Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-02-07
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2013-02-20.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2013-01-17 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 22 januari 2013 och 29 januari 2013 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 16 januari 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-12-20 – 2013-01-16 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 2013-01-23.
Anmälan lades till handlingarna.
Svar på remiss från kommunstyrelsen ang Motion 2012:67
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-04. Dnr 12-030/10014.
Inger Stark och Jackie Nylander (båda V) föreslår i en motion till kommunstyrelsen att Stockholms stad uppmärksammar hälsan och gör tillvaron lättare för familjehemsplacerade barn och ungdomar.
Utbildningsförvaltningen ska säkerställa skolgången och rätten till utbildning av god kvalitet för barn i familjehem liksom för alla andra barn i skolåldern. Förvaltningen har under hösten 2011 och början av 2012 granskat placerade barns/ungdomars skolsituation. Ett stödmaterial om samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan har uppdaterats. Detta material omfattar bland annat samverkan när det gäller placeringar i familjehem. Elevhälsan ska, enligt skollagen, främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Förvaltningen har inget att erinra mot de förslag som tas upp i motionen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med ledningsstaben.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Elever som via socialtjänsten är placerade utanför föräldrahemmet har rätt till en god utbildning. Det är mycket viktigt att dessa elever har möjlighet att följa med i undervisningen och får det stöd som de har rätt till. Det är grundläggande att skola och socialtjänst har en god samverkan.
SkolFam är ett viktigt projekt som syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat. Projektet har nyligen kommit igång och det ska bli intressant att följa arbetet.
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är en viktig motion som Stark och Nylander har författat. Familjehemsplacerade barn och ungdomar är en högriskgrupp för somatisk och psykisk ohälsa och därför behöver frågan uppmärksammas. Skola och hälsa konstateras vara av avgörande vikt för dessa barn. Förvaltningen instämmer i huvudsak med det som motionärerna anför och menar att ansvarsfördelningen uppmärksammats mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Material har uppdaterats och projekt påbörjats. Med det konstaterat vill Miljöpartiet betona att elevhälsan behöver ha tillräckliga resurser för att kunna möta varje barn och deras unika behov. I verksamhetsberättelsen för 2012 kan vi konstatera att elevhälsan till stor del lyser med sin frånvaro. Det talas om fysisk och psykosocial arbetsmiljö i form av trygghet och studiero men en hälsobetoning saknas. Ambitionerna kring elevhälsan behöver stärkas.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att av SISAB hyra ventilationsaggregat för Enskedefältets skola till en hyreskostnad om 6,3 mnkr under läsåret 2013/14.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om medgivande att under läsåret 2013/14 för Enskedefältets skola hyra ventilations aggregat till en hyreskostnad om 6,3 mnkr.
3. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att hyra dessa ventilationsaggregat om kommunstyrelsens ekonomiutskott medger inhyrningen.
4. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-11. Dnr 11-324/4705.
Arbetsmiljöverket har förelagt Stockholms kommun ett vite om 5 mnkr om inte ventilationen i klassrummen i hus B vid Enskedefältets skola anpassats till dagens krav samt skolans toalettantal ökats senast den 1 juli 2013. Fastighetsägaren, SISAB, har samtidigt erhållit ett vite om 5 mnkr innebärande förbud att upplåta lokalerna för skolverksamhet efter den 30 juni 2013 om inte ventilation och toaletter åtgärdats.
Utbildningsnämnden återremitterade den 13 december 2012 ett ärende rörande evakuering av hus B vid Enskedefältets skola och gav utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över förutsättningarna för evakueringen i dialog med föräldrar och berörda parter.
Några evakueringspaviljonger kommer inte att hinna ställas upp till höstterminen 2013, oavsett plats. Utbildningsförvaltningen förordar förslaget om inhyrning av tillfälliga ventilationsaggregat, vilket medför dels att evakueringsperioden begränsas till två läsår dels att en meningsfull dialog med föräldrar och berörda parter hinner genomföras.
Evakueringsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Enskedefältets skola, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen samt SISAB. Det samordnande huvudskyddsombudet för om- och tillbyggnadsprojektet har informerats om förslaget.
Stadsledningskontoret har informerats om förslaget.
Förvaltningen förslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Utbildningsnämnden beslutar att bilagan till ärendet ersätter ”Regler för intagning och plats i stadens skolbarnsomsorg”, Dnr 322-2332/2010 och ”Riktlinjer för fritidsklubbar, Dnr 324-572/2006”
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-12-04. Dnr 12-410/10065.
I de gällande reglerna för intagning och plats i stadens fritidshem används terminologi och hänvisningar som inte överensstämmer med gällande skollag (2010:800). Reglerna har i detta förslag korrigerats för att överensstämma med gällande skollag samt i några fall förtydligats. Vidare föreslås att de delar i riktlinjerna för öppen fritidsverksamhet som rör intagning och plats inkluderas i samma dokument. Gällande verksamhetens innehåll i den öppna fritidshemsverksamheten avser förvaltningen att utarbeta en plan för utveckling.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Bilagan till ärendet ersätter ”Regler för intagning och plats i stadens skolbarnsomsorg”, Dnr 322-2332/2010 och ”Riktlinjer för fritidsklubbar, Dnr 324-572/2006”
1. Verksamhetsberättelse 2012 för utbildningsnämnden godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Förslag till förlängda tider för att genomföra markerade aktiviteter godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
3. I bokslutet gjorda periodiseringar godkänns. Väsentligt belopp sätts till 50 000 kronor.
4. Nämnden hemställer om att kommunstyrelsen beslutar att resultatenheternas resultat för 2012, ett sammanlagt överskott om 168,4mnkr, överförs till utbildningsnämnden 2013.
5. Nämnden godkänner de förändringar som anges i avsnitt 3.1.1 om resultatenheter och anslagsenheter.
6. Skrivelse till utbildningsnämnden angående byggande av passivhus-skola anses besvarad, se avsnitt 3.2.1 samt bilaga 12.
7. Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2012 överlämnas med godkännande till nämndens revisorer.
8. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-22. Dnr 13-123/38.
Utbildningsnämnden har i uppdrag att i egen regi planera och genomföra utbildning i förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt att i stadens intresse arbeta för att den utbildning som erbjuds stadens barn och elever är av en god kvalitet oavsett om den anordnas av fristående anordnare eller bedrivs i egen regi.
Utbildningsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls. Verksamheten har bedrivits i enlighet med verksamhetsplanen och de däri angivna uppdragen och aktiviteterna har i huvudsak genomförts som planerat. Utbildningsförvaltningen bedömer att nämnden i stort uppnått angivna mål under fullmäktiges inriktningsmål 1 och 3. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök respektive Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva. Mål 2 om Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras har delvis uppnåtts. Årsmålen för indikatorer är satta utifrån höga ambitioner och uppnås i de flesta fall inte helt.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samarbete med alla avdelningar inom förvaltningen.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Att därutöver anföra följande
Vi konstaterar att även år 2012 blivit ett år som kvalitativt inneburit en oacceptabel svag kvalitetsnivå, inte minst jämfört med hur förhållandena var 2006:
· Fjorton procent av eleverna når inte behörighet till gymnasieskolan, vilket är rekordhögt
· Betygen i årskurs 9 har för samtliga resultatvariabler försämrats.
· Likvärdigheten mellan skolorna fortsätter att försämras, skolan kompensatoriska försvagas kraftigt
· Jämför service ger inte adekvat information om omsättning på lärare, tillgång till olika faciliteter eller hur stor del av skolpengen som går till att utveckla verksamheten, etc
· Samverkan mellan skolorna å ena sidan och socialnämnd, stadsdelsnämnd och polisen är fortfarande svag och otillräcklig
· Förskollärare saknas helt eller delvis på många skolor, exempelvis saknar hela 60 av 450 fristående skolor helt förskollärare
· Barnskötare är i stort behov av kompetensutveckling
· Allmänheten och opposition saknar helt insyn i införda branschråd som är inrättande för samverkan mellan staden och fristående skolhuvudmän
· Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning är oacceptabelt låg på främst fristående skolor, på gymnasieskolorna hos dessa så låg som 57%!
· En omfattande betygsinflation finns som kan kopplas till den dåligt fungerande skolmarknaden
· Nämndens indikatorer för verksamheten anges ofta som delvis uppfyllda, gult, fastän utfallet ofta för dessa ligger upp till 16 % lägre än årsmålet
· Lönefrågorna har missköts från stadens sida gentemot lärarna där lönesättning direkt strider mot intentionerna i avtal 12
· Många skolor visar stora underskott fastän skolorna är välfyllda eller till och med överfyllda.
Positiva inslag finns också, som exempelvis andelen i årskurs 9 som klarat godkänt nivån i svenska och matematik liksom att betygen förbättrats med 3 procent, för dem som klarat utbildningen.
Sammantaget visar dock utvecklingen på en trist utveckling som mycket förklaras av en dåligt fungerande skolmarknad med sämre likvärdighet, bristande insyn i enskilt drivna skolor och en ineffektiv styrning av kommunala skolor i Stockholm. Att tendensen är liknande i övriga landet är ingen tröst utan snarare ett tydligt bevis på att den borgerliga skolpolitiken till stora delar har misslyckats.
Marina Gunnmo Grönros (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
Förslaget till verksamhetsberättelse är omfattande och visar att ett ambitiöst arbete pågår i Stockholms skolor och inom utbildningsförvaltningen. Den politiska styrmodell som förvaltningen har att arbeta utefter medför dock ett flertal problem, något vi kommenterat utförligt i samband med verksamhetsplanen för 2012. Den uppsjö av mål och indikatorer som den borgerliga majoriteten infört gör det svårt att se vad som egentligen är viktigast och svårt för de flesta i skolan att minnas vilka mål som gäller. Ett särskilt problem med mängden mål och indikatorer är att det saknas prioriteringar om vilka mål om är viktigast för skolorna att arbeta med och vilka som har lägre prioritet. Kunskapsresultaten behandlas som ett mål bland andra, trots att det handlar om skolans huvuduppgift. Men att elever inte lyckas uppnå gymnasiebehörighet kan inte kompenseras av uppnådda mål vad gäller ”utökad valfrihet” eller ”antal elbilar”. Den största inskränkningen av valfrihet handlar i själva verket om alla elever som nu lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. När förra årets verksamhetsberättelse behandlades valde den borgerliga majoriteten att i en särskild skrivelse lyfta upp ”implementeringen av entreprenörskapsreformen” i samma mening som satsningar på matematikundervisningen. Denna oförmåga att prioritera är en av orsakerna till att huvuduppgiften – kunskapsresultaten – är det mål som majoriteten har svårast att lyckas med. Inför framtiden vill vi istället rensa bland de många målen och peka ut några som särskilt viktiga att prioritera. Utbildningskvalitet med fokus på en likvärdig utbildning för alla elever i Stockholms stad måste tydligt prioriteras framför andra mål. De allvarligaste bristerna är att kunskapsresultaten i skolan generellt är för låga samt att det är stora skillnader mellan skolor, klasser och elever. Kort sagt pågår en kunskapssegregering. Att höja kunskapsresultaten och minska gapet mellan skolors och elevers resultat måste därför vara huvudmålet för all skolverksamhet. Av skolans redovisade resultat är det enskilt mest oroande de många elever som inte klarar gymnasiebehörigheten. Att mer än var tionde elev inte klarar att ta sig in på ett gymnasieprogram är en siffra som dessvärre ligger stabilt på ungefär samma nivå år från år. Idag har en trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Det krävs en diskussion i skolan om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen utgör. De elever som inte når behörighet kommer ut på en arbetsmarknad där de med låg utbildning och ofullständiga betyg kommer att få mycket svårt att hävda sig. Det är angeläget att alla elever får det stöd som krävs för att de ska kunna lämna skolan med fullständiga betyg. Det är inte enbart en rättighet för individen, det är också en investering för kommunen att satsa på att de unga innevånarna ges goda förutsättningar för en framtida egenförsörjning.
