Din position: Hem > Stockholms stad > Trafik- och renhållningsnämnden > Sammanträde 2013-03-14
Beslut
Trafik- och renhållningsnämnden utser vice ordföranden Emilia Hagberg (MP) att tillsammans med ordföranden Ulla Hamilton (M) justera dagens protokoll.
Justering sker måndagen den 25 mars 2013.
Skrivelser för beredning
Anmälan görs av inkomna skrivelser till trafik- och renhållningsnämnden enligt följande:
1 Hotell Terminus på Vasagatan, från Malte Sigemalm (S). Dnr T2013-320-01566
2 Stadens övergripande ansvar för snöröjningen, från Kajsa Stenfelt (V). Dnr T2013-440-01565
Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar skrivelserna till trafikkontoret för beredning.
Inkomna skrivelser m.m. till trafik- och renhållningsnämnden enligt förteckning från den 4 mars 2013 och den 14 mars 2013 anmäls.
Dnr T2013-010-00074
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar enligt kontorets förslag:
1 Trafik- och renhållningsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Handlingar i ärendet
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 20 februari 2013.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag.
Protokoll 10/2012 och 1/2013 från trafik- och renhållningsnämndens och Stockholms Stads Parkerings AB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor anmäls. Rådets sammanträden hölls måndagen den 26 november 2012 respektive måndagen den 28 januari 2013.
Minnesanteckningar från trafik- och renhållningsnämndens möte den 22 november 2012 med Stockholms Stads Parkerings AB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor anmäls.
Dnr T2013-112-00490
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 9 mars 2013.
Dnr T2013-050-00594Sekretess enligt kap 31 § 16 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Stockholm stads trafik- och renhållningsnämnd
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar godkänna anskaffningen av nytt ärende- och dokumenthanteringssystem till en utgift om 7,5 mnkr och en kostnad om 1 mnkr.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 27 januari 2013.
Dnr T2013-005-00643
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att uppdra åt kontoret att genomföra investeringsåtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning för 30 mnkr enligt kontorets tjänsteutlåtande.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 21 januari 2013.
Dnr T2013-320-00684
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till genomförande av cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder och markförstärkningsåtgärder på Bällstavägen, etapp 1 enligt förslaget till en uppskattad kostnad av ca 43 mnkr.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP), Jonas Naddebo (C) och Malte Sigemalm m.fl. (S) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) och Kajsa Stenfelt (V)
föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner i huvudsak kontorets förslag till genomförande av cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder och markförstärkningsåtgärder på Bällstavägen, etapp 1 en uppskattad kostnad av ca 43 mnkr.
2 Att cykelplanens rekommenderade normer följs.
3 Attdärutöver anföra följande:
Det är välkommet att åtgärder genomförs för att förbättra möjligheten till säker och framkomlig cykling i staden. Även markförstärkningsåtgärder på stadens gator är viktigt för att underhålla vår befintliga infrastruktur.
Det är även välkommet att den cykelplan som är antagen redovisar det utrymme som behövs för ökad cykling. På så vis kan nämnden göras uppmärksam på de åtgärder som kontoret föreslår och inte när upp till den standard som kontoret själv utarbetat. Bällstavägen – och framförallt sträckan förbi Bromma flygplats – tillhör en av de sträckor i cykelplanen där det bör vara minst komplicerat att följa cykelplanens intentioner. Att minska cykelbanan från 1,7 meter till 1,4 meter för en breddning av körbanan på en sträcka där cykelplanen anger bredden 2,25 meter skapar en stor osäkerhet om ambitionen att verkligen leva upp till det löfte staden och majoriteten har utlovat.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP), Jonas Naddebo (C) och Malte Sigemalm m.fl. (S).
Reservation
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) och Kajsa Stenfelt (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2013-300-00560
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att godkänna kontorets förslag till åtgärdsplan för Trafiksäkerhetsprogrammet 2013.
2 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till inriktning för kontorets arbete med obevakade övergångsställen med dubbla körfält och genomförande av åtgärder till en utgift om 3 mnkr under 2013.
3 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner genomförande av gatuåtgärder till en utgift om 10 mnkr under 2013.
4 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner genomförande av åtgärder vid skolor till en utgift om 15 mnkr under 2013.
5 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner genomförande av en poliskontrollplats på Örbyleden till en utgift om 1 mnkr under 2013.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 24 januari 2013.
Dnr T2010-300-01270, T2011-300-03647, T2012-300-02860, T2012-007-05184
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på följande skrivelser: ”Skatt på dubbdäck” från Malte Sigemalm (S) och ”Åskådliggör luftkvaliteten i Stockholmsluften” från Kajsa Stenfelt och Tobias Johansson (V).
2 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner att det fortsatta arbetet sker i enlighet med kontorets remissvar på åtgärdsprogrammet för luft och därmed anses tidigare uppdrag rörande dubbdäck och luftkvalitet inaktuella.
3 Trafik- och renhållningsnämnden översänder ärendet för kännedom till miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 14 februari 2013.
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Nämnden godkänner att det fortsatta arbetet sker i enlighet med de föreslagna åtgärderna 1, 3, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13 och 14 i remissvar på åtgärdsprogrammet för luft.
2 Att påbörja en översyn av hur staden bättre kan åskådliggöra luftkvaliteten i Stockholmsluften.
Det är viktigt att snabbt komma till klarhet över möjligheter för en lokal dubbdäcksavgift. I det arbetet kan juridiska aspekter tala för en skatt på dubbdäck och därmed måste även detta hållas som en möjlighet i det kommande utredningsarbetet. Eftersom att det finns indikationer på att arbetet kan ta lång tid då de juridiska aspekterna är komplicerade finns anledning att fram till dess utöka dubbdäcksförbudet till ytterligare gator i Stockholms innerstad. Skälet är Stockholmarnas hälsa och detta måste tas på största allvar.
