Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-04-14
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och ledamot Karin Ehlin Kolk (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-04-27.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2011-03-17 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträdet med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-03-23, 2011-04-05 och 2011-04-13 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 24 mars 2011.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på skrivelse från Carin Jämtin (S)
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-23. Dnr 2011-402/663.
Utbildningsnämnden har erhållit en remiss gällande en skrivelse angående särskilda åtgärder för att öka gymnasiebehörigheten i stadens skolor. Motionären menar att det krävs ett långsiktigt, strategiskt och systematiskt arbete för att höja utbildningskvaliteten och att lyfta kunskaperna men det krävs också insatser här och nu i form av generell läxhjälp och särskilda insatser för de skolor som haft en negativ betygsutveckling. Medel ur kommunstyrelsens medelsreserv föreslås användas för detta.
Inom ramen för det långsiktiga och strategiska arbetet för att öka måluppfyllelsen organiserar de flesta skolorna läxhjälp. Även centrala satsningar finns som till exempel mattecoacher på nätet.
Resurser fördelas till skolorna i form av skolpeng och socioekonomiskt tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet är till för att ge skolor med större behov möjlighet att skapa en organisation med insatser för att öka måluppfyllelsen. Förutom detta finns statliga medel för att anordna sommarskolor.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskole-avdelning.
Förvaltningens förslag
Yrkanden
Ordförande Lotta Edholm (FP) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Karin Ehlin Kolk (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Karin Ehlin Kolk m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen
att skicka en begäran till kommunstyrelsen om ett extraordinärt anslag på 40 miljoner kronor att använda för extra pedagogisk läxhjälp för alla elever i årskurs nio samt särskilda kortsiktiga insatser för elever i årskurs nio i skolor med sjunkande resultat
att därutöver anföra följande
Avgörande för att fler ungdomar i Stockholm ska klara gymnasiebehörigheten är att stadens förvaltning och de enskilda skolorna har ett långsiktigt, strategiskt och systematiskt arbete för att höja elevernas kunskapsnivå. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete krävs mer resurser till skolan. Ett långsiktigt arbete avhjälper dock inte att det finns ett stort antal elever i staden som redan i år riskerar att gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Att så många som möjligt av Stockholms elever ska få med sig de kunskaper som krävs för att börja gymnasiet är en långsiktig och mänsklig investering. Därför måste vi i detta läge göra allt vi kan för att ge de elever som gränsar till att inte nå gymnasiebehörigheten en chans att nå målen. När det dessutom finns medel att ta av kan vi konstatera att det vore dumsnålt att inte satsa på de elever som annars riskerar att gå ut högstadiet utan att få gymnasiebehörighet.
Kommunstyrelsen bör tilldela Utbildningsnämnden ett extraordinärt anslag om 40 miljoner kronor att använda till att ge alla elever i årskurs nio som riskerar att inte klara gymnasiebehörigheten extra pedagogisk läxhjälp i skolan efter lektionstid samt andra särskilda insatser för att öka deras möjligheter att nå målen innan terminens slut.
Måns Almqvist m fl (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att överlämna utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som ett faktaunderlag till sitt yttrande
att utbildningsnämnden som svar på remissen från kommunstyrelsen yttrar följande:
Utbildningsförvaltningen tar i här bifogat tjänsteutlåtandet upp en mängd pågående och kommande projekt som syftar till att uppnå det som efterfrågas i skrivelsen: dels ett långsiktigt arbete för att höja utbildningskvaliteten och lyfta kunskaperna, dels ett arbete här och nu för att se till att fler elever går ut med godkända betyg den här vårterminen.
De nämnda projekten omfattar bl.a. den statligt finansierade sommarskolan vid ett 15-tal skolor, webplatser för mattehjälp och den på olika sätt organiserade läxhjälp som ett flertal grundskolor erbjuder sina elever. Projekten visar att många skolor ligger långt framme i en jämförelse med övriga landet. De visar också att stöd till elever efter skoldagen är just detta: vanligt förekommande projekt och inte en självklar del av verksamheten i Stockholms skolor. Utbildningsförvaltningen framhåller att det är rektors ansvar att avgöra hur verksamheten skall organiseras i en målstyrd verksamhet som skolan.
Det vore önskvärt med ett initiativ från utbildningsförvaltningen för att höja ambitionsnivån när det gäller stöd till elever efter skoldagen, i första hand med inriktning på läxhjälp. Ett sådant sätt kan vara det som skisseras i skrivelsen i form av ett initiativ kopplat till extra anslag tillförda från kommunstyrelsen. Erbjudande om läxhjälp borde vara ett lika självklart ansvar för skolorna som läxorna är för eleverna. Även om mycket positivt arbete redan pågår på olika håll kan vi i inte slå oss till ro med sakernas tillstånd när så många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på departementspromemoria
1. att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
2. att därutöver anföra
Vi instämmer i huvudsak men förvaltningens yttrande, men med ett undantag. Förvaltningen föreslår att de så kallade områdeskurser som givit extra meritpoäng för elever som studerar i dagens gymnasieskola ska avskaffas.
Vi instämmer inte i detta utan anser att utredningens förslag om att de elever som läst områdeskurser i den nuvarande gymnasieskolan ska ha möjlighet att tillgodoräkna sig upp till en extra meritpoäng, även om områdeskurserna avskaffas i och med GY-11. De elever som medvetet valt svåra kurset i gymnasiet för att komma in på sin önskade högskoleutbildning ska inte drabbas av retroaktiva beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-24. Dnr 2011-000/765.
Promemorian innehåller förslag till ändringar i högskoleförordningen. Vid urval på grund av betyg till högskoleutbildning föreslås sökande med examen från den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen konkurrera i samma urvalsgrupper som sökande med slutbetyg från den nuvarande gymnasieskolan. En del av förslagen rör dessutom ändringar av nuvarande regler för meritpoäng vid ansökan till högskolan.
Förvaltningen är positiv till förslagen och håller med om att det även fortsättningsvis finns skäl att behålla ett system med meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik. Förvaltningen anser emellertid, i motsats till förslaget i promemorian, att de elever som har slutbetyg inte heller ska få tillgodoräkna sig meritpoäng för områdeskurser.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Ordförande Lotta Edholm (FP) framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Mats Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vid tillträde till högskoleutbildning är det viktigt att elever från studieovana hem inte missgynnas, därför bör elever som kompletterat sin utbildning med kurser på den gymnasiala vuxenutbildningen placeras i samma urvalsgrupp som andra elever med gymnasieexamen. Ingen bör missgynnas av att den kommer fram till senare i livet att den vill studera på högskola eller universitet, tvärtom bör ansträngningar göras för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. Alla elever med behörighetskomplettering bör därför konkurrera i grupp I. Risken med att elever väljer lättare program för att sedan komplettera kurser för att få så höga betyg som möjligt bör avhjälpas med att säkerställa att kurserna är likvärdiga på alla skolor och att betygen sätts likvärdigt, inte genom att straffa de elever för vilka vidareutbildning inte är ett naturligt val.
