan skola och socialtjänst vara fruktbart.
Per Olsson (mp) anmälde ett särskilt uttalande:
Det är viktigt att i arbete med samverkan socialtjänstförvaltningens – Utbildningsförvaltningen ta fram förslag på hur utbildningen i skolorna kan utvecklas med att innehålla social och emotionell träning. Här kan samverkan mellan skola och socialtjänsten vara fruktbart.
Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över årsrapport 2007
Beslutet justeras omedelbart
2008-05-20. Dnr 08-124/1221.
I ärendet yttrar sig utbildningsnämnden över stadsrevisionens årsrapport 2007. Revisorerna har granskat utbildningsnämndens verksamhet 2007, nämndens verksamhet och ekonomi, nämndens styrning, uppföljning och kontroll samt nämndens bokslut och räkenskaper.
Utbildningsnämnden redovisar i bokslutet för år 2007 ett nettoöverskott före bokslutsdispositioner om sammanlagt 104 mnkr. Resultatöverföringarna till år 2008 innebär att nämndens resultatfond ökar med 0,5 mnkr.
Nämnden har i huvudsak uppfyllt kommunfullmäktiges inriktningsmål, sina huvuduppgifter samt den i verksamhetsplanen angivna verksamheten. Utbildningsnämnden har däremot inte förmått att uppfylla alla fullmäktiges nämndspecifika mål och uppdrag, främst avseende att andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka samt att skolket i både grund- och gymnasieskolorna ska minska jämfört med föregående år. Vid en samlad bedömning anser revisionskontoret ändå att resultatet är tillfredsställande.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen, förvaltningens avdelningar har inkommit med synpunkter som berör respektive avdelnings verksamhet.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
2008-05-20. Dnr 08-400/2108.
Stadens nämnder nominerar enheter till Stockholms stads årliga kvalitetsutmärkelse.
Stockholms stads kvalitetsstrategi är en gemensam grund för systematisk utveckling av stadens verksamheter. Kvalitetsstrategin med dess begreppsapparat anger byggstenarna i stadens kvalitetssystem. Strategins begrepp ligger till grund för enheternas planering och uppföljning och blir därför en viktig del avstadens integrerade ledningssystem – ILS. Kvalitetsutmärkelsen är en del av strategin och syftar till att lyfta fram goda exempel, belöna ett bra kvalitetsarbete och en god kvalitetsutveckling.
Till utbildningsförvaltningen har i år sju enheter lämnat in tävlingsbidrag.
Ärendet har beretts inom kvalitetsavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till eget förslag från (s), (mp) och (v) att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade mot nämndens beslut till förmån för eget förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
2008-05-14. Dnr 07-324/1691.
Fruängens skola har f.n. två elever med olika form av funktionsnedsättning vilket kräver att ett antal åtgärder vidtas för att de skall kunna erhålla sin undervisning vid skolan. Skolans publika lokaler behöver också tillgänglighetsanpassas i enlighet med stadens handikappolitiska program.
Ett antal åtgärder föreslås, bl.a. hissar, handikapptoaletter, ramper och att ett antal dörrar får förbättrad automatik. Åtgärderna innebär också att skolans publika lokaler blir tillgängliga.
Den hyresgenererande kostnaden anges till 16 mnkr, vilket medför en ökning av hyran med 1,2 mnkr första året efter ombyggnaden. Hyran blir då 8,8 mnkr eller 799 kr/m2.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner inriktningsförslaget avseende tillgänglighetsåtgärder vid Fruängens skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Utbildningsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för kännedom.
2008-05-12. Dnr 08-324/7.
Grimstaskolan har f.n. tre elever med olika former av funktionsnedsättning vilket kräver att ett antal åtgärder vidtas för att de skall kunna erhålla sin undervisning vid skolan. Skolans publika lokaler behöver också tillgänglighetsanpassas i enlighet med stadens handikappolitiska program.
Ett antal åtgärder föreslås, bl.a. handikapptoaletter, ramper och att ett antal dörrar får förbättrad automatik. Åtgärderna innebär också att skolans publika lokaler blir tillgängliga med undantag för befintlig hiss som blir helt normenlig om några år i samband med kommande ventilationsombyggnad. Tillgänglighetsåtgärderna vidtas under andra halvåret 2008. Förutom tillgänglighetsåtgärder föreslås att ett nytt miljöhus uppförs.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med grundskoleavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag avseende tillgänglighetsåtgärder vid Grimstaskolan samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna av SISAB.
Utbildningsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen för kännedom.
2008-05-19. Dnr 08-521/2101.
Utbildningsnämnden fick kommunfullmäktiges uppdrag att under 2007 genomföra en översyn av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). I samband med överföringen av ansvaret för grundskolorna från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden överfördes också samordningsansvaret för VFU till utbildningsförvaltningen. Utbildningsnämnden fattade 2007-08-23 beslut om en tillfällig VFU-organisation med uppdrag att utarbeta ett förslag till en slutlig organisation
Förslaget har utarbetats på kvalitetsavdelningen. Förslaget har sänts på remiss till kontaktpersoner för VFU i stadsdelsförvaltningar, förskolor och skolor, avdelningschefer på utbildningsförvaltningen samt beredningsgruppen till den s.k. 15-gruppen. Förslaget har tillstyrkts av 15-gruppen (samverkansgrupp mellan stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen) .
Utbildningsnämnden godkänner att Fridhemsskolan/Stadshagsskolans grundskoleenhet får byta namn till Kungsholmens grundskola F-5 och 6-9.
2008-05-26. Dnr 08-413/2237.
Grundskoleenheten Fridhemsskolan och Stadshagsskolan är en enhet med två skolbyggnader, som ligger på ca 10 min promenadväg från varandra. Skolans ledning och personal önskar förtydliga den gemensamma organisationen och samtidigt förstärka sitt varumärke som grundskola på Kungsholmen genom att enhetens namn blir Kungsholmens grundskola F-5 och 6-9.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner att Fridhemsskolan /Stadshagsskolans grundskoleenhet får byta namn till Kungsholmens grundskola F-5 och 6-9.
Ordföranden yrkade bifall förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
2008-05-28. Dnr 08-450/1973.
Utbildningsnämnden väckte den 31 januari 2008 frågan om behov av skarpare instrument för tillsynen i syfte att kunna upptäcka eventuella missförhållanden i ett tidigt skede.
Utbildningsförvaltningen gavs därför ”uppdrag att se över riktlinjer för tillsyn av enskilt driven förskola, allmän förskola, familjedaghem (tillämpliga delar), fritidshem samt förskoleklass som inte är knuten till fristående skola, samt återkomma till nämnden med förslag till hur dessa kan utvecklas”.
Förvaltningen har reviderat gällande riktlinjer för enskilt driven verksamhet. De reviderade riktlinjerna har tagit viss hänsyn till de synpunkter som stadens revisorer framfört i årsrapporten 2008.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskilt driven verksamhet i samråd med SLK, juridiska avdelningen.
Roger Mogert (s) yrkade bifall till eget förslag från (s) och (v).
Roger Mogert m fl (s) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak bifalla förvaltningens förlag till beslut
Det är ett steg i rätt riktning att riktlinjerna för enskilt driven verksamhet och tillsynen av densamma nu ändras och förtydligas. De ekonomiska och pedagogiska missförhållanden som uppdagats inom enskilda förskolor det senaste året visar på ett tydligt behov av sådana förändringar. Det förslag som nu föreligger nämnden att besluta om är dock inte tillräckligt.
Staden måste också tillföra resurser för att följa upp den allt större del av verksamheten som drivs av privata anordnare. Eftersom verksamheten är skattefinansierad är det av särskild vikt att utbildningsnämnden har löpande kontroll av företagens inbetalningar till det allmänna.
Det är inte rimligt att staden ska tvingas att fortsätta betala ut stora summor pengar till de förskolor vars tillstånd har dragits in. I det här läget behöver Stockholms stad tillskriva regeringen och kräva att lagen ändras så att det finns en möjlighet att stoppa utbetalningar till oseriösa företag.
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp) anmälde ett särskilt uttalande från (fp), (m), (kd), i vilket även (c) instämmer:
Enskilt drivna förskolor fyller en mycket viktig roll för barnomsorgen i Stockholm. Fristående alternativ ökar den pedagogiska mångfalden och föräldrarnas valfrihet. De bidrar också till att skapa fler arbetsgivare och karriärvägar för personal inom barnomsorgen.
De reviderade riktlinjerna innebär att utbildningsförvaltningen nu får skarpare instrument för att i tid kunna upptäcka och åtgärda fall av regelbrott. Vi välkomnar de förslag på bland annat oanmälda kontroller och skärpt ekonomisk granskning som ärendet innebär. Tydliga spelregler är av avgörande betydelse för en fortsatt framväxt av den positiva mångfald som de fristående alternativen utgör.