Under 2012 ökade kunskapssegregationen i staden då elever som gick i skolor med högre socioekonomiskt index visade på sämre resultat jämför med de elever som gick i skolor med lägre socioekonomiskt index. Skillnaderna i betygsresultat var större under år 2012 jämfört med tidigare år med undantag av det tillfälliga trendbrottet under 2011. Detta innebär att staden fortsätter med en långsiktig negativ trend av accelererande kunskapssegregering.
Störst betydelse för skolans resultat har lärarna och kvaliteten på deras undervisning. Från alliansen har det i flera år talats om den stundande satsningen på landets lärare. Under 2012 höjdes lärarlönerna efter intensiva förhandlingar mellan fackförbunden och SKL. På kommunal nivå har den borgerliga majoriteten i Stockholms stad inte satsat tillräckligt på lärarna. Orsaken är inte att de borgerliga politikerna missunnar Stockholms lärare en riktig lönehöjning. Det är bara så att majoriteten prioriterar en låg kommunalskatt ännu mer. Budgeten har helt enkelt inte utrymme för några större satsningar på lärarlöner. Lärarlönerna har även varit omdiskuterade i andra sammanhang under året då utbildningsförvaltningen införde en ny resultatstyrd lönesättning på skolnivå där lönepotterna till lärarna delas ut efter vad skolan presterar för skolresultat för eleverna. Att detta upprörde många lärare var inte svårt att räkna ut då systemet signalerar att lärarna bär det fulla ansvaret för det som sker på skolnivå och att dåliga resultat för skolan de arbetar på ska bestraffas. Ett sådant lönesystem främjar inte en god arbetsmiljö och bidrar inte till en ökad attraktivitet för läraryrket och gör det snarare svårare att rekrytera och behålla bra lärare som gör ett bra jobb på de skolor som har ett extra stort behov av just detta.
Att ansvara för att människor har en god arbetsmiljö berör inte bara lärare utan även övriga personalgrupper som arbetar inom staden och som förvaltningen ansvarar för. I verksamhetsberättelsen nämns nämndmålet ”Utbildningsnämnden upphandlar flera delar av verksamhetet i konkurrens”. Under detta mål är de upphandlingar som genomfördes under 2012 bland annat ” Upphandling av bemanningstjänster för de pedagogiska verksamheterna samt ramavtal för skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer har avslutats. Upphandling av tjänster inom skolstöd (skolkuratorer, specialpedagoger, speciallärare samt studie- och yrkesvägledare) har inletts. Inventering av fördelningen mellan skolmåltids-och lokalvårdstjänster tjänster i egenregi och på entreprenad inom skolenheterna har påbörjats. ”
Att anställa från bemanningsföretag och externa företag i konkurrensutsatt upphandling anser vi inte bidra till en god arbetsmiljö för de anställda vid dessa verksamheter utan verkar snarare utholkande av arbeträtt där de anställda pressas till att jobba allt mer för att företaget de jobbar för vill vinna upphandlingarna. Att människor som arbetar för staden ska ha trygga anställningar ser vi som en grundläggande förutsättning för en god verksamhet. Personal är den viktigaste resursen vi i staden har och för att höja kvaliteten i vår verksamhet måste vi tillse bra förhållanden för de människor som arbetar inom den.
I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslog vi en högre kommunal skattesats, bland annat för att vi prioriterar en satsning på Stockholms lärare. Vi vill genomföra en skolsatsning som omfattar 517,9 mnkr ytterligare till utbildningsnämnden. Det ger möjlighet för staden att ta ett första viktigt steg för att höja såväl lärarlönerna som yrkets attraktivitet och status.
Det svenska utbildningsväsendet genomgår omfattande reformer. Det är viktigt att skolan får tid för det interna arbetet med att implementera dessa reformer.
Resultaten på nationella prov i årskurs 3 och 9 har förbättrats sedan föregående år och de nationella proven i årskurs 6 genomfördes för första gången under 2012. I den kommunala gymnasieskolan har andelen elever med slutbetyg förbättrats med tre procentenheter medan resultatet för grundläggande behörighet till högskola blev oförändrat jämfört med föregående år. Resultaten i brukarundersökningarna ligger generellt i paritet med 2011 års resultat.
Arbetet med att höja kunskapsresultaten kommer under året att intensifieras. Bland annat är det viktigt att öka andelen behöriga till gymnasiet i de skolor som idag har en för låg andel gymnasiebehöriga. Därför kommer riktade specialinsatser att utföras på ett antal skolor som behöver vända en negativ utveckling.
Förvaltningens konstaterande att miljöarbetet kan samordnas och intensifieras är betydelsefullt för att nämnden i högre grad ska nå målet om en hållbar livsmiljö. Nämnden ser fram emot att fatta beslut om en egen miljöhandlingsplan.
Stockholms stad utbildningsförvaltnings verksamhetsberättelse visar att man arbetat ambitiöst för att förbättra verksamheten på flera områden, däribland med satsningar på språkutveckling, IT och matematik, samverkan med forskning samt organisationsförändringar som ska ge större stöd till lärare och rektorer i deras pedagogiska arbete. Resultatdialoger tror vi är en god idé. Vi vill också ge ett stort erkännande till skolledningar och lärare som dagligen sliter hårt att för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas utveckling och som satsar extra tid och intresse för att själva lära mer och utvecklas.