När reglerna för tillträde till högskoleutbildning ses över bör man även ta bort meritpoängen för språk. Språket kan göras obligatoriskt för de utbildningar där kompetensen behövs, men meritpoäng för språk är problematiskt då det riskerar att starkt bidra till den sociala snedrekryteringen till högskolan. Med meritpoäng för språk ges språkvalet på mellanstadiet än större betydelse för elevens framtida val och forskningen visar tydligt att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar de valen. Meritpoängen ska uppmuntra elever att läsa vissa ämnen men ska inte leda till att elever sorteras bort tidigt i skolsystemet för att de gör felaktiga val på mellanstadiet.
Fler betygssteg kommer förmodligen att missgynna elever som tagit examen i den nya gymnasieskolan jämfört med tidigare. Detta är beklagligt då det inte finns någon entydig forskning som säger att fler betygssteg skulle leda till större rättssäkerhet i betygssättningen eller till mindre betygshets och stress hos eleverna. Risken är istället att betygen med fler betygssteg blir mer godtycklig, vilket i så fall riskerar att missgynna eleverna från den nya gymnasieskolan dubbelt. Då inget tyder på att att systemet med relativt få betygssystem utgjorde något problem gällande prognostiseringen för vilka elever som har de bästa förutsättningarna att klara av sökt utbildning, är det beklagligt att betygssystemet görs om så att konkurrensen om intagningen till högskolan snedvrids.
att därutöver anföra följande:
UrvalsgrupperDagens system bidrar till social snedrekryteringen genom att elever som kompletterat sin utbildning via komvux placeras i en annan urvalsgrupp än elever med vanlig gymnasieexamen. Syftet med reglerna är just att gynna elever som går direkt från gymnasium till högre studier. Det är helt fel inriktning. Systemet bör inte missgynna den som senare i livet byter inriktning och väljer högskolestudier. Social rörlighet och höjd utbildningsnivå bör tvärtom alltid uppmuntras. För den enskilde innebär det alltid en extra uppoffring att göra ett sent omval i karriären. Till det bör inte samhället ställa ytterligare hinder med antagningsregler av typen ”skomakare, bliv vid din läst”. Därför bör elevers om kompletterat sina betyg inkluderas i urvalsgrupp 1.
Meritpoäng ett problematiskt sätt att stärka språken i skolan.
Den utökade valfriheten i skolan och möjligheten för elever att välja bort kurser som de uppfattat som arbetsamma har tyvärr resulterat i att elever gjort just detta. När möjligheter givits har kurser i främst matematik och språk valts bort. Som resultat ser vi paradoxen att alltmedan vi pratar om hur internationaliserade vi är behärskar vi svenskar allt färre främmande språk. Idag är språken det enda ämne som kan väljas bort i grundskolan, en valfrihet som bidragit till att urholka språkens ställning. Som alla tidiga och betydelsefulla val bidrar detta också till att öka den sociala snedrekryteringen.
Mot bakgrund av detta har regeringen lanserat de s.k. meritpoängen. Dessa kommer antagligen att till en del stärka språkens ställning samtidigt som de ytterligare accentuerar den sociala snedrekryteringen eftersom språkvalet i grundskolan och kunskaperna om detaljer som meritpoäng i hög grad påverkas av hur välutbildade föräldrar eleverna har.
Det naturliga alternativet vore att istället jämställa språken med andra ämnen i grundskolan och göra dem både obligatoriska och nödvändiga för behörighet. Det skulle vara ett effektivare sätt att stärka språken än dagens meritpoäng och dessutom istället minska den sociala snedrekryteringen. Det skulle kräva en uppryckning av språkundervisningen i linje med den konstruktiva kritik som riktats av Skolinspektionen. Där pekar man bl.a. på att många skolor idag gör alldeles för lite för när det gäller extra stöd i språkämnena och inte aktivt arbetar för att motverka de många avhoppen från moderna språk. Tvärtom finns exempel på hur både lärare och elever ser avhopp som en lösning när elever har svårigheter.
Att regeringen bedömer språkstudier som för svårt och teoretiskt för att göras obligatoriskt är ytterligare ett exempel i raden på hur retoriken om höjda krav maskerar en politik med generellt sänkta ambitioner.
Engelska kontra moderna språk
Så länge språken fortsätter att vara möjliga att välja bort och systemet med meritpoäng finns kvar finns inga rimliga skäl att som nu föreslås minska meritpoängen för moderna språk i förhållande till engelskan. Detta föreslås med argumentet att incitamenten för en elev att fördjupa sig i moderna språk, engelska och matematik bör vara lika starka. Det är endast ett rimligt argument om man utgår ifrån att engelska och moderna språk är jämbördiga i övrigt vilket definitivt inte är fallet.
Engelskan har idag en exceptionell särställning som skolämne både som kärnämne och genom sin ställning som världsspråk och ställning inom populärkulturen. Att engelskan har en så stark ställning underlättar inlärningen genom att många tillägnar sig en hel del på fritiden genom musik, dataspel och filmer. Risken är snarare att engelskan tränger ut andra språk.
Därför finns det goda skäl att inte jämställa meritpoängen för fördjupningar i engelska med val av andra språk. Därför bör det också ses som mindre problematiskt om elever avstår från fördjupningskurser i engelska jämfört med om de helt avstår från ett ytterligare främmande språk.
Skoltiden innebär en unik möjlighet att under en längre tid, nästan dagligen, träna sig i ett nytt språk. Denna möjlighet kan svårligen ersättas med en kortare intensiv studieperiod i efterhand. Har man väl lagt denna grund inom ett språk finns emellertid ett flertal möjligheter till fördjupningar efter skoltiden, exempelvis genom högskolekurser och utbytesstudier. Studier av tyska, spanska eller arabiska ger inte bara en möjlighet att kommunicera med fler, det ger också eleven en större värld och förståelse för kulturer och länder utanför den direkt anglosaxiska kultursfären.
Nuvarande utveckling går tyvärr i riktning mot att engelskan blir mer eller mindre det enda främmande språket vi behärskar och övriga främmande språk bara ses som ett alternativ för den mycket specialintresserade. Förslaget riskerar att förstärka denna utveckling med sin minskning av den maximala meritpoängen för moderna språk.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den möjlighet till meritpoäng som en elev idag kan få genom att läsa kurser i moderna språk borde utökas till att också gälla kurser i modersmålet, inkl teckenspråk. Samhället måste värdera alla språkkunskaper, oavsett vilket språk, lika högt.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Carin Jämtin (S)
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om Motion (2011:14) av Carin Jämtin (S) om industri program för Stockholm.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-08. Dnr 2011-030/747.
I en motion ”Industriprogram för Stockholm”, föreslår Carin Jämtin (S) att företag som finns etablerade i slakthusområdet bör ges förutsättningar att etablera sig i ett annat område av tillräcklig storlek, t.ex. Årsta Partihallar med Västberga. I Slakthusområdet ska en s.k. Matstad etableras. En sådan får svårt att samexistera med nuvarande livsmedelsindustri som är etablerad i området. Därutöver bör ett industripolitiskt program utvecklas som även innehåller en utvecklingsplan för Lunda industriområde.