2008-05-28. Dnr 08-450/1964.
Ärendet redovisar en inventering av rutiner för tillsyn av enskilt drivna verksamheter. Förvaltningen lämnar i ärendet synpunkter och svar på utbildningsnämndens uppdrag från våren 2008 och lämnar ett remissvar på motion 2008:19 att lämnas till Kommunstyrelsen.
Ärendet är berett på avdelningen för enskilt driven verksamhet i samråd med kvalitetsavdelningen och stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Ordföranden yrkade bifall till eget förslag från (s) och (v).
De nya rutinerna för tillsyn innebär att utbildningsförvaltningen nu får skarpare instrument för att i tid kunna upptäcka och åtgärda fall av regelbrott. Vi välkomnar de förslag på bland annat oanmälda kontroller och skärpt ekonomisk granskning som ärendet innebär. Tydliga spelregler är av avgörande betydelse för en fortsatt framväxt av den positiva mångfald som de fristående alternativen utgör.
Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att beställa inredning av plan 5 i Sjöstadsskolan till en kostnad av 9,9 mnkr, vilket motsvarar en tillkommande hyra om 0,7 mnkr exkl. drift och underhåll.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-04-21. Dnr08-324/649.
Sjöstadsskolans plan 5 har stått oinrett sedan färdigställandet av övriga skolan år 2005. På grund av stor inflyttning av barnfamiljer i Hammarby sjöstad behöver nu även detta plan tas i anspråk. Plan 5 omfattar 1082 kvm och planeras för 162 elever. Ungefär 210 kvm förbereds för särskolan med 12 elevplatser och resterande för åk 7-9 med 150 elevplatser. Enligt SISAB finns entreprenör tillgänglig och byggnation kan inledas omgående. Plan 5 skulle då kunna tas i bruk 2009-01-01, eventuellt tidigare.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens ekonomi- och lokalavdelning, Grundskoleavdelningen och Södermalms stadsdelsförvaltning i samverkan. Ett skolråd lett av rektorer för skola och förskola har tillsammans med arkitekt och SISAB:s projektavdelning utarbetat ett preliminärt lokalprogram. Programmet har godkänts av utbildningsförvaltningens ekonomi- och lokalavdelning och grundskoleavdelningen.
Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att beställa inredning av plan 5 i Sjöstadsskolan till en kostnad av 9,9 mnkr, vilket motsvarar en tillkommande hyra om 0,7mnkr exklusive drift och underhåll.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta .
___________
Anmälan godkänns och läggs till handlingarna.
Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB har genomfört en enkätundersökning på uppdrag av utbildningsförvaltningen. Rapporten
Brukarundersökning inom Förskoleverksamheten i Stockholm 2008 anmäls till utbildningsnämnden. Dokid 44966.
Roger Mogert m fl (s), Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande:
Det är med stor oro vi ser att barngrupperna i förskolan blir större. I verksamhetsberättelsen för 2007 redovisar nio av 14 stadsdelar att de inte når kommunfullmäktiges mål när det gäller barngruppernas storlek. Nu efter att några månader har gått visar tertialrapport 1 att antalet barngrupper som inte uppnår kommunfullmäktiges mål ökar. Detta är självklart mycket oroväckande. Stadsdelsnämnderna bör därför tillföras ökade resurser så att de ges en reell möjlighet att arbeta med att utveckla stadens mycket populära förskola, men också kunna garantera att barngrupperna kan vara små.
Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB har genomfört en brukarundersökning bland de vuxenstuderande. Rapporten Kommunal vuxenutbildning Stockholm 2008 anmäls till utbildningsnämnden. Dokid 44692.
Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB har på uppdrag av utbildningsförvaltningen genomfört en brukarundersökning inom svenska för invandrare (sfi) våren 2008. Rapporten anmäls till utbildningsnämnden. Dokid 44696.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-06-02. Dnr 08-453/1673.
Utbildningsnämnden i Stockholms stad har beretts möjlighet att lämna ett yttrande över innehållet i den inlaga som lämnats till Länsrätten den 14 maj 2008 av Amaana Ekonomisk Förening (Föreningen). Ärendet gäller överklagandet av utbildningsnämndens beslut den 28 april 2008 att återkalla Föreningens tillstånd att bedriva förskola.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskild/fristående verksamhet i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Inga övriga frågor förelåg.
Sammanträdet avslutades med att ordföranden tillönskade nämnden en skön sommar.