Skrivelsen om att åskådliggöra luftkvaliteten i Stockholmsluften är ett bra initiativ som är värt att studera vidare. Mätningar finns och redovisas redan via stadens hemsida. Den tillkommande kostnad och det arbete som fodras för att tydligare än idag åskådliggöra luftkvaliteten i staden bör inte vara särskilt stor.
3) Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Delvis avslå kontorets förslag till beslut.
2 Snarast införa dubbdäcksförbud i innerstaden.
3 På strategiska platser i staden sätta upp displayer som tydliggör luftkvaliteten i staden.
4 Därutöver anföra:
Det är bra att majoriteten nu ansöker om att få införa dubbdäcksavgifter i staden. Men då vi fortfarande inte uppfyller miljökvalitetsnormerna, kan vi inte bara sitta och pilla oss i naveln i väntan på en juridisk process som kan ta lång tid.
I avvaktan på ett eventuellt införande av dubbdäcksavgifter bör vi snarast införa dubbdäcksförbud i hela Stockholms innerstad.
För att öka förståelsen för de åtgärder som staden behöver vidta för att klara människors hälsa, står vi fast vid att man snarast bör sätta upp displayer på strategiska platser i staden, som tydligt visar de luftvärden som visserligen finns att läsa på stadens hemsida, men som få tar del av. Det är ingen stor kostnad.
Detta tillsammans med kontorets kampanj om att dra in klorna, visar tydligt att dubbdäck inte hör hemma i en hållbar storstad i världsklass.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer de framlagda förslagen mot varandra och
finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP), Jonas Naddebo (C) och Malte Sigemalm m.fl. (S).
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Kajsa Stenfelt (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2010-420-03614
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner trafikkontorets slutredovisning avseende renoveringen av Stadshusbron.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 15 februari 2013.
Dnr T2013-050-00652
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 4 februari 2013.
Dnr T2012-510-06715
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna kontorets tjänteutlåtande till kommunstyrelsen.
Dnr T2013-000-00533
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 7 februari 2013.
1 Trafik- och renhållningsnämnden avslår tjänsteutlåtandet.
2 Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att avbryta allt arbete med Förbifart Stockholm
3 Att därutöver anföra följande:
Utvecklingen i Stockholmstrafiken går åt fel håll. Kollektivtrafikandelen har varit oförändrad under lång tid, och prognoserna pekar på en minskad andel framöver, trots utbyggd kollektivtrafik och trängselavgifter.
Naturvårdsverkets rapport anger att utvecklingen måste bli mot ett mer transportsnålt samhälle. Som ett förslag för att kunna nå ett Sverige utan klimatutsläpp är att planlagstiftning och dess tillämpning förändras för att samhället ska bli mer transportsnålt. Det är mot bakgrund av detta märkligt att staden samtidigt planerar för en kraftig utveckling i motsatt riktning.
Under de senastedecenniernahar Stockholms Stad bejakat eller varit uppdragsgivare till bland annat följande vägprojekt: Södra länken, Norra länken, Norrortsleden och Södertörnsleden. Det säger sig självt att med en så kraftig utbyggnad av vägkapaciteten så är det mycket svårt att nå klimatmålen för transporterna. Först nu har Stockholms Stad antagit en framkomlighetsstrategi som ska styra mot en mer hållbar transportpolitik. Tyvärr är det mycket svårt att genomföra en transportsnål samhällsplanering när vägkapaciteten redan är utbyggd. Stockholms stad har dock fortfarande all möjlighet att påverka utvecklingen. Om planerna på Förbifart Stockholm läggs åt sidan så blir prognoserna för kollektivtrafikandelar och personbilstransporter helt annorlunda. Det finns fortfarande tid att göra det som behövs för att Stockholm ska kunna bidra till en transportpolitik som klarar klimatmålen.
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen anföra följande:
Den industrialiserade världens utsläpp av klimatgaser måste upphöra senast 2030 för att klimateffekterna ska minimeras och världens utvecklingsländer ges möjlighet till en rättvis utveckling. Stockholm ska gå i täten för denna utveckling.
Rättvist miljöutrymme är ett mått på hur jordens begränsade resurser ska kunna fördelas rättvist inom ramarna för naturens bärkraft. Rådigheten över stadens mark och fastigheter måste ligga hos staden för att effektivisera arbetet. Vi vill att Stockholm tar fram en strategi utifrån klimatmålet för arbetet med miljörättvisa och inför en miljö-samordningsgrupp inom stadsledningskontoret.
Stadens trafiksystem måste utvecklas mot en minimering av privatbilismen och en utbyggnad av bra och billig kollektivtrafik, som alla stadens invånare har råd att använda dagligen. Förbifart Stockholm ska genast stoppas och frigjorda pengar användas till kollektivtrafik.
Klimatförändringen har också blivit tydlig i Stockholm. Sommartemperaturen ökar, Mälarens vattenflöden blir större och havsytan stiger i ett allt snabbare tempo. År 2100 kan havsytan enligt den senaste, tillgängliga studien att ha stigit med 1,1 m jämfört med idag (inkl. landhöjning) (Arktiska Rådets rapport 2011). Osäkerheten åt båda hållen är dock betydande och staden bör genast göra en förnyad bedömning av de allra senaste vetenskapliga rönen, särskilt med tanke på den förestående omdaningen av Slussen.