Förvaltningen tar inte ställning till motionens konkreta förslag i de olika delarna. Förvaltningens uppfattning är att gynnsamma förutsättningar för en bransch, som medför att den på olika sätt stärks och behöver rekrytera, också ökar förutsättningarna för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen att i samverkan med respektive bransch anordna yrkesutbildning av god kvalitet med bäring på de yrken som respektive bransch representerar.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samverkan med grundskole- och vuxenutbildningsavdelningen.
Förvaltningen förslår att nämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Utbildningsnämnden respektive arbetsmarknadsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning”, SOU 2011:8.
Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett gemensamt tjänsteutlåtande från 2011-03-29. Dnr 2011-426/835.
Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan och en utgångspunkt ska vara den reformerade gymnasieskola, Gy 2011, som införs hösten 2011. Utredaren skulle även lämna förslag om utökad rätt för elever att studera i annan kommuns eller fristående skolas gymnasiesärskola, riksrekryterande utbildning, urval och antagning till gymnasiesärskolan samt frågan om bidrag till fristående gymnasiesärskolor. I uppdraget ingick även att utreda konsekvenserna av förslagen för den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå och att utreda behovet av en mer breddad utbildning för den särskilda utbildningen för vuxna på gymnasial nivå.
Förvaltningarna tillstyrker i huvudsak de olika förslagen som finns i utredningen. När det gäller kommunernas kostnader delar dock förvaltningarna inte utredarens bedömning att den förslagna reformen snarast innebär minskade kostnader. Detta bl.a. mot bakgrund av att det införs 9 nationella program med 37 nationella inriktningar och ökade rättigheter för eleverna att få sina val tillgodosedda.
Inom utbildningsförvaltningen har ärendet beretts på gymnasieavdelningen i samverkan med grundskole- och vuxenutbildningsavdelningarna.
Ordförande Lotta Edholm m fl (FP), ledamoten Johanna Sjö m fl (M), tjänstgörande ersättaren Tobias Gillberg (C) och tjänstgörande ersättaren Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
De föreslagna reformerna innebär flera positiva förändringar av gymnasiesärskolan och gymnasial särvux. Vi ser med tillförsikt på förslagen som syftar till ökat kunskapsfokus, större valfrihet för individen och en tydligare inriktning på yrkesutbildningar.
Att gymnasiesärskolan nu får tydligare kunskapskrav och en mer preciserad kunskapsbedömning är en förändring som är helt i linje med våra krav på ett ökat kunskapsfokus i särskolan som helhet.
Vi välkomnar också den tydliga inriktning mot yrkesutbildningar i gymnasiesärskolan och gymnasiala särvux som utredningen föreslår. Detta i kombination med ökade valmöjligheter skapar förutsättningar för fler ungdomar att utbilda sig för en framtida arbetsmarknad. Vi vill understryka behovet av att gymnasiesärskolan, precis som gymnasieskolan, har ett branschnära samarbete i utformningen av yrkesutbildningarna. Stockholms stad har goda möjligheter att samverka med andra kommuner för att erbjuda ett brett utbildningsutbud.
Vi instämmer också i förvaltningens analys att kostnaderna för reformen bör utredas ytterligare.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Tomas Rudin (S)
1. Som svar på remissen överlämnas förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-21. Dnr 10-322/8065.
Tomas Rudin (S) föreslår i motionen om "Lokaler för föreningarna – checksystem”, att alla föreningar som är anmälda till stadsdelsnämndernas föreningsregister ska få disponera lokaler gratis i kommunägda lokaler, t.ex. skolor. Inriktningen på skollokaler motiveras av att vissa lokaler inte används alls då den kommunala skolan krympt på grund av att elevunderlaget minskat samt att vissa lokaler inte används mer än mycket liten del av dygnet.
Motionären föreslår också införandet av kommunalt betalda lokalcheckar som nytt betalningsmedel, rekvisitioner, för föreningslokaler. Förslagsställaren önskar utrett hur föreningarnas tillgång till lokaler kan öka genom införandet av ett checksystem, ett rekvisitionssystem.
Förvaltningen ställer sig positiv till att stadens föreningar har ett utökat användande av skollokalerna under icke skoltid. Utbildningsförvaltningen har däremot svårt att se hur ett förändrat ersättningssystem genom checkar skulle kunna påverka föreningars tillgång till lokaler.
Kostnadsansvaret för föreningars nyttjande av skollokaler bör ligga på ansvariga nämnder, det vill säga idrottsnämnden för idrottslokaler och kulturnämnden för samlingslokaler.
Ärendet har beretts i inom kvalitets- och ekonomiavdelningens lokalenhet i samarbete med grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen.
Ledamoten Karin Ehlin Kolk (S) framlade ett för (S) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Karin Ehlin Kolk m fl (S) och Måns Almqvist m fl (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Motionen tar upp en angelägen fråga som måste ses över. Tillgången till samlingslokaler är en viktig förutsättning för Stockholms föreningar. Det är viktigt för Stockholms barn och unga men också för alla andra medborgare i vår stad.
Förvaltningen tar upp viktiga frågor. Självklart måste kostnadsbelastningen på skolorna ses över då elevschablonen ska gå till att bedriva verksamheten och inget annat. Uthyrningen får inte ske på bekostnad av störningar av skolverksamheten och skolorna måste få kompensation för ökade kostnader i samband uthyrningen. Om så sker redan idag bör detta ses över för att inte pengar som ska användas till undervisning går till andra ändamål.
Vi vill understryka att den förändrade skollagen som påbjuder lika behandling av kommunala skolor och fristående skolor också måste innebära att friskolor inte bara har samma rättigheter utan också samma skyldigheter som de skolor som bedrivs i egen regi. Dessa bör därför vara skyldiga att i samma utsträckning som de kommunala skolorna tillhandahålla lokaler för föreningslivet.
1. Nämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag
2. Nämnden anför därutöver:
Staden har ett givet ansvar att tillhandahålla idrottsytor och anläggningar för organiserad idrott såväl som spontanidrott. Förslaget till långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet andas också en vilja att förändra människors livsstilar, vilket är en vansklig uppgift.
När det gäller att fästa särskilda mål för hur många meter det bör vara till närmsta idrottsanläggning kan det vara vanskligt med tanke på de geografiska skillnader som finns över staden. Programmets prioriteringar är lite oklara, eftersom det både fokuserar på innestadens behov av hallar m m, samtidigt som det förespråkar stora satsningar på socioekonomiskt utsatta områden.
Det är också angeläget att jämställdhetsperspektivet får fortsätta vara en viktig del av stadens idrottspolitik.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-22. Dnr 2010-407/7703.
Idrottsnämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige lagt fram ett förslag till en långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet. Genom denna plan ska ges ett samlat underlag för fortsatta ställningstaganden i utvecklingen av idrottsverksamheten i Stockholms stad för de närmaste tio åren, med sikte på 2030.
Planen beskriver idrottsnämndens roll i arbetet att öka den fysiska aktiviteten bland stockholmarna via både direkt och indirekt stöd till idrottsrörelserna samt genom att skapa och underhålla lokaler och ytor för friskvård, friluftsliv och motion. Idrottsförvaltningen ska i stadsplaneringen bevaka framtida behov av nya idrottsanläggningar och ytor för spontanidrott.
