Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2010-06-10
Beslut
Ledamoten Cecilia Brinck (M) valdes till ordförande för dagens sammanträde.
Jämte ordföranden valdes ledamoten Magnus Johansson (S) att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2010-06-23.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2010-05-20 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2010-06-01 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2010-05-27.
Anmälan lades till handlingarna.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-19. Dnr 10-124/1562.
Stadsrevisionens sammanfattande omdöme är:
- Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat är inte helt tillfredsställande
- Styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig
- Bokslut och räkenskaper är rättvisande
Revisionskontoret bedömer att nämnden under år 2009 inte helt har nått kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Utbildningsförvaltningen svarar att de inte fullt ut delar revisionskontorets bild utan att nämnden till största del nått fullmäktiges mål däremot har, utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan haft ökade ambitioner och satt högre mål jämfört med fullmäktige. I förhållande till nämndens mål är dock resultatet inte lika framgångsrikt. Förvaltningen menar dock att det är viktigt att våga sätta höga mål.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av kvalitets- och ekonomiavdelningen i samverkan med övriga avdelningar.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Ledamoten Magnus Johansson m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
I sin årsrapport för 2009 pekar Stadsrevisionen på en rad brister i utbildningsnämndens verksamhet. Bland de allvarligare är brister i den interna styrningen och kontrollen av grundskolan och enskilt drivna förskolor. Bristerna riskerar leda bland annat till att insatserna för elever med ofullständiga betyg i grundskolan blir otillräckliga. Dessa mycket utsatta elever behöver allt stöd de kan få för att fullgöra sin skolgång. Inte minst för deras skull måste utbildningsnämnden vara tydlig i sin styrning och kontroll. I arbetet med att kunna garantera en bra utbildningsverksamhet för alla elever är det av största vikt att stadens tillsyn och uppföljning av verksamheten får de resurser och möjligheter de behöver för att kunna göra ett bra arbete.
De mål staden satt upp gällande utbildningsverksamheten är viktiga att följa upp för att se hur verksamheten och resultaten förbättras. Målen ska sedan vara vägledande för hela organisationen att arbeta gentemot och måste därför vara tydliga.
Det är uppseendeväckande att revisorerna kritiserar elevernas arbetsmiljö, och det blir tydligt att utbildningsverksamheten inte fått tillräckliga resurser för att arbeta med att förbättra arbetsmiljön i skolan, trots den borgerliga majoritetens löften om motsatsen. Arbetsmiljön i skolan behöver uppvärderas som politisk fråga och i de fall den behöver förbättras måste det finnas ekonomiska resurser att genomföra förändringar.
Svar på remiss från Skolinspektionen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtanden som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-20. Dnr 10-454/1770.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 26 ansökningar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående grundskolor samt fristående förskoleklasser i anslutning till fristående grundskolor i Stockholms stad. Ansökningarna avser start läsåret 2011/12.
Ansökan om godkännande och rätt till bidrag prövas av Skolinspektionen. Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot förskoleklassens, grundskolans och särskolans värdegrund och allmänna mål.
Ärendet har utarbetats inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samverkan med utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning och kvalitets- och ekonomiavdelning. Synpunkter har inhämtats från förvaltningens utbildningsinspektörer.
Yrkanden
Ordföranden Cecilia Brinck (M) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Magnus Johansson (S) framlade ett för (S) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Magnus Johansson m fl (S) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
samt att därutöver anföra
Trenden att allt fler ansöker om att få starta privata skolor i Stockholm fortsätter. En utveckling mot fler privata skolor riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är inte ett hot mot stadens skolor men kan enligt vår mening inte uteslutas.
En mer övergripande påverkan på det kommunala skolväsendet finns också genom de elevrörelser som uppstår i staden. Det finns därmed en risk med successiv utglesning med allt längre avstånd mellan de kommunala skolorna i dessa områden. Det finns också en aspekt med att det uppstår planeringsproblem då det inom områden där det behövs fler skolor saknas skolor utifrån ett ökande elevunderlag, medan det i andra områden kan bli för många skolor utifrån ett minskat elevunderlag.