Stockholm släpper ut 3,4 ton ekvivalenter inom kommunens gränser. V vill minska detta till 2 ton på 6 år, vilket motsvarar ca 850 000 ton CO2e totalt, som är vårt mål. Detta gör vi genom 9 projekt enligt nedan;
Stockholm ska omgående skärpa kraven vad gäller koldioxidutsläpp från tung trafik och intensifiera arbetet med att skapa en innerstad fri från privatbilism. Samlastningscentraler för smartare godshantering ska skapas, tillsammans med lättillgängliga och säkra infartsparkeringar för bilar och cyklar samt säkra cykelvägar och gångstråk och attraktiv kollektivtrafik.
Trängselavgifterna bör höjas för att uppfylla sitt syfte. Intäkterna ska gå till att bygga ut och förbättra kollektivtrafiken i hela länet. Förbifart Stockholm ska stoppas, trängselavgifter ska införas på Essingeleden och även dessa pengar ska gå till utbyggd kollektivtrafik. Vi vill också utöka och utvidga trängselavgiftssystemet att gälla på fler strategiska trafikleder, för att ge incitament till att använda mer hållbara transporter. Ger 245000 ton CO2e i minskade utsläpp.
Vi vill införa åtskilda cykelbanor. Utrymme skapas genom färre bilfiler. Systemet med lånecyklar ska utvecklas och säkra cykelparkeringar skapas i hela staden. Ger 13000 ton CO2e i minskning.
Avfallsmängden måste minskas genom åtgärder inom industri, matvarukedjan och restauranger. Särskild information måste riktas mot allmänheten. Insamlingen av avfall ska effektiviseras genom att kommunen tar ett helhetsansvar för all insamling även om producenterna tar det ekonomiska ansvaret för sina produkter. All insamling ska vara fastighetsnära och fler återvinningscentraler ska skapas. Andelen återvunnet biologiskt avfall ska öka. Ger 8 000 ton CO2e i minskning.
Fortums värmeverk i Värtan förbrukar årligen 300000 ton kol och släpper ut 822000 ton CO2e. Stockholm, som har 50 % av rösterna i bolaget Fortum Värme, ska tillse att kolet ersätts med förnybart bränsle före 2020. Ger 410 000 CO2e minskat utsläpp.
Stockholms stad ska med prioritet utveckla biobränsleproduktionen och överföra denna i egen regi som en del av ett nytt eget energibolag, där initialt också egen lokal produktion ingår genom geovärme, sol-el och solvärme.
Existerande fastigheter måste kraftigt sänka sitt energibehov. En stor potential till energibesparing finns i det så kallade miljonprogramsbeståndet. Ett särskilt projekt ska utvecklas för att upprusta och energieffektivisera bl.a. dessa fastigheter. En särskild grupp inom staden måste leda och samordna energianvändningen och en fond ska inrättas för att stimulera forskning och utveckling av klimatsmarta energilösningar. Detta ger 10000 ton CO2e i minskade utsläpp.
Maten står för nästan en tredjedel av stockholmarnas klimatutsläpp. Utsläppen från matkonsumtionen ska minska med minst 20 %. Vegetariska alternativ ska alltid finnas på alla kommunala institutioner och arbetsplatser och vara huvudalternativet en dag i veckan. Fisk och kött från i huvudsak frigående djur inkl vilt och ren ska ersätta kött från s.k. djurfabriker. Information om matens klimateffekter ska prioriteras, matsvinnet ska minska och allt biologiskt avfall ska samlas in. Ger 152000 ton CO2e i minskade utsläpp.
Bromma flygplats ska läggas ned snarast möjligt och en ny ekostadsdel med nytt centrum, bostäder och rekreationsområden ska skapas, där hela stadsdelen blir en ”passiv-hus” stadsdel – den första i Europa. Ger 12 500 CO2e i minskade utsläpp.
Dnr T2012-511-06714
1 Uppdra staden att utreda förutsättningarna att göra lämpliga delar av Västberga till ett attraktivt område för boende och företagande
2 Samt att vidare anföra följande:
Trafik- och renhållningsnämnden har fått en motion från Maria Hannäs (V) om utredning av förutsättning för att hela Västberga industriområde ska kunna bli ett område för både boende och företagande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden utreder förutsättningarna för att göra Västbergaområdet till ett attraktivt område för boende och företagande.
Miljöpartiet tycker att motionen är intressant och delar Vänsterpartiets uppfattning om att staden i Västberga industriområde sitter på en mycket stor markresurs. Det är även mycket bra att staden i detta nu gör en översyn av planeringsinriktningarna för företagsområden, bland annat Västberga. Västberga industriområde som idag anges i Promenadstaden som ett industri- och terminalområde, har en viktig funktion som distributionscentrum. I en utredning om Västberga med möjligheter för både boende och företagande är det mycket viktigt att beakta spår- och terminalområdets betydelse för att miljövänligt transportera in gods i anslutning till regioncentrum.
Miljöpartiet instämmer i Vänsterpartiets önskan om att uppdra staden att utreda förutsättningarna att göra Västberga till ett attraktivt område för boende och företagande.
1 Bifalla motionen
2 Därutöver anföra:
Stockholm behöver bygga mycket bostäder för att möta en ökande befolkning, och därför krävs det att staden bygger både rätt och tätt. Västbergaområdet är idag ett område där marken utnyttjas ineffektivt, och man bör därför utreda förutsättningarna att planera för ett område med både bostäder och industri.
Det borde gå att utnyttja marken på ett förnuftigare sätt, och inte bara döma ut förslaget för att det på vissa delar i området sker transporter av farligt gods.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Malte Sigemalm m.fl. (S) enligt följande:
Motionens intentioner är lovansvärda. Vi anser dock att det skulle bli svårt att skapa förutsättningar för attraktivt boende inom Västberga industriområde. Stockholm behöver i dagsläget denna typ av verksamhetsområde för bland annat omlastnings- och distributionsverksamhet till staden. Området har spårförbindelse vilket innebär minskad miljöbelastning jämfört med gods på lastbil.