Vid upprustning och nybyggnation av idrottsanläggningar ska alltid såväl tillgänglighets- och miljöaspekter som perspektivet kvinnor/män (pojkar/flickor) beaktas. Utbildningsförvaltningen instämmer i att det är en mycket angelägen fråga för framtiden att sprida den fysiska aktiviteten till alla flickor och pojkar. Idrott, motion och rörelse är viktiga folkhälsofrämjande aktiviteter för elever i alla åldrar.
Ärendet har handlagts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen.
Ledamoten Karin Ehlin Kolk (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Karin Ehlin Kolk m fl (S), Per Olsson m fl (MP) och Måns Almqvist m fl (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Idrottens betydelse för folkhälsan kan inte nog understrykas. Planen ”Långsiktig plan för stadens idrottsverksamhet” är en viktig del av stadens förebyggande folkhälsoarbete. Vi ser en risk att majoritetens skattesänkningar medför besparingar som försämrar förutsättningarna för att planen ska gå att upprätthålla. Ett exempel är försöket till att skära i föreningsbidraget vilket lyckligtvis stoppades. I dagens allt mer stillasittande samhälle är ett väl utvecklat idrottsliv och i förlängningen en god folkhälsa överordnat skattesänkningar. Att inte satsa på en aktiv befolkning är kostsamt i längden.
Skolan har en mycket viktig roll i att väcka lust hos eleverna inför idrott och hälsa. Det handlar om idrottslektionerna, men också utformningen av skolgårdar och tillgång till ytor för spontanidrott, att erbjuda en aktiv och genomtänkt fritidsverksamhet, bra samarbete med skolhälsovården m.m. Samarbetet mellan idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen bör öka.
Både den skillnad som finns mellan flickors och pojkars idrottsutövande samt den skillnad som finns mellan ungdomar med olika socioekonomiska bakgrunder är mycket oroande och fler aktiva åtgärder måste till. Stor fokus måste läggas på att nå grupper av unga som kanske inte spontant söker sig till en idrottsförening
Slutligen vill vi understryka vikten av det som tas upp i planen om tillgänglighet för alla och anpassning och utökning av verksamhetsutbudet för personer med funktionsnedsättning.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Som svar på skrivelsen överlämnas förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-17. Dnr 2011-241/690.
Per Olsson (MP) efterlyser initiativ från förvaltningen till kompetensutveckling av utbildningsnämndens ledamöter och förvaltningens ledningsgrupp kring frågor gällande akustik och förutsättningar för elever med hörselnedsättning i Stockholms skolor i syfte att dessa ska klara skolan på samma villkor som elever utan hörselnedsättning.
Förvaltningen gör bedömningen att lokalenheten med sin specialistkompetens och övriga ansvariga i lokalfrågor är tillräckligt insatta i frågor som rör den auditiva miljön. De ansvariga förväntas dessutom att hålla sig ajour med utvecklingen på området i det dagliga arbetet. Någon kompetensutveckling i ämnet bedöms av den anledningen inte som nödvändig för närvarande. Om önskan om fortbildning för nämndens ledamöter i frågor som rör skolornas ljudmiljö inkommer från nämndens handikappråd eller ledamöterna själva ska fortbildning anordnas.
Ärendet har handlagts av förvaltningens lokalenhet i samråd med SISAB och utbildningsnämndens handikappråd.
Förvaltningen föreslår nämnden att besluta följande:
Yrkande
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
• att uppdra åt utbildningsförvaltningen att alltid beskriva insatser i den auditiva miljön vid ombyggnader i skolmiljön
• att genomföra utbildningsinsats för skolornas egen personal, samt
• därutöver anföra
Utbildningsförvaltningens svar på skrivelsen om kompetensutveckling gällande akustik i skolan är till viss del otydligt då svaret både säger att rätt kompetens finns inom förvaltningen, samtidigt som det säger att viss förändring behöver ske. Vidare anser förvaltningen att en utbildningsinsats för skolans egen personal skulle vara både bra och nödvändig. Vi tror att fler behöver kunskap om akustikens betydelse i skolan.
Det som förvånar i svaret är beskedet att hörselslinga alltid installeras vid ombyggnader och tillgänglighetsanpassning av skollokaler. Detta trots att det inte framgår av de ärenden som nämnden beslutat om under senare år.
I Örebro har kommunen genomfört en särskild undersökning av hur elever med hörselnedsättning upplever sin skolgång och klarar skolan. De allra flesta elever med hörselnedsättning går i vanliga skolklasser i vanliga skolor. I rapporten ”Att höra eller nästan inte höra”, beskriver de hur elever med hörselnedsättning trivs sämre än genomsnittet, skolkar mer än genomsnittet och utsätts för mobbning mer än dubbelt så ofta som normalhörande elever.
Det är avgörande att ansvariga för beslut, styrning och ledning i skolan är medvetna om dessa samband och gör sitt yttersta för att skolan ska vara en meningsfull, hanterbar och lärorik resa också för elever med nedsatt hörsel.
___________
Utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen Anmälningar till Skolinspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-04-04. Dnr 2011-400/689.
Antalet anmälningsärenden till Skolinspektionen har ökat i landet från år 2009 till 2010 med 47 %. Per Olsson (MP) har med anledning av detta bett att förvaltningen lämnar en rapport med en helhetsbild över anmälningar mot Stockholms skolor till utbildningsnämnden. Anmälningsärenden har ökat inom grund-, sär- och gymnasieskolan i staden, men andelen ärenden som leder till kritik har minskat.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
Förslag
Utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen ”Anmälningar till Skolinspektionen”.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Per Olsson (MP).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-10. Dnr 2011-453/688.
Per Olsson (MP) har den 17 februari 2011 ställt en skrivelse till utbildningsnämnden med tre frågeställningar gällande den enskilda förskoleverksamheten Kulturkrabaten (bilaga 1). Frågeställningarna gäller granskning av verksamheten och förvaltningens bedömningar av förskolorna.
Utifrån förvaltningens tillsyn kan inte något missförhållande i huvudmannens förskolor konstateras som sammanhänger med förvaltningens föreläggande från den 10 november 2009. Detta föreläggande har därför skrivits av den 15 mars 2011.
De utvecklingsområden som förvaltningen konstaterade vid inspektionen 2008 kvarstår. En fortsatt uppföljning av huvudmannens förskolor är därför nödvändig.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Per Olsson (MP).
Det är tydligt att kvaliteten i verksamheten har sjunkit sedan staden sålde Kulturkrabatens förskolor. Huvudmannens svar på de frågor som förvaltningen ställt är inte tillfredsställande. Med erfarenheter från andra fristående förskolor i nära minne vill vi uppmana förvaltningen att skyndsamt följa upp utvecklingen hos Kulturkrabatens förskolor.
Samtidigt uppstår fler frågor utifrån förvaltningens redogörelse;
· Vad händer med Tämnargården, den fjärde förskolan i Kulturkrabaten som man enligt tjänsteutlåtandet inte besökte i höstas?