Den kommunala skolan kommer alltid att ha ett ansvar för att uppfylla skolplikten. Det kan skapa allvarliga problem när kommunala skolor med kort varsel tvingas ta emot elever från fristående skolor som gått omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor.
Ledamoten Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
1. Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
2. Och därutöver tillägga
Barn i grundskoleålder ökar de kommande åren i Stockholm. Därför är det välkommet med fler aktörer som kan erbjuda pedagogisk verksamhet. Däremot får etablering av fristående pedagogiska verksamheter inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala verksamheten. Den moderatledda majoriteten har genomfört dumdristiga avknoppningar av kommunal verksamhet och behövda satsningar på förskola och skola uteblir.
Däremot är det viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig, men idag saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens håll. Mer information som vart i kommunen etableringen ska ske är önskvärt. Ansökningarna för att starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i kommunens planerande.
Konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att överleva. De friskolor som lyckas erbjuder något attraktivt, och det är bra för eleverna. Samma gäller för de kommunala skolorna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-20. Dnr 10-455/1771.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 66 ansökningar avseende statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskolor och fristående särskolegymnasium från och med läsåret 2011/12. Antalet ansökningar har fördubblats jämfört med 2009.
Om en betydande del av de inkomna ansökningarna leder till etablering i den storleksordning som ansökningarna avser, så kommer det med stor säkerhet att få negativa konsekvenser för redan etablerade skolor, oavsett huvudman. Om elevunderlaget minskar samtidigt som utbudet ökar kommer det att i första hand påverka de skolor som redan nu har ett svagt söktryck i stadens och länets ytterområden.
Utöver vad som ovan anförts är det förvaltningens bedömning att det inte går att påvisa att årets ansökningar var för sig medför långtgående negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Detta ärende har utarbetats inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samverkan med gymnasieavdelningen. Synpunkter har inhämtats från kvalitets- och ekonomiavdelningen samt förvaltningens utbildningsinspektörer.
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
Vi är oroliga för att den ökade etableringen tvingar såväl kommunala, såväl som fristående, gymnasieskolor in i en ond spiral av nedskärningar och allt sämre möjligheter att attrahera elever. Resultatet blir i värsta fall nedläggning av väl fungerande skolor. På sikt ökar elevernas resvägar och stora områden i ytterstaden kan komma att helt sakna gymnasieskolor, vilket bidrar till att förorterna blir sovstäder.
Tyvärr kan staden inte reellt påverka nyetablering på grund av överetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel kan tvingas ta emot elever från fristående skolor som går omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor i staden.
1. att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
2. och därutöver tillägga
Det är viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig, men idag saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens håll. Mer information som vart i kommunen etableringen ska ske är önskvärt. Ansökningarna för att starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i kommunens planerande.
Med sjunkande elevantal i gymnasieskolan i kommunen är det också i slutändan inte hur många som får tillstånd som ger negativa konsekvenser utan hur många som till slut startar upp.
Konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att överleva. De friskolor som lyckas erbjuder något attraktivt, och det är bra för eleverna. Samma gäller för de kommunala skolorna. Vi vill uttrycka vikten av att det finns bra gymnasieskolor i stadens alla delar. Etablering av fristående pedagogiska verksamheter får inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala verksamheten.
Utbildningsnämnden godkänner åtaganden och budget för projektet Lokala yrkesutbildningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-18. Dnr 10-007/664.
I kommunfullmäktiges budget för 2010 ges utbildningsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden samt berörda stadsdelsnämnder, utreda möjligheterna till lokala yrkesutbildningar för Järva och Hässelby-Vällingby. Syftet är att få fler i arbete och stärka skolans koppling till arbetslivet.