I dagsläget är Västberga industriområde ett område med mycket tung trafik, vilket innebär ytterligare sämre förutsättningar för attraktivt nyskapande av bostäder inom området. Däremot ser vi positivt på om området kunde rustas upp och en del av de ruffiga fastigheterna kunde få en ansiktslyftning.
Dnr T2012-310-00434
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna och åberopa kontorets tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande lämnas av Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) enligt följande:
Det är viktigt att använda skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Som vanligt väljer majoriteten att låta privata entreprenörer plocka russinen ur kakan och lägger därför de lönsammaste turerna utanför den allmänna trafikplikten. Exempel på detta är att man i förslaget till ny turlista minskat de trafikpliktiga turerna till bland annat Grinda och Sandhamn med 30 procent.
När antalet privata entreprenörer ökar blir det också svårare att bedriva en effektiv skärgårdstrafik. Vilket syns i förslaget till nya turlistor, där antalet tomturer (turer som inte tar upp betalande passagerare utan vars enda syfte är att flytta båten) ökar med cirka 30 procent.
Allt detta drabbar i slutänden skattebetalarna då skärgårdstrafiken totalt sett blir dyrare när överskotten från de lönsamma turerna inte kan bidra till olönsamma turer som är en del av bastrafiken i skärgården.
Dnr T2012-400-06497
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner projektets inriktning och ger kontoret i uppdrag att fortsätta utredningen.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
3 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Dnr T2012-000-06980
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner och överlämnar kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 21 februari 2013.
Dnr T2012-702-07183
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet).
1 Att 70 % ska sättas som mål för matavfallsinsamling
2 Att öka differentieringen av avfallstaxan
3 Att konsekvensändra handlingsplanen enligt punkterna ovan
4 I övrigt anföra följande
Den moderatledda majoriteten i Stockholms stad har försatt värdefull tid. Efter sex år av obrutet regeringsinnehav i Stockholm har den viktiga infrastrukturen för insamling av matavfall och framställning av biogas inte byggts ut. I branschorganisationen Avfall Sveriges benchmarking placerar sig Stockholm på en föga imponerande plats. Detta är ett område som sedan länge borde ha haft högsta prioritet och där Stockholm skulle ha unika möjligheter att ligga i framkant. Biogasfrågan är ett av många tydliga exempel där staden ligger långt efter och där chans efter chans missats att bli vägledande och föregångare. Miljöpartiet de gröna har påtalat vikten av matavfallsinsamling för den styrande majoriteten i Stockholm sedan 2006.
Det är nödvändigt att fatta beslut om inriktning och konkreta åtgärder. Det är fullt möjligt att sortera ut 70 procent av matavfallet i Stockholm, vilket ligger i nivå med vad som görs i t.ex. Västerås. Avfallstaxan ska tydligare differentieras så att det i större utsträckning än idag lönar sig ekonomiskt att sortera ut matavfall. I Södertälje har matavfallet samlats in sedan 2001 och till deras anläggning skickas nu den lilla mängd matavfall som nu ingår i Stockholms pilotstudie.
För att matavfallsinsamling ska kunna införas på bred front i Stockholm krävs styrande åtgärder och investeringar i kapacitetsstarka anläggningar. Samtliga nuvarande insamlingsmetoder och system för optisk sortering bör användas. Det är önskvärt att bygga upp system som staden äger och har rådighet över, så att kapaciteten i anläggningarna i första hand kan användas för matavfall som uppkommer i Stockholm. Biogasen ska användas som drivmedel för fordon vilket ger stora miljövinster. Det är av stor vikt att matavfall från de kommunala verksamheterna samlas in och används som råvara, stadens verksamheter ska vara ett föredöme. Före ett snabbt införande behövs kartläggning och beslut om lämpliga åtgärder utifrån lokalernas beskaffenhet och geografiska läge.
De juridiska förutsättningarna för ansvarsfördelningen mellan stadens berörda förvaltningar och bolag och eventuellt behov av organisatoriska förändringar måste tydliggöras. Ledig rötningskapacitet i andra anläggningar i regionen ska utnyttjas under uppbyggnadsperioden, men exempelvis är SRV:s anläggning är i första hand avsedd för Södertörnskommunernas behov. Lika viktigt som att nå ökad insamling av matavfall för biologisk behandling är att minska att onödigt matavfall över huvudtaget uppstår. Därför behövs samverkande åtgärder för att nå en minskning av att det onödiga matavfallet. Till exempel kan det i stadens kampanjer och information om matavfallsinsamlingen tydliggöras att mat som kastas ska minimeras. I bilder och text är det viktigt att visa på att insamlingen av matavfall i första hand handlar om skal och liknande rester som är restprodukten av den mat vi äter.
Stockholm bör följa EU:s ramdirektiv för avfall som anger en hierarki för hantering av avfall:
1. Förebygg att avfall uppkommer.
2. Förbered avfallet för återanvändning.
3. Återvinn materialet i sig.
4. Återvinn materialet på annat sätt, t ex genom energiutvinning.
5. Bortförskaffande av avfallet/deponi
Åtgärder för att minska matsvinnet är genomgående samhällsekonomiskt kostnadseffektiva. Miljöpåverkan blir större ju närmare matgästen/konsumenten man kommer, eftersom maten då producerats, bearbetats, transporterats, förvarats och kanske tillagats helt i onödan. Minskning av vissa typer av mat kan vara mer effektiv, både miljömässigt och kostnadsmässigt.