Även om nämndens miljömål inte är tillräckligt ambitiösa är det positivt att förvaltningen bedömer att nämnden uppnår målen. Jämfört med förra året uppfyller nämnden i år kravet på andelen dubbdäck. Men var är redovisningen gällande andelen ekologiska livsmedel?? Miljöpartiet har betydligt högre ambitioner på miljöområdet. Vi vet, utifrån goda exempel i andra städer, att det går att lyckas bra med miljöarbetet.
Vi läser att 45 % av stadens elever i årskurs 8 anser att de kan arbeta utan att bli störda, vilket är något fler än förra året, men fortfarande alltför få. I gymnasiet är det något färre, 49 % av stadens gymnasieelever som är nöjda avseende lugn och ro. Nämndmålet som handlar om elevinflytande uppfylls inte heller och är i redovisningen dessutom begränsat till elevernas inflytande i förhållande till deras egna resultat, när skolgången för eleverna är så mycket mer. Frågan är hur mycket majoriteten egentligen bryr sig om att det finns ett tydligt samband mellan arbetsmiljö, trivsel och kunskapsresultat i skolan?
Andelen unga som inte fullföljt gymnasiet och som därför får svårigheter att komma vidare med sina liv är fortfarande för hög. Vi ser att det är en stor utmaning för en stad som gör anspråk på att vara i världsklass att kunna erbjuda alla unga vägar in i vuxenlivet som utgår ifrån deras intressen och förutsättningar. Vi i Miljöpartiet är beredda att anta den utmaningen. Vi utgår ifrån varje individs grundläggande rätt att kunna utnyttja sin fulla potential för att utveckla sina möjligheter att både kunna försörja sig och att delta i samhällslivet som medmänniska och medborgare. Att majoriteteten av gymnasieskolorna går med underskott kan tyda på att resurstilldelningen är otillräcklig och bör utredas mer.
Gång på gång understryker utbildningsförvaltningen i verksamhetsberättelsen lärarnas betydelse för elevernas lärande, samtidigt som väldigt lite gjorts för att förbättra lärarnas arbetsvillkor. Snarare kan vi se att lärarna ytterligare belastats med ett tidsödande och krångligt dokumentationsarbete vars värde är tveksamt, åtminstone ur föräldrars och elevers synvinkel. Stockholms stads tillämpning av lärarnas löneavtal där vissa skolor fått ett lägre lönepåslag för att de ansetts ha presterat sämre och andra för att de ansetts vara mer framgångsrika ett högre lönepåslag är under all kritik. Ofta handlar det om faktorer som den enskilde läraren inte förmått påverka. Att lärare känner sig maktlösa och orättvist behandlade lär inte bidra till att de presterar bättre.
1. Utbildningsnämnden utser Christina Ernstsson, grundskoleavdelningen till personuppgiftsombud från och med 2013-02-07.
2. Patrik Roos entledigas från sitt uppdrag som personuppgiftsombud.
3. Beslutet delges Datainspektionen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-22. Dnr 13-051/218.
Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Lagen ska hindra att den personliga integriteten kränks genom behandling av personuppgifter. PuL är teknikoberoende, vilket innebär att även manuella behandlingar kan omfattas av lagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet och övervakar hur personuppgiftsansvariga, i detta fall utbildningsnämnden, tillämpar lagen.
Då förvaltningen, framförallt skolorna, hanterar en mycket stor och diversifierad mängd personuppgifter har det visat sig att kunskaper om egenregiverksamhet är nödvändig för att upprätthålla en god säkerhetsnivå.
Ärendet har beretts av personuppgiftsombuden.
4. Utbildningsnämnden utser Christina Ernstsson, grundskoleavdelningen till personuppgiftsombud från och med 2013-02-07.
5. Patrik Roos entledigas från sitt uppdrag som personuppgiftsombud.
6. Beslutet delges Datainspektionen.
1. Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla kollektiv olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar upp till 24 år och andra omsorgstagare inom Stockholms stads verksamhetsområden.
2. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta om förfrågningsunderlag, tilldelning av kontrakt, teckna avtal med antagen försäkringsgivare samt besluta i övriga frågor som rör avtalet.
3. Beslutet justeras omedelbart
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-16. Dnr 13-125/142.
Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla kollektiv olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar samt andra omsorgstagare inom stadens verksamhetsområden. Vidare uppdras direktören att besluta om förfrågningsunderlag, tilldelningsbeslut, teckna avtal med antagen försäkringsgivare samt i övriga frågor som rör avtalet.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen.
1. Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla kollektiv olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar upp till 24 år och andra omsorgstagare inom Stockholms stads verksamhetsområden
1. Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla reseförsäkring för elever och andra omsorgstagare inom Stockholms stads verksamhetsområden
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-16. Dnr 13-125/143.
Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla reseförsäkring för elever, studerande samt andra omsorgstagare inom Stockholms stads verksamhetsområden. Vidare uppdras direktören att besluta om förfrågningsunderlag, tilldelningsbeslut, teckna avtal med antagen försäkringsgivare samt i övriga frågor som rör avtalet.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i detta utlåtande.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-16. Dnr 13-013/145.
Utbildningsförvaltningen genomför en gemensam upphandling av ramavtal för hantverkstjänster tillsammans med Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Bromma och Älvsjö stadsdelsförvaltningar.
Nuvarande ramavtal löper ut och avslutas den 31 juli 2013. Tanken med dessa ramavtal är att skolorna ska kunna hantera planering och genomförande av verksamhetsanpassningar av mindre omfattning i sina lokaler. Samtliga grund- och gymnasieskolor kommer att kunna avropa från dessa ramavtal. Arbeten upp till 500000 kr kommer att vara möjliga att avropa. Förvaltningen förbinder sig inte att avropa någon viss volym utan avropar tjänster vid behov. Innan avrop sker ska godkännande inhämtas av hyresvärden som i de flesta fall är SISAB.