På vuxenutbildningsavdelningen genomförs därför ett projekt under perioden 10-03-01 t o m 12-06-30 som dels i samarbete med Hantverksakademin ska starta upp, utveckla och följa upp en utbildningsmodell för ungdomar 18 – 24 år som går under arbetsnamnet ”Järvalärling”, dels samordna arbetet inom utbildningsförvaltningen och mellan berörda nämnder. Avsikten är att inhämta kunskap så att denna nya utbildningsform kan upphandlas och bedrivas som reguljär verksamhet fr o m höstterminen 2012.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner åtaganden och budget för projektet Lokala yrkesutbildningar.
Ledamöterna Magnus Johansson m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
En satsning på att utöka utbudet av yrkesutbildningar är bra och välkommet. Bristen på utbildning för vuxna är dock stor över hela staden, och därför behövs fler satsningar utöver den på Järva.
Den borgerliga majoriteten i såväl Stockholms kommun som i riksdagen har valt att göra stora besparingar på vuxenutbildningen. Detta trots att behovet och efterfrågan på vuxenutbildning är stort. Det måste finnas ett bra utbud av såväl yrkesutbildningar som möjlighet att läsa in högskolekompetens och gymnasiebehörighet, men tyvärr får inte alla tillgång till det idag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-19. Dnr 10-112/1898.
Föräldraalliansen i Stockholms stad (FiSS) utgör ett samarbetsorgan och forum för föräldraföreningar, föräldrasammanslutningar och enskilda medlemmar i Stockholms stad. FiSS har ansökt om 800 tkr i verksamhetsbidrag och bidrag för två projekt för år 2010. Förvaltningen anser att FiSS har genomfört sin verksamhetsplan för 2009 och föreslår därför att föräldraalliansen tilldelas 600 tkr för verksamhetsåret 2010.
I verksamhetsberättelsen för 2010 ska ingå redogörelse av inventeringen av antal befintliga föräldraföreningar i staden och vad mötena med rektorer för att diskutera samarbetsformer har lett till.
Förvaltningen föreslår att FiSS även får 200 tkr för det treåriga projektet ”Utvecklad föräldrasamverkan som metod för positiv skolutveckling”. Bidrag för projektet ges för det tredje året och en slutrapport från FiSS ska lämnas senast juni 2011.
Ärendet har handlagts inom utbildningsdirektörens stab.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-20. Dnr 10-431/2585.
Utbildningsförvaltningen har våren 2010 genomfört brukarundersökningar inom vuxenutbildningen i Stockholm. Undersökningarna riktar sig till studerande vid kommunal vuxenutbildning (komvux), utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (särvux) samt svenska för invandrare (sfi). Undersökningarna är ett led i utbildningsförvaltningens uppdrag från kommunfullmäktige att regelbundet genomföra brukarundersökningar inom samtliga pedagogiska verksamheter, oavsett huvudman. Företaget Tns Sifo har efter upphandling av stadens ramavtalade leverantörer haft uppdraget att verkställa undersökningarna.
Brukarenkäterna omfattar fyra frågeområden; Kunskap och lärande, Trygghet och trivsel, Arbetsmiljö och Inflytande över det egna lärandet. Därutöver redovisas ett helhetsomdöme samt uppgifter om de svarande.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ledamoten Magnus Johansson (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Magnus Johansson m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att godkänna förvaltningens förslag till beslut
att ge förvaltningen i uppdrag att utreda hur svarsfrekvensen i brukarundersökningen kan förbättras
Det är viktigt att staden genomför undersökningar bland de som återfinns i olika verksamheter, för att skaffa sig en uppfattning om t ex vad som behöver utvecklas och förbättras. Tyvärr är svarsfrekvensen för dessa brukarundersökningar, framförallt gällande Komvux, väldigt låg och det är viktigt att så många som möjligt deltar för att få en sån klart och sanningsenlig bild av verksamheten som möjligt. De är därför viktigt att genomför en utredning i syfte att öka deltagandet i brukarundersökningarna och höja svarsfrekvensen.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund (FP), Cecilia Brinck m fl (M), Erik Slottner (KD) och ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Brukarundersökningarna inom kommunal vuxenutbildning, utbildning för vuxna med utvecklingsstörning samt svenska för invandrare visar att de studerande är nöjda med verksamheterna. Det är mycket glädjande att de studerande är särskilt nöjda med lärarna och innehållet i undervisningen. Under denna mandatperiod har vi haft fokus på kunskap och insatser har genomförts för att ytterligare höja kompetensen i lärarkåren. En kompetent och engagerad lärarkår är nyckeln till ökad
kunskap bland eleverna. Vi har byggt ut vuxenutbildningen inom ramen för regeringens satsning på ”yrkesvux” och infört valfrihet genom så kallad ”vuxpeng” och SFI-peng.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-21. Dnr 10-022/1932.