· Hur tänker förvaltningen kring att det helt saknas Förskolelärare på vissa avdelningar?
· Vilken kommunikation har förvaltningen med berörd stadsdelsförvaltning?
Svar på skrivelse från Måns Almqvist (V)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-01. Dnr 2011-050/693.
De senaste åren har ett arbete genomförts då det gäller att förbättra tillgängligheten, enkelheten och det pedagogiska gränssnittet i skolwebben. Ett stort arbete har genomförts för att via utbildning och handledning kvalitetssäkra och effektivisera arbetet med skolwebben.
För att ytterligare kunna möta vårdnadshavarna och deras behov av tydlig, enkel och lättorienterad information och kommunikation med skolan har en ansökan om medel till en förstudie lämnats till e-tjänsteprogrammet. Målet är att utifrån förstudien ta fram en e-tjänst som kan möta vårdnadshavarnas önskemål.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samarbete med kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
1. Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2012 och inriktning 2013-2014. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-24. Dnr 2011-102/1086.
Stadens mål i fullmäktiges budget och utbildningsnämndens mål ligger som grund för utbildningsförvaltningens underlag för budget 2012 med inriktning för 2013 och 2014. Staden ska erbjuda alla medborgare en utbildning av hög kvalitet som leder till vidare studier och arbete. Utbildningsnivån i staden ska höjas.
Lika villkor oavsett huvudman ska råda för utbildningsverksamheten. Under perioden fortsätter förvaltningens arbete med att renodla roller och uppgifter kopplade till utbildningsverksamheten oavsett huvudman där resursfördelning, uppföljning och erbjudanden om stödinsatser och verktyg för skolutveckling är ingående delar. Informationen till och dialogen med de fristående förskolorna och skolorna och deras huvudmän ska öka.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Vi hänvisar till socialdemokraternas budget för 2011 med inriktning för 2012 och 2013 där vi har högre anslag med mer resurser, bättre kvalitet i undervisning och ökad måluppfyllelse. Förvaltningens underlag är generellt sett väl utformad för att möjliggöra en mer ambitiös skolpolitik i Stockholm. Enligt vår uppfattning kräver det dock ökade insatser med inriktning mot socialt utsatta områden för att minska den kraftigt ökande segregation som nu sker i Stockholms skolor. Ett uttryck för detta är den minskande andel på grundskolan som får behörighet till gymnasiet i Stockholm.
Därutöver måste bland annat frågor om den stora andelen obehöriga lärare, i vissa fall också hög omsättning av lärare, den stora andelen elever som inte fullföljer gymnasieskolan samt den ökande otrygghet och försämrad psykosocial hälsa som många elever upplever, uppmärksammas och åtgärdas.
1. Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
2. Och därutöver tillägga
Vi hänvisar till Miljöpartiets budget för Stockholm stad och utbildningsnämnden. Förvaltningens underlag innehåller många bra åtgärder och insatser. Vi anser dock att ökat fokus behöver ges enligt nedan.
Alla barn har rätt att nå så långt de kan i sin utveckling i skolan. Att utmanas och uppmuntras och tänja sina gränser. Men barn är olika och elever har olika förutsättningar för lärande och studier. Stockholm behöver en trovärdig politik för barn i behov av särskilt stöd.
Det behövs en politik som vill omsätta de analyser och den kunskap vi har om elevers välbefinnande, särskilt i åk 7-9. Vidare ska Stockholms gymnasieskolor ska ha en strategi för att alla elever ska fullfölja utbildningen. Det ska finnas ett genomtänkt och dokumenterat arbetssätt för att minska avhoppen och göra det möjligt för alla elever att ta sig igenom gymnasiet. Skolorna ska inte bara kunna svara när enskilda problem uppstår, utan ha en generell, förebyggande och framåtsyftande beredskap.
Kärnämnen i skolan ska läras ut på fler språk. Undervisningen fungerar bara om den är begriplig för eleven. En elev som fortfarande håller på att lära sig vardagssvenska kan inte förväntas ta sig till matematik på högstadienivå på svenska. Med undervisning i exempelvis matematik på arabiska stärker vi elevers självkänsla, identitet och förmåga till inlärning. I ämnen som idag inte är kärnämnen, bör modersmålslärarnas roll integreras mer.
Att tidigt arbeta normkritiskt är viktigt för alla barns lika förutsättningar till utveckling. Stockholm stads skolor ska, i undervisningen ifrågasätta föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolan ska tydligare motverka förlegade föreställningar om kön och säkerställa att alla elever, oavsett kön får samma förutsättningar och möjligheter till utveckling.
En övergripande satsning behöver göras för att förbättra arbets- och lärandemiljön på stadens skolor.
Vi vill också uttrycka uppskattning för den omvärldsanalys som var bilaga till underlag och inriktning för kommande budgetar. Dock uttrycka tveksamhet till en alltför säker analys av internationella jämförelser och kunskapsmätningar.
att omarbeta budgetunderlaget i enlighet med Vänsterpartiets budgetförslag vilket innebär ca en halv miljard i extra förstärkning till utbildningssektorn i Stockholms stad med särskild inriktning på satsningar i skolans tidigare stadier.
Utveckling av tillhandarhållaruppdraget.
Förvaltningen säger sig vilja pröva möjligheten att få till överenskommelser med fristående skolor för att få dem att delta i uppföljning och utvärdering på likvärdiga villkor med de kommunala skolorna. Ambitionen är lovvärd men risken uppenbar att här uppstår en krock mellan den akademiska traditionen av transparens och delande av resultat å ena sidan och en mer näringslivsorienterad tradition av selektiv öppenhet, hemlighetsmakeri och PR-tänkande å den andra. Sannolikt krävs någon form av ekonomiska incitament eller sanktioner i genomförandet om inte just de skolor och just de resultat som vore av störst intresse ska bli de som också undandras från en öppen jämförelse.
Kompetensutveckling, forsknings- och utvecklingsfrågor
Efter Högskoleverkets tidigare nedslående utvärderingar av lärarutbildningen gjorde verket fördjupade studier bl.a. beträffande den bristfälliga forskningsanknytningen inom utbildningen. Studier ledda av professor Roger Säljö genomfördes med lärosätesbesök och intervjuer med lärare och studenter.
Där framstod att lärarutbildningen ännu inte tydligt identifierat sin vetenskapliga bas och funnit formerna för en fruktbar forskningsanknytning. Bland studenterna var bilden splittrad. Många menade att forskning är viktig verksamhet i samhället, men de kan uppleva ett främlingskap för forskning i den egna miljön. Vid en jämförelse mellan sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningen framstod en viktig skillnad i synen på vad forskningsanknytningen innebär. Inom sjuksköterskeutbildningen säger man tydligt att syftet inte är att de blivande sjuksköterskorna i första hand ska bli forskare. De ska däremot vara väl förtrogna med forskningen inom omvårdnadsområdet och kunna tillämpa "best practice" i sin yrkesutövning. Läsandet av vetenskapliga artiklar är också något som introduceras tidigt och löper som en röd tråd genom undervisningen. Inom lärarutbildningen handlar forskningsanknytningen mer om att de blivande lärarna ska lära sig att "forska" om sin egen praktik. Kopplingen till forskning sker också mer avgränsat i förhållande till andra moment i utbildningen, forskningsinslagen kommer in sent och mest tydligt i anslutning till examensarbetet.