Ärendet har beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare tillsammans med upphandlare från respektive deltagande stadsdelsförvaltning. En referensgrupp bestående av lokalhandläggare och intendenter från respektive deltagande förvaltning har diskuterat och lämnat synpunkter på innehållet i upphandlingen.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantör enligt redovisning i detta utlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-16. Dnr 12-013/10089.
Utbildningsförvaltningen genomför en upphandling av ramavtal avseende ”skolstöd”: skolkuratorer, specialpedagoger, speciallärare samt studie- och yrkesvägledare. Utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan (bilaga aktivitetsplan) uppdragit till förvaltningen att genomföra denna upphandling.
Syftet med upphandlingen är att skapa alternativ för skolenheterna att kunna hyra in personal från privata leverantörer. Skolorna kommer även fortsättningsvis ha möjlighet att anställa egen personal eller beställa några av tjänsterna hos avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Avtal planeras att träda i kraft från och med ht 2013.
Ärendet har beretts i en arbetsgrupp med representation av förvaltningens upphandlingssamordnare och förvaltningschefens stab. En referensgrupp bestående av skolledare från både gymnasie- och grundskola har diskuterat och lämnat synpunkter på innehållet i upphandlingsunderlaget.
Förslag till beslut
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamoten Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) och ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog (S), Ingergerd Akselsson Le Douaron (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
att avslå förvaltningens förslag till beslut
att i övrigt framföra följande
Specialutbildad skolpersonal som arbetar för att på olika sätt stödja elever i deras utveckling är av vital betydelse för eleverna, och inte bara för eleverna utan även för lärare och övrig personal på skolan.
Vi har inte hittat något stöd i forskningen att ett system med på skolorna inhyrda skolkuratorer, specialpedagoger, speciallärare samt studie- och yrkesvägledare skulle innebära att eleverna får ett bättre stöd, jämfört med fast anställd specialutbildad personal som finns integrerad i verksamheten och skolans vardag.
Vi ser att förslaget till beslut istället för att utgå från elevernas behov, styrs av en dogm, beslutad av majoriteten i kommunfullmäktige att ”All verksamhet som inte är myndighetsutövning eller ledningsfunktion skall upphandlas i konkurrens eller erbjudas brukarna genom valfrihetssystem”. Det är inte ett beslut som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller hur man bäst kan stödja elever i deras utveckling. Vi menar att det inte går leka affär när det gäller elevers behov att särskilt stöd. Det handlar inte om att fixa krånglande anordningar utan om människor i utveckling. Riskerna är för stora att stödet blir ineffektivt, för kortvarigt och för ensidigt, dvs. inriktat enbart på enskilda elever istället för hela sammanhang, även om den inhyrda personalen råkar vara kompetent. Det blir de elever som har tillfälliga eller mer långvariga behov av särskilt stöd som drabbas.
Man kan konstatera att det finns forskning som visar att elever utvecklas bäst med kontinuerligt stöd, i en trygg miljö, med goda och stabila relationer till kamrater och vuxna. Personal som lyckas bäst med att ge eleverna det behöver så att de kan uppnå goda resultat är engagerade, välutbildade, kompetenta och trygga i sitt arbete. De känner både elever och personal på skolan väl och de samarbetar. Skolstödet, dvs. ovan nämnda yrkesgrupper, ska därför finnas som en väl integrerad del i verksamheten. Där kan det inte bara fungera som stöd till enskilda elever och grupper, utan även vara resurs för lärarna genom att ingå i den pedagogiska planeringen och verksamheten, när det fungerar som allra bäst. Vi avslår därför bestämt förslaget att upphandla dessa tjänster.
____________
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till FoU-strategi för en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
2. Under förutsättning att nämnden beslutar om FoU-strategin kommer förvaltningen att besluta om plan för FoU-arbetet inklusive förslag till forskningsprogram.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-22. Dnr 12-400/9364.
Utbildningsförvaltningen föreslår en FoU-strategi för att bidra till att uppfylla skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Strategin omfattar fyra övergripande strategiska områden som ska bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt och en gemensam kunskapsbas hos chefer och medarbetare på alla nivåer. Den ska leda till ökad kunskap om forskningens roll och nytta samt bidra till ny forskningsbaserad kunskap. Fokus ska vara att öka kunskapen om hur elever lär, vilken undervisning som leder till ett optimalt lärande samt vilka förutsättningar som krävs när det gäller organisation och ledarskap. Arbetet ska även bidra till ökad status och attraktivitet för lärar- och skolledaryrket.
Ärendet har beretts av personalavdelningen i samverkan med grund- och gymnasieavdelningarna samt ledningsstaben.
En samlad FoU-strategi är nödvändig för Stockholms skolor. Det är viktigt att fokusera på tidiga och tydliga insatser samtidigt som genomförda satsningar, såsom läs- och språksatsningar, behöver följas upp och utvärderas.
Ett framtida insatsområde är studie- och yrkesvägledning. Det är viktigt att arbetet med studie- och yrkesvägledning är evidensbaserat och effektivt. I arbetet för att minska studieavbrott och onödiga programbyten har studie- och yrkesvägledare en mycket viktig roll.
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi ställer oss helt bakom att verksamheten inom skolan ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, även om forskningen naturligtvis sällan är entydig på ett så komplext område som utbildning. Forskningens resultat är ju dessutom beroende av vem som tolkar den, vem som beställer den och varför.
Samtidigt kan vi konstatera att det i alliansens skolpolitik finns åtskilliga inslag där man starkt kan ifrågasätta var den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten finns.
Det gäller, för att ta några exempel på beslut som tagits på nationell nivå, det nya betygssystemet som genomfördes utan någon hänvisning till forskning och nya kursplaner som antagits i strid med experter i de specifika ämnena. Det gäller också hur man väljer att flytta fokus till straff när det gäller skolk och liknande, vilket helt saknar vetenskaplig grund.