Utbildningsnämnden beslutade den 15 april 2010 att återkalla godkännandet för Alzahraa Idealiska Akademi AB, org nr 556553-6678, att bedriva fritidshem enligt skollagen. Beslutet gällde omedelbart. Huvudmannen har den 4 maj 2010 överklagat utbildningsnämndens beslut.
Förvaltningsrätten har den 10 maj 2010 beslutat att avslå huvudmannens yrkande om inhibition. Förvaltningsrätten har berett utbildningsnämnden att senast den 11 juni 2010 yttra sig över huvudmannens överklagande.
Ärendet har beretts inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-26. Dnr 10-401-2896.
I promemorian föreslås författningsändringar för att betyg ska kunna införas i grundskolan, sameskolan samt i grundsärskolan, när betyg ges, från och med årskurs 6. Betyg ska också införas i specialskolan från och med årskurs 7.
Från och med höstterminen 2012 föreslås eleverna i årskurs sex i grundskolan få betyg, och då får även sjuorna betyg för första gången.
Utbildningsförvaltningen delar i huvudsak arbetsgruppens förslag om att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsvarade skolformer. Betygssättningen bör dock, precis som arbetsgruppen föreslår, samspela med den individuella utvecklingsplanen där de områden eleven bör utveckla tydligt framgår liksom behov av individuellt anpassat stöd.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning.
Ledamoten Magnus Johansson (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Magnus Johansson m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Inge Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Elever och föräldrar har rätt till en god och tydlig information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling samt om eventuella behov av särskilt stöd eller andra insatser. Skolans huvuduppgift är att stödja elevens utveckling och lärande. Målet för skolpolitiken är en likvärdig skola av hög kvalitet som ger varje enskild elev bästa möjliga förutsättningar. Betygen säger för lite om vad en elev faktiskt kan. De säger ingenting om hur eleven utvecklats. De säger inte heller någonting om elevens utvecklingspotential.
Istället för att sänka åldern för betygssättning borde arbetet med skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner utvecklas för att ge elever och föräldrar en mer riktig återkoppling. Bedömning i skolan måste vara framåtsyftande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-20. Dnr 08-324/753.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott beslutade den 19 november 2008 att utbildningsnämnden och Bromma stadsdelsnämnd innan upphandling och beställning av produktion ska anmäla en slutlig avstämning av projektets ekonomi och övriga förutsättningar till kommunstyrelsens ekonomiutskott för godkännande. Nedanstående punkter skulle därvid stämmas av:
1. Uppdaterade befolknings- och efterfrågeanalyser och eventuella korrigeringar i projekteringen som följd av dessa.
2. Möjliga ändringar av skolpliktsområden och konsekvenser av dessa.
3. Eventuella friskoleetableringar inklusive konsekvensanalys.
4. Uppdaterade kostnadsredovisningar.
5. Kostnader för tomgångshyror och analys av hur dessa ska finansieras.
6. Möjlighet att bygga Mariehällsskolan i etapper.
7. Tillgången till idrottsfunktion.
8. Alternativa lokallösningar med kostnadsredovisning.
Bromma stadsdelsnämnd startade utredningsarbetet kring ny förskola/skola i Mariehäll våren 2005. Utbildningsförvaltningen övertog skollokalprojektet i juli 2007.
Utbildningsförvaltningen har i samarbete med Bromma stadsdelsförvaltning, exploateringskontoret, idrottsförvaltningen, SISAB och stadsbyggnadskontoret genomfört en fortsatt utredning parallellt med SISAB:s projektering av skolan.