Forskningskulturen inom lärarutbildningen har naturligtvis ett flertal kopplingar till forskningskulturen inom skolan. Därför är dessa och andra slutsatser viktiga att reflektera över även när det gäller initiativ från utbildningsförvaltningen inom området. Förslagen om att i samarbete med stadsdelsnämnderna fortbilda barnskötare och förskollärare är lovvärt liksom idén att förskollärare skall få möjlighet att läsa magisterutbildningar för att driva forsknings- och utvecklingsarbete inom förskolan. Likaså inrättandet av lektorstjänster för lärare och de FoU-arbeten där förskollärare och lärare tillsammans forskar och utvecklar gemensamma strategier för sin undervisning. Men strategin får inte bli en förlängning av de brister vi sett inom lärarhögskolan: att forskningsanknytningen blir något väsensskilt från den egna yrkesvardagen, med främsta inriktning att ett fåtal anställda skall presentera egna studier. Forskningsanknytningen måste inriktas mot en vana och möjlighet för alla anställda att hålla sig ajour med aktuell forskning om framgångsrika metoder och bygga upp ett vetenskapligt förhållningssätt, snarare än att producera egen forskning.
Gemensam IT-plattformNär det gäller IT-utbyggnaden i skolan finns en tendens att mycket skriverier ägnas åt de rent tekniska aspekterna av IT i skolan samt de mer enkla och praktiska tillämpningarna som frånvarorapportering och skolmåltidsdebitering. IT-teknikens största påverkan på skolan rör sannolikt dock själva undervisningsverksamheten där både möjligheter och problem inryms. Här vill vi hänvisa till det som anförts i Vänsterpartiets reservation vid utbildningsnämndens behandling av IT-strategi för bättre lärande 2011-02-17.
1. Utbildningsnämnden begär kommunstyrelsens ekonomiutskotts medgivande att överta ett hyresavtal från Stockholms Läns Landsting som löper t o m 2012-09-30, med möjlighet till förlängning, avseende en sammanlagd yta om 1257 kvm i fastigheten Måsholmen 20, Skärholmen, till en årlig kostnad om ca 1119000 kr.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att teckna avtal under förutsättning att medgivande beviljas.
3. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-04-01. Dnr 2011-322/960.
Stockholms läns landsting (Landstinget) har bedrivit elevhem för elever till Riksgymnasiet i Skärholmen i fastigheten Måsholmen 20 (Skärholmsgången 1-3) sedan 1974. Nu har landstinget beslutat att avveckla elevhemmet och lämna lokalen och önskar överlåta kontraktet till utbildningsnämnden. Hyresvärden, SKHLM Fastigheter AB, org. nr. 556816-7703, är villig att godta överlåtelsen. Utbildningsnämnden har i verksamhetsplan 2011 beslutat att starta upp ett elevhem i egen regi. För detta ändamål behöver inhyrningen av landstingets tidigare lokal formellt medges av utbildningsnämnden genom beslut.
Detta ärende har beretts av lokalenheten på kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
1. I enlighet med 2 a kap 16 och 17 §§ skollagen återkallas godkännandet och rätt till bidrag för Utbildnings Organisationen Al-Huda AB, org.nr. 556703-4151, att bedriva förskola på Sulvägen 52. Beslutet gäller omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-04-07. Dnr 2010-453/7912.
Tillsynsinspektion genomfördes av huvudmannens förskola på Sulvägen 52 den 18 november 2010. Förvaltningen konstaterade att förskolan bedrevs med missförhållanden. Förvaltningen beslutade därför den 29 december 2010 att förelägga huvudmannen att avhjälpa missförhållandena.
Uppföljande tillsynsinspektion den 16 mars 2011 visar att huvudmannen inte vidtagit några åtgärder. Förskolan bedrivs med allvarliga missförhållanden. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden återkalla huvudmannens godkännande och rätt till bidrag.
Ärendet har beretts inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet. Huvudmannen har den 23 mars 2011 beretts möjlighet att lämna ett yttrande över förvaltningens förslag. Yttrandet inkom den 5 april.
Förvaltningens föreslår att nämnden beslutar följande:
1. I enlighet med 2 a kap 16 och 17 §§ skollagen återkallas godkännandet att bedriva förskola enligt skollagen på adress Stavangergatan 58 och rätten till bidrag för Fågelbo Förskola AB, org. nr. 556639-0059. Beslutet gäller omedelbart.
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-04-07. Dnr 2010-453/1532.
Förvaltningens tillsyn av huvudmannens förskolor på Stavangergatan 58 och Stenbygränd 9 den 16, 25 och 26 mars 2010 visade att huvudmannens förskolor bedrevs med missförhållanden. Förvaltningen beslutade därför den 9 april 2010 om ett föreläggande gentemot huvudmannen.
Förvaltningens tillsynsinspektioner den 2 och den 17 mars 2011 visade att förskolan på Stavangergatan 58 bedrivs med allvarliga missförhållanden. Förvaltningen förslår därför utbildningsnämnden att återkalla huvudmannens godkännande att bedriva förskola enligt skollagen och rätt till bidrag på adressen Stavangergatan 58.
Utredning gällande huvudmannens förskola på Stenbygränd 9 pågår och förvaltningens bedömning av denna förskola är inte klar.
Ärendet är berett på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet. Huvudmannen har den 22 mars 2011 beretts möjlighet att lämna ett yttrande över förvaltningens förslag.
Förvaltningen föreslår nämnden besluta följande:
1. I enlighet med 2 a kap 16 och 17 §§ skollagen återkallas godkännande och rätt till bidrag för Utbildnings Organisationen Al-Huda AB, org.nr. 556703-4151, att bedriva fritidshem enligt skollagen på adress Sulvägen 52. Beslutet gäller omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-04-07. Dnr 10-454/8069.
Förvaltningens tillsynsinspektion den 23 november 2010 visade att fritidshem på adress Sulvägen 52 inte bedrevs. Förvaltningen beslutade därför att förelägga huvudmannen att avhjälpa missförhållandena den 4 januari 2011.
Förvaltningens uppföljande tillsynsinspektion den 16 mars 2011 visar att fritidshem inte bedrivs på Sulvägen 52. Det är ett grundläggande allvarligt missförhållande att enligt skollagen ansöka om godkännande att bedriva fritidshem, rekvirera bidrag och inte bedriva verksamhet.
Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden återkallar huvudmannen Utbildnings Organisationen Al-Huda AB:s godkännande och rätt till bidrag.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet. Huvudmannen har den 18 mars 2011 beretts möjlighet att lämna ett yttrande över förvaltningens förslag. Yttrandet inkom den 5 april.
Förslag till beslut
1. Utbildningsnämnden utser Alberto Cortez och Margreth Larsen, administrativa avdelningen, till personuppgiftsombud från och med 2011-04-14.