Det är ett stort slöseri med resurser och en onödig belastning på miljön att mat som kunde ätas upp bara slängs. Enligt Naturvårdsverket står maten vi slänger för 3 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige. Genom att minska att avfall uppstår hjälper vi till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
3) Malte Sigemalm m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att i huvudsak godkänna kontorets tjänsteutlåtande.
Att avfallstaxan vid insamling av biologiskt avfall differentieras mer än nuvarande taxa.
Att utreda möjligheten att införa i större skala torrkonservering av biologiskt hushållsavfall.
I förslaget med optisk sortering verkar det bli en mängd transporter från hämtningsställe till föreslagen plats Högdalens industriområde. Det utsorterade biologiska materialet ska sedan transporteras till Henriksdalsanläggningen.
Torrkonservering
Det finns idag metoder för torrkonservering av komposterbart matavfall vilket innebär att man bygger mindre hus i storklek ”Friggebod” som innehåller utrustning för att torrkonservera tex matavfall.
I en del städer i Sverige har detta system hållit på i många år och det finns referensmaterial hur det går till.
Det som är unikt med detta är bland annat:
· Minskade transporter – tömning ett par gånger per år
· Smidig hantering – sugbil kommer och suger upp torrprodukten
· Ingen lukt
· Inget energiinnehåll går förlorat
Det finns en mängd fördelar om staden är villig att utreda och se möjligheterna med detta system.
Ökade kostnader - avfallstaxan
Naturligtvis blir det ökade kostnader för staden i form av investeringar om handlingsplanen genomförs. Det som saknas i ärendet är en redovisning av hur mycket pengar man idag får in på försäljning av gas och hur mycket mer man beräknar kunna få in om handlingsplanen genomförs. I detta sammanhang kan man även överväga att reducera taxan ytterligare, i och med att insamlingsmängden torde öka, och att ytterligare pengar kommer in på grund av ökad gasförsäljning.
4) Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Att i huvudsak godkänna kontorets förslag till remissvar.
2 Att konsekvensändra remissvaret utifrån följande punkter:
- Insamlingsmålet bör sättas till 70 %
- De nya anläggningar som måste etableras för att kunna genomföra planen bör ägas av staden och drivas i egen regi.
- Fler avfallsfraktioner än matavfall, såsom plast, papper, metall, tidningar bör kunna sorteras ut genom optisk sortering.
- Att de åtgärder som föreslås i planen bör kombineras med aktiva åtgärder för att minska mängden matsvinn som uppstår både hos privathushåll och inom livsmedelsbranschen.
3 I övrigt anföra följande:
Det finns många positiva delar i liggande förslag till Handlingsplan för ökad insamling av matavfall, men i en snabbt växande stad får inte ambitionsnivån vara för låg. Vänsterpartiet förordar att målet för insamlat matavfall sätts till 70 % . Stockholm ligger långt efter många andra städer i Sverige när det gäller avfallshanteringen, och därför bör man, när man ändå gör en investering i optisk sortering, även ge möjlighet att sortera fler fraktioner med olikfärgade påsar; papper, plast, förpackningar etc. såsom man gör i t.ex. Eskilstuna. Då skulle man kunna avveckla de gröna behållarna, ersätta dem med fastighetsnära insamling, och låta producenterna betala även fortsättningsvis, men till kommunen, och ge medborgarna ett betydligt enklare och effektivare sorteringssystem.
De nya anläggningar som etableras bör både ägas och drivas av staden. Fördelarna med egen regi visas tydligt av exempelvis de turer som varit kring återvinningsstationen i Vanadisberget.
Att avfall samlas in och återanvänds eller återvinns är naturligtvis önskvärt. Men det bör också kombineras med aktiva åtgärder för att minska den mängd avfall som uppstår. Att minska mängden matsvinn som uppstår inom stadens område är därför lika viktigt som att öka mängden matavfall som samlas in för behandling.
Avfallstaxan ska därför även fortsättningsvis utformas så att det tydligt lönar sig att förebygga att avfall uppkommer och öka andelen avfall som utsorteras. På så sätt ökar incitamentet för fastighetsägare att anordna fastighetsnära insamling, något som alla har att vinna på i en stor stad som Stockholm.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP) och Jonas Naddebo (C).
Malte Sigemalm m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2013-000-00135
1 Trafik- och renhållningsnämnden lägger anmälan av remissvaret till handlingarna.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 13 februari 2013.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) och Kajsa Stenfelt (V) enligt följande:
Att förebygga uppkomst av elavfall, öka den andel som repareras och materialåtervinna innehållet i produkterna på ett effektivt sätt är en stor utmaning. Avfallshierarkin bör lyftas fram i 15 kap miljöbalken så att den tydliggörs. Det behöver bli tydligare vem och vad som ska avgöra vad som utgör ett tillräckligt bra insamlingssystem. En bestämmelse om förhandsgodkända insamlingssystem i enlighet med förslaget i Avfallsutredningens betänkande ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering” bör införas. Regelverket bör utformas så att nya produktslag automatiskt omfattas av producentansvar.
Dagens hantering av elavfall behöver förändras om målet att återanvända och förbereda avfall för återanvändning ska bli verklighet. De stora mängder elavfall som samlas in hanteras ofta ovarsamt och företagen som förbehandlar elavfall sorterar inte ut produkter eller komponenter för återanvändning. Stockholms stad bör utveckla en ny typ av återvinningscentraler, s.k. kretsloppsparker, där inlämnade produkter ska kunna repareras och säljas.
Elektroniken idag är liten och integrerad och tekniken utvecklas snabbt vilket hela tiden skapar efterfrågan på nya produkter. Det är mycket viktigt att producenterna tillverkar och tillhandahåller produkter som är lätta att återvinna, vilket bör återspeglas i en ny portalparagraf i förordningen om producentansvar.