Inom utbildningsförvaltningen har projektet varit ett samarbete mellan grundskoleavdelningen och kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Förslag till beslut
Ledamöterna Magnus Johansson m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning om hur man avser att lösa lokalfrågan för skolbarnsomsorgen i Mariehäll.
samt att därutöver anföra.
Det är bra att det nu kommer ett beslut om hur man ska gå vidare med projektet kring Mariehällsskolans förskola och skola. Det är dock sorgligt att ärendet har dragit ut på tiden och denna fördröjning av skolan är förödande för ett så expansivt område som Mariehäll.
Tyvärr saknas dock fortfarande ett svar rörande lokalfrågan för skolbarnsomsorgen i Mariehäll. Det är av största vikt att man snarast möjligt återkommer med en lösning för skolbarnsomsorgen som tar sin utgångspunkt i barnens bästa och trygghet.
________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-10. Dnr 09-324/771.
Utbildningsnämnden godkände den 26 november 2009 verksamhetsplanen för 2010. I denna ingick att medieutbildningen vid Hässelby gymnasium skulle flyttas till S:t Eriks gymnasium från hösten 2010.
För att kunna göra detta erfordras vissa ombyggnadsåtgärder. För att dessa skall kunna utföras så snabbt som möjligt erfordras en samordning med pågående ombyggnadsetapp. Tidsbristen medför att förvaltningen måste redovisa ett genomförandeärende direkt istället för att på sedvanligt sätt först redovisa ett inriktningsärende.
Från SISAB har erhållits en offert med en beräknad hyreshöjande kostnad om nästan 10,0 mnkr och ett hyrestillägg om ca 1,9 mnkr. Hyreshöjning kommer att ske i förhållande till reell ombyggnadskostnad.
Ombyggnaden planeras vara klar under vecka 43 vilket är avsevärt tidigare än vad som varit möjligt om projektet skulle löpt på sedvanligt sätt med inriktningsärende och därefter genomförandeärende.
Ombyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för S:t Eriks gymnasium, Hässelby gymnasium, centrala utbildningsförvaltningen i form av gymnasie- respektive kvalitets- och ekonomiavdelningen samt SISAB.
___________
1. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att genomföra tillgänglighetsanpassningar i enlighet med nivå två i förvaltningens tjänsteutlåtande i stadens grundskolor.
2. Utbildningsnämnden översänder, mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut i december 2004 om det handikappolitiska programmet och dess innehåll och uppdrag avseende bl.a. enkelt avhjälpta hinder, utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen för kännedom.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-04-30. Dnr 08-324/1452.
Kommunfullmäktige fattade den 14 december 2004 beslut om ett nytt handikappolitiskt program. En huvudpunkt för delaktighet är enligt programmet, att enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning i publika lokaler och på allmänna platser skall vara eliminerade senast år 2010. Bland de publika lokalerna i skolorna ingår enligt förvaltningens bedömning bl.a. expedition, vaktmästeri, aula/samlingssal, matsal och idrotts-lokaler.
I samband med ett ärende avseende åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i stadens gymnasie- och vuxenutbildningsskolor beslöt utbildningsnämnden den 13 december 2007, att uppdra åt utbildningsförvaltningen att utreda och redovisa ett inriktningsförlag avseende tillgänglighetsåtgärder i stadens grundskolor i samma nivå som beslutats för gymnasie- och vuxenutbildningsskolorna.
Inriktningsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för grundskole- resp. kvalitets- och ekonomiavdelningen samt SISAB.
Ledamoten Magnus Johansson m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Ett modernt och rättvist Stockholm ger människor med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i staden måste öka eftersom detta är viktiga grundstenar för ett aktivt liv. Det är således av yttersta vikt att tillgängligheten ökar i Stockholm, så även i stadens skolor. Därför är det bra att satsningen på att tillgängliggöra stadens grundskolor nu kommer igång, även om vi gärna sett att arbetet hade kommit igång tidigare.