Forskare varnar för att lärarlegitimationen, som bygger på ämneskunskap och inte på yrkeskunskap, kommer att skapa problem inom skolan med en brist på flexibilitet.
Sättet att styra skolan med New public management ifrågasätts av forskare, t.ex. Ingrid Carlgren, professor vid Stockholms universitet. Det beror på om man ser på skolan som en samhällsbyggande institution eller ser den som enbart ett företag som ska leverera kunskap. Forskare varnar också för att en ökad reglering och kontroll kan leda till att kvaliteten sjunker när man ensidigt fokuserar på mätbara variabler. Mål- och resultatstyrning kan leda till en baklängespedagogik där man ägnar sig åt pseudolärande och därmed riskerar att missa det viktigaste i lärandet, förmågan lyssna och samarbeta, att vara kreativ, tänka, förstå sin omvärld, se samband, reflektera samt kritiskt granska vad andra säger och skriver.
Ett aktuellt exempel i Stockholms utbildningsnämnd är ärende 14 där alliansen vill upphandla skolstöd, utan att ha stöd i forskningen. Ett annat är att staden inte lyfter den tvåspråkiga undervisningen trots att forskningen är enig om dess betydelse, likaså modersmålsstödet.
Ambitionen att öka löneskillnader bland lärarna, vilket skulle göra att lärarna presterar bättre, är tveksam ur vetenskaplig synpunkt. Det finns inte någon entydig forskning som tyder på att det finns ett tydligt positivt samband mellan ökade löneskillnader och lärarnas prestationer, just när det gäller lärare.
Det måste vara svårt för de lärare och rektorer som verkligen håller sig à jour med forskningen att verka i en yrkesmiljö med dubbla budskap, att å´ ena sidan förhålla sig till alliansens direktiv, å´ andra sidan att kunna utveckla en verksamhet som konsekvent bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-14. Dnr 13-124/161.
Revisionskontoret granskade 2008 hanteringen av skyddade personuppgifter inom stadens grundskoleverksamhet. I revisionskontorets rapport föreslogs bland annat att kommunstyrelsen bör tillse att det upprättas en stadsövergripande policy med riktlinjer för hur skyddade personuppgifter ska hanteras i staden samt att utbildningsförvaltningen utarbetar anvisningar som respektive skola kan ha som stöd.
Kommunstyrelsen antog 2010 ”Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnden och bolag” där det föreslås att varje nämnd ska utforma anvisningar om hanteringen av skyddade personuppgifter inom den egna verksamheten om så krävs utöver den stadsövergripande policyn. Utbildningsförvaltningens/nämndens anvisningar avser att komplettera den stadsövergripande policyn.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med gymnasieavdelningen och tillhandahållaravdelningen.
Ändring i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-22. Dnr 13-013/149.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen. Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändring i den delegationsordning för utbildningsnämnden som gäller från och med juli 2011.
Ändringarna i delegationsordningen är i huvudsak föranledda av ändringar i skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039) med anledning av den nya gymnasiesärskolan. De ändringarna ska till största delen gälla för utbildning som påbörjas från och med den 1 juli 2013. Tidigare reglering gäller övergångsvis för elever i gymnasiesärskolan som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2013.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med tillhandahållaravdelningens enhet för vägledning och antagning.
Svar på remiss från kommunstyrelsen ang motion 2012:53
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-16. Dnr 12-352/9695.
Katarina Luhr (MP) och Mats EP Lindqvist (MP) föreslår i en motion till kommunstyrelsen att återinföra skolinformation och studiebesök för barn och ungdomar på Stockholm Vatten.
Utbildningsförvaltningen håller med motionärerna om att kunskaper om vatten- och avloppshantering är viktiga ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. I skolans ordinarie uppdrag ingår att inom ramen för undervisningen i biologi och naturkunskap tillse att samtliga elever får kunskaper om människans påverkan på miljön. Skolans personal har, enligt förvaltningen, goda förutsättningar att ge elever kunskaper om människans påverkan på miljön och hållbar utveckling.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samarbete med gymnasieavdelningen.
Motionen om ett återinförande av skolinformation och studiebesök för barn och ungdomar på Stockholm Vatten är viktig. Förvaltningen håller med motionärerna men trots detta är de inte beredda att ge Stockholm Vatten de resurser som behövs för att öppna upp för studiebesök. Det är beklagansvärt.
Utbildningsnämnden godkänner förslag till utformning av det kommunala insynsuppdraget gentemot fristående förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem i Stockholms stad i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-22. Dnr 13-450/229.
Kommunerna har enligt 2010 års skollag rätt till insyn i de skolor som är belägna inom kommunen. Insynen regleras i lagen enligt följande: Den kommun där den fristående skolan/en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Regleringen om insyn i skollagen är likalydande för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Regleringen för fritidshem är ny, motsvarande regel fanns inte i 1985 års skollag. Kommunen har även insynsrätt i internationella skolor på samma villkor som för de skolformer som ingår i skolväsendet.
I ärendet redovisas på vilka områden den kommunala insynen bör tillämpas. Grunden för kommunens insyn ska vara en god kommunikation med alla fristående skolors huvudmän. Kommunens intresse av att utöva sin rätt till insyn ska balanseras mot de fristående skolornas affärsmässiga intressen av skydd mot insyn.
Ärendet har beretts av tillhandahållaravdelningen i samråd med branschrådet för grundskola.
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Stockholmarna förväntar sig bästa möjliga utfall av investerade skattemedel oavsett utförare av verksamheten. Kvalitetsuppföljningen ska säkerställa att all offentligt driven eller finansierad verksamhet också är bärare av de värderingar som staden ger utryck för. Samma villkor för att driva välfärdsverksamhet ska gälla för kommunala och privata utförare. Stockholmaren ska ha rätt att veta vad de offentliga medlen finansierar. Därför ska kommunala och privata utförare omfattas av krav på insyn, förbättrad kvalitets- och ekonomiuppföljning och den kommunala revisionen.