2. Uppdraget som personuppgiftssamordnare åläggs Margreth Larsen
3. Beslutet delges Datainspektionen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-21. Dnr 2011-051/1306.
Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen ikraft. Lagen ska hindra att den personliga integriteten kränks genom behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen (PuL) är teknikoberoende, vilket innebär att även manuella behandlingar kan omfattas av lagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet och övervakar hur personuppgiftsansvariga, i detta fall utbildningsnämnden, tillämpar lagen.
Förvaltningen anser att antalet PuL-ombud bör vara fyra och föreslår en utökning med två personer.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samarbete med förvaltningens verksamhetsavdelningar.
Tillägg i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-18. Dnr 2011-013/1230.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden. Tillägget föranleds av den tillsyn som Skolinspektionen genomfört av mottagande i särskolan i Stockholms kommun. I de granskade elevärendena föreslås chefen för avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet (Ac EF) fatta beslut om mottagande i obligatoriska särskolan, efter vidaredelegation från förvaltningschefen. Ac EF föreslås också besluta i de fall en elev som bedöms kunna gå över till grundskolan inte längre ska vara elev i särskolan.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens beslut och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-24. Dnr 2011-455/1159.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat totalt 82 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola och gymnasiesärskolan från och med läsåret 2012/13 i Stockholms stad och län.
Utbildningsförvaltningens uppdrag är att erbjuda alla barn och ungdomar i Stockholm en god utbildning oavsett huvudman. I uppdraget ingår att barn, elever och föräldrar får goda förutsättningar att välja mellan olika alternativ när de väljer skola och utbildning.
Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att årets ansökningar om etablering av fristående gymnasieskolor var för sig medför långtgående negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning. Dock vill förvaltningen framhålla att om en betydande del av de inkomna ansökningarna leder till etablering i den storleksordning som ansökningarna avser, så kommer det med stor säkerhet att få långtgående negativa konsekvenser för redan etablerade skolor, oavsett huvudman. Det minskande elevunderlaget och ett ökande utbud av platser kommer i första hand påverka de skolor som redan nu har ett svagt söktryck i stadens och länets ytterområden.
Det vikande underlaget av elever i gymnasieåldern gäller även för elever till gymnasiesärskolan. Tre ansökningar om att starta gymnasiesärskola har inkommit för yttrande.
Ärendet har utarbetats inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samverkan med gymnasieavdelningen.
Fristående skolor är ett välkommet inslag i Stockholm stads skolväsende. Barn i grundskoleålder ökar de kommande åren i Stockholm. Därför är det välkommet med fler aktörer som kan erbjuda pedagogisk verksamhet för grundskolan. En etablering av fristående pedagogiska verksamheter får däremot inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på de grundskolor som drivs i egenregi.
Däremot är det viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig och bra, men idag saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens håll. Mer information som vart i kommunen etableringen ska ske är önskvärt. Ansökningarna för att starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i kommunens planerande. Staden ska uppvakta regeringen med förslag på ändring så att besked om mer precist läge för den kommande skolan ska medfölja ansökan. Det spelar stor roll om en ny aktör startar, exempelvis i söderort eller västerort.
Mångfald är bra, det gör också den kommunala skolan bättre. Skolinspektionen behöver däremot ta i beaktande att antalet elever i gymnasieskolan minskar. Vi vill uttrycka vikten av att det finns bra gymnasieskolor i stadens alla delar. Etablering av fristående pedagogiska verksamheter får inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala gymnasiala verksamheten. Särskilt viktigt är det att beakta att flest ansökningar för nya gymnasieskolor gäller natur- och samhällsprogrammet där överetableringen redan är stor. När allt fler aktörer kommer in är det också viktigt att staden gör en uppföljning av hur skolorna följer den gemensamma överenskommelsen mellan Friskolornas riksförbund och SKL om marknadsföring gentemot elever.
Karin Ehlin Kolk m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är orimligt att etablering av skolor sker på sådant sätt att anarki uppstår och mängder av skolor, både kommunala och enskilt drivna, får försämrat elevunderlag och stora svårigheter att bedriva en kvalitetsmässigt bra undervisning. Det leder till självklart också till stora ekonomiska svårigheter att driva verksamheten.
De som drabbas av en helt oreglerad etableringsrätt är de mest utsatta eleverna, särskilt i ytterområdena. Det riskerar innebära en fortsatt ökning av andel obehöriga elever till gymnasiet och skapa tusentals fler unga med dåligt självförtroende, helt i onödan.
Måns Almqvist m fl (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Inför läsåret 2011-2012 finns totalt 91 gymnasieskolor, varav endast 26 är kommunalt drivna. Det finns alltså redan 65 fristående gymnasieskolor. Under perioden 2012-2015 kommer antalet gymnasieelever att minska med 2200 personer. Att i det läget, med vikande elevunderlag, säga ja till ytterligare etablering av fristående gymnasieskolor anser Vänsterpartiet vara oklokt. Nyetableringar för med sig ytterligare negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för en redan hårt prövad kommunal gymnasieorganisation.
Vänsterpartiet menar att Utbildningsnämnden gör klokt i att avslå ansökningar om nyetablering av fristående gymnasieskolor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-24. Dnr 2011-454/1158.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 29 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och grundsärskolor från och med läsåret 2012/13. Majoriteten av ansökningarna avser grundskola eller grundskola med förskoleklass.
Utbildningsförvaltningens uppdrag är att erbjuda alla barn och ungdomar i Stockholm en god utbildning oavsett huvudman. I uppdraget ingår att barn, elever och föräldrar får goda förutsättningar att välja mellan olika alternativ när de väljer skola och utbildning. Utbildningsförvaltningen ser därför positivt på en etablering av skolor med olika inriktningar och profiler, oavsett huvudman.
Med beaktande av den i ärendet redovisade befolkningsökningen i vissa områden i de aktuella åldrarna bör förutsättningarna för etablering av fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor i dessa områden vara gynnsamma.
Dock vill förvaltningen framhålla att en fortsatt etablering eller utökning av fristående skolor kan få konsekvenser för de kommunala skolorna i ytterområden som Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta, Rågsved och Skärholmen, vilka har jämförelsevis låg befolkningstillväxt av barn i aktuella åldrar, lågt kapacitetsutnyttjande och en relativt stor elevrörlighet. De kommunala skolorna i framför allt dessa områden riskerar då att eventuellt behöva avvecklas.
Utöver vad som ovan anförts bedömer utbildningsförvaltningen att det utifrån remissunderlaget inte går att påvisa att årets ansökningar var för sig medför påtagligt negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende.
Ärendet har utarbetats inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samverkan med utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning.
Av stadens 245 grundskolor är drygt en tredjedel, 106 st fristående skolor. Det betyder att 20% av eleverna går i fristående skolor. Vi har redan sett effekterna av etablering av fristående skolor i områden med svag befolkningstillväxt och då främst i ytterområden som Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta, Rågsved och Skärholmen. Etableringen har fört med sig negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för de kommunala skolorna i dessa områden.