Självklart hade vi gärna sett att arbetet med att göra stadens grundskolor tillgängliga skulle ha kommit igång tidigare. Tillgänglighetsarbetet får dock inte ses som ett projekt med ett slutdatum när allt ska vara tillgängligt. Tillgängligheten är något som ständigt måste ses över och ständigt förnyas. Exempelvis tillkommer varje år i Stockholm nya otillgängliga miljöer samtidigt som många gamla finns kvar.
Efter renoveringarna för tillgänglighetsarbetet genomförts är det viktigt att skolan tilldelas tillräckliga resurser för att klara de hyreshöjningar som uppkommer.
Tillgänglighet handlar inte bara om rörelsehinder. För att skolmiljön ska vara tillgängligt för alla behövs också en anpassning för andra funktionsnedsättningar som exempelvis hörselnedsättning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-18. Dnr 08-324/692.
I januari 2007 brann Slättgårdsskolans gymnastiksal ner till grunden. Utbildningsförvaltningen har sedan branden tillsammans med skolan och SISAB arbetat med att få fram ett förslag på återuppbyggnad.
På grund av ärendets natur och skolans stora behov av en gymnastiksal går ärendet, efter samråd med stadsledningskontoret, direkt som genomförandeärende.
Slättgårdsskolan är en F-9 skola och därför planeras den nya gymnastikbyggnaden få något större innermått än den byggnad som fanns innan branden. För en F-9 skola är det lämpligt med en gymnastiksal som har innermåtten 18x27 m.
Förvaltningen har utrett olika förslag på placering av gymnastikbyggnaden och kommit fram till att den bästa lösningen är att placera den i ett nytt läge på andra sidan skolgården.
Slättgårdsskolan behöver en permanent lösning för sin gymnastikundervisning som nu bedrivs i ett provisoriskt tält på skolgården.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens lokalenhet och grundskoleavdelningen i samarbete med SISAB. Samråd kommer att hållas med stadsledningskontoret under maj månad. Ärendet kommer att redovisas för utbildningsförvaltningens handikappråd den 26 maj.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-25. Dnr 10-400-2894.
Stadens nämnder nominerar enheter till Stockholms stads årliga kvalitetsutmärkelse. Stockholms stads kvalitetsstrategi är en gemensam grund för systematisk utveckling av stadens verksamheter.
Kvalitetsstrategin med dess begreppsapparat anger byggstenarna i stadens kvalitetssystem. Strategins begrepp ligger till grund för enheternas planering och uppföljning och blir därför en viktig del av stadens integrerade ledningssystem – ILS. Kvalitetsutmärkelsen är en del av strategin och syftar till att lyfta fram goda exempel, belöna ett bra kvalitetsarbete och en god kvalitetsutveckling. Genom att delta i utmärkelsen ges verksamheterna möjlighet att få sitt kvalitetsarbete värderat och bedömt av externa examinatorer som ett led i fortsatt utveckling.
Ledamoten Magnus Johansson (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Ledamoten Magnus Johansson m fl (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-05-26. Dnr 10-413-1177.
I en skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) föreslås att utbildningsförvaltningen att återkomma till nämnden med en sammanställning av synpunkter och frågor som inkommit till nämnden med anledning av skolvalet, en utvärdering av process och utfall av årets skolval, ett förslag på ett reformerat valsystem utifrån principer om syskonförtur, återinförande av upptagningsområden och en mer transparent handläggningsprocedur samt föra en dialog med stadens friskolor om att ansluta sig till systemet och intensifiera kommunikationsinsatserna inför nästa års skolval.
Förvaltningen återkommer under hösten med en utvärdering av arbetet och eventuella förslag till förändringar. Förvaltningen föreslår dock redan nu att ansökningstiden tidigareläggs.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samråd med EF-avdelningen och administrativa avdelningen.
Magnus Johansson m fl (S) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag
att inför kommande val återkomma till nämnden med förslag på ett reformerat valsystem, som ska utgå från principer om syskonförtur, återinförande av upptagningsområden samt mer transparent handläggningsprocedur.
att i arbetet med det reformerade valsystemet även föra en dialog med stadens friskolor med ambitionen att alla dessa också ska ansluta sig till systemet.
samt att därutöver anföra följande.