Vidare vill vi införa ett obligatoriskt samråd mellan kommunen och huvudmannen när en fristående skola vill etablera sig. Samrådet ska vara djupgående. Nationella riktlinjer för form och innehåll i ett samarbetsavtal ska finnas. Om någon part i undantagsfall behöver anmäla en avvikande uppfattning ska den nationella nivån träda in som oberoende tredje part. Under tiden ska etableringen skjutas upp. I sådana undantagsfall ska kommunens samlade ansvar för alla barns och ungdomars utbildning tillmätas en avgörande betydelse. Ett samarbetsavtal ska finnas innan skolan får starta.
Utgångspunkten ska vara elevens rätt till en utbildning av hög kvalitet och det gemensamma ansvar som alla aktörer, offentliga som privata, har för detta. Av samrådet ska framgå vid vilken tidpunkt och var i kommunen en etablering är mest lämplig. För redan etablerade friskolor ska samma insyn, granskning och kvalitetskrav gälla som för alla andra skolor. Samarbetsavtal ska upprättas även med dem.
Vi vill se över hur skolpengssystemet kan inordnas i kommunernas resursfördelningssystem för skolan där skärpta kvalitetskrav och etableringsvillkor ingår. Genom ett sådant system med skärpta kvalitetskrav kan det säkerställas att de gemensamma resurserna till skolan används för skolverksamhet. En lag om investeringsskydd ska förhindra att våra gemensamma medel slumpas bort till privata vinstintressen vid avknoppning eller utförsäljning av skolor och förskolor.
För att kunskap och kvalitet ska kunna garanteras varje enskild elev måste alla skolor tillhöra ett gemensamt skolsystem, följa samma skollag, läroplan, kursplan och betygssystem. Granskning, insyn och kvalitetskrav måste gälla alla skolor lika. Elever och föräldrar ska ha rätt till en allsidig och saklig information som ger en rättvis jämförelse mellan skolor.
Sedan 2010 års skollag är det inte möjligt för kommunen att kräva att fristående skolor deltar i lägeskommunens uppföljning och utvärdering. Ett exempel är ärende 20 på denna nämnd som behandlar rapporten om resultatet av Stockholmsprovet i matematik. I detta prov deltog mindre än hälften av de drygt 60 friskolor som finns i kommunen.
Förstärkta kvalitetskrav, skärpta etableringsvillkor och bättre insyn ska säkerställa att de gemensamma resurserna verkligen används för att ge alla barn en bra skola.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Kommunens insyn i de fristående skolorna är en oerhört viktig fråga ur ett demokratiskt perspektiv. Detta då kommunen ansvarar för att dess medborgare får en bra skolgång och att medborgarnas skattepengar används ansvarsfullt och på ett sätt som bidrar till bättre levnadsförhållanden och lika livschanser för alla boende i staden oavsett klass, kön eller nationellt ursprung.
Förvaltningen förmedlar på ett bra sätt vilken insyn kommunen har rätt till i de fristående skolorna. Metoderna för samarbete med de fristående aktörerna tycker vi verkar vara bra för att bidra till ett öppnare klimat och en god dialog.
Det vi har att opponera oss emot är den orimliga ordning som säger att kommunens intresse av insyn ska balanseras mot affärsmässiga intressen i en verksamhet som bedrivs med skattemedel för det allmännas räkning.
Det är beklagligt att kommunen inte har möjlighet till full insyn i friskolornas verksamhet. Detta är dock en fråga om bristerna i den politik som förs av den borgerliga alliansen på riksnivå och inget som vi kan klandra förvaltningen för. På politisk nivå skulle det däremot vara önskvärt att staden tydligt protesterade mot denna inskränkning i det kommunala självstyret.
Ingegerd Akselsson Le Douraron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Utbildningsnämndens ansvar är att garantera varje elev, varje barn, en god skolgång. Det är vår uppgift i utbildningsnämnden att tillse att detta sker oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Det finns främst två skäl till att kommunen ska ha en god insyn i fristående skolor: det första är att det är elevernas behov som ska stå i centrum och det andra är att fristående skolor faktiskt finansieras av offentliga skattemedel. Detta möjliggör och motiverar en stor kommunal insyn.
1. Utbildningsnämnden godkänner rapporten ”Utredning av det diagnostiska provet i matematik för gymnasieskolan ht 2012”.
2. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att föra dialog med berörda grundskolor (kommunala och fristående).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-18. Dnr 13-421/193.
I rapporten studeras sambandet mellan elevers grundskolebetyg och deras resultat på det diagnostiska prov i matematik, som har genomförts i årskurs 1 på de nationella programmen på 23 kommunala och 26 fristående gymnasieskolor i Stockholm, totalt omfattande 6220 elever, under början av höstterminen 2012.
Samma prov användes första gången höstterminen 2011, då på ungefär hälften så många skolor som 2012. Det går inte vid en jämförelse mellan resultaten de båda åren uttala sig om några förändringar i bedömarkulturen i grundskolorna.
Detta ärende har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen och personalavdelningen.
Stockholmsprovet i matematik genomförs för att undersöka sambandet mellan elevers grundskolebetyg och de kunskaper de kan uppvisa när de börjar i gymnasiet. I den rapport som ligger på nämndens bord som analyserar testresultaten så är följande mening den som sticker ut mest:
Bland eleverna som i grundskolan har fått betyget G i matematik finns en mycket stor grupp elever med mycket låga resultat på det diagnostiska provet. Deras resultat är så låga att det förefaller tydligt dels att de inte har en stabil grund att stå på inför matematikundervisningen i gymnasieskolan, dels att många av dessa elever troligen inte borde ha fått ett godkänt betyg i grundskolan.