Dnr T2011-703-04723
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att tidigare föreslagna avtalslängd för upphandling av termisk behandling av hushållsavfall med energiåtervinning revideras till 5 år med möjlig förlängning 3 + 2 + 2 år.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att de två mängdposterna justeras från halva mängden vardera till att kunna vara en större och en mindre post.
Dnr T2013-703-00765
1 Trafik- och renhållningsnämnden ger kontoret i uppdrag att genomföra upphandlingen samt ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna avtal med valda entreprenörer.
Särskilt uttalande lämnas av Kajsa Stenfelt (V) enligt följande:
(V)i anser fortfarande att kontorens kärnverksamheter skall drivas i egen regi
Inte minst turerna runt återvinningscentralen i Vanadisberget visar hur sårbar just avfallshanteringen kan bli, om inte staden har rådighet över anläggningen.
Dnr T2013-511-00581
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar enligt kontorens gemensamma förslag:
1 Trafik- och renhållningsnämnden tillstyrker kontorens tjänsteutlåtande och ger trafikkontoret i uppdrag att medverka i programarbetet för Stockholmsporten.
Trafikkontorets, exploateringskontorets och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 6 februari 2013.
1 Att avbryta programarbete för bostadsbebyggelse i området vid Hjulstamotet
2 Att vidare anföra följande:
Att bygga bostäder vid det som kan komma att bli Sveriges mest trafikerade vägkorsningen med över 200 000 fordon per dygn är en högst olämplig ide. Trafikplats Hjulsta kommer ta mycket mark i anspråk och innebära en omfattande påverkan på omgivande områden. Området vid Hjulstamotet kommer att påverkas starkt av motorvägens kraftfulla ingrepp i närliggande boendemiljöer och i natur.
Bebyggelsen i Hjulsta ligger högt och relativt nära vägkomplexet. Detta innebär bullerproblem som är svårlösta. Trafikverket anger att en nedgrävning av förbifarten försämrar luftkvalitén i tunneln och finner det mer lämpligt att istället försämra boendemiljön för de som inte använder motorvägen. Att ytterligare föreslå bebyggelse vid trafikplatsens närhet är inte vad som är förenligt med en sund boendemiljö.
Den stora trafikplatsen vid Hjulsta kommer att medföra irreversibla ingrepp på områdets grönområden och naturreservat och boende kommer att påverkas av förhöjda nivåer av hälsovådliga partiklar från trafikleden, samt ökat buller. Miljöpartiet vill, trots bristen på byggbar mark, hålla fortsatt högt temp för att möta bostadsbehovet i Stockholm. Staden har genom Bromma flygplats en fantastisk tillgång, en otrolig markresurs som Miljöpartiet gärna vill använda för att minska bostadsbristen. Genom att avveckla Bromma flygplats minimeras inte bara flygbullret i stora delar av Stockholm, staden kan genom att avveckla flygplatsen även ges möglighet att på väl valda delar växa på höjden samt att minska intrången i stadens många viktiga och vackra grönområden.
Det är märkligt att kontoret inte har synpunkter på en stadsutveckling som bygger på ökat bilberoende och placerar bostäder runt en trafikkrater med prognostiserade 200000 fordon per dygn, samt gör intrång i Igelbäckens kulturreservat och därtill påverkar värdefull kulturhistorisk mark och rika naturvärden. Det är inte det planeringsperspektiv som vanligtvis lyfts fram som exempel på hållbar samhällsplanering.
Att delvis bifalla tjänsteutlåtandet.
Att avstyrka planerna på att Igelbäckens kulturreservat tas i anspråk.
Att en ordentlig miljökonsekvensutredning genomförs för att kartlägga påverkan på ett ev. nytt bostadsområde i enlighet med förslaget
Samt att därutöver anföra:
Det är viktigt att det byggs i Stockholms stad och i regionen. Den nybyggnation som redovisas i ärendet är ur många aspekter spännande projekt. Det finns dock otroligt stora problem med att kunna skapa ett bra boendeområde i detta område med tanke på den tillkommande trafikmängden för området. Närområdets rekreationsmöjligheter måste värnas. I och med att befolkningen kommer att öka markant, samt att enligt förslaget, samt tillkomsten av 5-6000 arbetsplatser kommer att påverka närområdet är det oacceptabelt att ta yta från naturreservatet. Oavsett om det är en mindre del c:a 4% som planeras tas i anspråk är det en början som kan prioritera att ytterligare ytor vid senare tillfälle tas i anspråk.
1 Avslå kontorens förslag till beslut
2 Ta fram underlag för en övergripande områdesplanering för hela Järva, där invånarna får möjlighet till verklig dialog om områdets framtid
3 Därutöver anföra:
Det senaste tillskottet när det gäller den usla planering av Järvafältet är Stockholmsporten. Man försöker slå i folk att 5000 bostäder och 6000 arbetsplatser i anslutning till en av Europas största motorvägskorsningar är stadsutveckling.
Först genomförs segregerande vägutbyggnader som andas 60-tal och inte har något med en modern stad att göra. Därefter försöker man klämma in en stadsdel i Tenstas storlek med ord som att ”binda ihop stadsdelar” och ”promenadstad”. Det enda som utvecklas är flosklerna, men som stadsplanering visar det bara att järvaborna kommer i sista hand.
Som en positiv faktor för dem som ska bo och arbeta i Stockholmsporten nämns närheten till grönområdet som med Alliansens goda minne håller på att utraderas. Granne med den tilltänkta stadsdelen finns idag Järva Discgolf Park och Hästa gård – en aktiv fritidsmiljö som Alliansen vill ersätta med en stor begravningsplats. Vi tror knappast att närheten till den blir ett bra säljargument för dem som ska lockas till Stockholmsporten.