Vänsterpartiet anser inte at det är förenligt med god skolpolitik att nyetablera fristående skolor i områden med svag befolkningstillväxt samtidigt som kommunala skolor tvingas stänga.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-15. Dnr 2008-324/1146.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott beslöt den 15 december 2010 följande:
1. Utbildningsnämnden beviljas, med hänvisning till vad som anförts i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande om ändrade förutsättningar, att i ett första steg få beställa igångsättning av projektet med inriktning att fastställa ett reviderat målpris.
2. Utbildningsnämnden ska innan slutlig beställning av genomförande anmäla projektet till ekonomiutskottet för en avstämning av ekonomi och övriga förutsättningar för godkännande.
Förvaltningen har därefter reviderat genomförandeförslaget genom att dels ta bort kompletterande lokaler i den nya idrottsbyggnaden, dels inte bygga om för särskolan, vilken blir kvar i befintliga lokaler. Detta innebär att B-huset kan avvecklas. Förslaget till om- och tillbyggnad av A-huset har inte förändrats. Den nya idrottsbyggnaden föreslås bli placerad där den befintliga nu står.
Ärendet har arbetats fram i samarbete mellan representanter för Akallaskolan, Stenhagsskolan, Sveaborgsskolan, grundskoleavdelningen centralt, kvalitets- och ekonomiavdelningen samt SISAB. Samråd med stadsledningskontoret har genomförts.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens reviderade genomförandeförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid Stenhagsskolan samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
Den gamla skolenheten Riddarfjärdens gymnasium/Kungliga Svenska Balettskolan läggs ner 30/6 2011 och en ny skolenhet med namnet Kungliga Svenska Balettskolan inrättas 1/7 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-18. Dnr 2011-423/1156.
På grund av minskat elevintresse för medieprogrammet och det faktum att programmet inte finns med i den förestående gymnasiereformen Gy2011 beslöt gymnasiechefen att stoppa intaget till Riddarfjärdsgymnasiets/Kungliga Svenska Balettskolans medieutbildningar inför ht 2009. Det innebär att medieutbildningen lämnar lokalerna i Münchenbryggeriet vt 2011.
Samtidigt föreslås Stockholm få uppdraget att driva såväl den förberedande dansarutbildningen (åk 4 – 9) som yrkesdansarutbildningen (Gy åk 1 – 3) utifrån en ny förordning för dansarutbildning. Processen med avtalsskrivning pågår.
En nystartad skolenhet ger bättre förutsättningar att skapa en organisation utifrån den nya förordningen med syfte att höja kvaliteten på utbildningen och ge bästa möjliga förutsättningar för en helhet för eleverna i sina studier. Den nya skolenheten, Kungliga Svenska Balettskolan, kommer att förberedande dansarutbildning (grundskola åk 4 – 9) och yrkesdansarutbildning (gymnasieskola åk 1-3), bildas. Utbildningen startar under förutsättning att avtal tecknas och regeringsbeslut tas.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att ersätta befintlig paviljong, hus E, genom att bygga en ny paviljong lokaliserad på samma plats som befintlig paviljong. Utformning av den nya paviljongen enligt detta tjänsteutlåtande.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att teckna hyresavtal under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner ärendet.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om byggnation samt tecknande av hyresavtal avseende att ersätta befintlig paviljong hus E med ny paviljong till en hyresgenererande kostnad av 2277 000 kr.
4. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-24. Dnr 2011-324/1018.
I ärendet föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden ska godkänna att Solhemsskolans paviljong hus E ersätts med en ny större paviljong för en bedömd tillkommande hyreskostnad på 1872599 kronor per år. Orsak till att den befintliga paviljongen byts ut är en kombination av miljöproblematik i hus E samt att skolan är i behov av ökad lokalyta för att bättre motsvara det höga elevtrycket på skolan.
Utbildningsförvaltningen har utfört en utredning i samarbete med SISAB och Solhemsskolan. Inom utbildningsförvaltningen har projektet varit ett samarbete mellan grundskoleavdelningen samt kvalitets- och ekonomiavdelningen. Stadsledningskontoret har informerats om ärendet.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om byggnation samt tecknande av hyresavtal avseende att ersätta befintlig paviljongen hus E med ny paviljong till en hyresgenererande kostnad av 2277 000 kr.
Det hade varit önskvärt om det framgått av ärendet om uppförandet av en ny byggnad har övervägts och om det gjorts varför det ändå anses bättre att hyra en ny paviljong. På lång sikt är det inte ekonomiskt med tillfälliga lokaler, oavsett hur permanenta de blir.
Det framgår inte heller av ärendet om andra funktionsnedsättningar än just rörelsehinder kommer tas i beaktande.
Slutligen, så framgår det inte heller vad som händer om grannarna överklagar de här planerna.
Av dessa orsaker är det svårt att ta ett genomtänkt och långsiktigt hållbart beslut i ärendet.
1. Utbildningsnämnden godkänner rapporten
2. Utbildningsnämnden fastställer den av förvaltningen föreslagna strategin för energi.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-03-23. Dnr 2011-007/1080.
Under år 2010 påbörjades inom utbildningsförvaltningen ett särskilt projekt för att kartlägga förvaltningens energianvändning och för att effektivisera energianvändningen. Huvudsakligen har projektet varit koncentrerat kring skolornas elanvändning. Tillsammans med SISAB har förvaltningen metodiskt arbetat för att minska kostnaderna för uppvärmning och el.
Tre strategier har använts; effektivare verksamhetstider, åtgärdsprogram för storanvändare och utbildning av nyckelpersoner i skolorna i ett stadsdelsområde.
Trots ett ovanligt kallt år har ökad trend från år 2009 förbytts i märkbara effektiviseringar.
Kartläggningen har tagit längre tid än beräknat men med ökad kunskap ska skolorna ytterligare kunna effektivisera under år 2011. För att stadens uppdrag ska bli tydligt föreslår förvaltningen att nämnden beslutar om strategi för energi.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab i samarbete med lokalsamordnarna på grundskole- och gymnasieavdelningarna samt kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutat följande:
1. Utbildningsnämnden godkänner rapporten.
Ledamoten Karin Ehlin Kolk (S) framlade ett eget förslag till beslut, vilket även ledamoten Måns Almqvist (V) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
att i huvudsak godkänna rapporten
att uppdra till förvaltning att snarast byta ut uppvärmningssystem i de skollokaler som har direktverkande el som energikälla
Det är orimligt att det fortfarande finns skolor i Stockholm som har direktverkande som energikälla för uppvärmning. Rapporten visar tydligt att dessa lokaler har en mycket hög energianvändning. Alternativ finns i form av fjärrvärme eller värmepumpar av olika slag. Förvaltningen bör i förhandlingar med SISAB tydligt och klart driva en sådan miljövänlig linje.
Lotta Edholm (FP) överlämnade en skrivelse ”Alla barn har rätt att gå i skolan”. Dnr 11-003/3576.
Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse ” Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Dnr 11-400/3574.
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) överlämnade en skrivelse ”Om romers rätt till utbildning”. Dnr 11-611/3575.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.