Det verkar vara så att elever inte borde blivit godkända i matematik i grundskolan blir godkända ändå. Detta är alvarligt och två frågor bör ställas:
1. Om allt färre når upp till målen i matematik redan nu och om resultaten i Stockholmsprovet är rätt tolkade är situationen värre än vad vi tidigare trott?
2. Hur ska de klara gymnasiet om de inte har de kunskaper som krävs?
Ingen av dessa frågor besvaras av rapproten och Alliansen har inga utbildningssvar.
En sak som är värd att noter är att sedan 2010 års skollag är det inte möjligt för kommunen att kräva att fristående skolor deltar i lägeskommunens uppföljning och utvärdering. Ett exempel är att i detta prov så deltog mindre än hälften av de drygt 60 friskolor som finns i kommunen. Vad detta bortfall på över 50% innebär är svåranalyserat men det ökar osäkerheten kring resultaten.
Alla elever måste lämna skolorna i Stockholm med goda kunskaper och färdigheter i matematik. Ett matematiskt tänkande är en viktig vardagsfärdighet som krävs för att kunna fungera i ett modernt samhälle, men också ett krav inom många yrken och utbildningar. För att kunna förstå dataprogrammering, statistik, kemi, fysik, teknik och mycket annat krävs goda grundläggande matematikkunskaper. Dessa kunskaper ska grund- och gymnasieskolan förse varje elev med. Socialdemokraterna därför har en matematiksatsning för att börja komma tillrätta med det faktum att allt färre klarar att nå målen.
Ledamöterna Marina Gunnmo Grönros (V) och Ingergerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi vill särskilt framföra att förvaltningens utgångspunkt för en dialog med berörda grundskolor måste ha ett tydligt elevperspektiv. Alla elever måste ha rätt till undervisning av lärare med hög undervisningskompetens. Matematiklärarnas kompetens i bedömning blir relevant först när deras undervisningskompetens håller tillräckligt hög nivå.
Svar på skrivelse från Edith Ringmar (V)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-11. Dnr 12-110/9760.
Edith Ringmar (V) har inkommit med en skrivelse om eventuella skillnader mellan kommunala och fristående skolors pengar och om det råder likvärdighet mellan fristående och kommunala huvudmän.
Sammanfattningsvis kan förvaltningen konstatera att de genomsnittliga avgifterna i respektive stadsdel dras ifrån den schablon som utgår till förskolor i dessa stadsdelar oavsett regi, vilket innebär att en grundläggande likvärdighet råder i fråga om avgiftsintäkter. De nämnder som ansvarar för förskola får ett anslag för myndighetsutövning omfattande knappt en procent av de totala schablonerna för att säkerställa att lika villkor råder. Enligt skolförordningen skall ersättningen för hyreskostnader till fristående förskolor baseras på hemkommunens kostnader och kan, åtminstone teoretiskt sett, avvika från hemkommunens genomsnittskostnad.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2013-01-11. Dnr 13-455/74.
Atleticagymnasiet har sedan tidigare godkännande att bedriva verksamhet i Stockholms stad enligt beslut av Skolinspektionens från den 10 juni 2010. Enligt detta beslut har Atleticagymnasiet rätt till bidrag för det nationella naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap, ekonomiprogrammet inriktning ekonomi, samhällsvetenskapliga programmet inriktning medier, kommunikation och samhälle samt handels- och administrationsprogrammet inriktning handel och service.
Denna ansökan avser utökning av utbildningar inom det nationella programmet.
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med gymnasiestaben.
Förvaltningens föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Marina Gunnmo Grönros (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Förvaltningen skriver att utökningen kommer innebära ett överskott av utbildningsplatser men att detta inte kommer medföra påtagligt negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen. Även om vi har förståelse för att förvaltningen enligt definitionen av påtagligt negativa följder inte kan yttra sig annorlunda vill vi ändå påtala det problem som detta kan komma att innebära. De kommunala gymnasieskolorna i förorterna i Stockholms stad har på många håll svårt att fylla sina platser vilket bland annat resulterat i nedläggningar. Framförallt är det just skolor belägna i innerstaden såväl fristående som kommunala som har ett högt söktryck. Ytterligare en fristående skola i innerstaden ökar risken att färre söker till de kommunala skolorna i ytterstaden vilket på sikt innebär att de kommunala gymnasieskolorna i förorterna läggs ned, trots att de inte påvisat bedriver en verksamhet av sämre kvalité.
Det är beklagligt att kommunen inte har möjlighet att själv bestämma över friskolors etablering då friskolorna påverkar den egna planeringen och verksamheten. Att möjliggöra skolgång i gymnasiet på geografiskt spridda platser, framförallt i förorterna, är viktigt ut ett tillgänglighetsperspektiv och drabbar de elever som önskar gå i en kommunal skola som är närbelägen sitt hem.
Detta är dock en fråga om en beklaglig skolpolitik som förs på riksnivå och inget som vi kan klandra förvaltningen för. På politisk nivå skulle det däremot vara önskvärt att staden tydligt protesterade mot denna inskränkning i det kommunala självstyret.
Jan Valeskog (S) överlämnade en skrivelse till nämnden om modersmål i förskolan.
Marina Gunnmo Grönros (V) överlämnade en skrivelse till nämnden rörande Akallaskolans lokaler.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Jan Valeskog (S) ställde en fråga om hur dialogen med föräldrarna angående Lindeparkens gymnasieskola har gått. Enligt förvaltningen har informationsmöte med föräldrar hållits under veckan.
Helen Törnqvist (C) ställde en fråga om kvalitetsgranskning av Roma kulturklass. Förvaltningen återkommer.
Håkan Edholm svarade på en tidigare fråga om skolornas samarbete med den ideella föreningen Drogfritt att ingen skola har använt föreningen sedan 2010.