Självklart skulle motorcrossbanan i naturreservatet vid Hägerstalund vara den absolut bästa platsen för en kyrkogård. Men motorcrossklubben var en starkare lobbyist än Järvaborna.
Få platser i Stockholm har utsatts för en så brutal förstörelse som Järvafältet. Var annars skulle man utan att tveka ta i anspråk mark från ett kulturreservat med fornlämningar? Var annars bygger man en bred motorväg utan att lägga den i tunnel. Var annars anlägger man vägar, bygger hus på naturmark utan att göra en ordentlig områdes- och miljönalys? Det sorgliga är att detta hade gått att göra annorlunda. E18 i tunnel hade möjliggjort bevarande av den unika kultur- och naturmiljön på Järvafältet samtidigt som det hade funnits plats för många bostäder i anslutning till Rinkeby, Tensta och Hjulsta. En områdesplanering i dialog med invånarna hade kunnat ta fram förslag på en varsam bebyggelse samtidigt som det som är unikt med Järvafältet skulle kunna bevaras.
Dnr T2012-310-02254
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner för egen del förslaget till Parkeringsplan och hemställer hos kommunfullmäktige att anta Parkeringsplanen.
2 Trafik- och renhållningsnämnden ger kontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag som beaktar parkeringsfrågan för staden som helhet, med utgångspunkt i framkomlighet och ett snabbt växande Stockholm.
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner till en del förslaget till Parkeringsplan.
2 Nämnden ger kontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag som beaktar parkeringsfrågan för staden som helhet, med utgångspunkt i framkomlighet och ett snabbt växande Stockholm. Underlaget ska även beakta frågor för t.ex. regionala infartsparkeringar, parkeringsköp, bilpooler samt parkeringstal för bilar och cyklar.
3 Att vidare anföra följande:
Miljöpartiet stödjer i huvudsak förslagen om ändrad reglering av gatuparkering för bilar i innerstaden. Det är positivt för framkomligheten att stadens höjer avgiften för parkering och att utvidgar parkeringszonerna. Ytterligare åtgärder borde vidas för att underlätta framkomlighet och stödja en utveckling mot färre parkerade bilar i gatumiljö. Parkeringsavgifterna ska uppmuntra till att parkeringar i befintliga parkeringshus och garage används i första hand. Till exempel borde de från remissen föreslagna förlängningen av den avgiftsbelagda tiden för malmtaxa (blå biljett) från 09-17 till 07-19 behållits. Låga parkeringsavgifter ska även införas i ytterstaden.
Framkomlighetsstrategin angav som prioriterat att öka framkomligheten för stombussarna, bland annat genom att ta bort parkeringsplatser på stadens huvudgator. Parkeringsplanen innehåller dock inga sådana förslag. Strategin angav även som viktigt att prioritera cykling. Parkeringsplanen innehåller inga förslag på parkeringsplatser för cyklar. Parkeringsplanen kan stärka cykelinfrastrukturen genom att ta bort parkeringsplatser till förmån för fler cykelbanor. Vi vill med anledning av ovanstående se en parkeringsplan som bättre svarar mot framkomlighetsstrategins intentioner.
Kontoret behöver ta fram ett underlag som omfattar ett helhetsperspektiv på parkering. I en sådan utredning är det inte tillräckligt att enbart lägga in ytterstadens förutsättningar, utan det krävs en helhet med infartsparkeringar, parkeringsköp, parkeringstal för bilar och cyklar samt hur staden kan ge bättre förutsättningar för bilpooler. Aspekterna av en transportsnål samhällsplanering ska finnas med, samt hur cykel och kollektivtrafik kan bidra till att reducera behov av bilparkering och bidra till ökad framkomlighet.
Att delvis godkänna parkeringsplanen.
Att ett helhetsprogram tas fram där bl a inner- och ytterstadskonsekvenser beaktas.
Att i det fortsatta arbetet beakta utveckling av bilpooler samt infartsparkeringar.
En parkeringsplan löser en del av Stockholmstrafikens problem.
Några aspekter som måste samverkas med en parkeringsplan och framkomlighetsstrategi är:
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken måste byggas ut och bli mer effektiv. Vi har idag alltför många inställda pendeltåg, enorm trängsel i Tunnelbanan, stomlinjebussar som kommer flera på samma gång i och med att det varit stopp eller hinder i trafiken. Sårbarheten i kollektivtrafiken är oerhört stor.
Taxepolitiken för kollektivtrafiken är viktig ur ett resande perspektiv. Ett högt pris på t.ex. ett månadskort innebär att det kan vara billigare att ta bilen till stan om man har en bil med liten drivmedelsförbrukning. Den senaste höjningen av SL månadskortet var enbart ett sätt att reducera SLs gigantiska underskott.
Tjänstebilsförare betalar idag ingen trängselskatt, i och med att den för företagen är avdragsgill. Ser man på nybilsförsäljningen i Stockholmsområdet så är den övervägande delen försäljning av tjänstebilar. Vi har med andra ord många tusentals förare som i dag är helt okänsliga för t.ex. trängselskattens storlek och indirekt avgiften för parkering i och med att man använder företagskort när man parkerar.
1 I huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut.
2 Ge kontoret i uppdrag att ta fram konkreta förslag på säkra och avgiftsfria cykelparkeringar i kollektivtrafiknära lägen.