Skolvalsprocessen i Stockholm har i år varit extra turbulent. Det nya skolvalssystemet har inneburit stora problem för många barn och föräldrar, då barnen inte fått plats i den skola de har valt i första hand. Tanken med att förändra intagningsprocedurerna var att förenkla och effektivisera arbetet, men resultatet har blivit oro, irritation och osäkerhet bland många av de barn och föräldrar som berörs.
Störst problem skapar kanske avsaknaden av syskonförtur. Många föräldrar vittnar om hur deras barn inte får gå på samma skola som äldre syskon och hur logistiken kring skoldagen blir svår för såväl föräldrar som barn. Konsekvensen kan i värsta fall bli att föräldrar måste lämna sina barn på olika skolor, flera kilometer från varandra.
Det ska vara självklart med valfrihet och en möjlighet att välja vilken skola man ska gå i. Men det måste också finnas en trygghet i att systemet för valfrihet är begripligt och förutsägbart. Barn ska så långt det är möjligt placeras i skolor på ett vis som förenklar barnens och föräldrarnas vardag. Besked måste samtidigt ges i mycket god tid, inte så sent som nu sker, så det är bra att man nu förändrar ansökningstiden.
Staden behöver utifrån vårens erfarenhet reformera det nya skolvalssystemet. Framförallt vill vi införa en generell syskonförtur, så att syskon alltid ska garanteras plats i samma skola. För att säkra att det går att genomföra behöver staden kräva att regeringen ändrar lagen så att det blir möjligt.
Staden måste också kunna garantera att alla barn ska få gångavstånd till skolan och skolvägen ska vara säker. Valsystemet ska förändras så att det blir mer transparent och rättssäkert. Det krävs ett intagningssystem som är legitimt, välfungerande och tar hänsyn till relevanta faktorer.
_________
Avdelningschefen för gymnasieavdelningen Marie-Louise Hammer
Åberg lämnade information om Ross Tensta Gymnasium. Nämndledamöterna ställde frågor som Marie-Louise Hammer Åberg och biträdande rektorn Kerstin Friborg besvarade.
Ledamöterna Magnus Johansson (S) och Inger Stark (V) efterlyste en oberoende utvärdering av skolan.
1. Överklagandet beträffande vitesföreläggande gällande Bandhagens skola återkallas.
2. Juridiska avdelningen får i uppdrag att vara nämndens ombud.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-06-10. Dnr 08-222/4077.
Arbetsmiljöverket har till utbildningsnämnden inkommit med ett föreläggande att vid vite av 2 mnkr senast 2010-02-01 vidta åtgärder vid Bandhagens skola.
En skrivelse daterat 2009-03-11 från SISAB visade att SISAB inte kunde garantera att åtgärderna skulle vara färdigställda 2010-02-01, vilket skulle innebära att Arbetsmiljöverket kunde ansöka om utdömande av vite. Utbildningsnämnden beslutade 2009-03-02 att överklaga föreläggandet.
Enligt information från skolan och besiktningsprotokoll från SISAB slutfördes den sista åtgärden i föreläggandet 2010-01-12. Därför föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden drar tillbaka överklagandet angående vitesförläggandet.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Avdelningschefen för grundskoleavdelningen Håkan Edman lämnade information om förskoleplacering. Vårdnadshavare för ca 9500 barn har ansökt om förskoleplats i kommunal eller fristående grundskola. Det har skett en stor ökning av ansökningar under den senaste treårsperioden. I dagsläget har 97 % fått plats enligt första, andra eller tredjehandsval och andelen kommer att öka. Under sommaren fortsätter arbetet med att fördela lediga platser.
Håkan Edman informerade om skolbranden i Rinkeby. Förvaltningen har påbörjat beställningen om reparation av skolan och ambitionen är att bli klar till höstterminen 2010. Sommarskolan började som planerat.