Det finns många positiva delar i Parkeringsplanen, som helt stämmer överens med Framkomlighetsstrategin, men vi saknar konkreta förslag för den ökande andelen cyklister i staden. Många efterfrågar säkra, avgiftsfria cykelparkeringar i kollektivnära lägen, och i enlighet med Framkomlighetsstrategin bör detta tillgodoses snarast. Man bör också ytterligare se över förhållandet mellan avgifter för parkering i gatumiljö och parkering under jord. Skulle exempelvis de som boendeparkerar i innerstaden kunna göra det i ett parkeringsgarage för samma avgift, skulle gatumark frigöras, och framkomligheten för cykel- kollektiv- och nyttotrafik förbättras.
Vi saknar också konkreta förslag på infartsparkeringar, något som brådskar i en växande storstad där antalet kvadratmeter och människors hälsa begränsar möjligheten att ta sig fram med egen bil. Parkeringsplanens syfte skall vara att kraftigt reducera antalet bilar i innerstaden, till förmån för cykel- kollektiv- och nyttotrafik.
Särskilt uttalande lämnas av Mark Klamberg m.fl. (FP) enligt följande:
Förslaget till ny parkeringsplan innehåller en välkommen ambitionshöjning vad gäller att förbättra möjligheterna för framkomligheten i Stockholmstrafiken. Detta är en mycket angelägen fråga – i synnerhet för kollektivtrafiken – och åtgärderna i parkeringsplanen har goda förutsättningar att bidra till en bättre trafiksituation.
Folkpartiet anser att i områden där belastningen är särskilt hög bör man överväga att ta ut parkeringsavgifter under längre tid på dygnet. Under remissprocessen har det framkommit osäkerhet kring vilka effekter förslaget om att utöka den avgiftsbelagda tiden för malmtaxa från 09–17 till 07–19 skulle medföra, främst med tanke på parkeringssituationen i ytterstaden. Vi ser fram emot ett fördjupat resonemang kring denna fråga i det samlade underlag för staden som helhet som Trafikkontoret ska ta fram.
Dnr T2010-400-01472
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner redovisningen avseende Slussens tekniska status.
Dnr T2009-510-00466
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner för din del avsättning av medel för insatser inom Kungliga nationalstadsparken och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för godkännande.
2 Trafik- och renhållningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att ge trafik- och renhållningsnämnden i uppdrag att samordna stadens insatser i Kungliga nationalstadsparken.
Dnr T2013-511-01097
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorens tjänsteutlåtande och förslag till förhållningssätt för industrirelaterat buller i planeringen.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att förslaget översänds till kommunfullmäktige för godkännande.
3 Trafik- och renhållningsnämnden översänder ärendet för kännedom till Stockholms stadshus AB och Stockholms Hamn AB.
Trafikkontorets, exploateringskontorets, miljöförvaltningens och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 26 februari 2013.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP), Jonas Naddebo (C), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar att återremittera ärendet enligt följande:
1 Återremiss i syfte att avvakta och integrera de fem utredningar som arbetar med att utreda hanteringen av industribuller i förslaget till förhållningssätt.
2 Att i övrigt anföra följande
Stockholm växer och det råder brist på byggbar mark. Miljöpartiet vill verka för att möta en fortsatt befolkningsökning, genom att ge Stockholms invånare en hög livskvalitet med tillgång till ren luft, vatten samt en trivsam, trygg, hälsosam och vacker boendemiljö.
Stadens förvaltningar har skrivit fram ett förslag till förhållningssätt vid planering för och byggande av bostäder som utsätts för buller från industrirelaterad verksamhet. Förslaget har tagits fram trots att det idag sitter totalt fem olika utredningar och arbetar med förslag på hur framförallt industribuller ska hanteras vid bostadsbebyggelse. Det är olyckligt att staden tar fram förhållningssätt/riktlinjer innan de pågående utredningarna kommit med sina förslag. Industribuller är en komplicerad materia som inte får hanteras på ett lättvindigt sätt. Det handlar om de boendes hälsa och vilka signaler staden sänder. Vi får inte chansa med Stockholmarnas hälsa.
Förslaget sätter upp sju punkter som försöker hantera industribuller på ett liknande sätt som trafikbuller. Samtidigt är tjänsteskrivelsen väl medveten om att industribuller ofta inte innebär samma sak som vägbuller. Industribuller reser helt andra problem. Bland annat handlar det om problematiska frekvenser, totalt ljud och momentant ljud. Förslaget vill trots detta försöka likställa industribuller med trafikbuller. Förslaget gör till och med gällande att industribuller ofta är samma typ av buller som trafikbuller. Detta kan stämma i vissa fall. Men förslaget ger egentligen ingen klarhet i när så är fallet. Vi ser därför underlaget som otillräckligt då det riskerar att permanenta förhållningssätt till bullerstörningar som är direkt hälsofarliga och psykiskt påfrestande.
Vi kan också konstatera att tjänsteskrivelsen listar ett antal undantag och förhållningsregler som inte finns med i förslaget till förhållningssätt. Bland annat är det förvånande att förhållningssättet att bullrets källa alltid ska försöka begränsas först inte anges. En princip om åtgärdsprioritet bör finnas innan ett förslag läggs fram. Med nuvarande förslag öppnar man upp för slentriantillstånd där buller tillåts fortsätta.
Hamn och industribuller är problematiska bullertyper som ska hanteras varsamt. Vi har ett ansvar för stockholmarnas hälsa. Då ska vi inte hasta fram ett förhållningssätt som riskerar att leda till men för de boende i tillkommande bostäder.
Beslutsgång i delen om återremiss
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslaget att återremittera ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Ytterligare framlagda förslag till beslut
1) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår därefter att nämnden beslutar att avslå kontorens tjänsteutlåtande och förslag till förhållningssätt för industrirelaterat buller i planeringen.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer övriga förslag mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg m.fl. (FP), Jonas Naddebo (C), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V).
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss och sitt förslag om avslag.